SkoldigiguideTill toppen

Skoldigiguide


- Ett ledningsstöd i huvudmännens digitaliseringsarbete

Stäng
Ämnesord

Inledning

Skoldigiguide hjälper dig som huvudman att planera och säkra att det finns stöd, kunskap, tid och resurser till skolans digitala utvecklingsarbete, detta utifrån er analys av nuläget och era olika förutsättningar och behov. Guiden är ett unikt verktyg vars syfte är att stötta dig som huvudman att nå målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.

Vi vänder oss i första hand till dig som är skolchef, utbildningschef, förvaltningsledare eller har motsvarande funktion. Andra viktiga målgrupper är stödfunktioner med ansvar för digitalisering.

Digitaliseringen är en del av skolans kärnuppdrag. Förutom att bidra till att utveckla verksamheten syftar Skoldigiguide till att stödja er kommunikation med kommunledningen om vad skolans digitalisering innebär och vad styrdokumenten kräver. Detta för att skapa samsyn kring prioriteringar och uppnå en god samverkan inom hela kommunen.

En framgångsrik digitalisering i skolan behöver ett ledarskap med kunskap om verksamhetens behov. Centralt är att säkerställa en kompetent organisation vars medarbetare kan ta ansvar för planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter och insatser. Skoldigiguide syftar till att stödja er i det arbetet.

Strategi och handlingsplan på nationell nivå

Utgångspunkt för Skoldigiguide är dels “Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet” från 2017, dels “Den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet – #skolDigiplan” från 2019. Dessa dokument pekar på övergripande mål respektive 18 viktiga åtgärder som krävs på nationell nivå för att nå målen. Målet med den nationella strategin är bland annat att råda bot på rådande skillnader och öka jämlikheten och därmed alla elevers möjlighet att lära av och med digital teknik.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, regeringen (PDF, nytt fönster)

#skolDigiplan, SKR

Tre fokusområden

Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, i fortsättningen kallad den nationella strategin, innehåller tre fokusområden med tillhörande åtgärder. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022.

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Fokusområden, mål och delmål är ömsesidigt beroende av varandra.

  • Fokusområde 1 handlar om förutsättningar och processer för att nå de önskade målen.
  • Fokusområde 2 beskriver grundläggande faktorer och rutiner som måste finnas på plats.
  • Fokusområde 3 tar upp vikten av forskning och uppföljning för att säkra ett önskat resultat.

Huvudmannens ansvar för att uppfylla målen i den nationella strategin

I #skolDigiplan uppmärksammas fem centrala områden som ligger inom huvudmannens ansvar.

  • Förändringsprocesser utgående från digitalisering behöver utgöra en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Långsiktigt åtagande gällande prioritering och finansiering.
  • Tillräcklig organisatorisk kapacitet.
  • Tillgång till pedagogisk och teknisk support.
  • Resurser behöver avsättas för kompetensutveckling och förvaltning av den digitala miljön.

Till varje område finns en förtydligande beskrivning.

Huvudmännens ansvar och åtaganden

Varje huvudman behöver ta fram en plan för hur organisationen ska utvecklas för att nå den nationella strategins övergripande mål. Skoldigiguide hjälper er att få en helhetsbild över verksamhetens behov och utvecklingsområden så att nödvändiga förändringar kan genomföras så genomtänkt och kostnadseffektivt som möjligt.

Att arbeta med Skoldigiguide - utgå från var just ni befinner er på er digitala resa

Skoldigiguide hjälper huvudmannen att planera och säkerställa att det finns stöd, kunskap, tid och resurser till skolans digitala utvecklingsarbete, detta utifrån er analys av nuläget och era olika förutsättningar och behov.

Skoldigiguide utgår från de tre fokusområdena. För varje delmål finns:

  • En text som konkretiserar vad delmålet omfattar.
  • En punktlista för vad du som huvudman ansvarar för att verksamheten uppnår.
  • Frågor för diskussion i syfte att hjälpa er definiera ert nuläge och planera aktiviteter. Materialet kommer att uppdateras fortlöpande.

Därtill finns länkar till resurser och material för att gå vidare. Under 2020 kommer även ett material för självskattning med utgångspunkt i guidens innehåll att finnas tillgängligt. Syftet med materialet är att underlätta för er att bearbeta frågorna i guiden och vara ett stöd i att skapa en samsyn i organisationen kring nuläget och nödvändiga åtgärder. Vi rekommenderar att ni påbörjar arbetet med hjälp av denna guide redan nu, ert arbete kan sedan kompletteras med hjälp av självskattningsverktyget.

Avsätt tid att arbeta med guiden och se till att relevanta funktioner tar del av materialet. Vi rekommenderar att ni börjar med fokusområde 1 som tar upp centrala förutsättningar för det vidare arbetet. I övrigt kan ni börja där det passar er, utifrån hur långt ni redan kommit i arbetet med digitalisering.

SkoldigiGuide

Hur ser du till att digitalisering får genomslag i verksamheten?

Här är tre punkter som bör genomsyra allt arbete kring digitalisering på huvudmannanivå:

1. Integrera digitalisering i styrning och ledning

För att digitaliseringen ska få genomslag i organisationen behöver förvaltningsledningen skapa motivation och förmedla en tydlig bild om vart man är på väg, till såväl förtroendevalda som medarbetare, elever och vårdnadshavare.

Knyt ihop den nationella strategin med skolans övriga styrdokument och kommunens egna mål och digitaliseringsstrategier. På så vis kan ni säkra att digitalisering på ett naturligt sätt ingår i den ordinarie verksamheten. En del i detta är att utvecklingsarbetet följs upp i den löpande verksamheten.

Inom skolväsendet ligger tyngdpunkten vad gäller den digitala utvecklingen framför allt på att öka den digitala kompetensen hos barn och elever, på användning av digital teknik i lärandeprocessen samt på förändrade arbetssätt. Andra kommunala verksamheter har ett annat fokus i sitt digitaliseringsarbete, till exempel att utveckla service och kommunikation med invånarna, att effektivisera administrativa processer eller att använda digital teknik för att underlätta medarbetarnas och chefernas arbete.

Digitaliseringen är alltså en del av skolans kärnuppdrag och skiljer sig därför från andra kommunala verksamheter. Förvaltningen har en viktig roll att kommunicera till kommunledningen vad skolans digitalisering innebär och vad styrdokumenten kräver, för att skapa samsyn kring prioriteringar och uppnå en god samverkan inom hela kommunen.

2. Digitalisering kräver dialog och gemensamt ansvar för utveckling

Skapa en struktur för dialog och samverkan inom och utanför organisationen så att alla aktörer tar ett gemensamt ansvar för digitalisering. Det kan handla om samordning av resurser eller fördelningen av ansvaret i en återkommande process. Det kan handla också om samarbetet med kommunens it- eller upphandlingsfunktion, med andra förvaltningar i kommunen eller samverkan med it-leverantörer för ökad kvalitet i beställningar och leveranser. Ett annat perspektiv på samverkan är samarbetet över kommungränserna för erfarenhetsutbyte, lärande och framförallt för gemensamt nyttjande av resurser och viktig kompetens.

Om digitalisering på allvar ska bidra till att underlätta undervisning och administration samt skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetare och chefer är det viktigt att arbetet bedrivs i tät dialog med dem. Att lyssna på verksamhetens behov av stöd och skapa delaktighet genom facklig samverkan är också centralt.

3. Skapa förutsättningar för ett strukturerat förändringsarbete

Införandet av digital teknik i skolans pedagogiska och administrativa processer behöver gå hand i hand med nya arbetssätt. Det är ledningens roll att fördela ansvar i utvecklingsarbetet samt skapa en struktur där nya arbetssätt och modeller kan prövas, utvärderas samt att de genomsyrar hela verksamheten och inte bara delar av den. Ledningen har också en viktig roll i att främja en kultur som stödjer förändring.

Övergripande frågor

1. Finns en lokal utvecklingsstrategi eller handlingsplan på huvudmannanivå för att nå målen i den nationella strategin senast 2022?

Många huvudmän har arbetat fram en lokal utvecklingsstrategi eller handlingsplan så att målen i den nationella strategin ska kunna uppnås.

Det finns flera fördelar med att skriva fram en lokal plan. För det första leder det till en aktuell genomlysning av den egna verksamheten. Det innebär att samtliga personer som behöver vara insatta i verksamhetens inriktning, det vill säga hela styrkedjan, är överens om behov och prioriteringar och dess konsekvenser.

För det andra kan du som huvudman säkerställa att inriktning och mål är i linje med och integrerade i det övriga systematiska kvalitetsarbetet. Sträva efter att den lokala strategin och/eller handlingsplanen inte blir ytterligare styrdokument för rektorer och pedagoger att arbeta efter, utan är integrerade i det övergripande kvalitetsarbetet. Det underlättar även arbetet med att följa upp och utvärdera verksamhetens utveckling.

Video: Trollhättans digitalisering av skolan

Intervju med rektor och utvecklingsledare i Trollhättans stad om deras arbete med en lokal strategi för digitalisering i skolväsendet.

2. Om det finns en utvecklingsstrategi på huvudmannanivå; i vilken utsträckning är den konkretiserad och implementerad på varje enhet i er verksamhet?

På enhetsnivå behöver ett liknande arbete göras, där målen i den nationella strategin konkretiseras till en handlingsplan med aktiviteter utifrån verksamhetens behov och nuläge. Det skapar tydligt ägarskap och drivkraft för genomförandet på varje enhet, hos varje rektor och medarbetare.

Handlingsplanen på enhetsnivå bör säkerställa lärares kompetensutveckling och kollegiets gemensamma pedagogiska idé för hur digitala verktyg ska användas i undervisningen och bidra till goda resultat på enheten. Det bör även tydliggöras hur arbetet ska följas upp, utvärderas och hur undervisningen kan utvecklas.

Den egna enhetens handlingsplan bör i alla led hänga samman med strategin på huvudmannanivå, samt med den nationella strategin. Tas målen om hand i samtliga verksamheter och tillgodoser du som huvudman behovet av stöd?

Från Skolverkets utbildningssatsning Leda Digitalisering känner många igen verktyget Effektkedjan, vilket med fördel kan användas för planering av verksamhetsutveckling på enhetsnivå. Effektkedjan behandlas mer ingående under delmål 1.2.

Effektkedja

Från Skolverkets utbildningssatsning Leda Digitalisering känner många igen verktyget Effektkedjan, vilket med fördel kan användas för planering av verksamhetsutveckling på enhetsnivå.

Från Skolverkets utbildningssatsning Leda Digitalisering känner många igen verktyget Effektkedjan, vilket med fördel kan användas för planering av verksamhetsutveckling på enhetsnivå.

Källa: Skolverket

Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet

Mål

Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet.

Video: Introduktion till fokusområde 1

Delmål 1.1

Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens.

Delmål 1.2

Rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna.

Delmål 1.3

Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen.

I den kartläggning som genomfördes i samband med framtagandet av #skolDigiplan framträdde följande nulägesanalys av digital kompetens för alla i skolväsendet:

  • Det råder idag betydande variation i undervisning med och om digitala verktyg.
  • Barn och elever får olika möjligheter att utveckla sin digitala kompetens.
  • Det råder brist på adekvat progression i barns och elevers digitala kompetens (kräver samordning).
  • Digitalisering är inte en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Kompetensutvecklingsinsatser är ofta ineffektiva, kortsiktiga, och föregås inte av någon systemanalys.
  • Mindre kommuner och enskilda huvudmän står inför en särskild utmaning när det gäller tillgång till digital kompetens, beställarkompetens och resurser.
  • Lärarutbildningarna är inte likvärdiga mellan lärosäten.

Delmål 1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens

Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själva kunna tillämpa den. Detta är i grunden en demokratifråga.

Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) har definierat innebörden av digital kompetens som i vilken utsträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på dennes liv. I den nationella strategin för skolväsendet används därför uttrycket adekvat digital kompetens för att tydliggöra att den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet såväl som användandet av digitala verktyg. Uttrycket adekvat digital kompetens används även för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå för digital kompetens då den successivt behöver utvecklas utifrån samhällets krav samt barnens och elevernas förutsättningar.

I kommentarmaterialet till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning har Skolverket brutit ner begreppet digital kompetens i fyra olika aspekter, enligt nedan. Dessa fyra aspekter kan användas som mål till vilka man på olika verksamhetsnivåer kan koppla mätbara indikatorer för uppföljning.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Barn och elever i ökande grad får en förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället.
  • Barn och elever utifrån sina förutsättningar kan använda och förstå digitala verktyg och medier.
  • Barn och elever har ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken.
  • Barn och elever kan lösa problem och omsätta idéer till handling med hjälp av digital teknik.

Under delmål 1:1 uttrycks också vikten av att digitaliseringens möjligheter används som ett sätt att nå de mål för utbildningen som framgår av styrdokumenten. Detta är både en fråga om likvärdighet och kvalitet. Det är även viktigt att det finns ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i digitaliseringsarbetet för att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter.

Förutom ämnesövergripande digital kompetens finns tydliga beskrivningar i kurs- och ämnesplaner för hur digitala verktyg och arbetssätt, bland andra, ska användas ämnesdidaktiskt i undervisningen. Ett särskilt fokus läggs på att utveckla barns och elevers programmeringskunskaper, vilket i sig är ett led i att utveckla samtliga ovanstående aspekter av digital kompetens.

Du som huvudman ansvarar även för att:

  • Digitala verktyg används ämnesdidaktiskt i undervisningen utifrån kurs- och ämnesplaner för att främja barns och elevers kunskapsutveckling.
  • Samtliga barn och elever får möjlighet att utveckla förståelse för, och möjlighet att skapa med hjälp av programmering utifrån skrivningar i kurs- och ämnesplaner.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 1:1

Huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar för att alla barn och elever ska kunna utveckla adekvat digital kompetens och att verksamheten uppfyller styrdokumentens krav.

Följande diskussionsfrågor kan konkretisera ert ansvar och vara ett stöd i er nulägesanalys och verksamhetsplanering. Diskutera gärna med funktioner och personer som ansvarar för olika delar av utvecklingen av er verksamhet.

3. Hur väl insatt är du som huvudman i samtliga verksamheters arbete med att utveckla barns och elevers digitala kompetens? Vilket stöd behövs för att komma vidare?

Ett sätt att få en nulägesbild av hur långt ni har kommit med digitaliseringen i er verksamhet är att samtliga rektorer genomför en LIKA-skattning. LIKA Ledning för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning är ett digitalt självskattningsverktyg framtaget av SKR i samarbete med förvaltningsledare, rektorer och pedagoger. Genom att rektor, gärna tillsammans med ett antal medarbetare, skattar den egna verksamheten i förhållande till ett antal indikatorer genereras en nulägesbild för verksamhetens utvecklingsområden, samt ett förslag på hur ni kan gå vidare. Resultaten på enhetsnivå kan aggregeras för att kunna utgöra underlag för planering och utvärdering på förvaltningsnivå.

LIKA Ledning

Ett komplement till LIKA är SELFIE, ett självskattningsverktyg för lärare framtaget inom ramen för EU-kommissionens arbete som finns översatt till EU:s samtliga språk. Även detta är ett skattningsverktyg baserat på indikatorer kopplade till olika aspekter av digitalisering i utbildningsväsendet. Det finns också exempel på huvudmän, till exempel Malmö stad, som har utvecklat egna skattningsverktyg för att följa upp verksamheterna.

SELFIE- Stöder skolors lärande i den digitala tidsåldern

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett självskattningsverktyg, oavsett vilket man använder, inte ger en komplett bild men kan utgöra ett avstamp för den fortsatta verksamhetsplaneringen. Det kan även med fördel användas återkommande i uppföljningsarbetet för att synliggöra progression.

4. Hur följer du som huvudman upp att digitala verktyg används ämnesdidaktiskt i undervisningen enligt styrdokumenten?

Uppföljningar som gjorts av både Skolverket och Skolinspektionen sedan styrdokumenten ändrades har visat att alla elever ännu inte omfattas av någon undervisning i programmering och att den undervisning som förekommer i stor utsträckning sällan omfattar ämnet i sin helhet såsom det beskrivs i kursplanerna. Skolinspektionens granskning visar också att undervisningen i matematik och teknik inte genomförs och organiseras på ett sådant sätt att elever får använda digitala verktyg som främjar kunskapsutveckling i den omfattning som kurs- och ämnesplaner föreskriver.

Som ansvarig för att alla elever når kunskapsmålen och att utbildningen följer de bestämmelser som finns, bör du som huvudman följa upp hur de förskolor och skolor du ansvarar för, arbetar ämnesdidaktiskt med digitala verktyg.

5. Vilka planerade åtgärder finns för att öka likvärdigheten inom och mellan skolor kring användningen av digitala verktyg i undervisningen?

Att säkerställa likvärdiga förutsättningar för samtliga barn och elever ligger inom ramen för ditt ansvar som huvudman. Många huvudmän ser likvärdiga förutsättningar kring användningen av digitala verktyg som en stor utmaning. Resultaten av Skolverkets it-uppföljningar (2019)1 och Skolinspektionens granskning av användningen av digitala verktyg i ämnena matematik och teknik (2019)2 visar att det finns stora skillnader gällande förutsättningar för och arbete med digitalt lärande, såväl mellan klassrum på en skola som mellan skolor inom ramen för samma huvudman.

Likvärdighet betyder inte nödvändigtvis likadant överallt, varken för verktyg eller pedagogiska modeller, men skillnaderna får inte påverka barnens och elevernas möjligheter till lärande. Rektors förmåga att agera pedagogisk ledare samt
professionsutveckling genom kollegialt lärande är avgörande för att uppnå likvärdighet för användning av digitala verktyg för undervisning och lärande.

Du som huvudman behöver faktabaserade underlag för att avgöra i vilken utsträckning förutsättningarna är likvärdiga för de verksamheter som du ansvarar för och vilka insatser som behöver vidtas för att öka likvärdigheten. Skattningsverktyg som LIKA och SELFIE ger bland annat en bild av personalens digitala kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen, hur supportsystem och tillgången till digitala verktyg ser ut samt om visioner och strategier för digital utveckling finns på plats. Skattningsverktyg kan även här användas för att synliggöra skillnader mellan verksamheter och för att hitta områden där lärande och utbyte av erfarenheter kan gynna utvecklingen.

LIKA Ledning

SELFIE- Stöder skolors lärande i den digitala tidsåldern

Skolinspektionens granskning (2019) visar att i de skolor där användningen av digitala verktyg bedöms vara väl fungerande och ändamålsenliga, används digitala verktyg kontinuerligt i undervisningen och med ett didaktiskt syfte. Lärarna i dessa skolor har en gemensam pedagogisk idé för hur, när och varför digitala verktyg ska användas och det finns även ett fungerande kollegialt lärande genom vilket kompetensen för att utveckla undervisningen sprids. Rektorn på dessa skolor följer upp och utvärderar undervisningen och lärarnas kompetens. På skolorna finns även it-tekniskt stöd och it-pedagogiskt stöd i högre grad än på andra skolor som ingår i granskningen.

Resultatet visar att ett särskilt fokus behöver läggas på att säkerställa att elever, utöver möjligheten att utveckla en generell digital kompetens, även får använda digitala verktyg ämnesdidaktiskt. Detta stärker elevers lärande och kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elever att tillgodogöra sig ämneskunskaper.

För att säkert veta att likvärdigheten mellan skolor och klassrum inom en skola ökar, behöver åtgärder och dess effekter utvärderas.

6. Har ni på huvudmannanivå en struktur för att stödja, samordna och följa upp att samtliga enheter utvecklar barn och elevers digitala lärande och kompetens?

Du som huvudman behöver etablera en organisation med rätt kompetens och kapacitet för utvecklingsarbete kopplat till digitalisering. Denna kompetens innefattar exempelvis förändringsledning, samordning, ekonomi, juridik, informationssäkerhet, it-säkerhet, process- och informationsförvaltning. Detta är en förutsättning för det utvecklingsarbete som behöver genomföras i samtliga utbildningsverksamheter med anledning av den nationella strategin för skolväsendet samt läro-, kurs och ämnesplaner. Kompetensen gör det möjligt att stödja och stimulera verksamhetsutveckling genom digitalisering och kunna implementera resurser på nationell nivå så att de kommer till nytta på lokal nivå.

Samverkan mellan utbildningsverksamheterna och it-avdelningen (eller motsvarande) är en viktig nyckel till digital utveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan it-avdelningens expertis gällande tekniska möjligheter och utbildningsverksamheternas expertis gällande rådande behov och pedagogiska förutsättningar.

Organisationen behöver ha kapacitet att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser inom strategiskt ledarskap och pedagogik, samt att utvärdera och utveckla undervisningen baserat på uppföljning och forskning. Det handlar exempelvis om kunskap och förmåga att nyttja adaptiv programvara eller artificiell intelligens. Det handlar även om att arbeta med upphandling och arkitekturlösningar för att säkerställa interoperabilitet mellan verksamhetssystem och därmed underlätta såväl för lärande och undervisning som för administration och styrning. Det handlar vidare om strategisk och ändamålsenlig insamling och analys av data för verksamhetsutveckling på både huvudmannanivå och enhetsnivå.

I detta arbete är det viktigt att du som huvudman samarbetar med verksamheternas rektorer för att säkerställa att de får det stöd de behöver för att kunna leda arbetet på sina respektive verksamheter. Det handlar om både tekniskt och pedagogiskt stöd.

7. På vilket sätt följer du som huvudman upp att samtliga elever utvecklar sin digitala kompetens utifrån läro-, kurs- och ämnesplaner?

Skolverket har tagit fram kommentarmaterial till de reviderade läro-, kurs- och ämnesplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskola samt gymnasieskola, i vilka begreppet digital kompetens förtydligas och inslagen av digitalisering i skrivningarna synliggörs. Samtliga rektorer behöver vara förtrogna med detta för att kunna leda och följa upp styrdokumentens efterlevnad, skapa förutsättningar förkollegialt lärande och samsyn för användningen av de digitala verktygen, samt fånga upp kompetensutvecklingsbehov på sina respektive enheter.

Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (PDF, nytt fönster)

Många huvudmän har valt ett tillvägagångssätt där kommentarmaterialet lästs och diskuterats i rektorsgrupper, ledda av till exempel en utvecklingsledare. Syftet har bland annat varit att säkerställa att samtliga rektorer ska känna sig förtrogna med styrdokumenten så att de kan agera pedagogiska ledare och stötta sina lärare i utvecklingen av undervisningen.

8. Hur ser ni till att samtliga rektorer leder sin verksamhet så att alla barn och elevers digitala kompetens säkerställs (pedagogiskt ledarskap)?

Rektors pedagogiska ledarskap är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik skolutveckling.3 Det handlar om hur rektor leder utvecklingen av skolans arbete med fokus på undervisningen och elevers lärande. Framgångsrika rektorer arbetar strategiskt både med övergripande frågor som till exempel resursutnyttjande, mål och kompetensförsörjning, samt med elevers och lärares lärande, ger återkoppling på undervisningen och visar eget engagemang i informellt och formellt kollegialt lärande.

En stor del av rektorernas pedagogiska ledarskap handlar om att skapa förutsättningar för kollegialt samarbete. Forskning visar att på framgångsrika skolor möts rektorer och lärare ofta för att diskutera frågor om undervisning och lärande. Lärare på dessa skolor får också regelbunden återkoppling och lektionsbesök av rektor. I de framgångsrika skolorna finns ett medvetet arbete med hur återkopplingen ska gå till (till exempel genom en tydlig agenda, planerad tid för återkoppling och lektionsbesök), men också fokus på själva innehållet, det vill säga riktat mot undervisning, lärande och resultat.

Skrivningarna om digitalisering i styrdokumenten och betoningen på att utveckla digitalt kompetenta elever medför nya krav på lärarnas kompetens och hur de ska bedriva sin undervisning. Det är därför viktigt att rektorernas pedagogiska ledarskap även är inriktat på dessa frågor.

9. Hur används skolbibliotek och skolbibliotekarier i undervisningen för att öka barns och elevers digitala kompetens?

Rektor har ansvaret för att skolbiblioteket används i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Som huvudman är du ansvarig för att samtliga rektorer har förutsättningar att göra detta.

Skolbiblioteken kan spela en viktig roll i att utveckla elevers digitala kompetens.
Skolbibliotekarier har god kompetens i bland annat informationssökning, källkritik och säker internetanvändning. Skolinspektionen konstaterade i sin kvalitetsgranskning av undervisningen i källkritik att samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier är gynnsamt.4 Skolor med en undervisning av god kvalitet om källkritiskt förhållningssätt som omfattar digital källkritik, har i stor utsträckning en upparbetad samverkan mellan ämneslärare och skolbiblioteket.

10. Har resurser och kompetensutveckling av rektorer och lärare säkerställts så att samtliga barn och elever arbetar med programmering?

Du som huvudman behöver skapa utrymme för lärare, men även i viss utsträckning rektorer, att få den fortbildning de behöver för att kunna undervisa i programmering utifrån kursplanen för de åldersgrupper och ämnen de ansvarar för.

Programmering infördes som ett obligatoriskt inslag i läroplanen för grundskolans samtliga årskurser från höstterminen 2018. Då varken grundläggande kunskaper om programmering eller programmeringsdidaktik har ingått i den utbildning som de yrkesverksamma lärarna gått finns ett stort behov av kompetensutveckling inom detta område.

I Skolverkets uppföljning av den nationella strategin för skolväsendet från 2018 ställs frågor om kompetensutvecklingsbehov kopplat till it. Störst behov upplever sig personalen ha av just programmering. Runt sjuttio (70) procent av förskolepersonalen och lärarna anser att de har ett mycket stort eller ganska stort behov av att utveckla sin kompetens inom programmering. I gymnasieskolan är andelen något lägre, knappt sextio (60) procent.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (PDF, nytt fönster)

Skolverket erbjuder utbildningar i form av allmänbildande och grundläggande programmering riktad till all personal som arbetar med barn och elever och programmeringsutbildningar specifikt riktade till lärare i matematik och teknik, några i form av webbkurser och andra som högskoleutbildningar.

Utbildningar i programmering för lärare

Delmål 1.2: Rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna

Ett framgångsrikt ledarskap i dagens utbildningsväsende kräver god kunskap om hur digitalisering påverkar samhället och verksamhetsutveckling, samt hur det påverkar behovet av kompetensutveckling hos verksamheternas personal. Det krävs också en förmåga att använda digitaliseringens möjligheter för att stärka sitt ledarskap och kunna stödja arbetet i den egna organisationen.

Du som huvudman behöver bedriva ett uthålligt utvecklingsarbete för att realisera målen i den nationella strategin för skolväsendet. I detta ingår att arbetet systematiskt planeras, genomförs, följs upp och analyseras. Mål och delmål behöver följas upp som en del i planering och uppföljning av den ordinarie verksamheten. Avgörande för digital utveckling är ett strategiskt ledarskap på samtliga verksamhetsnivåer, inte minst på huvudmannanivå.

I det strategiska ledarskapet ingår även att kunna kravställa och upphandla digital teknik så att de inköp man gör utgår från användarnas behov, är ändamålsenliga och fungerar smidigt tillsammans. Det digitala ekosystemet omfattar allt från processer på huvudmannanivå, såsom administration, hantering av identitet och infrastruktur till processer på verksamhetsnivå, som schema- och närvarohantering, pedagogiskt material och hårdvara såsom datorer och lärplattor. Det innefattar även processer för kommunikation med vårdnadshavare.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Vara väl förtrogen med digitaliseringens påverkan på samhället i stort och på utbildningsväsendet specifikt.
  • Vara väl förtrogen med gällande läroplaner.
  • Vara väl förtrogen med varje enhets nuläge och behov kopplat till samtliga delmål i den nationella strategin för skolväsendets digitalisering.
  • Det finns god beställarkompetens på huvudmannanivå och förmåga att samverka med relevanta aktörer och funktioner samt tydliga rutiner för inhämtande av rektorers behov.
  • Det digitala utvecklingsarbetet är en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket ger en helhetsbild över processen och behoven framåt.
  • Det digitala utvecklingsarbetet följer en på huvudmannanivå lokalt förankrad utvecklingsstrategi.

Rektor har en viktig roll som pedagogisk ledare, särskilt i samband med att stora förändringar sker i styrdokumenten. Rektor ansvarar för att eleverna får den undervisning och det stöd de behöver för att nå målen. Det omfattar såväl pedagogiskt stöd som tillgång till material, verktyg och system som stöttar lärprocessen. Även rektorer behöver ha god beställarkompetens för upphandling av system och material kopplat till undervisning och lärande.

Mot denna bakgrund skrivs ett nytt mål in i rektorsutbildningens kurs Styrning, organisation och kvalitet från år 2021. Målet lyder: "Efter utbildningen ska rektorn kunna identifiera verksamhetens behov av digitalisering utifrån pedagogiska och tekniska perspektiv."

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Samtliga rektorer är väl förtrogna med digitaliseringens påverkan på samhället i stort och på utbildningsväsendet specifikt.
  • Samtliga rektorer är väl förtrogna med gällande läroplaner.
  • Samtliga rektorer har kunskap om hur de digitala verktygen ger ett mervärde för lärande, tillgänglighet och administration.
  • Samtliga rektorer är insatta i sin egen enhets nuläge och utvecklingsbehov kopplat till samtliga mål och delmål i den nationella strategin för skolväsendets digitalisering, samt som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Samtliga rektorer ges förutsättningar att leda och organisera det digitala utvecklingsarbetet, samt skapar förutsättningar för en lärande organisation.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 1:2

11. Hur väl insatt är du som huvudman i digitaliseringens påverkan på samhällets utveckling i allmänhet och för utbildningsväsendet synnerhet? Vilken förändring behöver ske hos dig som huvudmän för att möta detta?

Du som huvudman behöver vara insatt i de förändringsprocesser som pågår i samhället i stort och i utbildningsväsendet specifikt till följd av digitalisering. Men vad betyder digitalisering och att samhället digitaliseras? Med samhällets digitalisering avses i generella termer den förändring av samhället som uppkommer genom digital teknik och de förväntningar på service som uppstår med de möjligheter som tekniken medför. Det handlar både om att den digitala tekniken ger oss möjligheter att göra nya saker, på nya sätt, kan göras effektivare och med högre kvalitet. Det handlar också om att kunna hantera de utmaningar som digital teknik medför, som behovet av nya kompetenser inom till exempel informationssäkerhet, dataskydd med infrastruktur och frågor som som rör den så kallade digitala klyftan; skillnader i tillgång, kompetens etc.

Digitalisering är därmed, dels en fråga om grundläggande infrastruktur och dels ett medel för att skapa någon form av nytta. Det är en fråga om kunskap och förmåga att använda digital teknik på ett säkert, korrekt och lämpligt sätt. För att erbjuda stöd till huvudmän, skolchefer och rektorer har Skolverket utvecklat utbildningen Leda digitalisering. Utbildningen är utformad som ett digitalt processtöd och syftar till att ge:

  • Ökad kunskap kring vad digitalisering innebär.
  • Ökad förståelse för hur det kan påverka skolans verksamhet.
  • Möjlighet att förankra förändringsarbetet med digitalisering i organisationen.
  • Ökad färdighet att leda digitaliseringen i organisationen.

Planera och organisera för Leda digitalisering

Skolverket har även tagit fram utbildningen Leda förändring, vilken syftar till att skapa förutsättningar för att bygga in en generell och långsiktig förändringskapacitet i organisationen. Även denna utbildning finns digitalt tillgänglig via Skolverket.

Leda förändring, Skolverket

Det behov av verksamhetsutveckling som digitaliseringen leder till är i många fall generiskt. Det finns mycket att lära av andra huvudmän och inte minst av andra verksamhetsområden. Inom ramen för SKR:s arbete med #skolDigiplan genomfördes intervjuer där rektorer, skolledare, lärare, forskare och politiker som är aktiva i frågor som rör skolans digitalisering gavs möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter.

Röster om skolans digitalisering

SKR och regeringen har arbetat fram materialet Digital kompetensutveckling för ledningen i kommuner och regioner. Syftet är att öka förmågan att ta tillvara digitaliseringens möjligheter, hantera dess utmaningar och öka moderniseringen av välfärden i den offentliga sektorn. Till detta material knyts även Lilla digitaliseringsboken skriven av Katarina L Gidlund, professor och digitaliseringsforskare vid Mittuniversitetet. Boken vänder sig till förtroendevalda och andra ledare som funderat på vad som egentligen menas med uttryck som ”vi måste digitalisera” eller att ”vi måste förhålla oss till digitaliseringens påverkan på individ och samhälle”. Syftet med boken är att göra det lite enklare att leda digital utveckling.

Digital kompetensutveckling för ledning i kommuner och regioner

Lilla Digitaliseringsboken (PDF, nytt fönster)

Skriften Kommunernas utveckling i en digital tid ger en bild av den digitala utvecklingen i Sveriges kommuner och omfattar erfarenheter från drygt fyrtio kommuner om deras utvecklingsarbete, vilka effekter olika insatser har gett och vilka lärdomar de har dragit av arbetet.

Kommunernas utveckling i en digital tid (PDF, nytt fönster)

12. Hur väl insatt är du som huvudman i de för området relevanta styrdokumenten (nationella strategin och läro-, kurs-och ämnesplaner) och vilka utvecklingsbehov dessa skapar i organisationen?

Du som huvudman ansvarar för att utbildningen följer de bestämmelser som anges i skollag och styrdokument. När läro-, kurs- och ämnesplaner uppdateras påverkar det
planering och genomförande av utbildningsverksamhet. Regeringens nationella
digitaliseringsstrategi omfattar hela skolväsendet och medför behov av omfattande
satsningar som huvudmännen behöver göra gällande investeringar i digital infrastruktur, organisatorisk kapacitet och kompetensutveckling. En förankring i pedagogiska behov är nödvändig för att kunna avgöra i vilken riktning verksamheten ska styras.

För att kunna planera och ta ansvar för de områden som i #skolDigiplan lyfts fram som huvudmannens ansvar och åtaganden behöver du vara insatt i gällande styrdokument. Förutom olika läro- kurs och ämnesplaner finns även informativa kommentarmaterial att ta del av.

Huvudmännens ansvar och åtaganden

13. I vilken utsträckning finns det på huvudmannanivå organisation, rutiner och kompetens för att skapa, förvalta och följa upp ett ändamålsenligt digitalt ekosystem?

För att kunna forma ett ändamålsenligt digitalt ekosystem inom verksamheterna behövs tillgång till beställarkompetens för såväl tjänster som hård- och mjukvara. Det är ett komplext uppdrag där det behöver säkerställas att den hård- och mjukvara som beställs möter verksamhetens behov och önskemål gällande pedagogik, funktionalitet och användbarhet. Det är även viktigt att säkerställa att ekosystemets olika komponenter är kompatibla och understödjer varandra. Interoperabiliteten är avgörande för att uppnå ett säkert och effektivt informationsutbyte, vilket i sig är en förutsättning för att rektorers och pedagogers arbete ska fungera ändamålsenligt och effektivt.

För att skapa ett ändamålsenligt digitalt ekosystem behövs kompetens att identifiera och bedöma relevansen av nya lösningar som möjliggörs av digitalisering och att utveckla användningen av dessa inom verksamheten. Att beslutade systemlösningar, tjänster och så vidare är ändamålsenliga behöver regelbundet följas upp och utvärderas samt vid behov även omprövas för att kunna optimeras efter verksamhetens behov.

Att bygga upp ett väl fungerande digitalt ekosystem kan ta tid. Detta kan ofta bero på att befintliga system och resurser upphandlats vid olika tillfällen och att det kan finnas tidigare ingångna avtal som ännu inte har löpt ut. För att säkerställa interoperabiliteten framåt är det därför bra om det finns ett samlat ansvar och en långsiktig plan för skapandet och förvaltningen av det digitala ekosystemet, samt för hur systemet ska implementeras för att bidra till att verksamheternas processer kan effektiviseras och understödjas.

Branschen för leverantörer av utbildningsteknologiska tjänster och produkter, edtech-branschen, har vuxit mycket under senare år och utbudet av produkter och tjänster är stort. Det handlar till exempel om digitala läromedel och lärverktyg, lärresurser, provverktyg, lärplattformar, skoladministrativa system, hårdvara, kommunikationslösningar och kompetens. Många företag har organiserat sig i branschorganisationen Swedish EdTech Industry. För att underlätta för beställarna och tydliggöra marknaden, lanserades Edtechkartan 2018, en interaktiv karta som omfattar huvudmannaprocesser, undervisning och skoladministration och de leverantörer som erbjuder produkter och tjänster som stödjer respektive process. Med syftet att öka beställarkompetensen har Swedish Edtech Industry även tagit fram ett stödmaterial för inköp och upphandling.

Edtechkartan

Att köpa edtech – ett stöd vid inköp och upphandling

Flera kommuner, däribland Stockholm stad, har under senare år antagit en läromedelspolicy som specificerar ansvarsfördelningen i en beställarprocess. I Stockholm innebär policyn att den centrala förvaltningen ansvarar för att informera om vilka regler som gäller för inköp, personuppgiftshantering och vilka standarder stadens system använder. Policyn tillhandahåller även information och stöd till lärares kompetensutveckling i fråga om val av läromedel, utvärdering och kvalitetssäkring. Själva valen av läromedel, lärverktyg och lärresurser görs av lärarna som en del av deras profession, utifrån didaktiska överväganden.

Digitala läromedel, Stockholms stad (PDF, nytt fönster)

Checklista vid val av digitala läromedel, Stockholms stad (PDF, nytt fönster)

Läromedelspolicy, Stockholms stad (PDF, nytt fönster)

SKR har tagit fram ett stödmaterial för gemensam kravställning när det gäller skoladministrativa system. Målet är att effektivisera och förenkla upphandlingen för huvudmän och att stödja medlemmarna i att bli bättre beställare. Stödmaterialet kan användas och anpassas av huvudmännen vid egen upphandling av skoladministrativa system.

Kravställning, skoladministrativa system

14. På vilket sätt är det digitala utvecklingsarbetet integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet så att du som huvudman får en helhetsbild över behoven framåt?

Du som huvudman behöver tillse att det digitala utvecklingsarbetet utgör en del av den ordinarie skolutvecklingen. Målsättningen med att använda digital teknik i skolan är att barn och elever ska ges förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens och att digitaliseringens potential ska leda till ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolväsendet. För att uppnå detta behöver undervisningsmetoder utvecklas, utvärderas och förbättras. Som i all utveckling av undervisning och arbetssätt ska detta vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Digitalisering är aldrig ett mål i sig. Digital teknik använd på rätt sätt kan bidra till en högkvalitativ, likvärdig samt en effektiv, öppen, serviceinriktad och tillgänglig förvaltning. En stor del av den digitala utvecklingen i en kommun är förvaltningsövergripande och nyttorealisering nås genom övergripande samverkan. SKR har tillsammans med koncernbolagen Inera och SKL Kommentus AB skrivit fram en strategi för grundläggande förutsättningar för utveckling i en digital tid. Strategin syftar till att skapa en gemensam riktning för kommuner och regioner och lyfter viktiga förutsättningar för en effektiv och innovativ välfärd. Den omfattar målområdena:

  • ledning, styrning och organisation
  • arkitektur och säkerhet
  • informationsförsörjning och digital infrastruktur
  • sammanhållen digital service.

Utveckling i en digital tid (PDF, nytt fönster)

Såväl #skolDigiplan som denna guide innefattar viktiga aspekter som är av relevans för måluppfyllnaden i ovanstående målområden.

15. Hur har medlen prioriterats i budget för att möta behoven kopplat till utvecklingsarbetet med digitalisering?

Utvecklingsarbetet, med anledning av den nationella strategin, de reviderade styrdokumenten och digitaliseringen av de nationella proven, är förknippat med stora kostnader, inte enbart initialt utan också löpande. Du som huvudman har ett ansvar att säkerställa att resurser i form av tid och ekonomiska medel inte endast avsätts för planering, uppbyggnad och implementering – utan även för en långsiktig förvaltning av den digitala miljön och för samtliga medarbetares kontinuerliga kompetensutveckling.

Många huvudmän investerar nu i verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering och det är i det sammanhanget av vikt att tänka i termer av nyttorealisering, både ekonomisk och kvalitativ nytta. Att jobba med nyttorealisering handlar om att investeringar ska få avsedd effekt för den egna verksamheten och för elever, vårdnadshavare och personal. Man kan även behöva fundera i termer av vad kostnaden i form av utebliven nytta blir för verksamheten på sikt blir om man väljer att avstå från att genomföra viktiga investeringar i kompetensutveckling, hård- och mjukvara.

Nyttorealisering är ett aktivt och systematiskt arbete med att säkerställa och optimera nyttan med de förändringar som avses att genomföra. Nyttan uppkommer i användandet och därför är det viktigt att arbeta strukturerat på olika sätt för att säkerställa ett förändrat arbetssätt. Genom att tänka igenom nyttan med de investeringar man prioriterar att göra skapas även ett tydligt underlag för att kommunicera dessa.

Nyttorealisering

16. Hur arbetar du som huvudman för att den politiska nämnden ska vara insatt i verksamhetens utvecklingsarbete och behov som rör digitalisering?

Det är viktigt att du som huvudman arbetar för att den politiska nämnden ska vara insatt i verksamhetens utvecklingsarbete och behov kopplade till digitalisering. Det behövs ett långsiktigt åtagande på politisk nivå gällande att prioritera och finansiera den digitala utvecklingen av verksamheterna. Satsningarna behöver vara integrerade i verksamhetsutvecklingen och inte drivas som separata it-projekt.

Forskning visar att framgångsrika skolor kännetecknas av ett bra samarbete inom skolan, och inom kommunen, med förvaltning och politik5. Det handlar om en väl fungerande styrkedja präglad av samarbete, tillit och väl fungerande kommunikation, där samtliga nivåer i organisationen har samma mål. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är långsiktighet och stabilitet, samt vikten av att beslutade mål och strategier står fast även om den politiska majoriteten skiftar eller om en förvaltningschef eller rektor slutar. Om den politiska nämnden är insatt i det arbete som förvaltningen driver kan långsiktiga investeringar och mål säkerställas, som till exempel vid större investeringar, förvaltningskostnader och löpande underhåll av den digitala miljön.

17. Hur har du som huvudman organiserat för funktioner med tydligt uppdrag och mandat att ge teknisk support och pedagogiskt stöd till enheterna?

Du som huvudman behöver säkerställa att du har en organisation med tillräcklig
kompetens för att planera, implementera och följa upp åtgärder som behöver genomföras kopplat till digital infrastruktur och kompetensutveckling.

Det handlar om att se till att alla som arbetar med elevers lärande och digitala kompetens behöver ha eller ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens och om att ha eller bygga upp en ändamålsenlig digital infrastruktur. Det senare handlar till exempel om snabb internetuppkoppling, stabilt trådlöst nätverk, lätthanterlig hårdvara och säkra molntjänster. Detta är grundläggande för att digitaliseringens möjligheter ska ha förutsättningar att leda till positiva resultat.

Hos kommuner som anser sig ha en välfungerande digital infrastruktur finns ofta utsedda funktioner med uppdrag att göra behovs- och nyttoanalyser av verksamheterna, samt att samarbeta med it i utveckling av verksamheten. Denna funktion är även viktig som kravställare vid upphandling för att säkerställa att verksamheternas specifika behov tas om hand och att alla inköp görs med kärnuppdraget i åtanke, det vill säga elevernas lärande. Syftet med att ha en sådan funktion i organisationen är att säkerställa samarbetet mellan de verksamhetsspecifika- och it-tekniska kompetenserna och därmed främja ett ändamålsenligt digitalt ekosystem som är lättillgängligt och ändamålsenligt för både medarbetare, elever och deras vårdnadshavare.

18. Hur väl insatt är du som huvudman i rektorernas kompetens att strategiskt leda ett digitalt utvecklingsarbete? Diskuterar du kontinuerligt individuella kompetensutvecklingsbehov med dina rektorer?

Rektors förmåga att leda, både den pedagogiska verksamheten och verksamhetens digitala utveckling på enhetsnivå, är en viktig framgångsfaktor för att digitalisering ska bidra till stärkt kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. Mot denna bakgrund införs från 2021 ett nytt mål i rektorsutbildningens kurs Styrning, organisation och kvalitet: Efter utbildningen ska rektorn kunna identifiera verksamhetens behov av digitalisering utifrån pedagogiska och tekniska perspektiv.

Precis som lärare kan behöva kompetensutveckling och support för att kunna arbeta
utifrån gällande läro- kurs- och ämnesplaner, behöver även rektorer fortbildning för att strategiskt kunna leda sin verksamhet framåt. Många av dem har säkert genomgått rektorsutbildningen innan den omfattade fokus på digitalisering. Känner du till hur trygga dina rektorer är i att agera ledare i en allt mer digitaliserad verksamhet? I enkätunderlaget till Skolverkets uppföljning av den nationella strategin för skolväsendet 20186 finns en fråga där rektorer ska skatta sin kompetens att leda kopplat till ett antal områden av digital karaktär. Dessa frågor kan du gärna ställa till dina rektorer. Deras svar på dessa frågor kan ge ett stöd för planeringen av deras fortbildning.


Att rektors förmåga att agera ledare är en viktig framgångsfaktor för hur elevers digitala kompetens utvecklas och hur digitaliseringen leder till stärkt kunskapsutveckling och ökad likvärdighet har konstaterats ovan. Den grupp av rektorer som du ansvarar för har stor nytta av att diskutera och utveckla ledarskapet kopplat till digitalisering tillsammans, även om de också har individuella kompetensutvecklingsbehov. Det är viktigt att ta med detta perspektiv i medarbetarsamtalen.

19. Finns en struktur för rektorernas kompetensutveckling och ett kunskapsutbyte dem emellan?

Rektors förmåga som pedagogisk ledare har stor inverkan på eleverna studieprestationer7. Det handlar om hur rektor leder utvecklingen av skolans arbete, med fokus på undervisningen och elevers lärande.

Eftersom rektors ledarskap spelar en så viktig roll för en skolas utveckling, pekar forskning på att en framgångsrik strategi för huvudmännen borde vara att stödja professionell utveckling av skolledare i deras pedagogiska ledarskap. Detta sker både genom att huvudmannen skapar förutsättningar för rektorerna att kunna vara pedagogiska ledare och genom att skapa mötesplatser för rektorerna för erfarenhetsutbyte och lärande dem emellan.

I och med de omfattande förtydliganden som genomförts i läro-, kurs- och ämnesplaner kopplat till digital kompetens och digitalt lärande finns anledning för dig som huvudman att skapa ett strukturerat kunskapsutbyte för kollegialt lärande bland dina rektorer med målsättning att nå ett samstämt ledarskap.

20. Hur stödjer du som huvudman rektorerna med att utveckla egna handlingsplaner och hur integreras dessa i det övergripande systematiska kvalitetsarbete?

Alla verksamheter har olika förutsättningar och utgångslägen när det gäller att leva upp till mål och delmål i den nationella strategin för skolväsendet, men alla förväntas göra det senast år 2022. För att lyckas behöver ni på huvudmannanivå bryta ner den nationella strategin till en lokal sådan, med fokus på hur ni från just ert nuläge ska nå målen. Ett liknande arbete behöver även ske på enhetsnivå, med utgångspunkt i varje enskild förskola/skolas nuläge.

Detta är ett arbete som dina rektorer kan behöva stöd i, framförallt om de skattar sin egna kompetens att leda digitalt utvecklingsarbete som icke tillräcklig. Ett annat är att genomföra gemensamma workshops i rektorsgruppen. Ett annat att en medarbetare på förvaltningen med god kompetens i frågan, tillsammans med rektor och ledningsgrupp på varje enskild enhet, utarbetar en lokal strategi/handlingsplan. Viktigt att tänka på är också att den plan man gör upp för att genomföra utveckling kopplat till den nationella strategin för skolväsendet tydligt ska hänga ihop med övriga utvecklingsplaner och styrdokument som man som rektor har att förhålla sig till.

Effektkedjan - att arbeta utifrån verksamhetens logik

I Skolverkets utbildning Leda digitalisering används metoden Effektkedjan för att på ett systematiskt sätt formulera effektmål och planera verksamhet och uppföljningsinsatser. Effektkedjan beskriver och visualiserar det tänkta sambandet mellan aktiviteter och önskvärda resultat och effekter, det vill säga den förändring som insatserna i verksamheten är tänkta att åstadkomma. Att utgå från de önskade effekter man vill uppnå för att därefter beskriva vilka resultat man behöver nå för att komma dit, vilka aktiviteter som ska leda fram till resultaten och vilka resurser som krävs för att genomföra aktiviteterna, säkerställer att resurser som avsätts och aktiviteter som genomförs, faktiskt leder fram till önskad effekt.

Metoden har uppfattats som mycket effektiv av många som använt den och kan med fördel användas för att planera den enskilda förskolan/skolans arbete kopplat till den nationella strategin. Utifrån de effekter man vill uppnå, beskriver och visualiserar kedjan det tänkta sambandet mellan aktiviteter, resultat och effekter,det vill säga den förändring som insatserna i verksamheten är tänkta att åstadkomma.

Så här arbetar du med effektkedjor

Effektkedjan - att arbeta utifrån verksamhetens logik

I Skolverkets utbildning Leda digitalisering används metoden Effektkedjan för att på ett systematiskt sätt formulera effektmål och planera verksamhet och uppföljningsinsatser. Effektkedjan beskriver och visualiserar det tänkta sambandet mellan aktiviteter och önskvärda resultat och effekter, det vill säga den förändring som insatserna i verksamheten är tänkta att åstadkomma.

Från Skolverkets utbildningssatsning Leda Digitalisering känner många igen verktyget Effektkedjan, vilket med fördel kan användas för planering av verksamhetsutveckling på enhetsnivå.

Källa: Skolverket

Strategier och handlingsplaner behöver naturligtvis även följas upp och insatser utvärderas regelbundet. Du som huvudman behöver säkerställa att alla enheter som du ansvarar för följer en utstakad plan som leder till att mål och delmål i den nationella strategin uppfylls senast 2022.

Delmål 1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen

I all undervisning som bedrivs behöver det finnas en pedagogisk plan för vad man vill uppnå och en genomtänkt metodik för hur man ska uppnå önskade resultat. Det gäller även för hur, när och varför digitala verktyg ska användas och vilka som lämpar sig bäst för att ge ett mervärde till undervisningen, öka tillgängligheten och frigöra tid. Lärares digitala kompetens och förutsättningar att leda skolarbete, bevara studiero samt reducera stress och distraktioner vid arbete med digitala verktyg behöver stärkas. Förskollärare och lärare behöver vara förtrogna med att bedöma det pedagogiska värdet av digitala lärresurser och kunna välja när och hur de ska användas utifrån barns och elevers individuella behov.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • All pedagogisk personal upplever sig ha tillräckliga kunskaper att använda digitala verktyg i undervisningen/utbildningen för att kunna utveckla barns och elevers adekvata digitala kompetens.
  • Samtliga lärare upplever sig ha tillräckliga kunskaper inom digitalisering för att kunna arbeta med innehållet i läro-, kurs- och ämnesplaner.
  • Budget och organisation för personalens ändamålsenliga och fortlöpande
    kompetensutveckling finns tillgänglig.

Strategiska frågor att arbeta med kopplade till delmål 1.3

21. Hur väl insatt är du som huvudman i vilket behov av kompetensutveckling kring digital kompetens och ämnesdidaktik den pedagogiska personalen inom din verksamhet upplever sig ha?

Den genomlysning som gjordes i samband med framtagandet av #skolDigiplan visade att kompetensutvecklingsinsatser för pedagogisk personal alltför ofta är ineffektiva, kortsiktiga och inte alltid har föregåtts av en systemanalys. Digitaliseringen ses alltför ofta som en separat process som inte är integrerad i pågående utvecklingsarbete och används inte heller som redskap i skolutvecklingen.

Du som huvudman behöver säkerställa att den pedagogiska personalen får möjlighet att ta del av den kompetensutveckling de behöver för att kunna genomföra sina uppdrag. I och med den nationella strategin för skolväsendet, ett tydligare fokus på digital kompetens och digitala arbetsmetoder i läroplanerna och digitaliseringen av det nationella provsystemet, ställs nya krav på personalens kompetens.

Skolverkets uppföljning av den nationella strategin för skolväsendet från 2018 visar att drygt hälften av lärarna upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna ge eleverna en god digital kompetens. Siffrorna varierar mellan olika yrkesgrupper och störst behov sade sig lärare i förskolan samt gymnasiesärskolan ha.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (PDF, nytt fönster)

Ett första steg för att säkerställa att personalen har kompetens att välja och använda
ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen är att ta reda på hur de själv upplever situationen, till exempel genom enkätundersökningar. Frågorna om kompetensutvecklingsbehov i dem kan även användas lokalt, alternativt användas som inspiration för att skapa egnafrågeunderlag. Det är även vanligt att frågan om kompetensutvecklingsbehov specifikt för digitalisering är ett stående inslag i medarbetarsamtal mellan rektor och medarbetare. Med utgångspunkt i ett underlag baserat på kunskap om nuläget kan kompetensutveckling planeras.

22. Hur säkerställer du som huvudman att kompetensutvecklingsinsatser som rör medarbetarnas individuella och enhetens gemensamma behov föregås av analys?

Pedagogisk personals digitala kompetens består av flera delar. Generell digital
kompetensutveckling, till exempel hur man använder sin utrustning, hur lärplattformen fungerar, hur man kan arbeta digitalt med formativ återkoppling och så vidare behöver kompletteras med ämnesspecifik digital kompetensutveckling. Lärare behöver ha kunskap att använda och välja digitala verktyg utifrån ett didaktiskt perspektiv och utifrån elevernas behov och förutsättningar i syfte att stärka elevernas lärande. Då tid och resurser för kompetensutveckling är ändliga är det viktigt både ur huvudmannaperspektiv och individperspektiv att fokus läggs på det som skapar mest nytta.

Skolverket har tagit fram ett stort antal webbkurser och utbildningar för olika yrkeskategorier. Här finns bland annat programmeringskurser för tekniklärare och
kurser om texter i en digital värld. Vissa kurser genomförs individuellt medan andra är upplagda för att genomföras kollegialt, gärna under ledning av en handledare.

Kurser och utbildningar Skolverket

Det är viktigt att ge tid till att få utveckla sin ämnesspecifika undervisningspraktik med kollegor. Hittar man inte någon lämplig kurs att ta del av kan ämnesspecifika grupper sättas samman för kollegial kompetensutveckling baserat på befintliga forskningsartiklar, alternativt genom att gemensamt formulera frågeställningar och undersöka dem genom praktiknära forskning.

SKR erbjuder sedan 2016 årligen utbildningar i den beforskade pedagogiska modellen
Skriva sig till lärande (STL) . Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understöds av digital teknik och digitala arenor. Modellen baseras på framgångsfaktorer för lärande och den digitala tekniken används som hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande. Den forskning som gjorts på modellen visar att STL förbättrar skolresultaten. Det ger även ökad likvärdighet mellan könen då pojkarnas läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat.

Skriva sig till lärande (STL)

23. Hur skapar du som huvudman förutsättningar för särskilda roller med uttalat mandat att ge ämnesspecifikt it-pedagogiskt stöd, centralt eller lokalt i verksamheterna?

Som komplement till långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser finns behov av tillgång till stöd i den dagliga undervisningen när nya arbetsmetoder eller verktyg ska implementeras. Det kan handla om stöd att välja digitala verktyg för ett visst arbetsmoment eller att ha en kollega i klassrummet när ett moment ska genomföras för första gången. Den nationella strategin lyfter fram tillgången till it-pedagogisk stöd som lika viktig som tillgången till teknisk support för att samtliga pedagoger ska kunna genomföra sina uppdrag på ett bra sätt.

Vissa huvudmän har en central enhet med it-pedagogiskt stöd som stöttar skolornas
behov. Hos andra finns stödet på varje skola och förskola genom att vissa pedagoger har ansvaret i sina tjänster. Många har valt att tydliggöra att det i försteläraruppdraget ingår att säkerställa att digitalisering blir en integrerad del av utvecklingen av undervisningen, samt att förstelärarna har tidsmässigt utrymme att stötta sina kollegor.

Läs mer om teknisk support och generell pedagogisk support under fokusområde 2.2.

24. Hur skapar du som huvudman förutsättningar för att sprida och dela lärande mellan pedagogisk personal inom- och mellan skolor samt förskolor som bidrar till att öka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen?

I slutrapporten från forskningsprojektet Unos Uno, en treårig studie där effekterna av införandet av en dator per elev studerades, lyfts just ojämlikheten mellan huvudmän och mellan skolor fram som den största utmaningen för dem som leder skolan. Utmaningen beskrivs på följande sätt: Istället för att fråga "Hur ger vi varje elev en egen dator?", bör frågan ställas om “Hur organiserar vi samarbete - på varje skola och inom kommunen som helhet-, så att vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar?” I rapportens sammanfattning listas ledning på huvudmannanivå som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för spridning av innovation så att den kommer alla elever till gagn. Om ansvaret enbart läggs på enskilda skolor och rektorer, riskerar lärandet och innovationer att stanna inom den enskilda skolan.

Unos uno årsrapport 2013 (PDF, nytt fönster)

Digitaliseringen av skolväsendet har under många år i hög grad vilat på eldsjälar. Det är en av anledningarna till att det råder stor ojämlikhet i tillgång till digitala verktyg och i hur elevers digitala kompetens har utvecklats, inte bara mellan olika huvudmän utan även mellan skolor och mellan klassrum inom samma skola.

Utvecklingen av undervisningen är nära kopplad till lärarnas professionella utveckling och lärande. De senaste årens forskning pekar tydligt på vikten av kollegialt lärande, där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. Det innebär till exempel att gemensamt diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfta problem och svårigheter, samt att kritiskt granska både sitt eget och andras arbete. Dessa former för kollegialt lärande behöver finnas på varje skola men också på huvudmannanivå för att jämlikheten mellan skolor ska öka. Som med all form av kompetensutveckling behöver satsningarna vara långsiktiga.

25. På vilket sätt ser du som huvudman till att rektorer kontinuerligt leder gemensamma pedagogiska och didaktiska diskussioner om hur digitala verktyg används och kan vara till nytta i undervisningen?

Lärare och annan personal som arbetar med barn och elever behöver vara väl förtrogna med att använda digitala verktyg och kunna välja digitala lärresurser utifrån bedömningar av det pedagogiska värdet och utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar. Rätt verktyg vid rätt tillfälle kan till exempel underlätta kommunikation och samarbete, visualisera skeenden, verka kompensatoriskt eller effektivisera inlärningsprocesser. Det är viktigt att ha en pedagogisk idé om vad man vill uppnå och hur man bäst stöttar varje individ att nå dit.

Skolinspektionens granskning har visat att på skolor som i hög grad undervisar utifrån kraven på användning av digitala verktyg i läro-, kurs- och ämnesplaner, och där likvärdighet råder mellan klassrummen, har den pedagogiska idén om hur, när och på vilket sätt digitala verktyg ska användas i undervisningen arbetats fram gemensamt och delas av kollegiet. Valen av verktyg motiveras ämnesdidaktiskt och lärarna utvärderar ändamålsenligheten av dem.

Tidigare studier har visat att många utbildningsappar och lärresurser inte har någon reell pedagogisk inverkan på elevers lärande om de inte erbjuder informativ feedback utöver rätt svar. Två perspektiv är viktiga att beakta i valet och användningen av digitala lärresurser. Det första gäller att identifiera om resursen påverkar den kognitiva processen och den andra om resursens tekniska design påverkar elevens lärande. Rätt designade digitala lärresurser skapar möjligheter att bland annat presentera material multimodalt på sätt som analoga inte kan, samtidigt som eleverna ges individuell adaptiv feedback i stunden. Utvecklingen av digitala lärresurser har skett snabbt och med utgångspunkt i kunskap om vad som är viktiga pedagogiska aspekter producerar idag samtliga stora läromedelsförlag digitala läromedel, vilket gör att utbudet att granska, utvärdera och välja bland är stort.

Inom ramen för Skolverkets utbildning Leda och lära i tekniktäta klassrum har professor Staffan Selander och Anna Åkerfeldt från Stockholms Universitet tagit fram texten Söka och värdera digitala läromedel, som bland annat innehåller ett ramverk för att värdera just digitala läromedel. Skolverket planerar även att publicera ett nytt stödmaterial för val av digital lärresurser under våren 2020.

Söka och värdera digitala läromedel (Word, nytt fönster)

Branschorganisationen Swedish Edtech Industry har inlett ett arbete med att ta fram en forskningsbaserad och öppen resurs för kvalitetsfrågor för lärresurser. Vid årsskiftet 2020/2021 går det att ta del av material i deras webbsida i form av ett utkast i väntan på synkronisering med Skolverkets ovan nämnda stödmaterial.

Välja digitala lärresurser

Nacka kommun leder sedan november 2019, en tvåårig Vinnova-finansierad testbädd i samverkan med entreprenörer, skolor, utbildningsaktörer, forskare, lärare och studenter från hela landet och hela utbildningskedjan från förskola till högskola. Syftet är att testa, utveckla och utvärdera digital teknologi för lärande. Projektet kommer tillsammans med forskare att ta fram en metod för lärare att genomföra testning och utvärdering av digitala lärresurser, samtidigt som metoden bidrar till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter, med målsättningen att ta fram bättre och mer relevanta digital läromedel. Resultatet väntas kunna följas på edtest.se.

Swedish edtest

Skolforskningsinstitutet har sammanställt en systematisk översikt över Digitala lärresurser i matematikundervisningen, i två delrapporter: en för skolan och en för förskolan. Översikten besvarar bland annat frågan om vilka effekter matematikundervisning med digitala lärresurser har på elevers kunskaper i matematik och kan utgöra en del av underlaget för pedagogiska diskussioner om undervisning i matematik.

Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Undervisningsmodellen Skriva sig till lärande (STL), utarbetad och beforskad av Annika Agélii Genlott vid Örebro Universitet, är en modell som baseras på framgångsfaktorer för lärande och med den digitala tekniken som hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande8. STL-modellen leder till dokumenterat förbättrade elevresultat. En pilotstudie genomfört av forskaren visar att elevernas läshastighet blir högre och elever skriver längre och mer utvecklade texter redan i årskurs ett. Studien har påvisat ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Studien visar även att endast tillförandet av digital infrastruktur utan pedagogisk implementering leder till sämre resultat än om ingen digital teknik används. Undervisningsmodellen STL kan användas i alla ämnen och årskurser. Även forskning om STL kan användas som underlag vid diskussioner om hur, när och varför digitala verktyg bör användas i undervisningen.

Det finns behov av mer forskning kring hur förändrade arbetssätt med stöd av digitala verktyg påverkar undervisning och lärande, något som också lyfts fram i #skolDigiplan.

Fokusområde 2: Likvärdig tillgång och användning

Mål

Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten

Video: Introduktion till fokusområde 2

Delmål 2.1

Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.

Delmål 2.2

Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten.

Delmål 2.3

De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.

Delmål 2.4

Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

Följande nulägesanalys om likvärdig tillgång och användning kom fram vid kartläggningen av #skolDigiplan:

  • Det finns behov av helhetssyn och förståelse för digitalisering.
  • Grundläggande förutsättningar (ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support) för att verksamheterna ska kunna bedriva en digital
    verksamhet behöver säkerställas.
  • Digitala tjänster och verktyg beställs utan att det alla gånger finns någon plan för implementering och stöd.
  • Anskaffningen av digitala tjänster utgår inte alltid från användarens behov.
  • Många huvudmän och rektorer samt personal i verksamheterna har inte tillräckliga kunskaper om möjligheter med nya digitala verktyg och digitala lärresurser.
  • Interoperabilitet, säkerhet och informationsförsörjning kräver samlad expertis, stöd som kräver nationellt samverkan.

För att uppnå målen inom detta fokusområde krävs digital kompetens, nya arbetssätt och kapacitet hos huvudmän att driva ett förändringsarbete. Om skolväsendets digitalisering ska bli likvärdig krävs en förståelse för hur verksamhetens processer kan effektiviseras av digitalisering, samt hur förändringen implementeras hos huvudmän. För att arbetet ska gagna användarna behöver det bedrivas centralt i nära samarbete med verksamheterna.

Delmål 2.1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar

Begreppet “digitala verktyg” omfattar generellt både hårdvara och mjukvara. I detta delmål begränsas begreppet till hårdvara.

Ordlista

God tillgång till väl fungerande digitala verktyg är ett krav för att samtliga barn och elever ska ha möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens samt arbeta på det sätt som föreskrivs i läro-, kurs- och ämnesplaner. Det är upp till varje huvudman att tillsammans med sina rektorer komma fram till vad som uppfyller kravet på god tillgång och vilka typer av verktyg som bäst lämpar sig för verksamhetens behov.

Huvudmännen behöver säkra nätkapacitet och uppkoppling inom och utanför skolans lokaler för att möta en ökad användning av digitala verktyg och digitala lärresurser samt digitalisering av det nationella provsystemet. Det behövs även rutiner för att hantera digitala incidenter och uppgradering av kapacitetsstandarder vid ökat behov, samt en plan för försörjning och avskaffning av digitala tjänster och verktyg.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Personal som arbetar med barn och elever har tillgång till personliga digitala verktyg anpassade till det pedagogiska uppdraget.
  • Barn i förskolan har tillgång till digitala verktyg, ändamålsenliga utifrån verksamhetens behov, i sådan utsträckning att de kan användas i den pedagogiska verksamheten när så anses lämpligt.
  • Elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium, samt motsvarande skolformer, har god tillgång till digitala verktyg, ändamålsenliga utifrån verksamhetens behov, för lärande både under skoltid och för arbete efter skoltid och utanför skolans lokaler.
  • Tillgången till och valen av digitala verktyg är behovsstyrt samt utgår från ett tillgänglighetsperspektiv.
  • Det finns en långsiktig budgetpost för inköp och hantering av digitala verktyg.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 2.1

Huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar för att alla barn och elever ska kunna utveckla adekvat digital kompetens och att verksamheten uppfyller styrdokumentens krav.

Följande diskussionsfrågor kan konkretisera ert ansvar och vara ett stöd i er nulägesanalys och verksamhetsplanering. Diskutera gärna med funktioner och personer som ansvarar för olika delar av utvecklingen av er verksamhet.

26. Har medarbetarna tillgång till minst ett personligt ändamålsenligt digitalt
verktyg?

För att barn och elever ska utveckla adekvat digital kompetens behöver medarbetarna ha god digital kompetens och tillgång till ett personligt digitalt arbetsverktyg. Allt mer av arbetet sker idag digitalt, som till exempel dokumentation, planering, undervisning och kommunikation med kollegor, vårdnadshavare och chefer.

Olika verktyg behövs för olika tillfällen. En mobiltelefon kan vara rätt verktyg för att
dokumentera när ett barn hämtas av sin vårdnadshavare under en utflykt, eller för att anteckna närvaro under en lektion utomhus. Samma pedagoger behöver andra verktyg i andra delar av sitt pedagogiska uppdrag.

När de grundläggande behoven är tillgodosedda kan en plan för uppdateringar vara
till stöd så att verktygen byts ut med jämna mellanrum. En god idé är låneverktyg så att verksamhetens kvalitet inte påverkas när något behöver repareras eller ersättas. Dessa kan även användas då vikarier täcker upp. Sätt gärna upp rutiner för lånade eller ej fungerande verktyg, så att störningar i verksamheten minimeras.

27. Har ni tillsammans med rektorerna definierat innebörden av god tillgång till digitala verktyg och förutsättningar utifrån barn och elevers olika behov?

Den nationella strategin beskriver inte exakt vad god tillgång till digitala verktyg för barn och elever innebär. Detta bör ni fatta beslut om i er lokala strategi/plan, utifrån verksamheternas pedagogiska behov.

År 2018 fick Läroplanen för förskolan, Lpfö18 ett tydligare fokus på digital kompetens: “Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (PDF, nytt fönster)

Med hjälp av digitala verktyg skapas möjligheter för världen att komma in i förskolan.
Barnen kan lära sig att delta i och påverka samhället, samt utveckla ett kritiskt
förhållningssätt till information. De får även möjlighet att bli producenter av bilder, film, ljud och text. Många av dessa uppgifter gör sig bäst genom samarbete och kräver inte att varje barn behöver varsitt verktyg. Verktygen ska vara anpassade för lärandesituationen och så pass många att det främjar den pedagogiska verksamheten och barnens utveckling enligt läroplanen.

Behovet av tätare tillgång till digitala verktyg blir större i grundskolan och gymnasieskolan, då de digitala inslagen i läro-, kurs- och ämnesplaner blir mer omfattande och kräver att elever ska kunna arbeta med sina uppgifter även utanför skoltid. Många huvudmän har redan anskaffat ett verktyg per elev eller planerar att nå dit. Vid dessa val är det viktigt att utgå från de pedagogiska behoven. Samtliga elever som ska genomföra digitala nationella prov ska kunna göra dem samtidigt. Detta utgör krav på lägsta kapacitet senast år 2023.

Även eleverna behöver kunna låna digitala verktyg, framför allt i verksamheter där de normalt har tillgång till ett personligt verktyg. En trasig eller glömd dator innebär en risk för eleven att halka efter om rutiner för att låna verktyg saknas .

28. Har ni säkerställt att ett tillgänglighetsperspektiv finns med i valet av
digitala verktyg?

Digitala verktyg ska stödja och utveckla undervisningen och behöver därför vara välfungerande, ändamålsenliga och utgå från elevernas behov. Inte minst för elever med en funktionsnedsättning och för elever i behov av särskilt stöd kan digitala verktyg och lärresurser utveckla lärandet och bidra till att målen för studierna nås.

Likvärdighet och tillgänglighet är centralt i valet av digitala verktyg, varför speciallärare med kompetens på området och kännedom om elevers behov med fördel kan involveras. Ett bra stöd är Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM:s) material om tillgängliga it-miljöer och digitalt lärande.

Digitalt lärande, Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM

29. Har ni utsett ansvar för upphandling av digitala verktyg och finns en plan för uppdatering och uppgradering av den tekniska utrustningen?

Att hantera ett mycket stort antal digitala verktyg kräver en tydlig roll- och ansvarsfördelning.

Vid upphandling behövs god beställarkompetens (se delmål 1.3) och samverkan med
verksamhetsföreträdare. SKL Kommentus har sammanställt relevanta ramavtal för
skolväsendets digitalisering och bland annat tagit fram ramavtalet Arbetsplatser och elevdatorer 2015. Arbetet med ramavtalet “Digitala enheter för arbetsplats och skola” påbörjas hösten 2020.

Skolan i en digital tid

Arbetsplatser och elevdatorer 2015, SKR Kommentus

För smidig hantering och uppgradering av digitala verktyg (deras hela livscykel) behövs tydliga rutiner på huvudmannanivå och tydliggöra respektive enhets ansvar. Däri ingår att säkerställa kapacitet, kompetens, organisation, arbetsrutiner och samverkansformer.

Delmål 2.2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten

I Skolverkets uppföljning av den nationella strategin uppger 4 av 10 lärare att teknikkrångel begränsar deras arbete varje vecka. Fungerande digitala verktyg och infrastruktur är i högsta grad en arbetsmiljöfråga. Undervisningstid ska inte behöva tappas på grund av tröga system eller otillräckliga trådlösa nätverk.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning

För att undervisning och övrig verksamhet ska fortlöpa med så lite störningar som möjligt krävs en genomtänkt, interoperabel infrastruktur, behovsanpassade digitala verktyg samt användarvänlig mjukvara. Det behövs även fungerande supportstrukturer.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Digitala verktyg och övrig it-utrustning fungerar så att undervisningen kan bedrivas med så få teknikrelaterade störningar som möjligt.
  • Det finns rutiner för hantering av teknikrelaterade störningar.
  • Det finns en välfungerande digital infrastruktur för smidig tillgång till digitala lärresurser samt skoladministrativa systemlösningar.
  • Det i organisationen finns adekvat tillgång till både teknisk och pedagogisk support, tydliga roller för detta samt rutiner för hur arbetet ska gå till.
  • Det finns rutiner för informationssäkerhet samt tillgång till en säker lösning för identifiering och autentisering.
  • Samtliga skolor är rustade för att genomföra de nationella proven digitalt år 2023.

Strategiska frågor att diskutera kopplat till delmål 2.2

30. Är bredbandskapaciteten tillräcklig för att samtliga förskolor och skolor ska
kunna arbeta utifrån verksamhetens behov?

Dagens undervisningsmetoder och behovet av bredbandskapacitet skiljer sig mycket åt mot hur det såg ut för endast ett decennium sedan. Lärande bedrivs idag kollaborativt i delade dokument lagrade i molnlösningar och lärresurser strömmas i form av film och ljud. Utvecklingen har gått mot att varje elev ska ha en egen dator eller läsplatta (1:1). Dessutom använder elever sina smartphones vilket belastar skolans nätverk.

När de nationella proven i sin helhet ska genomföras digitalt 2023 kommer de att innehålla både film- och ljudmaterial. Bredbandskapaciteten till skolan måste utan problem klara att samtliga elever i en årskurs genomför proven samtidigt som resterande årskurser bedriver uppkopplad undervisning.

Planera för regelbundna mätningar och justeringar av bredbandskapaciteten i förskolor, skolor och övriga lokaler där utbildningsverksamhet bedrivs, för att garantera tillräcklig kapacitet i takt med den digitala utvecklingen. Kommunens bredbandsstrategi behöver innefatta utbildningsverksamhetens samtliga lokaler, även sådana som andra förvaltningar ansvarar för.

Enligt SKR:s ekonomirapport från maj 2019 kommer cirka 730 förskolor och 390 skolor att behöver byggas under åren 2019-2022 på grund av ett ökat elevunderlag och för att ersätta gamla skolor. Att ta höjd för rätt bredbandskapacitet och rätt tekniska förutsättningar vid nybyggnation eller omfattande renovering ger både ekonomiska och tidsmässiga besparingar. Det är fördelaktigt att använda sig av nyckeltal för internetåtkomst/kommunikation vid upphandling av skollokaler som utgår ifrån verksamhetens behov av kapacitet på sikt. Det finns exempel på helt nybyggda skolor byggda i material som försvårar trådlös uppkoppling och med ytterst få laddningsmöjligheter i klassrummen, vilket visar på en eftersläpning i byggnormer och krav som inte möter verksamhetens behov idag.

31. Finns behovsanpassad tillgång till uppkoppling i samtliga lokaler och
utomhusmiljöer där pedagogisk verksamhet bedrivs?

Nätverket behöver vara stabilt och nås trådlöst i samtliga utrymmen där pedagogisk
verksamhet bedrivs. Även förskolans och skolans utomhusmiljö är till för lärande och behöver alltså omfattas av det trådlösa nätet. Ni behöver mäta vilken signalstyrka nätverk och internetuppkopplingar har och på strategiska platser kan routrar behöva flyttas eller utökas. Återkommande mätningar och underhåll kan förebygga att uppkopplingen går ner under skrivningar etc.

32. Har ni säkrat kompetens i verksamheten för att bygga, underhålla och
utveckla ett fungerande digitalt ekosystem, med gemensam infrastruktur,
regler och standarder?

Att verksamhetens it-system är interoperabla innebär att de möjliggör ett effektivt
informationsutbyte mellan egna och andras system. Det sparar tid och underlättar arbetet med administration både för skolpersonal, pedagoger och skolledare. Överföringen av information mellan olika system ska kunna ske utan affärsjuridiska eller tekniska begränsningar och utan behov av extra åtgärder.

Att skapa ett fungerande och över tid hållbart digitalt ekosystem, som det ofta kallas när man pratar om interoperabla system, tar tid och kräver kunskap. För dig som huvudman är det viktigt att efterfråga användbarhet och tillgänglighet för eleverna, personalen och vårdnadshavarna redan från början och att beställningarna utgår från pedagogiska behov. Detta förebygger frustration hos användare, inlåsning i dåliga system och stora kostnader i förhållande till nyttan.

En identitets- och behörighetsfederation är en säker och skalbar lösning för att hantera åtkomst och behörighet till digitala tjänster. All autentisering av elever, lärare och personal inom skolverksamheten kan ske i olika tjänster på ett enhetligt sätt och med en inloggning vid ett tillfälle, Single Sign On (SSO). I ett klassrum där många digitala tjänster används utan en federeringslösning ställs stora krav på elever att minnas många olika inloggningsuppgifter, och läraren får ägna mycket tid till detta.

Under initiativ 11 i #skolDigiplan: Säker och effektiv åtkomst till digitala resurser säkerställs lyfts behovet av en nationell federeringslösning för elever och personal. Det kan till exempel åstadkommas genom att utveckla Internetstiftelsens befintliga Skolfederation, där 150 kommunala och ett antal fristående huvudmän är medlemmar idag. SKR har föreslagit att en överföring av huvudmannaskapet till Skolverket behöver övervägas.

Skolfederation

Säker identifiering och autentisering kommer att krävas när de nationella proven ska skrivas digitalt från år 2023. Skolverket kommer inte ta fram en egen inloggningstjänst för åtkomst till deras it-tjänst för digitala nationella prov utan huvudmännen måste själva säkerställa tillgång till en inloggningslösning med tillräcklig säkerhetsnivå.

Se gärna mer om digitala ekosystem under delmål 1.2 där följande fråga diskuteras: I vilken utsträckning finns det på huvudmannanivå organisation, rutiner och kompetens för att skapa, förvalta och följa upp ett ändamålsenligt digitalt ekosystem?

33. På vilket sätt bedriver ni ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete?

I takt med att administration och undervisning digitaliseras samlas information och data in. Ett systematiskt arbete med informationssäkerhet på huvudmanna- och enhetsnivå stärker vårdnadshavares och elevers förtroende för digitala tjänster i förskola och skola. Rutiner för hur information och personuppgifter ska hanteras säkert i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR), behöver upprättas och etableras hos samtliga berörda parter. Det ska omfatta rutiner för incidenter då felaktig eller känslig information spridits, lagrats fel etc. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete är en förutsättning för att bibehålla och stärka tilliten till digitala system och tjänster.

Extra fokus behöver läggas på elever med skyddsvärda uppgifter. Skolverket har i skriften Unga med skyddade personuppgifter sammanställt konkret information om detta. Det är viktigt att även dessa barn och elever får likvärdiga förutsättningar gällande tillgång och access till digitala system och resurser samtidigt som deras uppgifter skyddas. Här delar Ängelholms kommun med sig av sina rutiner kring skyddade personuppgifter.

Unga med skyddade personuppgifter

Med ett riskbaserat arbete mäts riskerna i hanteringen mot värdet av informationen samtidigt som det genomförs med etablerade standarder. Rätt skyddsåtgärder genomförs i förhållande till informationens klassning av skyddsvärde, oavsett om informationen hanteras i den egna verksamheten eller av en leverantör. Det är en fördel om informationssäkerhetsarbetet integreras i verksamhetens befintliga styr-och ledningssystem, vilket även säkrar den egna kompetensen.

Du som huvudman behöver säkerställa att verksamheten både centralt och lokalt på skolor och förskolor hanterar information och personuppgifter utifrån riktighet, konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet. SKR har sammanställt en lista över vanligt förekommande frågor och svar angående dataskyddsförordningen för utbildningsverksamhet.

Frågor och svar om dataskyddsförordningen för skolan

34. På vilket sätt har du som huvudman organiserat adekvat tillgång till teknisk
support, både centralt och lokalt, så att teknikstrul inte utgör ett hinder för
den pedagogiska verksamheten?

Tillgång till teknisk support behöver finnas både långsiktigt och i stunden, centralt och lokalt. Centralt stöd kan långsiktigt bestå av upphandling och förvaltning av den digitala it-miljön. Exempel på behov som kan uppstå med kort varsel är att kunna återställa nätverket, åtgärda system som inte fungerar eller tilldela programvara till datorer och lärplattor.

Långsiktig teknisk support lokalt kan omfatta stabilt trådlöst nätverk överallt där det behövs och hanteringen av förskolan och skolans digitala enheter. Att lärare har tillgång till ett praktiskt stöd som kan avhjälpa problem direkt när de uppstår är ett stort utvecklingsområde för många huvudmän. Flera skolor har löst behovet genom att anställa it-tekniska stödfunktioner och till exempel utökat vaktmästarens tjänst till att omfatta viss it-support.

Digital kompetens för pedagoger innebär grundläggande förståelse för den tekniska utrustning som används på förskolan eller skolan och att själva kunna lösa enklare problem som uppstår. Dessutom behöver pedagogerna expertis vid behov. Det är viktigt att du som huvudman säkerställer tillgången till teknisk support för att optimera kvalitativ utbildningstid med eleverna.

Hur erbjuds på bästa sätt support till vårdnadshavare för de digitala skol-plattformar som de hänvisas till? Hur förebygger ni att lärare får minimalt med frågor om skolans digitala system istället för att få stöd av central support?

Situationer kan även uppstå när störningar är orsakade av systemleverantören. Ni bör vid tecknande av serviceavta, fastställa hur uppkomna incidenter ska hanteras och vad ni anser är en godtagbar ärendehanteringstid, under och efter kontorstid/skoltid.

35. På vilket sätt har du som huvudman organiserat adekvat tillgång till it-
pedagogisk support för samtliga pedagoger i verksamheten?

I #skolDigiplans nulägesanalys framkom att huvudmän många gånger avsätter resurser för inköp av hårdvara och mjukvara, men inte för implementering av nya verktyg och förändrade arbetssätt. Support vid implementering och därefter löpande behöver finnas tillgänglig för att de investeringar som görs ska komma till nytta.

Inom ramen för utbildningsförvaltningen hos många huvudmän finns skolutvecklare med ansvar för att kompetensutveckla personalen kopplat till digitalisering. De ger ofta kompetensutveckling för rektorer och pedagoger och inte sällan driver de webbplatser för digitalt lärandestöd. Exempel på sådana webbplatser är bland andra Kungsbacka delar, Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö. Det är viktigt att det även finns kompetensutvecklingsinsatser gällande användningen av administrativa system, för pedagogisk personal såväl som för andra som arbetar med administration.

Kungsbacka delar – vi lär med och av varandra

Pedagog Stockholm

Pedagog Malmö

Många rektorer har utsett it-pedagoger/digi-lärare/kollegahandledare med ansvar för att stötta sina kollegor i den dagliga verksamheten. Det är väsentligt att det finns tid i tjänsten för att det ska blir ett reellt stöd.

En kompetensprofil som efterfrågas allt mer är kombinationen av tekniskt kunnande och pedagogiskt intresse. På Årstaskolan i Stockholm har man sedan många år tillbaka hittat kombinationen i it-pedagogen Micke Kring9 , som tillsammans med kollegor skapar förutsättningar för lärandesituationer där tekniken används som hävstång. Hör honom själv berätta om hur han ser på teknikens roll som möjliggörare i en film som spelades in i samband med att han mottog Guldäpplejuryns särskilda
pris 201510.

Årstaskolan har listat alla moment som rör sin verksamhet och delat upp dem i kategorierna Hygien, Administration och Pedagogik. Varje moment har ett ansvar. Momenten kan filtreras på respektive yrkesgrupp och dessutom delas in prio 1 och prio 2. I stödet de skapat finns även digitala kurser för att personal på egen hand ska utveckla en adekvat digital baskompetens och minska behovet av it-pedagogiska stödinsatser. Materialet kan användas som inspiration för den huvudman eller rektor som vill göra en egen inventering och ansvarsfördelning.

I begreppet pedagogisk support omfattas både generell pedagogisk support och ämnesspecifik pedagogisk support. Det senare diskuteras under delmål 1:3 i frågan: Hur skapar du som huvudman förutsättningar för särskilda roller med uttalat mandat att ge ämnesspecifikt it-pedagogiskt stöd, centralt eller lokalt i verksamheterna?

36. Hur väl förberedda är skolorna för att klara av att genomföra de nationella proven digitalt?

Sedan hösten 2018 är delar av de nationella skrivproven för årskurs 9, gymnasiet och
vuxenutbildningen obligatoriska att genomföra digitalt. Med proven följer olika tekniska krav. Eftersom det ännu inte finns någon nationell it-tjänst att använda behöver samtliga huvudmän lösa det här på egen hand. För att underlätta arbetet har SKR tillsammans med Skolverket och Swedish EdTech Industry tagit fram en vägledning.

Vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt (PDF, nytt fönster)

År 2023 kommer samtliga nationella prov att skrivas digitalt. Det kommer att ställa betydligt större krav på tekniska förutsättningar än vad skrivproven gör. Att proven kan genomföras på smidigast möjliga sätt bör vara en riktlinje när beslut fattas om vad som ska ses som god tillgång till digitala verktyg och ändamålsenlig infrastruktur. Datorer och plattor som redan finns i verksamheten behöver vara uppdaterade för att kunna hantera webbläsare som stödjer moderna webbstandarder. Skolverket har fastställt de tekniska förutsättningarna som behövs för att kunna genomföra proven digitalt11. Det pågår en försöksverksamhet utifrån vilken kravlistan kan komma att uppdateras.

Delmål 2.3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt

Digitala verktyg bidrar i sig inte till att utveckla elevers lärande. Verktygen behöver fyllas med kvalitativa lärresurser, vilka i sin tur behöver används på bästa sätt. För att uppnå delmål 2.3 krävs följande komponenter vilka har tagits upp tidigare:

  • Behov av god beställarkompetens och ett nära samspel mellan de som beställer och de pedagoger som ska använda resurserna. Detta har beskrivits under delmål 1.2.
  • God kompetens hos pedagoger att kunna avgöra vilka digitala lärresurser som är ändamålsenliga i vilket sammanhang, för vilka elever och hur de bäst ska användas. Detta har beskrivits under delmål 1.3.
  • Ett fungerande digitalt ekosystem som möjliggör smidig tillgång och access till digitala lärresurser samt interoperabilitet mellan system som behöver kunna dela information. Detta har beskrivits under delmål 2.2.
  • En väldimensionerad bredbandskapacitet samt åtkomst till stabil uppkoppling. Även detta har beskrivits under delmål 2.2.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Samtliga barn och elever har tillgång till digitala lärresurser, inklusive läromedel av hög pedagogisk kvalitet.
  • Tillgången till, och valen av, digitala lärresurser utgår från ett tillgänglighetsperspektiv.
  • Ni har tillgång till effektiva verktyg för att följa upp enskilda barns och elevers kunskapsinhämtning.
  • Aktuella förordningar och lagar såsom dataskyddsförordningen (GDPR) beaktas vid inköp och användning av it-tjänster och digitala lärresurser.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 2.3

37. Finns budget avsatt för att täcka digitala lärresurser av god pedagogisk kvalitet till alla barn och elever?

Inköp och underhåll av datorer, lärplattor och annan hårdvara till förskolor och skolor innebär stora kostnader vilket kan ta en stor del av budgeten i anspråk. För att inköp av digitala verktyg ska bli en god investering behöver de fyllas med lärresurser av god kvalitet.

Som beskrivs under delmål 1.3 ställs stora krav på en digital lärresurs för att den ska ha ett högt pedagogiskt värde. Tillgång till läromedel av hög pedagogisk kvalitet är viktig både för lärare och elever, inte minst mot bakgrund mot dagens utmaning vad gäller lärarförsörjningen och det faktum att många elever får sin undervisning av obehöriga lärare.

Läromedelsbudgeten måste ha utrymme för att införskaffa digitala lärresurser av hög
kvalitet till samtliga barn och elever. Att centralisera en del av läromedelsbudgeten och teckna kommunlicenser är kostnadseffektivt då denna typ av avtal betingar ett lägre pris per elev än om varje enhet själva tecknar avtal.

Många huvudmän har valt att teckna kommunlicenser för elever i behov av särskilt stöd. Det är vanligt att samtliga elever erbjuds resurserna.

Hur man väljer och värderar kvaliteten hos en digital lärresurs behandlas under delmål 1.3 i frågan "På vilket sätt ser du som huvudman till att rektorer kontinuerligt leder gemensamma pedagogiska och didaktiska diskussioner om hur digitala verktyg används och kan vara till nytta i undervisningen?"

38. Får rektorer stöd vid inköp av digitala lärresurser på enhetsnivå?

Oavsett om eller hur stor del av läromedelsbudgeten som är centraliserad för kommunlicenser hanterar rektor troligtvis fortfarande en del av inköpen. Det underlättar om det finns centralt stöd för rektorerna att få för att ta reda på om en resurs är interoperabel med det befintliga ekosystemet, så att tillgänglighet och autentisering fungerar som det ska och systemen kan dela data.

39. Har du som huvudman säkerställt att ett tillgänglighetsperspektiv finns med i valet av digitala lärresurser?

Skolan ska vara likvärdig och tillgänglig för alla vilket påverkar valen av både digitala och analoga lärresurser. Att eleverna använder digitala lärresurser utifrån deras individuella behov ökar skolans möjligheter att möta elevers olikheter. Några exempel på funktionalitet med tillgänglighetsperspektiv är talsyntes, multimodalt innehåll, interaktiva övningar, olika sätt att navigera och individuella läsinställningar, som underlättar för elever med fysiska och kognitiva funktionsvariationer. Dessa funktioner finns dock inte alltid inbyggda i alla resurser och måste då kompletteras med program för exempelvis talsyntes eller stavningskontroll.

Beakta alltid tillgänglighet vid central anskaffning av digitala lärresurser. Kunskapen om krav på tillgänglighet bör även ingå i det inköpsstöd till rektorer som beskrivs i frågan ovan. SPSM har relevant information i frågan.

Digitalt lärande

40. Används digitala verktyg på ett enhetligt sätt för att följa upp barns och elevers lärande?

För att följa upp barns och elevers lärande baserat på data från plattformar, klassrum och lärresurser i undervisningen, krävs både verktyg, kapacitet och kunskap att analysera, verifiera och hantera stora mängder data. Vid insamling och analys av data måste dessutom integritet och säkerhet beaktas.

Under hösten 2020 inleder iFous ett FoU-program i syfte att ta reda på vilka sätt data kan bli en resurs i att utveckla undervisning och utbildningen samt hur lärare, rektorer och förvaltningsledare kan bygga upp kompetens för datainsamling och dataanalys.

41. Hur ser era rutiner ut för aktuella förordningar och lagar som exempelvis GDPR i upphandling och användningen av it-tjänster samt såväl för lärresurser?

Dataskyddsförordningen (GDPR) reglerar hur och vilka personuppgifter som får hanteras. I och med förordningens införande 2018 blev kraven på de som är personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden tydligare. Exempel på personuppgiftsbiträden är leverantörer av it-tjänster som hanterar de personuppgifter du ansvarar för enligt förordningen. Ansvaret mellan er och en leverantör av en tjänst behöver regleras i ett så kallat personuppgiftsbiträdesavtal. Hur avtalet ser ut beror på vilka krav ni har på informationen som hanteras i tjänsterna och hur ni klassat den.

Ni bör i princip alltid göra en informationssäkerhetsklassning för den information som ni hanterar. Klassningen görs utifrån fyra olika områden för att bedöma skyddsnivå och därmed kraven ni ska ställa på it-leverantören av en digital tjänst. De fyra områdena är konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. SKR:s verktyg Klassa är ett bra stöd för att göra klassningen och få fram de krav ni behöver ställa både på it-leverantören och er egen organisation. Se mer om informationssäkerhet och klassning av information och systemstöd på MSB:s webbplats, Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete.

Klassa, informationsklassning och handlingsplan

Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete

För att stödja ert arbete med att följa dataskyddsförordningen finns material på SKR:s webbplats. Här finns en lista med frågor och svar, där ansvar delas upp mellan dig som huvudman, rektors ansvar och lärares ansvar. Här finns även en vägledning för hur man kan använda molntjänster i utbildningsverksamheten.

Dataskyddsförordningen (GDPR) för skolan

Delmål 2.4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration

Administration och dokumentation tar en stor del av arbetstiden för både skolledare och pedagoger. För att inte mer tid än nödvändigt ska gå till detta behöver system vara användbara, effektiva och samma information ska inte behöva anges fler gånger än nödvändigt. Digital teknik kan medverka till en minskad administrativ börda.

För att uppnå delmål 2.4 krävs följande komponenter, vilka har avhandlats i samband
med andra delmål:

  • God beställarkompetens och ett nära samspel mellan de som beställer de digitala systemen och den personal som ska använda dem. Detta har beskrivits under delmål 1.2.
  • God tillgång till digitala verktyg anpassade efter behov och arbetssituation. Detta har beskrivits under delmål. 2.1.
  • Tillräcklig bredbandskapacitet och uppkoppling samt ett välfungerande, interoperabelt digitalt ekosystem, vilket beskrivits under delmål 2.2.
  • Adekvat tillgång till behovsstyrd kompetensutveckling och support lokalt på enheten och centralt hos huvudmannen, samt genomtänkta serviceavtal med leverantörer. Även detta har beskrivits under delmål 2.2.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Det finns ett användbart system för elever och personal som arbetar med barn och elever och vårdnadshavare att kommunicera via i kontakt med personal och för att följa sitt barns utveckling.
  • Utvecklingsarbetet utgår från vår kunskap och analys av användarnas faktiska behov.
  • Det finns ett systematiskt arbetssätt för att hantera “grunddata”/elevdata som stödjer förbättringar, effektivisering och uppföljningen i hela styrkedjan.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 2.4

42. Uppfyller er plattform för lärande, kommunikation och/eller administration intressenternas krav på tillgänglighet och användarvänlighet?

De allra flesta huvudmän använder idag någon form av lärplattform för kommunikation och samarbete, utbildningsadministration, hantering av individuella utvecklingsplaner, närvarorapportering, skriftliga omdömen och digitalt undervisningsmaterial. Det kan vara ett system som täcker in alla önskade användningsområden, alternativt flera system som tillsammans skapar en lärplattform.

Det yttersta syftet med lärplattformen är att stödja barnens och elevernas måluppfyllelse. Det ska vara smidigt för elever att hitta information och undervisningsmaterial till sina lektioner. Vårdnadshavare ska kunna ta del av information för att effektivt kunna stötta sitt barns utveckling. Systemet ska även underlätta för pedagogerna att tillgängliggöra undervisningsmaterial och sköta sin administration.

Att föra in och att hitta information ska gå snabbt och enkelt. Det är bra att upprätta en tydlig kanalstrategi för hantering av olika kontaktytor, mediekanaler och information till olika målgrupper.

Synpunkter från användarna bör regelbundet tas in för dialog med leverantören om utveckling och förbättringar av plattformen.

43. Utgår ert utvecklingsarbete från användarnas faktiska behov?

Digital utveckling ska underlätta de administrativa uppgifterna utifrån användarnas faktiska behov. En nulägesanalys av de administrativa processer som genomförs idag, hur de upplevs av användarna och hur tidskrävande de är, är en bra startpunkt. Det är ofta en tröskel och ett visst motstånd initialt när rutiner ska ändras.

För att veta om digitalisering av en process verkligen leder till effektivisering och möter faktiska behov måste man titta på alla aspekter av processen och behoven hos alla som berörs av den. Att hitta information i sin egna analoga kalender går oftast fortare än att göra det i en digital kalender, men om man ska kunna samverka, boka fysiska eller digitala möten och dela material inför möten, är digitala kalendrar en förutsättning. För lärare går det fortare att föra närvaro i analoga listor än att logga in i rätt system och göra det där. Ett digitalt system, som till exempel skickar sms till vårdnadshavare då elever är frånvarande, medför både en säkerhetsaspekt och sparar mycket telefontid. Den digitala närvarohanteringen är även en förutsättning för att kunna följa upp närvaro över tid, på individ- såväl som på organisationsnivå. Mycket av den tid som läggs initialt kan generera nytta i statistik, uppföljning och rapporter som automatgenereras.

De flesta huvudmän har idag digitaliserat och och i vissa fall automatiserat sina tjänster och processer, och förändringar genomförs ständigt. Blanketter, tjänster och kommunikation ersätts av digitala tjänster. I vissa fall kan medarbetarna ägna en större del av sin arbetstid åt mänskliga möten och andra mer värdeskapande uppgifter. Ökade möjligheter ställer nya krav på tjänsternas utformning då användaren har högre förväntningar. För att kunna säkerställa om en förändrad process har skapat nytta behöver den utvärderas ur ett användarperspektiv och ställas i relation till utgångsvärdet.

Det är också viktigt att tillvarata medarbetares idéer och initiativ. Att använda sig av arbetssätt som att testa i liten skala med användare och utveckla tjänster iterativt hjälper till att snabbt komma till viktiga insikter och resultat. Korta sprintar eller pilottester för att prova nytt i mindre skala gör det möjligt att ta tillvara kraften hos drivna medarbetare. Att misslyckas i dessa sammanhang är inte lika kostsamt och mentalt tungt som när ett större projekt misslyckas. Det innebär också en möjlighet till snabbare kurskorrigering i relation till den långsiktiga utvecklingsplanen. Synsättet “try, fail, try again, fail better” uppmuntrar till mod att våga misslyckas men också till förmågan att lära av erfarenheter vilket är en förutsättning för utveckling.

Innovationsguiden är ett metodstöd för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor. Metoderna bygger på tjänstedesign som utgår från förståelse för användarens behov och upplevelser. Processen som används i Innovationsguiden gör det lättare att fokusera på att lösa ”rätt” problem och sluta göra det som inte efterfrågas. Via webben nås material för att på egen hand arbeta med verksamhetsutveckling enligt Innovationsguidens process. Det går även att boka kurser och stöd från innovationscoacher.

Innovationsguiden

44. Har samtliga skolformer som behöver möjlighet att genomföra digitala kunskapsmätningar?

Att följa upp elevers lärande genom digitala kunskapsmätningar är ett sätt att underlätta lärares arbetssituation. Prov man tidigare genomfört analogt kan direkt överföras till digitalt format, men många provplattformar erbjuder även möjligheter att integrera multimodalitet. Vissa frågetyper kan rättas automatiskt vilket i sig sparar tid. Prov och läxförhör kan genomföras i “säkert läge” vilket innebär att åtkomst till Internet är avstängd. Samtidigt erbjuds kompensatoriskt stöd för elever som så behöver. Resultat samlas och underlättar kunskapsuppföljningen och därmed administrationen för lärarna. Att det sker papperslöst underlättar hanteringen samtidigt som det är miljömässigt hållbart.

Inför digitaliseringen av det nationella provsystemet utvecklar Skolverket en provtjänst. För all annan kunskapsuppföljning behövs dock andra digitala kunskapsmätningar. Det finns ett växande antal leverantörer på marknaden idag, varav flera återfinns under rubriken Kunskapsmätning på Edtechkartan, branschorganisationen Swedish Edtech Industrys systemkarta över processer och lösningar för skolväsendet.

Edtechkartan pedagogisk lärprocess

Att genomföra kunskapsmätningar digitalt kräver en viss digital kompetens och vana. Det är alltså en fördel om lärare, och framförallt elever, haft möjlighet att vänja sig vid detta innan de nationella proven digitaliseras år 2023. Som ett led i förberedelserna inför detta har Skolverket tagit fram en definition av vad lärare behöver kunna för att genomföra digitala prov på ett effektivt sätt. Under 2020 kommer de även att beskriva den digitala kompetens som rektor, huvudman och elever behöver ha för att genomföra proven digitalt.

Digitala nationella prov – vilken digital kompetens behöver du som lärare ha?

45. Finns rutiner för effektiv hantering av kontouppgifter, såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå?

Effektiv hantering av kontouppgifter sparar tid och underlättar personalens arbetssituation både för undervisning och administration. För att tid ska kunna nyttjas effektivt behöver konton synkas för att ge rätt tillgång till information i systemen. Rätt klasser kopplade till rätt lärare, rätt elever kopplade till rätt klass och till rätt lärresurser och så vidare. Manuell hantering av uppgifter ska inte behöva förekomma eftersom det är extremt resurskrävande och ger upphov till många mänskliga fel. Idag används smarta funktioner för styrning av behörigheter och användarkonton.

Att identifiera det verksamhetssystem som föder övriga system med information om
användaren och dess behörigheter är av stor vikt, liksom supporten av densamma.
Det bör även ha en genomtänkt ansvarsfördelning för att skapa elevkonton kopplade
till lärresurser på enhetsnivå.

I Västerås anordnar man på förvaltningen workshops för samtliga lokala
administratörer som stöd vid planering inför nytt läsår. Tim- och detaljplanering samt
schemaläggning görs vilket leder till att rätt information finns i systemen och att
behovet av support vid andra tillfällen avsevärt minskar.

46. Nyttjas data för verksamhetsuppföljning och utveckling genom hela styrkedjan?

Med beslut baserade på data kan nyttor påvisas, processer förändras eller effektiviseras och verksamheten utvecklas för att underlätta arbetssituationen för all personal som arbetar med barn- och utbildningsfrågor. Avgörande för att kunna använda data som beslutsstöd är att man vet att den är korrekt. Kvalitén på datan från systemen korrelerar med kvaliteten på den information som matas in i verksamhetssystemen. Det är därför av vikt att det finns ett systematiskt arbetssätt för att hantera grunddatan, till exempel var eleverna bor, vad de har för betyg, vilka elever som är nya och att ansvaret ligger hos informationsägaren.

Att insamlad data bör analyseras och nyttjas på ett enhetligt sätt för att följa upp barns och elevers lärande och utveckla undervisningen har beskrivits under delmål 2.3 i frågan "Används digitala verktyg på ett enhetligt sätt för att följa upp barns och elevers lärande?"

Fokusområde 3: Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Mål

Forskning och uppföljning som stödjer utveckling av verksamheter och insatser ska genomföras med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens.

Video: Introduktion till fokusområde 3

Delmål 3.1

Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser.

Delmål 3.2

Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser.

I den kartläggning som genomfördes av SKR i samband med att ta fram#skolDigiplan
framträdde följande nulägesanalys om forskning och uppföljning:

  • Det saknas en professionsinriktad databas för skolforskning samt formaliserade mötesplatser mellan akademi och huvudmän.
  • Exempel på framgångsrika samverkansformer behöver spridas i större omfattning.
  • Huvudmän behöver stöd i att etablera goda samverkansformer.
  • Förstelärare och lektorer har otydliga uppdrag och förväntningar avseende forskning och uppföljning.
  • Lärarutbildningarna har inte tillräckligt tydliga incitament för projekt i samverkan med huvudmännen.
  • Det finns behov av initiativ och aktiviteter för att stärka samverkan mellan akademi och skolväsende, stimulera praktiknära forskning och forskningsbaserad verksamhetsutveckling.

Ovanstående nulägesanalys pekar på stora utvecklingsbehov av nationell karaktär. Det finns dock mycket som du som huvudman kan göra för att målen i fokusområde 3 ska uppnås. Digitaliseringens möjligheter ska bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens, samt leda till en likvärdig utbildning för alla. Digitalisering av arbetssätt och processer ska effektivisera och underlätta arbete och kommunikation för alla intressenter. Utvecklingen ska dessutom realisera nyttor och vara så kostnadseffektiv som möjligt. Uppföljning, utvärdering och analys av resultat är avgörande för att veta om din verksamhet gör rätt saker.

Delmål 3.1: Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser

Det övergripande målet med den nationella strategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att digitalisering ska bli ett medel för att stärka elevernas lärande krävs att forskning inom området bedrivs och tillgängliggörs. I #skolDigiplan lyfts behovet av förstärkta forskningsanslag och riktade utlysningar till forskning. Vidare lyfts också ett förslag om att Skolverket får ett samordnande uppdrag att – tillsammans med Skolforskningsinstitutet, lärosäten och huvudmän – samla och sprida modeller för forskningssamverkan mellan akademi och skolväsende.

För att utveckla skolan krävs både vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet som innebär att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt och att det dokumenteras och sprids till andra. Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet är därför av stor vikt för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Verka för att goda samverkansformer med akademin utvecklas och initiativ och delaktighet i verksamhetsnära forskning ökar.
  • Förväntningar och uppdrag för förstelärare och lektorer är tydliga, följs upp regelbundet och är kopplade till skolutveckling.

Dessutom är det positivt om du som huvudman för en aktiv dialog och ställer krav på nationella aktörer att skapa förutsättningar för att mer forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande genomförs, sammanställs och tillgängliggörs.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 3.1

Huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar för att alla barn och elever ska kunna utveckla adekvat digital kompetens och att verksamheten uppfyller styrdokumentens krav.

Följande diskussionsfrågor kan konkretisera ert ansvar och vara ett stöd i er nulägesanalys och verksamhetsplanering. Diskutera gärna med funktioner och personer som ansvarar för olika delar av utvecklingen av er verksamhet.

47. Hur aktiv är du som huvudman i att efterfråga forskning om digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande?

I den nationella strategin slås det fast att den nuvarande kunskapen om hur digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är ett område som är relativt lite beforskat. Det finns ett stort behov av forskning kring digitalt understödd undervisning ämnad att öka barns och elevers kunskapsutveckling. Flera av initiativen som lyfts fram i #skolDigiplan handlar om att skapa förutsättningar för detta.

Du som huvudman kan bidra genom att aktivt efterfråga forskning som utgår från förskollärares, lärares och rektorers vardag och behov. Då de digitala inslagen i undervisningen inte är ett självändamål utan syftar till att tillsammans med kunskap om didaktik och pedagogik förstärka lärandet, bör forskning som rör digitalisering i många fall vara en integrerad del i annan pedagogisk forskning. Det finns behov av forskning av både allmändidaktisk och ämnesdidaktisk karaktär.

I #skolDigiplan lyfts även behovet av en professionsinriktad databas för pågående och avslutad skolforskning upp. Förslaget är att förstärka Skolverkets uppdrag att tillgängliggöra och sprida aktuell forskning samt beprövad erfarenhet om digitalisering inom skolväsendet. Uppdraget innefattar även att utveckla formerna för hur forskningsresultat kan tillgängliggöras på bättre sätt, till exempel genom olika framställningsformer. Skolverket sammanställer och sprider idag kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet, bland annat inom digitalisering. Sammanställningen är dock långt ifrån heltäckande.

Digitalisering Skolverket

48. På vilket sätt skapar du som huvudman förutsättningar för att utveckla ett digitalt lärande som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Skolväsendet ska vara en lärande organisation där ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete ses som en förutsättning för att skolans personal och verksamheten kontinuerligt ska utvecklas och förbättras.

Det bör finnas en utarbetad plan för hur kunskap ska implementeras i organisationen. Tillgången till kunskap om digitaliseringens påverkan på utbildning och lärande är dock relativt begränsad och lång tid passerar från att forskning initieras till dess att resultat tillgängliggörs. De vetenskapligt grundade forskningsresultaten bör därför kompletteras med en snabbare, mer avgränsad, praktiknära forskning. Denna typ av forskning är kopplad till lärares professionella kunskapsbas och har därmed direkt inverkan på barns och elevers lärande. Här har du som huvudman ett stort ansvar för att vara en aktiv part i att söka samverkan med akademin.

För att forskningsfrågor ska utgå från praktikens behov kan de med fördel formuleras av lärare i samverkan med forskare. De bör utgå från ett identifierat behov inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning som i större utsträckning bedrivs med verksamheten minimerar implementeringsfasen och undervisningens förbättringsarbete blir en del av forskningsmetoden.

2017 tillsattes en utredning för att ta reda på hur universitet och högskolor som bedriver lärar- och förskollärarutbildningar samt hur huvudmän inom skolväsendet kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen ska vila på. Mellan 2017 och 2021 pågår, på uppdrag av regeringen, en nationell försöksverksamhet som ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Försöksverksamheten har fått namnet ULF: Utveckling, Lärande,
Forskning.

Ulf-avtal

I betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19)12 lyfts bland annat vikten av en jämbördig relation och tillit, gemensamt syfte och ansvar, samt förankring och medverkan på alla nivåer i de olika organisationerna, som framgångsfaktorer för långsiktig samverkan mellan akademi och skolhuvudmän. Utredningen konstaterar att skolor som har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete kopplat till undervisning också har bättre förutsättningar att precisera forskningsfrågor vars resultat kan integreras och bidra till elevers måluppfyllelse och skolans utvecklingsarbete.

Process för praktikutvecklande forskning

Process för praktikutvecklande forskning

Källa: Forskning- samverkan för lärande och utveckling

Som slutsats rekommenderar utredningen dig som huvudman att:

  • Ha en tydlig och varaktig ingång för samverkan kring praktiknära forskning
  • Ha ett tydligt och varaktigt stöd för att utifrån det systematiska kvalitetsarbetet integrera resultat från praktiknära forskning i förbättringsarbetet

Goda samverkansformer mellan huvudmän och akademi behöver etableras och spridas. I ovan nämnda utredning finns ett antal exempel på detta. Här vill vi lyfta fram projektet ”Framtidens digitala lärande i skolan – FDLIS ” där sju kommuner, Region Halland, Högskolan i Halmstad samt Högskolans Digitalt laborativt centrum, DLC, samverkar för att vetenskapligt och erfarenhetsmässigt utpröva och utvärdera digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder, samt stödja kompetensutvecklingen. Totalt tretton forsknings- och utvecklingsprojekt drivs inom ramen för FDLIS, vilka slutrapporteras under 2020.

Framtidens digitala lärande i skolan – FDLIS

Andra vägar att gå för att initiera samverkan för praktiknära forskning är genom något av de fem nationella resurscentrum (NRC) som har till uppgift att vara nationella resurser för ämneslärare alternativt genom SÖK-konferenser, vilka är mötesplatser för forskare och huvudmän som söker samverkansparter.

Beprövad erfarenhet genererad av professionen är det kompletterande benet till vetenskaplig forskning. Skolverkets definition av beprövad erfarenhet är att den är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tid och av många.

49. Har ni tillsammans med rektorerna definierat uppdrag som syftar till skolutveckling för förstelärare och lektorer?

Att vara förstelärare eller lektor är karriärtjänster som innebär ett särskilt uppdrag. Uppdraget ska vara tydligt och utgå från utvecklingsbehov som definierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Ditt ansvar som huvudman är att definiera de förväntningar som ställs på tjänsterna, att följa upp dessa regelbundet och att effekten av uppdragen kommer verksamheten till nytta. Att uppdragens definition är känd för alla lärare har lyfts fram som en framgångsfaktor vid utvärderingar av karriärreformen.

En lektor i skolväsendet ska vara en legitimerad lärare eller förskollärare som har avlagt lägst licentiatexamen och visat pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring. En lektor ska i sitt uppdrag få förutsättningar att bidra till att bygga en vetenskaplig grund för undervisningen i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Förutsättningar bör även skapas för övrig pedagogisk personal att ta del av och använda den nya kunskapen i sin verksamhet. Tydliga uppdrag skapar incitament för lärare att vilja gå forskarskola och avlägga licentiatexamen.

Alingsås kommun har satsat på att utveckla kunskapen om hur digitaliseringen påverkar lärande och lärsituationen genom att anställa två lektorer. Den ena har fokus på tillämpad IT och den andra på välbefinnande på nätet, nätetik, rättigheter och skyldigheter. Dessa tjänster bidrar till att skolan får reda på hur den undervisning man bedriver faktiskt påverkar lärandet, att man gör rätt saker och kompetensutvecklar personalen på samma gång.

En förstelärare är en legitimerad lärare eller förskollärare som visat pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring. Rollen kräver dock inte en avlagd examen på forskarnivå, vilket innebär att de uppdrag som läggs på förstelärare skiljer sig från uppdraget till lektorer. Vanliga uppdrag för förstelärare är att leda kollegialt lärande och pedagogiska samtal samt att vara huvudansvarig för ett ämne. Läs gärna mer om förstelärares uppdrag hos Skolverket.

Förstelärarens uppdrag

Om förutsättningar ges leder dessa karriärtjänster till utveckling av undervisningen och ökad måluppfyllelse. Det innebär bland annat att du skapar forum för förstelärare och lektorer att byta erfarenheter med varandra och att samverkansformer skapas mellan karriärtjänsterna och andra roller med specifika ansvar, som till exempel IKT-pedagoger utan försteläraruppdrag.

Delmål 3.2: Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser

Digitaliseringsarbete är initialt både tidskrävande och kostnadsdrivande. Med utgångspunkt i kunskap om nuläget fattas beslut om åtgärder och insatser och för att veta om resurser nyttjas kostnadseffektivt och att de beslut som fattas leder till önskade nyttor, måste insatser kontinuerligt följas upp och utvärderas. Det ligger i sin tur till grund för nya beslut.

Genom att integrera och systematiskt följa upp det digitala utvecklingsarbetet får du en helhetsbild över din verksamhets utvecklingsprocess och dess behov framåt. Som huvudman ansvarar du för både kvalitetsutvecklingen och -uppföljningen i verksamheten. Uppföljning, analys och utvärdering har genomsyrat samtliga delmål som lyfts fram i den här guiden.

Du som huvudman ansvarar för att:

  • Dra nytta av de insikter som utvärderingar och uppföljning av verksamheten leder till och ständigt förbättra utvecklingsinsatserna.

Strategiska frågor att arbeta med kopplat till delmål 3.2

50. Vilka andra pågående utvecklingsinsatser påverkar ert digitaliseringsarbete?

Alla huvudmän har olika förutsättningar, har valt olika vägar och kommit olika långt inom olika områden. Faktorer som inte tas upp i guiden och som kan vara relevanta att ta med i arbetet är till exempel förutsättningar för att genomföra fjärr- och distansutbildning. Stöd för detta finns att tillgå bland annat på skolahemma.se. Guiden tar inte heller upp specifika behov som kan finns i yrkesprogram på gymnasiet och vuxenskolan, som till exempel simuleringsteknik.

skolahemma.se

Diskutera vilka andra insatser eller projekt som pågår hos er och hur de påverkar er verksamhets väg mot målen i strategin. Hur följs dessa insatser upp, vilka effekter har de fått och hur ska ni gå vidare?

51. På vilket sätt används resultaten av de uppföljningar ni gör, på huvudmanna- och på enhetsnivå, för att förbättra och effektivisera verksamheten?

Att följa upp och utvärdera om de resurser som avsätts och insatser som genomförs leder till önskade resultat är en grund för att kunna vidareutveckla verksamheten. För att uppnå önskad likvärdighet behöver du även ta reda på om effekten är densamma för alla eller påverkar grupper i olika utsträckning. I uppföljningsarbetet är det lätt att prioritera de kvantitativa resultaten och att försumma de kvalitativa aspekterna av verksamheten. Men att regelbundet följa upp elevers, pedagogers och vårdnadshavares syn på användning av digitala verktyg och resurser i undervisningen ger insikter i vad som fungerar väl och vad som behöver utvecklas. Du behöver ha modeller för att kunna följa upp även kvalitativa
värden på ett systematiskt sätt.

Den kunskap som uppföljningarna och utvärderingarna leder till kan användas som beslutsunderlag för hur arbetet ska fortlöpa. Kunskap om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande tillsammans med hur administration och kommunikation kan ske effektivare och smidigare genom digitala processer, är under uppbyggnad. Utvecklingsarbetet behöver därför bedrivas agilt, lyhört och med förmåga att ställa om utifrån ny forskning, beprövad erfarenhet och kunskap från det egna uppföljningsarbetet.

Diskutera gärna om ni med utgångspunkt i de uppföljningar ni gör, har den kunskap ni behöver för att fatta informerade beslut om er fortsatta verksamhetsutveckling, eller om någon kunskap fattas. Hur ska den då inhämtas?

52. Vilka synergier kan du som huvudman, utifrån er kunskap om nuläge, uppnå internt och externt?

Verksamhetsutveckling baserad på de möjligheter digitaliseringen skapar pågår överallt och inom alla verksamheter. Omvärldsbevakning kan omvandlas till kunskap genom att dra nytta av andras erfarenheter och insikter om den egna verksamhetens
förutsättningar och behov och därmed bättre nyttja tid och resurser.

Många frågor kopplade till digital utveckling är organisationsövergripande och inte en angelägenhet specifikt för utbildningsförvaltningen. En strukturerad tvärsektoriell samverkan skapar förutsättningar för att träffa rätt i satsningar och för att identifiera
gemensamma behov. Skapa gärna arenor för medarbetare att mötas mellan olika delar och nivåer i organisationen så att kompetenser kan kopplas samman och nya samarbeten initieras.

Det finns även många väl fungerande regionala samverkansforum där man gemensamt bidrar till utvecklingen av praktik baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andra exempel på verksamhetsutveckling genom extern samverkan är Vinnova-finansierade projekt, ofta i trippel helix-konstellationen skola, näringsliv och akademi tillsammans.