Under pandemin uppmanades allmänheten i nästan två år att i största möjliga utsträckning arbeta hemifrån och använda andra färdmedel än kollektivtrafik. Det medförde att kollektivtrafikresandet låg mer än 30 procent under 2019 års nivå både 2020 och 2021, vilket innebar ett stopp för kollektivtrafikens tidigare trendmässigt växande andel av resandet. Det medförde även att biljettintäkterna minskade (till och med lite mer än resandet). Det sammanlagda bortfallet av biljettintäkter för 2020–2022 beräknas till 15 miljarder kronor och den statliga kompensationen för bortfallet uppgick till 7 miljarder.

Sedan halvårsskiftet i år är biljettintäkterna tillbaka på nästan samma nivå som de var efter halva året 2019. Om intäktsutvecklingen hade fortsatt öka enligt trenden före pandemin skulle biljettintäkterna för helåret istället ha varit 4 miljarder kronor högre 2022 än de var 2019.

Trots minskat resande fortsatte kollektivtrafikanordnarna, i enlighet med statens önskemål, att köra i samma omfattning som tidigare. Kostnaderna låg därmed fram till början av innevarande år strax över 2019 års nivå. I spåren av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bränslepriserna ökat. På många håll räknar man därför med mycket kraftiga indexuppräkningar av priskompensationen till utförarna och därmed kostnadsökningar på tvåsiffriga procenttal i år. Med intäkter som fortfarande ligger långt under trendmässig nivå stiger alltså kostnaderna i långt snabbare takt än man tagit höjd för i kollektivtrafikmyndigheternas budgetar för 2022. För (främst) regionerna betyder det att man efter två år med kraftigt förhöjda regionbidrag till kollektivtrafiken på grund av biljettintäktsbortfall nu tvingas fortsätta skjuta till betydligt mer regionbidrag än före pandemin. Nu är orsaken istället att kostnaderna ökat för att bibehålla befintligt utbud. Samtidigt innebär regionernas svåra ekonomiska situation också att konkurrensen om ekonomiska resurser blivit allt tuffare.

En återhämtning av kollektivresandet till nivån som var före pandemin kräver satsningar på hög servicenivå, omfattande utbud och attraktiva biljetterbjudanden. Uteblivna tillskott av regionbidrag riskerar att i stället leda till indragna turer, nedlagda linjer och höjda taxor. Med sådana förutsättningar blir det svårt för kollektivtrafiken att kunna upprätthålla sin samhällsbärande funktion på en hög nivå.

Kollektivtrafikens utveckling och omfattning i framtiden är svår att förutsäga. Det framkommer bland annat i en ny rapport ^[29] från Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2 ^[30]. I rapporten presenteras en scenarioanalys där fyra olika framtidsscenarier illustrerar olika utvecklingsvägar för kollektivtrafiken. Två av utvecklingsvägarna är baserade på ökat respektive minskat resande med kollektivtrafik. De andra två utgår från förändring inom respektive förändring av befintlig struktur och möjliga vägar framåt för kollektivtrafikens finansiering.