Referenser

[1] WHO et al., ”Trends in maternal mortality 2000 to 2017 – Estimates by WHO, UNICEF, UNFPA, World Bank Group and the United Nations Population Division,” 2019.

[2] OECD, ”OECD Health at a glance 2019 – OECD indicators,” 2019.

[3] Graviditetsregistret, ”Graviditetsregistrets årsrapport 2018”.

[4] ”Graviditetsregistret,” uttag 2020-09-02.

[5] Socialstyrelsen, ”Öppna jämförelser Jämlik vård 2016 – Kvinnors hälso- och sjukvård, Fördjupningsrapport,” 2016.

[6] Socialstyrelsen, ”Statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda”.

[7] Vårdanalys, ”Olik eller ojämlik?,” Stockholm, 2019.

[8] Socialstyrelsen, ”Kejsarsnitt 2008–2017,” Stockholm, 2019.

[9] SVEUS, ”Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård – analys från framtagande av nya uppföljningssystem,” Stockholm, 2015.

[10] Intervjuer med patientrepresentanter, Interviewee, Intervjuer genomförda inom ramen för detta arbete. [Intervju]. maj-september 2020.

[11] Intervjuer med verksamhetsrepresentanter, Interviewee, Intervjuer genomförda inom ramen för detta arbete. [Intervju]. maj-september 2020.

[12] Intervjuer med forskare, Interviewee, Intervjuer genomförda inom ramen för detta arbete. [Intervju]. maj-september 2020.

[13] Socialstyrelsen, ”Gravida och nyförlösta kvinnors situation och behov,” Stockholm, 2019.

[14] S. Centerwall och T. Bergqvist, ”Replik: ”Kjöller avfärdar kvinnors rätt till den egna kroppen när hon säger nej till kejsarsnitt”,” Dagens Nyheter, 16 december 2019.

[15] Vårdanalys, ”Förlösande för kvinnohälsan? En uppföljning av satsningen på kvinnors hälsa,” Stockholm, 2020.

[16] N. Lynøe och L. Nordström, ”Kvinnan kan själv göra ett informerat val,” Läkartidningen, 23 april 2013.

[17] Socialstyrelsen, ”Komplikation efter förlossning,” Stockholm, 2018.

[18] Socialstyrelsen m. fl. , ”Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan,” Nationella medicinska indikationer, 2011.

[19] SPT, ”Kejsarsnitt ökar risken för astma – finsk studie hittade inget samband med andra sjukdomar,” HBL, 17 oktober 2019.

[20] P. Kempe och M. Vikström-Bolin, ”Women’s satisfaction with the birthing experience in relation to duration of labour, obstetric interventions and mode of birth,” Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol, vol. 246, pp. 156-159, 2020.

[21] WHO, ”Statement on Caesarean Section Rates,” 2015.

[22] WHO, ”Global Health Observatory-databasen”.

[23] I. Lundgren, S. Monaro, C. Nilsson, M. Sinclair och C. Begley, ”Cultural perspectives on vaginal birth after previous caesarean section in countries with high and low rates — A hermeneutic study,” Women Birth, vol. 33, nr 4, pp. e339-e347, 2020.

[24] A. Mazzoni, F. Althabe, N. Liu, A. Bonotti, L. Gibbons, A. Sanchéz och J. Belizán, ”Women’s preference for caesarean section: a systematic review and meta‐analysis of observational studies,” BJOG, vol. 118, nr 4, pp. 391-399, 2011.

[25] E. Rondung, J. Ekdahl, I. Hildingsson, C. Rubertsson och Ö. Sundin, ”Heterogeneity in childbirth related fear or anxiety,” Scandinavian Journal of Psychology, vol. 59, nr 6, pp. 634-643, 2018.

[26] K. T. Eide, N.-H. Morken och K. Bærøe, ”Maternal reasons for requesting planned cesarean section in Norway: a qualitative study,” BMC Pregnancy Childbirth, vol. 19, nr 102, 2019.

[27] Sveriges Kommuner och Landsting, ”Trygg hela vägen: Kartläggning av vården före, under och efter graviditet,” Stockholm, 2018.

[28] SFOG, ”Kejsarsnitt,” 2010.

[29] Intervju med representant från Innovationsguiden, Interviewee, [Intervju]. 2020.

[30] ”Innovationsguiden,” [Online]. Available: https://innovationsguiden.se/.

[31] A.-K. Ringqvist och L. Bergqvist, ”Time out vid långdraget förlopp,” PPT-presentation från Robson-ARGs årsmöte 2019.

[32] I. Hildingsson, M. Johansson, A. Karlström och J. Fenwick, ”Factors Associated with a Positive Birth Experience: An Exploration of Swedish Women’s Experiences,” International Journal of Childbirth, vol. 3, nr 3, pp. 153-164, 2013.

[33] I. Hildingsson, A. Karlström, C. Rubertsson och H. Haines, ”Women with fear of childbirth might benefit from having a known midwife during labour,” Women Birth, vol. 32, nr 1, pp. 58-63, 2019.

[34] E. Hildebrand, M. Nelson och L. Tydén, ”BB Linköping,” PPT-presentation från Robson-ARGs årsmöte 2019.

[35] Socialstyrelsen, ”Stärk förlossningsvården och kvinnors hälsa: Slutredovisning av regeringsuppdrag om förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa,” Stockholm, 2019.

[36] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Utveckla arbetssätten: Strategier för att använda kompetens rätt i hälso- och sjukvården,” Stockholm, 2020.

[37] ”Psykologiguiden: Balint, Michael,” [Online]. Available: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Michael%20Balint. [Använd 22 september 2020].