Ordlista

Här förklaras ett antal centrala begrepp som används i Skoldigiguide.

Adekvat digital kompetens

Digital kompetens definieras enligt Digitaliseringskommissionen (2015) i vilken
utsträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster, samt har
förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Enligt
Skolverkets konkretisering innebär detta att:

• kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
• kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
• ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
• kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med
  användning av digital teknik

Tillägget adekvat tydliggör att den digitala kompetensen förändras över tid, i takt
med samhällets behov och utvecklingen av såväl användande som verktyg.

Beprövad erfarenhet

För att benämna en erfarenhet beprövad måste den vara prövad, dokumenterad och
genererad under en längre tidsperiod och av många. Den beprövade erfarenheten
byggs i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den
akademiskt framtagna kunskapen. Om beprövad erfarenhet är delad, dokumenterad
och utvärderad kan den också bli överförbar, komma till nytta och användas i flera
kontexter.

Digitalt ekosystem

Ett digitalt ekosystem är en avgränsad teknisk miljö bestående av infrastruktur,
digital utrustning, digitala resurser (tjänster, appar och programvara) och användare
som samverkar med varandra. Den samverkar också med en omgivning bestående av
fysiska strukturer, leverantörer, regelverk men också ett socialt och ekonomiskt
sammanhang.

Digital infrastruktur

Skolans digitala infrastruktur består av gemensamma digitala funktioner som
möjliggör interoperabilitet (se definition nedan) och samverkan inom skolsektorn. En
välfungerande digital infrastruktur är en förutsättning för skolväsendets digitalisering. Infrastrukturen är en kombination av fysisk utrustning, digitala tjänster,
support och regelverk. Internet, interna nätverk, brandväggar och övrig
nätverksutrustning, tjänster som e-post, lagring och elevregister, användarhantering
med konton och rättigheter, regelverk och riktlinjer, säkerhet, standarder, inloggning
och identifiering är några delar i infrastrukturen. Dit räknas också helpdesk och
användarsupport kring tekniska frågor.

Digitala läromedel

Ett digitalt läromedel är ett material med tydlig koppling till nationella läroplaner,
kursplaner och andra styrdokument. Det är avsett att användas i ett pedagogiskt
sammanhang och omfattar ett större område som ett ämne, en kurs eller en årskurs
eller del därav. Materialet har en viss grad av interaktivitet och multimodalitet. Text,
bild, ljud och video kan ingå i läromedlet. Inom förskoleverksamheten kan läromedel
också omfatta pedagogiskt material.

Digitala lärresurser

Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala
lärresurser. Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet
som en bild eller en ljudfil. Sociala medier, en video, ett spel, en app, en
programmeringsbar robot kan vara exempel på digitala lärresurser. De kan vara
köpta eller öppna digitala lärresurser (Open Educational Resources, OER) som är
tillgängliga fritt på internet, vilka i många fall också bearbetas helt fritt.

Digitala verktyg

Det kan vara en hårdvara (dator, surfplatta, smartboard, telefoner, chromebooks,
robotar, hybrider, AI-högtalare med mera) eller en mjukvara som används i
undervisning som till exempel olika redigeringsprogram, presentationsprogram,
videoprogram eller program till plattformar. Även de olika it-tjänster som
skolväsendet använder för administration och pedagogiskt arbete, till exempel
skoladministrativa tjänster, schema, frånvarohantering, lärplattformar och så vidare.
I fokusområde 2 under delmål 2.1 används dock uttrycket digitala verktyg även om
målet enbart omfattar hårdvara, det vill säga datorer, läsplattor eller telefoner.

Interoperabilitet

Förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera och
utbyta information med varandra.

Huvudman

I guiden använder vi ordet huvudman för att täcka in den tjänstemannaroll som är
ytterst ansvarig för utbildningsverksamheten inom en organisation. Det kan vara
skolchef inom kommunal verksamhet och vd inom privata verksamheter.

Lärare

Benämningen lärare omfattar förskollärare, lärare i förskoleklass, grundskollärare,
gymnasielärare och lärare inom vuxenutbildningen samt lärare inom motsvarande
skolformer.

Pedagogisk personal

Omfattar all personal som arbetar i direkt kontakt med barn och elever.

Praktiknära forskning

Forskning som bygger på frågeställningar och har formulerats i dialog mellan forskare
och förskollärare, lärare eller annan verksam personal inom skolväsendet. Resultaten
ska kunna användas inom ramen för huvudmäns systematiska kvalitetsarbete för att
utveckla verksamheter. Den kan även benämnas verksamhetsnära forskning.

Ändamålsenlig digital infrastruktur

Digital infrastruktur som är tillgänglig, tid- och plattformsoberoende, fungerande, anpassad till verksamhetens behov, som stödjer användningen av digitala lärresurser
och skoladministrativa systemlösningar. En ändamålsenlig digital infrastruktur
möjliggör en effektiv informationsförsörjning och informationsutbyte mellan egna
och andras system.