Verktygslådan med tips för språk och integration i öppen förskolaTill toppen

Verktygslådan med tips för språk och integration i öppen förskola


Välkommen till Verktygslådan Del 1

Verktygslådan vill inspirera er att utveckla insatser inom öppna förskolan för att påskynda etableringen och stärka integrationen för utrikes födda föräldrar och deras barn. Här finns tips och idéer, både till er som redan idag erbjuder riktade insatser och till er som funderar över att inleda ett sådant arbete.

Verktygslådans innehåll

Verktygslådan består av två delar: Del 1 lyfter fram tips på insatser och aktiviteter samt kommunexempel inom olika områden. Varje avsnitt inleds med en film med exempel från en eller flera kommuner och i slutet av varje avsnitt finns diskussionsfrågor för medarbetare.

Kapitel i Del 1

  1. Att nå utrikes födda föräldrar och att utveckla samverkan – om vikten av att nå målgruppen. Vidare är samverkan en förutsättning för att kunna erbjuda effektiva insatser.
  2. Språkstöd och språkundervisning – om att stärka språkkunskaperna i svenska under föräldraledigheten, genom undervisning och andra aktiviteter.
  3. Främja deltagande i förskolan – om att öka kunskaperna om den svenska förskolan, och om att underlätta övergången till förskola.
  4. Hälsa och egenmakt – om att stärka föräldrarna i sin föräldraroll och i sina livsval.
  5. Stärkt arbetsmarknadsanknytning – om insatser som kortar vägen till egenförsörjning.
  6. När verksamheten inte kan fungera som vanligt – pandemier och andra händelser

Del 2 är ett stöd för uppföljning. Du hittar Del 2 här.

Verktygslådans målgrupper

Verktygslådan vänder sig till dig som i ditt arbete möter utrikes födda föräldrar och deras barn under föräldraledigheten och som vill förenkla deras väg in i det svenska samhället. Exempelvis:

  • Du som arbetar på eller ansvarar för öppen förskola.
  • Du som arbetar med sfi, socialtjänst, integration eller arbetsmarknad.
  • Du som arbetar med barn- eller mödrahälsovård.

Varför öppen förskola?

  • Den öppna förskolan har goda förutsättningar att främja utrikes födda föräldrars etablering. Det gäller i synnerhet kvinnor, då de är en stor majoritet av de utrikes födda föräldrar som besöker öppna förskolan. Den är också en lämplig arena för att introducera både barn och föräldrar till den svenska förskolan.
  • Den öppna förskolan är en arena som redan finns, med kompetenser och lokaler som är anpassade efter både barn och vuxna.
  • Den öppna förskolan kan anpassa innehåll och arbetsformer efter både barns och föräldrars behov.
  • Den öppna förskolan har nätverk och kanaler för att nå målgruppen utrikes födda föräldrar, och kan bli en väg till fler viktiga samhällsaktörer.
  • Den öppna förskolan är en mötesplats för alla föräldrar och skapar därmed möjlighet till möten mellan svenskfödda och utrikes födda föräldrar.

Fakta: Öppen förskola och familjecentral

Öppen förskola är frivilligt för en kommun att anordna som ett komplement till förskola och annan pedagogisk omsorg. Enligt skollagen (kapitel 25 § 3) ska den öppna förskolan erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet i samarbete med de medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.

En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. En familjecentral består av fyra ben: mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens inriktning mot förebyggande arbete.

Filmtips: Utomeuropeiskt födda kvinnor och föräldraledighet – en målgruppsanalys. SKR presenterar statistik över hur många personer i Sverige som skulle kunna ha behov av språk- och integrationsfrämjande insatser på öppna förskolan.

1. Att nå utrikes födda föräldrar och att utveckla samverkan

För att insatserna på den öppna förskolan ska ge önskat resultat, är en utgångspunkt att de som ni vill ska ta del av insatserna får information och lockas att delta. Det är också grundläggande hur och vem samverkan sker med och vilka insatser ni erbjuder. Här finns tips och exempel för att nå den tänkta målgruppen samt hur en hållbar samverkan kan utvecklas.

Att tänka på

Öppen förskola är en verksamhet som är unik för Sverige. Att beskriva verksamheten på ett intressant och begripligt sätt för utrikes födda är därför en pedagogisk utmaning. Inte minst gäller det vilka förväntningar som finns på besökaren samt skillnaden mot den ordinarie förskolan.

Tips: Locka dit och locka tillbaka

Flera saker kan motivera besökaren att komma till den öppna förskolan:

  • En frivillig verksamhet som välkomnar både föräldrar och barn. Huvudsysslan för besökaren är ju att vara föräldraledig vilket innebär att de deltar utifrån sina egna förutsättningar. Eftersom verksamheten är frivillig behöver insatser bygga på behov och intressen för att det ska kännas värdefullt att gå dit tillsammans med sitt barn.
  • Trygghet och goda relationer. Ett välkomnande bemötande från medarbetarna är extra viktigt om besökaren känner bristande tillit till exempelvis förskola eller socialtjänst. Den öppna förskolan är en neutral plats som kan skapa möten och tillit till medarbetare från många aktörer i samhället. Att alla är föräldrar med små barn är en gemensam nämnare som kan sänka trösklarna.
  • Kontinuitet underlättar deltagande. Aktiviteter behöver pågå över längre tid för att de ska bli kända och sprida sig i besökarnas egna nätverk. Återkommande träffar är viktigt för att visa på kontinuitet.
  • Flera språkliga nivåer. Språksvaga föräldrar kan dra sig för att komma till en verksamhet där många har svenska som sitt modersmål eller har goda språkkunskaper. Olika språkliga nivåer – och aktiviteter där språkkunskaperna är mindre viktiga – kan därför locka en bredare målgrupp.
  • Tider, plats och information. Öppettiderna påverkar i vilken utsträckning föräldrarna kan besöka öppna förskolan. Eftersom många har barn i förskolan kan aktiviteterna behöva anpassas efter det. Att riktade insatser överlappar med andra aktiviteter på öppna förskolan eller familjecentralen kan också underlätta deltagande.
  • Om den öppna förskolan ligger i en familjecentral så kan barnhälsovården boka in besök på en tid som ligger i anslutning till någon lämplig aktivitet på öppna förskolan, och efter avslutat besök följa med föräldern till denna.
  • Ett annat exempel är att språkundervisningen avslutas samtidigt som sångstunden tar vid så att det skapas en brygga över till ordinarie verksamhet.
  • Geografisk närhet påverkar också. Var bor era besökare och hur tar de sig till öppna förskolan?
  • Det är viktigt med påminnelser och att er information finns i flera kanaler, sms och sociala medier är bra verktyg.

Samverkansaktörer – tre kategorier

Samverkan kan ha flera syften och samma aktör kan bidra till olika delar. Här beskriver vi tre områden för samverkan:

A. Aktörer som kan slussa deltagare till öppna förskolan

Några centrala aktörer som kan tipsa föräldrar är barn- och mödrahälsovården, sfi, socialtjänst samt för- och grundskola. En brobyggare/kulturtolk/ stadsdelsmamma/språkstödjare är en person med utländsk bakgrund som kommit en bit på väg i sin etablering i det svenska samhället. De möter målgruppen i området och känner till deras nätverk. På så sätt fungerar de som bryggor till verksamheten och som förebilder. Funktionen ska inte förväxlas med auktoriserade tolkar.

Andra exempel är:

  • hälsokommunikatörer, medborgarvärdar och samhällskommunikatörer
  • bibliotek
  • idrottsföreningar, studieförbund, kvinnojourer, etniska organisationer och andra föreningar
  • svenska kyrkan och andra religiösa samfund
  • ansvariga för mottagandet av kvotflyktingar och nyanlända som kommer på anvisning
  • fastighetsförvaltare och hyresvärdar
  • den i kommunen som ansvarar för faderskapsskrivningar
  • tandhälsan
  • andra platser där familjer vistas, till exempel lekparker, lokala evenemang, lekland och simhallar
  • sociala medier.

B. Aktörer som kan erbjuda insatser och aktiviteter på öppna förskolan

Sfi-lärare, studie- och yrkesvägledare familjerådgivare och medarbetare från förenings- och kulturliv, barn- och mödrahälsovård, bibliotek, studieförbund är några exempel.

C. Aktörer som kan erbjuda information och en plan för tiden efter föräldraledigheten

Här är förskolan och sfi de vanligaste exemplen. Även Arbetsförmedlingen, socialtjänst och kommunal arbetsmarknadsenhet är viktiga aktörer.

Samverkanstrappan

Samverkan kan se olika ut, beroende på hur omfattande de gemensamma ambitionerna är. För alla parter är det viktigt att sätta undan tid och skapa en struktur för att bli överens om hur samverkan ska se ut. Samverkanstrappan är en modell för att tydliggöra nivåer av samverkan. Mer information finns i SKR:s rapport Ett steg in.

Tabell 1: Samverkanstrappan

 


Beskrivning av samverkan på denna nivå

Viktiga förutsättningar för att samverkan ska fungera

Huvudsakligt värde av samverkan på denna nivå

1. Samtal

Samtal och informationsöverföring sker regelbundet.

Frågorna uppfattas som relevanta av aktörerna. Aktörerna är villiga att dela med sig.

Ömsesidigt lärande och ökad tillgång till information.

2. Koordination

Aktörer koordinerar vissa aktiviteter för att bättre kunna uppfylla sina respektive uppdrag.

Det är tydligt för aktörerna vad de har att vinna på samverkan. Aktörerna känner förtroende för varandra.

Aktörerna kan få del av varandras resurser och kontakter.

3. Samordning

Berörda områden samordnas så att varje aktör förbinder sig att bidra till en gemensam ambition och anpassar sin verksamhet därefter.

Aktörerna kan se bortom ett snävt egen intresse och istället se till långsiktiga strategiska värden.

Möjliggör gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

4. Samhandling

Aktörerna agerar gemensamt gentemot medborgare och andra aktörer.

Aktörerna skapar former för att agera gemensamt och bidrar med resurser för detta.

Tydlighet gentemot medborgare.


Kommunexempel för samverkan och att nå målgrupp

Östersund

I Östersund har kommunen tagit fram en samverkansmodell som beskriver arbetsgång och ansvarsfördelning för att ge alla familjer ett likvärdigt stöd från barnhälsovården (bhv), mödrahälsovården (mhv) och öppna förskolan. Arbetet med att marknadsföra öppna förskolan inleds redan innan barnet är fött, på mhv. En förskollärare från öppna förskolan bjuds in att närvara vid en graviditetskoll från och med graviditetsvecka 35 och erbjuder besök på öppna förskolan. När barnet är fött får familjen en ny presentation vid bhv och inbjudan till spädbarnsmassage på öppna förskolan.

När föräldrarna väl har hittat till öppna förskolan är bemötandet viktigt för att de ska komma tillbaka. En nyckel till framgång är en språk- och kulturstödjare, som pratar svenska men som kan växla till annat språk om det behövs. Språkstödjaren studerar till barnskötare på vuxenutbildningen, och har en del av utbildningen förlagd till öppna förskolan. Språkstödjarna har själva relativt nyligen flyttat till Sverige.

I varje verksamhet har en pedagog ett särskilt ansvar för att ägna sig åt utrikes födda föräldrar och skapa kontakter.

Förutom samarbete med familjecentralens professioner samverkar öppna förskolan även med Verket i Östersund, en mötesplats för alla människor oavsett bakgrund. Bland annat erbjuder Verket praktik- och kunskapsprogram för att arbetssökande och arbetsgivare ska hitta varandra. Samverkan sker även med sfi, studieförbund och andra föreningar.

Kommunen har sett en viss ökning av deltagandet till öppna förskolan av nyanlända och asylsökande föräldrar. Det finns också flera exempel på familjer som hämtat kraft och kunskap i den verksamhet och de insatser som erbjudits och som idag är i arbete och utbildning.

Stockholm

För att nå utrikes födda föräldrar i stadsdelen Skärholmen samarbetar den öppna förskolan med medborgarvärdar och med så kallade stadsdelsmammor. Stadsdelsmammorna är anställda på öppna förskolan och arbetar en del i öppna förskolan och övrig tid med att nå utrikes födda föräldrar. De informerar om aktiviteter och verksamheter som stadsdelen erbjuder. De har själva erfarenhet av att vara nyanlända och fungerar som en länk när det gäller både språk och förståelse för samhället, mellan verksamhet och familj.

Medborgarvärdarna har ett bredare, tvådelat, uppdrag. Det ena fokuserar på området Vårberg, där uppdraget är att stärka lokalsamhället och främja kvinnors egenmakt och delaktighet. Det andra uppdraget handlar om att öka tillgängligheten till och kvaliteten på samhällsvägledning för nyanlända.

Linköping

I tre av Linköpings mest socioekonomiskt utsatta stadsdelar arbetar cirka 15 brobyggare på flera olika modersmål. De uppmuntrar och motiverar utrikes födda föräldrar att delta i insatser som erbjuds på familjecentralerna. Brobyggarna är anställda i kommunen, till exempel i förskolan, och har en viss del av sin tjänst vikt för brobyggaruppdraget. Det kan också vara tidigare besökare på den öppna förskolan.

Malmö

  • Öppna förskolan Hera i Malmö är till för nyanlända familjer. Arbetssättet illustreras av Heramodellen där varje hjul visar hur verksamheten hänger ihop och tillsammans skapar ett erbjudande som lockar besökare.
  • Centrum utgörs av personerna som finns i verksamheten; medarbetare, föräldrar och barn.
  • Förhållningssättet skapar en trygg plats för alla. Viktiga delar är traumamedveten omsorg, interkulturellt förhållningssätt och anknytning mellan barn och föräldrar.
  • En annan del är de aktiviteter och metoder som erbjuds, varav flera beskrivs i Verktygslådan.
  • En ytterligare del är de samverkansparter som bidrar till att Hera blir en mötesplats. De berättar om Hera i sina kontakter med nyanlända, och de besöker också Hera för att informera föräldrarna. Det rör sig om föreningar, skolor, förskolor, sfi, myndigheter, barn- och ungdomspsykiatrin och andra öppna förskolor. Att upprätthålla kontakten med samverkansparterna ses som en framgångsfaktor.

Arbetsmodellen på öppna förskolan Hera i Malmö

Arbetsmodellen på öppna förskolan Hera i MalmöFörstora bilden

Frågor för reflektion och diskussion

  1. Hur kan vi nå våra målgrupper med information om öppna förskolan? Vilka besökare når vi idag? Finns det några målgrupper som vi behöver nå i högre utsträckning?
  2. Hur skapar vi ett välkomnande klimat för alla besökare? Hur skapar vi en bra pedagogisk miljö för både barn och föräldrar?
  3. Vilka aktiviteter tror och vet vi lockar utrikes födda föräldrar? Vilka insatser kan främja integration? Kan vi erbjuda aktiviteter som lockar både svenskfödda och utrikes födda föräldrar?
  4. Vad finns det för förutsättningar att ha riktade insatser i våra lokaler?
  5. Finns det några begränsningar i hur många deltagare vi kan ta emot?
  6. Vilka aktörer möter utrikes födda föräldrar som vi kan ta kontakt med? Flyktingmottagare, samhällskommunikatörer, sfi, socialtjänst, barn- hälsovården, mödrahälsovården, ideella organisationer? Fastighetsbolag och hyresförvaltare i vissa områden? Med flera!
  7. Vilka av dessa vill vi få till en långsiktig samverkan med?
  8. Vem har ansvar för vad när vi är flera aktörer som samverkar?
  9. Hur ser vi till att våra insatser kan fortsätta även om nyckelpersoner slutar och eventuella bidrag upphör?
  10. Hur följer vi upp att vi når önskat resultat med våra insatser?

Filmtips: Avsätt en halvtimme och titta tillsammans på hur Norrköping arbetar för att locka föräldrarna till öppna förskolan, hur de samverkar för att skapa värdefulla insatser för besökarna, och hur de arbetar med att stärka hälsa och egenmakt hos deltagarna!

2. Språkstöd och språkundervisning

Ett sätt att korta vägen till studier och arbete är språkundervisning under föräldraledigheten. På så vis kan språkkunskaper upprätthållas och utvecklas när föräldrar inte kan delta i ordinarie sfi-undervisning. Här är öppna förskolan en unik arena, både med språkinsatser och andra aktiviteter där svenska språket används. Hit kommer också utrikes födda föräldrar som har varit länge i landet utan att delta i etableringsinsatser, till exempel vissa anhöriginvandrare.

Att träna svenska på öppen förskola kan dessutom leda till deltagande i aktiviteter tillsammans med svensktalande föräldrar, då effekterna för språkinlärningen blir ännu starkare.

I detta avsnitt finns tips och exempel på hur ni kan arbeta.

Fakta: Svenska för invandrare

För att språkundervisningen ska räknas som sfi behöver den bedrivas utifrån kursplanen med efterföljande examinering och betygssättning. Eleven måste vara inskriven. Enligt skollagen (20 kap 25 §) ska huvudmannen verka för att utbildning i sfi ska kunna bedrivas under föräldraledighet. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom studier på distans, på kvällstid eller insatser på öppna förskolan.

Att tänka på

  • Insatser för språkinlärning på öppna förskolan kan vävas in i en mängd sammanhang, inte bara genom en eller ett par timmar språklektioner i veckan. Ett varierat språkstöd främjar språkinlärning på flera sätt. Vissa föräldrar kan inte läsa och skriva ens på sitt eget språk. Komplettera därför språklektioner med andra aktiviteter som sång, sagoläsning, utflykter och matlagning. Att öppen förskola primärt inte är en plats för språkinlärning kan sänka trösklarna för att testa sina kunskaper. Språkträning kan också främjas genom aktiviteter där föräldrar med olika modersmål deltar.
  • Deltagarna på öppen förskola har olika förkunskaper och förväntningar på språkundervisning. Beroende på hur och varför man kommit till Sverige så har man kommit i kontakt med myndigheter och etableringserbjudanden i varierande grad. De språkinsatser ni väljer kan behöva anpassas efter deltagarnas förutsättningar och erfarenheter.
  • En del medarbetare kan vara en kulturell och språklig länk mellan utrikes födda och viktiga samhällsaktörer. Det är en mycket uppskattad funktion för både öppna förskolans besökare och andra medarbetare. De kan ha olika titlar; till exempel brobyggare, kulturtolk, stadsdelmammor och integrationslotsar. Förutom att vara språkstöd så bidrar de till att skapa tillit till och förståelse för det svenska samhällets institutioner
  • Oavsett vilken sorts språkstödjande insats ni arbetar med, försök att synliggöra erövrade kunskaper. För många av deltagarna är tidigare erfarenheter och kunskaper inte dokumenterade. Diplom eller intyg utifrån kurser man deltagit i gör även de små stegen synliga och kan stärka självkänslan och lusten att ta nästa steg.
  • Även om deltagande i aktiviteter på öppna förskolan alltid är frivilligt så kan ni skapa rutiner för närvaro. Att ha koll på närvaron i gruppen kan bidra till att deltagarna känner sig sedda och viktiga. Det blir också ett sätt att lära sig hur det fungerar i arbete eller studier senare.

Tips: Språkundervisning i samverkan med sfi

Här följer olika kategorier av tips på hur samverkan kan se ut.

Upplägg för undervisning

  • Sfi-lärare erbjuder språkundervisning för föräldralediga, men inte utifrån kursplanen för sfi. Att delta är frivilligt, ingen föranmälan och ingen registrering av deltagare. Innehållet utgår ifrån intresse, behov och nivå. Alla besökare med behov av språkträning kan delta. En annan variant är att föräldrar föranmäler sig med namn och kontaktuppgifter till ansvarig lärare att delta under en avgränsad kursperiod. Att anmäla sig kan sporra till ökat deltagande och det ökar möjligheten för läraren att följa progression över tid för både grupp och individ.
  • Möjligheten att göra nationella prov kan också erbjudas. Deltagarna behöver då skriva in sig på sfi när det blir aktuellt.
  • Sfi-lärare deltar i öppna förskolans verksamhet under hela dagar, och arbetar språkstödjande med både medarbetare och besökare vid alla aktiviteter som anordnas.
  • Reguljär sfi-undervisning sker på öppna förskolan med de som är inskrivna på sfi. Möjligheten att göra nationella prov finns.

Organisering av och innehåll i undervisningen

  • Lägg språkundervisning i anslutning till fika och sångstunder, för att locka föräldrarna att delta i öppna förskolans ordinarie verksamhet. Det ger fler chanser att träna språket tillsammans med andra föräldrar.
  • Använd innehållet i öppna förskolans ordinarie informationsträffar också i språkundervisningen, så att deltagarna lättare kan ta del av viktig information.
  • Tipsa om och använd material för självstudier. Ett sådant exempel är den kostnadsfria lärplattformen Hej svenska, som är utformad utifrån läroplanen för sfi. Inventera också om det i kommunen erbjuds andra former av studier i sfi på distans eller kvällskurser som kan kombineras med lektioner på öppen förskola.
  • Ett sätt att skapa studiero är att läraren tar med en stödperson som hjälper föräldrarna med uppsikt över barnen i undervisningslokalen. Ansvaret är fortfarande föräldrarnas. En stödperson kan till exempel vara en person som läser till barnskötare på vuxenutbildningen, brobyggare, språkstödjare eller öppna förskolans medarbetare.
  • Om språkundervisning ges på flera öppna förskolor i kommunen kan schemaläggning samordnas så att den intresserade kan ta del av flera undervisningstillfällen i veckan. Överväg på vilken eller vilka öppna förskolor språkundervisning ska prioriteras utifrån behov.
  • Tänk på att språkundervisning som inte är sfi enligt kursplan behöver ha ett annat namn. Tydliggör för deltagarna vad för språkundervisning som ges och hur den skiljer sig från reguljär sfi. Föräldrasvenska eller svenska för föräldralediga (SFF), är två exempel.

Många former för samverkan

  • Samverkan behövs med vuxenutbildningen för att språkundervisning med sfi-lärare ska kunna erbjudas på öppen förskola. Kom överens om vem som står för vad i samarbete och dokumentera överenskommelsen så att eventuella efterträdare kan sätta sig in i vad som gäller.
  • Bjud in andra aktörer så att deras information blir en del av språkundervisningen, till exempel biblioteket, studieförbund, tandhälsan. Det kan göras oavsett om deltagarna får språkundervisning enligt kursplan eller inte.
  • Skapa utrymme för öppna förskolans medarbetare och sfi-lärarna att träffas och byta erfarenheter. Det behöver inte vara långa möten utan kan handla om att ta en kaffe tillsammans inför lektionen.
  • Informera om öppna förskolans språkundervisning i den reguljära sfi-undervisningen så att kommande föräldralediga känner till verksamheten. Genom att undervisningen på öppna förskolan blir en självklar del av kommunens erbjudande om språkundervisning, så kan uppehåll i språkstudier under föräldraledigheten minimeras.

Kommunexempel på samverkan med sfi

Göteborg

Öppna förskolan i Västra Göteborg erbjuder förberedande sfi till utrikes födda föräldrar. Föräldrarna anmäler intresse att delta och de uppmanas att meddela frånvaro för att också träna rutiner. Aktiviteten består av tre delar: undervisning, fika och sångstund.

Undervisningen äger rum under en och en halv timme av utbildad sfi-lärare. Fokus ligger på tal men även samhällsinformation och enkel grammatik ingår. Det är blandade kunskapsnivåer i gruppen. Tvåspråkigheten betonas och föräldrarna uppmärksammas på vikten av att ha båda språken med sig i sin kommunikation med barnen. Parallellt med undervisningen kan barnen träffa öppna förskolans pedagoger. Den pedagogiska aktiviteten ger också föräldern en god introduktion till förskolans verksamhet, vilket innebär att många av deltagarna i förberedande sfi också anmäler sina barn till förskolan. Lärarens ambition är att språket blir konkret och användbart för eleverna.

Den efterföljande fikastunden erbjuder ett socialt och lättsamt sammanhang där deltagarna kan öva på ord och fraser från lektionen. Den avslutande sångstunden blir en del av språkträningen där föräldrar och barn sjunger sånger både på svenska och på föräldrarnas modersmål.

Helsingborg

I Helsingborg samarbetar sex av stadens familjecentraler med sfi. På dessa familjecentraler genomför sfi-lärare lektioner under namnet Föräldrasvenska, en undervisningsform som anpassas efter deltagarnas språkliga förkunskaper. Föräldrasvenska innebär att en sfi-lärare kommer till familjecentralen 1–5 gånger i veckan och håller i en lektion på en och en halv timme. För många är det ett steg till vidare utbildning och arbete. Föräldrarna kan ta med sig ett barn under två år och dessa barn passas av en extra barnskötare som närvarar under lektionen.

Nivån på undervisningen anpassas utifrån gruppdeltagarna. I de relativt små grupperna är kunskapsnivåerna väldigt skiftande, vilket gör att det blir mycket individuell undervisning. På en av familjecentralerna finns dock både nybörjar- och fortsättningsgrupper.

Språkundervisningen blir på detta vis en integrerad del av familjecentralernas arbete i kommunen. Genom att samarbeta med familjecentralerna kan deltagarna på Föräldrasvenskan ta upp ämnen som är aktuella, inom exempelvis barnhälsovården. Efter lektionen kan deltagarna fortsätta diskussionen/ kunskapsinhämtningen på öppna förskolan.

Ta del av hur det kan gå till att undervisa sfi på öppna förskolan.

Filmen är cirka sex minuter lång.

Eslöv

På Familjens hus i Eslöv arbetar en sfi-lärare i öppna förskolans reguljära verksamhet under två dagar i veckan. Undervisningen är inte lektionsbunden utan sker genom att läraren identifierar och skapar lärande situationer. Till exempel kan lek tillsammans med föräldern och barnet vara ett enkelt sätt att förklara grammatik och meningsuppbyggnad. Förutom de rent språkstödjande effekterna så underlättar lärarens närvaro för personer med begränsade språkkunskaper att delta i verksamheten. Närvaron innebär också kompetensutveckling för öppna förskolans medarbetare som får ta del av sfi-lärarens arbetssätt.

Jönköping

I Jönköpings kommun erbjuds i samarbete med kommunens vuxenutbildning reguljär sfi för föräldralediga vid fyra av kommunens tretton öppna förskolor. Att samma chef ansvarar för kommunens alla öppna förskolor underlättar för att kunna se var undervisningen gör mest nytta. Det är möjligt för deltagarna att göra nationella prov och få betyg på sfi-kurserna på öppna förskolan.

Eftersom undervisningen erbjuds på olika platser olika dagar kan den som så önskar delta vid flera tillfällen varje vecka. Samverkan med familjecentraler är viktigt för att kunna erbjuda samordnat och riktat stöd. Eftersom grupperna är mindre än i vanlig sfi kan undervisningen också individanpassas, då kunskapsnivåerna varierar.

På en av de öppna förskolorna håller sfi-lärare i en lektion i veckan, i samarbete med en förskollärare. Lektionen är schemalagd på samma tid som eventuella syskon har rätt till förskola, vilket gör att föräldern oftast bara har med det minsta barnet till sfi och därmed lättare kan fokusera på studier. Deltagarna kan komma tillbaka till öppna förskolans övriga grupper, där samma förskollärare finns på plats. Detta skapar fortsatt möjlighet till språkträning samt integration med andra barnfamiljer.

Tips: Språkundervisning och språkstöd av medarbetare på öppen förskola

Även för medarbetare som arbetar på öppna förskolan finns flera sätt att stötta föräldrarna i deras språkutveckling tillsammans med sina barn. Detta är ett viktigt komplement till undervisning med sfi-lärare, eller om möjligheten att samverka med vuxenutbildningen inte finns i kommunen.

  • Anordna språkcafé med olika teman vid fasta tider varje vecka. Bjud in både svensktalande och personer med annat modersmål.
  • Främja språkinlärning i den dagliga verksamheten med hjälp av dagstidning, tv-inslag eller andra texter på lätt svenska.
  • Samhällsinformation med språkstöd.
  • Sfi-utbildning på distans, kan kombineras med läxläsningsträffar på öppna förskolan.
  • Språkstödjande digitala verktyg, besökarna kan låna dator och arbeta självständigt.
  • Använd öppna förskolans teman som riktar sig till alla föräldrar. Till exempel om tandvården ska komma på besök, ta upp ord och begrepp som kan bli aktuella inför besöket.
  • Språkstöd genom böcker kan stimulera språkutveckling för både förälder och barn. Bokcirkel är ett sätt.

Det kan också ske på flera sätt genom samverkan med biblioteket:

  • Kapprumsbibliotek, ett antal böcker som finns till utlåning utan att lånekort behövs, deltagarna skriver bara ner vilka böcker de lånar och så kan de ta hem och läsa.
  • Anmäl till biblioteket att ni vill ha böcker som rensas ut.
  • Bokpåsar med samma bok på olika språk.
  • Bokstart – en nationell satsning med syfte att tidigt stimulera små barns språkutveckling. Bokstart bygger på samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling. För att främja arbetet finns för 2020 medel att söka från Kulturrådet. Ansökan måste ske tillsammans med biblioteket.

Kommunexempel

Malmö

Öppna förskolan Hera i stadsdelen Rosengård riktar sig till nyanlända familjer. Här arbetar pedagogerna med språkstödjande aktiviteter med barn och föräldrar. Vid sagostunden berättas en saga med hjälp av sagobord, symboler, bilder och leksaker. Om språkstödjaren, som arbetar varannan vecka på Hera, är där så hjälper hon till med att översätta sagan, så att föräldrar och barn får höra den både på svenska och på arabiska.

Den efterföljande språkstunden har karaktären av en lektion. Där går förskolläraren igenom viktiga ord och begrepp från sagan. De sagor som väljs ut är sådana som föräldrar och barn senare kommer i kontakt med genom förskolan och skolan.

Hera har också språkateljé, med en aktuell bokstav varje vecka. Till exempel att måla bilder eller komma på ord på saker som börjar på bokstaven. Detta är också en introduktion till förskolan där liknande aktiviteter förekommer.

Varje vecka på bestämda tider går alla ut på språkpromenad där pedagogerna och föräldrarna får tillfälle att prata med varandra. Pedagogerna har i förväg tänkt ut promenadsträckan, så att föräldrarna lär känna sin omgivning. Slutmålet är alltid en lekplats.

Lek är en mycket viktig aktivitet, inte bara för att den bidrar till att utveckla språket, utan för att den också har en helande effekt för de barn och vuxna som har traumatiska erfarenheter. Att få leka tillsammans är ett välkommet avbrott från vardagen i övrigt. Charader, spel och tipspromenader är några exempel som lämpar sig väl när även lite äldre syskon är med, de dagar då de inte går på förskolan. Lekarna är också en del av språkstunden.

För att underlätta såväl vid samtal som information används även kommunikationskartor. Det är bilder på aktiviteter, leksaker och redskap, med tecken till.

Tips: Språkundervisning av andra aktörer på öppen förskola

Det kan också finnas andra aktörer i kommunen som kan erbjuda språkstöd, exempelvis studieförbund, ideella organisationer och biblioteket.

Kommunexempel

Linköping

I Linköping erbjuds Mamma-barnsvenska av studieförbundet Bilda på öppna förskolor i de tre stadsdelar där andelen utrikes födda föräldrar är högst. Samarbetet har pågått i flera år och regleras i ett samverkansavtal. Träffarna är inte nivåuppdelade och varje lektion utgår från ett gemensamt tema.

På en av de öppna förskolorna följs språklektionen av en träff om förälderns viktiga roll i barnets utveckling och hur vardagen kan bli en del av lärandet. I samband med dessa tillfällen får föräldrarna enkla hemövningar som lekar och sagoläsning att göra tillsammans med sina barn. Träffarna är inspirerade av familjeprogrammet Lära tillsammans där barn och föräldrar deltar tillsammans. Det är en internationellt spridd metod som går under namnet Family learning med fokus på förälderns viktiga roll i barnets utveckling. Metoden främjar lärande och relationsbyggande mellan förälder och barn.

Tips på länkar:
https://studieforbunden.se/

Fakta: Föräldrapenning och språkundervisning

Det förekommer att öppna förskolor erbjuder hjälp med barnpassning på öppna förskolan under den tid som språkundervisning pågår. Det handlar om medarbetare som håller barnen under uppsikt antingen i samma rum som undervisningen eller i angränsande rum, men fortfarande på den öppna förskolan. Det är dock uttalat att ansvaret för att vårda barnet ligger oförändrat på föräldern under denna tid.

För föräldrar som har ersättning på grundnivån krävs att föräldern vårdar sitt barn minst en timme för att kunna få en hel dags föräldrapenning. För föräldrar som har en sjukpenninggrundande föräldrapenning ser reglerna annorlunda ut. Här krävs att det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under ”större delen av den tid som föräldrapenningen avser”, för att kravet på att vårda barnet ska vara uppfyllt.

Som vägledning till denna regel finns en kammarrättsdom som gör bedömningen att det ska finnas en rumslig kontakt mellan förälder och barn som i vart fall överstiger tre fjärdedelar av den normala arbetstiden för att föräldern ska ha rätt till hel föräldrapenning (KRG mål nr 7552-1999 och 4110-2000).

Försäkringskassans tolkning av reglerna är att de föräldrar som deltar i undervisning på öppna förskolan tillsammans med sina barn och som får hjälp med barnpassning anses uppfylla rätten till hel föräldrapenning, under förutsättning att ansvaret för att vårda barnet är förälderns under denna tid. Detta oavsett om föräldern har ersättning på grundnivå eller ersättning som är baserad på inkomst.

Frågor för reflektion och diskussion

  1. Hur mycket frivillighet respektive krav behövs för bäst resultat i språkundervisningen?
  2. Vilka tänkbara samarbetspartners har vi för att erbjuda språkundervisning? Både när det gäller den kommunala vuxenutbildningen och till exempel studieförbund eller det civila samhället. Vem kan bidra med vad?
  3. Vilka aktörer kan vi bjuda in för att få ett bra innehåll i språkundervisningen? Till exempel mödravård, förskola, barnhälsovården, tandvård, ideella organisationer.
  4. Vilka tider för undervisningen är lämpliga för att så många som möjligt ska kunna delta? Vilka tider har äldre syskon rätt till förskola, så att det inte krockar med hämtning/lämning där?
  5. Vilka andra aktiviteter vill vi att besökarna deltar i? Kan vi lägga dessa i anslutning till språkundervisningen så att det blir enkelt att stanna kvar?
  6. Hur kan vi anpassa lokalen så att den passar såväl undervisningssituationen för föräldrarna som de små barnen?
  7. Vilken/vilka öppna förskolor ligger bäst till geografiskt i förhållande till var målgruppen bor? Hur enkelt är det att sig dit? Är behoven större vid någon/några öppna förskolor och där undervisning bör prioriteras?
  8. Hur ser vi till att våra insatser kan fortsätta även om nyckelpersoner slutar och eventuella bidrag upphör?
  9. Hur följer vi upp att vi når önskat resultat med våra insatser?

Filmtips: Avsätt en halvtimme och titta tillsammans på hur Örebro arbetar med sin språkskola, och hur de med undervisningen som utgångspunkt på flera sätt stöttar utrikes födda föräldrar mot integration och etablering. Sfi är en viktig samarbetspart tillsammans flera andra professioner för att ge ett allsidigt och flexibelt stöd.

3. Främja deltagande i förskolan

På öppna förskolan finns många sätt att informera om och underlätta övergången till den ordinarie förskolan. Det är värdefullt eftersom förskolan ser olika ut internationellt och inte finns i alla länder.

Deltagandet på kommunnivå är högt i de flesta kommuner, men mellan bostadsområden och stadsdelar kan det däremot finnas stora skillnader. På sina platser är det låga deltagandet en utmaning. På nationell nivå är deltagandet bland barn med utländsk bakgrund något lägre än bland barn med svenska föräldrar. Generellt deltar också barn till föräldrar med låg inkomst i mindre utsträckning jämfört med andra barn. Detsamma gäller barn till lågutbildade föräldrar och föräldrar som inte förvärvsarbetar.

Forskning visar att deltagande i förskolan före fyra års ålder kan ha särskilt stor betydelse för barn med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta på grund av den tidiga språkinlärningen samt att barns första år har stor betydelse för god hälsa senare i livet. Läs mer i SKR:s rapport Öppen förskola öppnar många dörrar.

I detta kapitel finns förslag på insatser att arbeta med för att främja deltagandet i förskolan för barn med utländsk bakgrund.

Tips: Främja deltagande i förskola

Information till föräldrar

Förskolan är inte alltid något man har erfarenhet av. Information som kan vara bra att ge är till exempel:

  • Om förskolans uppdrag, läroplan och om hur en dag på förskolan ser ut.
  • Om den utbildning och kompetens som förskolans medarbetare har.
  • Om att förskolan är det första steget i barnens skolgång. Förskolan är viktig för barnets utveckling och lärande, framför allt för barnets språkutveckling. På förskolan har barnen roligt och leker tillsammans, här skapas ofta de första vänskapsrelationerna.
  • Om jämställt föräldraskap.
  • Om hur vårt svenska välfärdssamhälle fungerar och om tvåförsörjarmodellen. Att vi genom att arbeta och betala skatt bidrar till förskola, skola och sjukvård som alla kan ta del av.

Aktiviteter för att visa på förskolans betydelse

Öppna förskolan kan erbjuda aktiviteter som stimulerar barns språkutveckling och som kan illustrera hur samspelet mellan barn, medarbetare och förälder kan se ut i förskolan.

  • Medarbetare från biblioteket kan besöka öppna förskolan för att läsa högt, låna ut böcker till både barn och föräldrar och visa på vinsterna med att kunna bra svenska redan innan barnen börjar skolan.
  • Förskolan kan besöka öppna förskolan för att både berätta om och anordna språkutvecklande aktiviteter för föräldrar och barn.
  • Ökat deltagande i förskolan kan även främjas genom att verka för etablering i yrkeslivet hos barnens föräldrar, läs mer i kapitel 5. En idé är att kombinera insatser för att belysa förskolans viktiga roll med insatser som visar på vägen till egenförsörjning.

Aktiviteter för att öka kunskapen om förskolan

  • Om ni erbjuder språkundervisning till utrikes födda föräldrar, väv in information om förskolan i undervisningen.
  • Synliggör förskolans läroplan i verksamheten.
  • Förklara hur det fungerar att hämta och lämna barn på förskolan.
  • Låt besökare som har/haft äldre barn på förskola berätta om hur inskolningen går till, dela med sig av positiva upplevelser och svara på frågor.
  • Samla föräldrar och gå på studiebesök. Bjud även in förskolans pedagoger till öppna förskolan. Det skapar igenkänning och trygghet att samma pedagoger som besöker öppna förskolan sedan tar emot vid studiebesöket.

Aktiviteter för att främja övergången till förskolan

  • Kommunen kan ha en förskollärare som arbetar med mottagande av nyanlända i kommunen, med särskilt uppdrag att öka kunskapen om skola och förskola hos familjerna.
  • Öppna förskolans medarbetare har värdefull kunskap om att möta utrikes födda föräldrar och deras barn. Ta vara på denna kunskap och för vidare till förskolans medarbetare.
  • Är er öppna förskola samlokaliserad med en förskola, så utnyttja det! Kanske kan ni dela utemiljö och ytor såväl ute som inomhus för olika aktiviteter, till exempel fira midsommar eller Lucia tillsammans.
  • En åldersgräns på delar av öppna förskolans verksamhet (till exempel tider då äldre syskon har rätt till förskola), kan motivera föräldrar att låta äldre syskon börja på förskolan.

Praktiskt stöd för att ansöka om plats i förskolan

  • Information och praktisk hjälp om att ansöka till förskolan kan regelbundet ges av medarbetare från öppen förskola, förskola eller kommunen centralt.
  • Ta fram en karta med information om vilka förskolor som finns och var de ligger.

Kommunexempel

Stockholm

Introduktionsförskolan/öppna förskolan i Vårberg, i stadsdelen Skärholmen i Stockholms stad ligger i samma byggnad som en förskola. Här har en stor del av invånarna utländsk bakgrund och deltagandet i förskolan är lågt. Målet med introduktionsförskolan är att öka deltagandet i förskolan.

Introduktionsförskolan riktar sig till nyanlända föräldrar med barn upp till fem år. Eftersom den delar lokaler med den öppna förskolan samordnas flera aktiviteter och det sker ett möte mellan nyanlända och svensktalande föräldrar. Att introduktionsförskolan även ligger i samma byggnad som en ordinarie förskola gör det enkelt för föräldrarna att besöka förskolan och se hur den fungerar. Även studiebesök till andra förskolor i stadsdelen erbjuds, för att visa på variation och skapa fler relationer.

Introduktionsförskolan är precis som öppna förskolan, helt frivillig att delta i och kostnadsfri.

Flera av aktiviteterna på introduktionsförskolan riktar sig till föräldrarna. Språkatimme med sfi-lärare erbjuds två tillfällen i veckan. Resterande dagar håller pedagogerna i språkundervisning två gånger per dag. En av pedagogerna är tvåspråkig.

På introduktionsförskolan finns stadsdelsmammor vilka arbetar både uppsökande och i verksamheten. Syftet är att de ska bidra till att fler barn blir inskrivna i förskolan. Stadsdelsmammorna är ofta själva nyanlända som kommit längre i sin etablering och språkträning.

Det finns även ett samarbete med medborgarvärdar i stadsdelen, vilka sprider information om öppen förskola och förskola på offentliga platser.

Malmö

Öppna förskolan Hera i Malmö har två förskolor kopplade till sig som vänförskolor. Det innebär att förste förskolläraren som arbetar på dessa förskolor i stadsdelen regelbundet besöker Hera. Hen berättar om förskolan, vad de gör under en dag och om läroplanen. Besökarna på Hera gör sedan ett besök på förskolan där samma förskollärare tar emot och visar runt. Det bidrar till trygghet att man träffar samma person vid båda dessa tillfällen.

Frågor för reflektion och diskussion

  1. Vilka samverkar vi med i dagsläget och på vilket sätt kan dessa aktörer bidra till att främja ett ökat deltagande i förskolan?
  2. Skulle vi behöva samverka med någon ytterligare för ett ökat deltagande?
  3. Hur ser deltagandet i förskolan ut i vår kommun, har några områden extra lågt deltagande? Hur ser det ut i områden med högt socioekonomiskt index (det vill säga där andelen invånare med utländsk bakgrund är hög, medan utbildningsnivån och inkomsten är låg)? Hur når vi ut till dem som bor där?
  4. Vilken information tror vi att föräldrarna behöver ha och önskar få om förskolan? Hur tar vi reda på det?
  5. Finns det kunskaper och erfarenheter bland medarbetarna på öppna förskolan som skulle gagna förskolans medarbetare, hur ser vi till att skapa utbyten för detta?
  6. Hur ser vi till att våra insatser kan fortsätta även om nyckelpersoner slutar och eventuella bidrag upphör?
  7. Hur följer vi upp att vi når önskat resultat med våra insatser?

4. Egenmakt och hälsa

Öppna förskolan är betydelsefull för att främja hälsa och egenmakt. Hälsa innefattar både psykisk och fysisk hälsa och egenmakt avser förutsättningar att vara delaktig i samhället och ha makt över sin egen ekonomi, hälsa och sitt privatliv.

Aktiviteter kan anpassas för att möta olika behov hos utrikes födda föräldrar, särskilt genom att främja nätverk och kontakter. Stärkande samtal och information bygger tillit till socialtjänst, förskola, polis med mera. Viktiga delar är att bryta isolering och om behov finns slussa vidare till andra stödfunktioner. På öppna förskolan finns möjligheter att nå familjer som annars kan vara svåra att komma i kontakt med.

Att tänka på

  • Många öppna förskolor utgör en del av en familjecentral där barnhälsa, mödrahälsa och socialtjänstens öppna verksamhet finns representerade. Dessa kan tillsammans främja besökarnas hälsa och egenmakt.
  • Många aktörer inom kommuner, regioner och det civila samhället arbetar med föräldraskapsstöd, förebyggande socialt arbete, hedersrelaterat förtryck, samhällsinformation och hälsokommunikation. Dessa insatser kan i många fall erbjudas även för föräldralediga på den öppna förskolan.
  • De aktiviteter som erbjuds för alla föräldrar som besöker öppna förskolan kan ofta anpassas så att också föräldrar med bristande kunskaper i svenska kan ta del av dem. Exempel på detta är babymassage och träffar med teman som intresserar alla nyblivna föräldrar, där det närvarar tolk eller annat språkstöd.

Tips: Aktiviteter för att stärka hälsa och egenmakt

  • Besök av exempelvis tandhälsovården, sjukvården, socialtjänstens öppna verksamheter, dietist, polis och skuldrådgivare. Många besökare uppskattar särskilt information från mödrahälsovården.
  • Temadagar eller samtalsträffar. Med fokus på hälsa, kost, jämställdhet men också mer övergripande frågor om bostad, ekonomi och välfärdssystem. Knyt även an till aktiviteter som intresserar andra invånare för att visa vad som erbjuds i kommunen och bidra till framtida nätverk. Exempel kan vara kultur, hantverk, motion, idrott och aktiviteter i populära naturområden. Här finns också goda möjligheter att koppla ihop aktiviteter med språkträning och anknytning till arbetslivet.
  • Kurser eller återkommande aktiviteter på öppna förskolan. Till exempel: matlagningskurser, kultur- och konstaktiviteter, körkortsteori, motion och rörelse, avslappning, kurs i hjärt- och lungräddning, utbildningar i digital kompetens, cykel- och simskola.
  • Främja nätverk mellan föräldrar som är etablerade i olika grad i samhället. Till exempel gruppträffar som föräldrarna själva håller i, där hälften av deltagarna är utrikes födda. Teman väljs utifrån gruppens önskemål. Eller organisera intervjuer mellan deltagare med olika bakgrund som de får förbereda sig inför.
  • Aktiviteter utanför öppna förskolan. Studiebesök, utflykter, promenader och rundvandringar. Visa vad kommunen kan erbjuda familjerna, hur man kan ta del av det och hur man tar sig dit.
  • Föräldraskapsstöd. Många kommuner erbjuder föräldraskapsstöd anpassade för utrikes födda. Ofta är samhällsinformation en stor del av innehållet. Gruppindelning kan ske utifrån språkbakgrund eller andra kriterier. Det kan också vara kurser/träffar som andra aktörer håller i, till exempel ett studieförbund, som förläggs på öppna förskolan. Exempel på föräldraskapsstöd som riktar sig till utrikes födda föräldrar är Föräldraskap i Sverige (BRIS/ Stockholms stad) och Älskade barn (Studiefrämjandet).

Hur främja nätverk i segregerade områden?

I områden med stor segregation kan det behövas särskilda insatser för att få till möten mellan föräldrar som är olika etablerade i det svenska samhället.

En aktiv samverkan med öppna förskolor från skilda områden är ett sätt att skapa möten. Förutom att öppna förskolor från olika stadsdelar besöker varandra kan gemensamma utflykter organiseras, exempelvis till en skog eller lekpark.

Svenska med baby är en ideell organisation med syftet att skapa möten mellan barn och föräldrar med olika bakgrund och kultur. Möten med det tydligt formulerade målet att bryta segregation kan motivera föräldrar att åka lite längre än till sin närmaste öppna förskola.

Samhällsorientering

Alla kommuner är skyldiga att erbjuda samhällsorientering eller ge andra aktörer i uppdrag att göra det. Därför finns ofta kompetens i kommunen av att ge målgruppsanpassad samhällsinformation.

Samhällsorienteringens syfte är att underlätta nyanländas etablering och delaktighet i det svenska samhället. Den ska anpassas efter den nyanländes egna förutsättningar. Nyanlända som är inskrivna i ett etableringsprogram samt vissa anhöriginvandrare har rätt till samhällsorientering.

De som leder samhällsorienteringen kan informera om öppna förskolan och andra aktiviteter under föräldraledigheten i den ordinarie samhällsorienteringen. De kan även besöka den öppna förskolan, och då möta målgrupper som de annars inte kommer i kontakt med. Medarbetare på öppna förskolan kan också få tips och råd att använda till sina egna samtalsträffar.

Kommunexempel

Uppsala

På öppna förskolan Kristallen i Uppsala har en samhällskommunikatör en och en halv timmes samhällsorientering i veckan med en grupp mammor. Kommunikatören pratar arabiska och är anställd av vuxenutbildningen som ligger under arbetsmarknadsförvaltningen. Deltagarna tycker att de lättare förstår hur samhället fungerar och vad som är viktigt för bli en del av samhället.

Stockholm

I stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, erbjuds en mängd aktiviteter för att stärka hälsa och egenmakt hos utrikes födda besökare. Utgångspunkten är att deltagarna har skiftande behov varför verksamheten jobbar brett med aktiviteter.

En återkommande cykelskola bidrar till att stärka deltagarnas självkänsla och har lett till att några kvinnor har kunnat ta arbete inom hemtjänsten där man behöver cykla i arbetet. Matlagning är ett sätt att få igång språkträning men också att prata om kost och hälsa. Under 2019 drevs ett kulturprojekt där en grupp föräldrar besökte olika kulturinstitutioner. Att stärka föräldrarnas nätverk är ständigt i fokus. Samtalsträffar som hålls av föreningen Svenska med baby skapar möten mellan föräldrar med olika bakgrund och kultur.

Behovet av samhällsinformation för att stärka tryggheten i föräldrarollen är ofta stort. Därför erbjuds Föräldraskap i Sverige (FÖS), ett samhällsorienterat program för utrikes födda familjer. Under sex gruppträffar berörs teman som skola, hälsa och sjukvård, föräldrars rättigheter och skyldigheter samt hur det är att vara familj i ett nytt land.

Ofta är det utrikes födda kvinnor som besöker verksamheterna och det kan vara svårare att komma i kontakt med papporna. För att stärka integrationen för hela familjen och ge båda föräldrarna möjlighet att fatta välgrundade beslut om sina barns framtid är det viktigt att nå också dem. Därför har öppna förskolan startat ett projekt. Dels genom att ha pappaöppet på lördagar i samarbete med ett bibliotek. Dels genom pappagrupper på kvällstid i samarbete med organisationen MÄN.

Norrköping

I Norrköping är en av kommunens öppna förskolor mobil. Det innebär att medarbetarna flera dagar i veckan är ute i andra verksamheter såsom sfi, barnhälsovården och skyddande boenden i uppsökande syfte. En utveckling av den mobila verksamheten innebär flera riktade insatser i en lokal i området Marielund.

För att lyckas i sitt mångfacetterade uppdrag arbetar en förskollärare och socialpedagog tillsammans utifrån sina respektive kompetenser. Flera kurser erbjuds i samarbete med Studiefrämjandet med fokus på språk, föräldraskap, arbete och hemmiljö. Det finns ett nära samarbete med en hyresvärd som informerar de boende om öppna förskolans verksamhet. En kväll i veckan erbjuds gymnastik för mammor. Lördagsöppet lockar hela familjen till att besöka verksamheten och ta del av olika aktiviteter. Besökare kan anmäla sig till att få sms om dagens aktiviteter.

En framgångsfaktor som medarbetarna lyfter är att alla har gått en utbildning i ICDP-vägledande samspel (International Child Development Programme) som har sin grund i FN:s barnkonvention. Målsättningen är att stödja och främja psykosocial omsorgskompetens hos personer som ansvarar för barns omsorg. Det skapar ett gemensamt förhållningssätt till alla besökare.

Eftersom medarbetarna på öppna förskolan har erfarenhet av att arbeta med både föräldrar och barn är de en resurs för andra verksamheter, som förskolan. Kommunen planerar även att utveckla metoder i arbetet mot hedersrelaterat våld där öppna förskolans medarbetare får fördjupad kompetens. Det ska sedan nyttjas också i förskolans arbete.

Ljusdal

Familjecentralen i Ljusdal arrangerar samtalsträffar en gång i veckan för kvinnor med utländsk bakgrund. En språkhandledare med kunskaper i tigrinja och arabiska underlättar kommunikationen och stödjer kvinnorna under träffarna. På så sätt har andelen besökare med utländsk bakgrund ökat.

Samhällsinformationsmaterialet Va med! används som en grund för träffarna. Kommunen såg ett behov av att materialet behövde finnas på flera språk och sökte därför utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för översättning. Det finns nu tillgängligt för alla kommuner som nyttjar materialet.

Tips på webben

En förälder blir till (www.vgregion.se)

www.infogeneratorn.se

www.hedersfortryck.se

www.foraldraskapisverige.se

www.informationsverige.se

Va med!” är framtaget för att främja SO-undervisning på öppna förskolan. Det finns såväl på svenska som på några fler språk.

Frågor för reflektion och diskussion

  1. Vilka metoder och arbetssätt finns i vår kommun som stärker egenmakt och hälsa hos gruppen utrikes födda föräldralediga?
  2. Vad erbjuder vi redan idag till alla föräldrar, som skulle kunna anpassas så att utrikes födda föräldrar kan tillgodogöra sig samma aktivitet?
    Vad behövs för att få till det?
  3. Utifrån vår kompetens, vilka relevanta aktiviteter kan vi erbjuda?
  4. Vilka aktiviteter vill vi erbjuda, där annan kompetens behövs?
  5. Vilka besöker vår öppna förskola, är det både utrikes födda och svenskfödda besökare?
  6. Hur kan vi arbeta för att ge våra besökare möjlighet till nätverk mellan svenskfödda och utrikes födda föräldrar?
  7. Schemalägger vi våra aktiviteter så att alla som vill delta kan det?
  8. Hur ser vi till att våra insatser kan fortsätta även om nyckelpersoner slutar och eventuella bidrag upphör?
  9. Hur följer vi upp att vi når önskat resultat med våra insatser?

Filmtips: Avsätt 20 minuter och titta tillsammans på hur Enskede Årsta Vantör i Stockholm arbetar för att nå utrikes födda föräldrar och erbjuda dem aktiviteter som främjar hälsa och egenmakt. Mottot är också den största framgångsfaktorn: Ha kul tillsammans!

5. Stärkt arbetsmarknadsanknytning

Öppna förskolan kan vara en viktig arena för kommunens arbetsmarknadsinsatser i syfte att minska det glapp i etableringen som uppstår under föräldraledigheten. Att skapa motivation för att börja arbeta efter ledigheten är särskilt viktigt för utrikes födda kvinnor som oftare än män avbryter sin etableringsplan på grund av föräldraledighet. De har även i högre grad en plan på deltid hos Arbetsförmedlingen. Läs mer i SKR:s rapport Öppen förskola öppnar många dörrar.

Här presenteras tips och exempel på insatser som har koppling till individens möjlighet att komma ett steg närmare arbetsmarknaden.

Att tänka på

  • Att informera om hur det svenska välfärdssamhället fungerar kan underlätta för utrikes födda att ta ett kliv närmare arbetsmarknaden. Att Sverige är ett land med tvåförsörjarmodell, att skatteunderlaget finansierar vår gemensamma välfärd samt att förskolan både är en viktig del i utbildningssystemet och en förutsättning för att föräldrarna ska kunna arbeta.
  • Samarbete mellan de förvaltningar som ansvarar för arbetsmarknadsfrågor respektive öppen förskola är centralt när insatserna har koppling till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen är en annan samarbetspart.

Tips: Lär om arbetsmarknaden

  • Erbjud studie- och yrkesvägledning. Det är ett sätt att slussa individer vidare samt att sätta fokus på tiden efter föräldraledigheten. Studie- och yrkesvägledaren deltar med fördel både på informationsträffar i grupp och erbjuder individuella möten.
  • Använd goda förebilder för att visa på möjliga yrken. Det kan ske i form av informationsträffar där medarbetare med olika yrken bjuds in. Det kan också vara tidigare besökare på öppna förskolan som berättar om sina erfarenheter av att arbeta.
  • Använd arbetsmarknad som tema i språkundervisningen och vid samtalsträffar. Gå igenom ord på temat arbete och studier och visa bilder på yrken. Här kan det vara gynnsamt att samverka med andra aktörer inom kommunen och bjuda in dem. Använd ord som finns i jobbannonser, i ansökningar till utbildningar och liknande. Träna på jobbintervjuer och skriva cv är andra exempel.
  • Diskutera och informera om hur föräldrar i Sverige kombinerar föräldraskap och familjeliv med arbete och studier.

Fakta: Lokala överenskommelser – ett möjligt verktyg

Många kommuner har en lokal överenskommelse, LÖK, om samverkan för mottagande och etablering av nyanlända. Det är ett dokument som syftar till att tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller, rutiner och gemensamma insatser mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och andra myndigheter och organisationer, till exempel regioner och Försäkringskassan. Den kan också beskriva hur samverkan med idéburna organisationer och det lokala arbetslivet ser ut.

Den lokala modellen bygger på att parterna gör ett gemensamt kartläggnings- och analysarbete och kommer överens om hur de fortsättningsvis ska organisera och bedriva arbetet för nyanländas etablering i arbetslivet.

Eftersom föräldraledigheten påverkar möjligheten att ta del av etableringsinsatser är ett alternativ att göra en inventering lokalt över insatser som finns för nyblivna föräldrar samt hur information om dessa bäst når målgruppen.

Kan uppmuntran till deltagande i språkundervisning och andra insatser för föräldralediga på öppna förskolan bli en del av er lokala överenskommelse?

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKR har tagit fram ett metodstöd för lokala överenskommelser om samverkan kring nyanländas etablering: Utgångspunkter för samverkan om nyanländas etablering.

Kommunexempel

Trelleborg

Trelleborg har initierat ett omfattande arbete med fokus på föräldraledigas etablering. Insatserna har finansierats med hjälp av Länsstyrelsens utvecklingsmedel.

Verksamheten är förlagd till den öppna förskolan på Trelleborgs familjecentral. Målsättningarna är bland annat att utveckla språkförmågan, få fler att ta del av en aktiv arbetsmarknadsplanering, öka andelen deltagare som återgår till sfi, att deltagarna upplever ökad trygghet i sitt föräldraskap och ökad inkludering på öppna förskolan.

Projektet består av tre delar:

  • Sfi-undervisning erbjuds under två förmiddagar i veckan. Undervisningen är indelad i tre kunskapsnivåer. En arabisktalande stödpedagog har anställts för att underlätta för föräldrar att delta.
  • Den andra delen är arbetsmarknadskunskap och samhällsorientering. Under dessa träffar ligger fokus på att korta vägen mellan föräldraledighet och arbetsmarknad genom grupp- och vägledningssamtal som kommunens arbetsmarknadssekreterare håller i. Här kan man bland annat få hjälp med cv-skrivning och information om arbetsmarknaden. Efter ledigheten kan deltagarna förutom sfi erbjudas praktikplatser.
  • Den tredje delen är ett språkcafé på familjecentralen. Hit välkomnas även etablerade svenskar. Varje vecka diskuteras ett särskilt tema, bland annat kan mödrahälsovården närvara och ge aktuell information.

Helsingborg

Helsingborg har utvecklat sin Föräldrasvenska till en förberedande arbetsmarknadskurs, Föräldrasvenska 2.0, på en av stadens familjecentraler. Det är en tolvveckorskurs som deltagarna anmäler sig till och som det sedan är obligatoriskt att delta i. Deltagarna behöver ha relativt goda språkkunskaper för att få delta.

Upplägget innebär tre tillfällen i veckan, totalt sex timmar, och består av tre delar som ska främja kopplingen till arbetsmarknaden.

  • Den första och största delen är språkundervisning med en sfi-lärare utifrån vad som behövs för att söka arbete. Intervjuträning, cv-skrivning och information om svensk arbetsmarknad är viktiga delar.
  • Den andra delen är träffar med Arbetsförmedlingen, studie- och yrkesvägledare och hälsocoacher. Deltagarna arbetar fram en handlingsplan om processen efter föräldraledigheten, om vad som behöver ske för att komma närmare sitt mål kopplat till studier och arbete.
  • Den tredje delen är samtalsträffar i jämställt föräldraskap som medarbetare på familjecentralen håller i. Här diskuteras jobb ur ett föräldraperspektiv och vikten av ett jämställt ansvar för barnen.
  • Under samtliga träffar finns två barnskötare på plats och även syskon kan närvara. Föräldrasvenska 2.0 är finansierad med hjälp av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen vilket inkluderar samarbetet med Arbetsförmedlingen.

Örebro

På familjecentralen i Varberga erbjuds en gång i veckan språkskola där ett av syftena är att visa deltagarna en framkomlig väg till arbetsmarknaden. Språkskolan är ett nära samarbete mellan bland annat sfi-lärare, arbetsmarknadskonsulent, pedagog på öppna förskolan och kurator.

Arbetsmarknad löper som en röd tråd i valet av teman och övningar med fokus på yrkesval, intervjusituationer och cv-skrivning. Sfi-läraren delar upp gruppen utifrån deltagarnas språkförståelse och utbildningsnivå, vilket varierar från gång till gång. Några samtalar i grupp med läraren och några arbetar med egna läs- och skrivuppgifter.

Arbetsmarknadskonsulenten kan förbereda deltagarna om hur de efter föräldraledigheten kan kombinera arbets- och familjeliv. Sådan information om hur man som förälder kan kombinera arbete och privatliv i sin vardag är en viktig grund för att ta steget till att bli arbetssökande.

Frågor för reflektion och diskussion

  1. Vilka aktiviteter kan vi erbjuda utifrån vår kompetens?
  2. Vilka aktiviteter vill vi erbjuda, där annan kompetens behövs?
  3. Hur ser arbetsmarknaden ut i vår kommun? Var är kompetensförsörjningsbehovet som störst?
  4. Hur skapas en smidig övergång mellan ledighet och aktivitet – både före och efter föräldraledigheten?
  5. Hur kan samverkan med Arbetsförmedlingen stärkas, och hur kan vi utforma lokala överenskommelser som även omfattar insatser för föräldralediga?
  6. Hur skapar vi balans mellan att ställa krav och flexibilitet i våra aktiviteter?
  7. Vilka tider är lämpliga att förlägga insatser om arbetsmarknad, för att så många som möjligt ska kunna delta? Vilka tider har eventuella äldre syskon rätt till förskola, så att det inte krockar med hämtning och lämning där?
  8. Hur kan vi anpassa lokalen som vi använder så att den passar både vuxna och barn?
  9. Hur ser vi till att våra insatser kan fortsätta även om nyckelpersoner slutar och eventuella bidrag upphör?
  10. Vilka öppna förskolor ligger bäst till i förhållande till var målgruppen bor? Hur enkelt är det att sig dit? Är det någon/några öppna förskolor där behoven är som störst och där aktiviteter ska prioriteras?
  11. Hur följer vi upp att vi når önskat resultat med våra insatser?

Filmtips: Avsätt 20 minuter och titta tillsammans på hur Trelleborg arbetar med språk, integration och etablering för föräldralediga, ett samarbete mellan arbetsmarknadsförvaltningen och familjecentralen. Insatser som erbjuds är sfi, arbetsmarknadskunskap och öppen mottagning med arbetsmarknadssekreterare.

6. När verksamheten inte kan fungera som vanligt

Coronapandemin som inleddes under våren 2020 fick omedelbara konsekvenser för många verksamheter i vårt samhälle, däribland öppna förskolan i landets kommuner.

Hur pandemin påverkar den öppna förskolans arbete med utrikes födda föräldrar undersökte vi genom att lyfta frågan till de kommuner som vi på olika sätt kommit i kontakt med genom arbetet med öppen förskola. Många kommuner bidrog med sina erfarenheter, både om hur pandemin påverkade verksamhet och individer, och hur man hanterade situationen.

Detta avsnitt sammanställer tips och erfarenheter om hur man kan arbeta så länge pandemin finns ibland oss.

Hur verksamheten påverkas

Hur verksamheterna har påverkats av pandemin ser olika ut i landets kommuner. Nedstängning av en eller flera verksamheter är en effekt. Ett skäl att tillfälligt stänga ner är att medarbetarna på öppna förskolan behövs i andra verksamheter, till exempel skolor och förskolor, som kan ha haft hög sjukfrånvaro. Att stänga ner på grund av smittskyddsskäl är en annan anledning.

Flera verksamheter väljer att hålla öppet, i en vilja att hålla fast vid normaliteten i en onormal tid. Många besökare uppger att de behöver det som allra mest just då. Verksamheter som håller öppet erfar ofta att det inte är nödvändigt att begränsa antalet besökande, då detta har varit självreglerande. I många kommuner som delat med sig av sina erfarenheter har deltagandet bland dem som bor i socioekonomiskt utsatta områden sjunkit mer än i andra grupper, och många av de utrikes födda föräldrarna uteblir.

Tips: Öppet – men nya förutsättningar

  • Begränsat antal besökande.
  • Barnen får ta med egna leksaker, öppna förskolans egna stoppas undan.
  • Handsprit erbjuds på flera ställen, till exempel på fikabordet och vid närvarolistan.
  • Kontaktytor spritas regelbundet, och bara pappershanddukar används.
  • Inomhusverksamhet varvas med utomhusverksamhet, så att inte för många samlas på samma ställe.
  • Verksamheten inomhus välkomnar vissa grupper av besökare åt gången, till exempel babycafé för de allra yngsta barnen, träffar med socionom eller språkundervisning i mindre grupper.

Några röster om vad som har erbjudits föräldrar när de inte kan besöka verksamheten som vanligt:

"Vi erbjuder träffar i mindre grupper med socionom för de som behöver extra stöd."

"Vi har haft fysiska föräldraskapsträffar med några deltagare. Vi har arbetat med CV-skrivande och att söka arbete, där har vi haft fler besökare. Vi har även haft enskilda träffar där deltagare har bokat tider med oss."

Tips: När verksamheten flyttar ut

Informera om var ni håller hus och vilka tider som gäller, så att alla föräldrar känner till aktiviteterna som erbjuds. Informera i alla kanaler ni kan komma på, både fysiska och digitala.

  • Medarbetare från öppna förskolan rör sig i området för att träffa och informera målgruppen om hur verksamheten fungerar.
  • Barnvagnspromenader istället för babycafé, för föräldrar med de yngsta barnen
  • Uppsökande besök, till exempel till genomgångsboenden.
  • Aktiviteter utomhus i parker, i skogen eller på andra bra ytor.
  • Lära mer om naturen, till exempel att plantera frön och odla eller genom samarbete med flerspråkiga naturguider.
  • Möten utomhus i begränsade grupper, till exempel språkstunder, CV-skrivande och samhällsinformation.
  • Involvera studievägledare, personal från barnhälsovården, fältassistenter, sfi-lärare, familjerådgivare med mera.
  • Gympa, leka, måla och fika utomhus.
  • Om medarbetarna har tid över på grund av få besökare: använd tiden till fortbildning. Ta gärna hjälp av Verktygslådan!

Några röster om vad som har erbjudits föräldrar när de inte kan besöka verksamheten som vanligt:

"Vi har varit i en närbelägen park och har lyckats fånga upp flera besökare som inte tidigare kommit till öppna förskolan"

"Vi har arbetat med naturguider som kan deltagarnas olika språk och som har berättat om naturen. Naturguiderna kommer vi att fortsätta med, det har varit väldigt uppskattat!"

"Studievägledare och BVC har varit involverade även i uteverksamheten."

"Vi har börjat plantera på gården, föräldrarna hade ingen tidigare erfarenhet av det. Detta kommer vi att fortsätta med!"

"Vid utflykter till olika lekplatser följer vår sfi-lärare och socialrådgivaren med. De kan fånga upp oro och förtydliga informationen. Föräldrarna är superglada över initiativet. De säger att det är en räddning att få komma ut och röra på sig samt att få chansen att ventilera frågor och oro med andra."

"Vi har ett schema så det är alltid är känt vilken park vi går till. En populär aktivitet är att måla med vatten. Vi har muggar med lock så vattnet inte lätt hälls ut, och vi har också gjort några egna av burkar med lock som vi skurit ut hål i. Sen målar vi småhusen och småborden i parken."

"Socionomen följer med till lekplatserna under de tider som hon annars skulle ha varit i öppna förskolan. Hon erbjuder samtal via telefon eller Skype/Teams och träffar enstaka familjer i något av våra samtalsrum."

"Vi har en granbacke med lite skog och gräsmatta som vi är på. Här anordnar vi aktiviteter som naturbingo där barn och föräldrar fyller i rutor på laminerat papper; ett grönt blad, tre stenar, två löv, lite jord. Andra aktiviteter är tipsrunda, hinderbana, bollekar, förstoringsglasburkar för att studera löv och mindre djur samt en vandrande sångstund där barnen får gissa sången när de ställer sig framför figurer från olika sånger som vi har satt upp."

"Det ökade intresset för våra lekplatsträffar har lett till att en av mina besökande mammor i samråd med mig startat en Facebookgrupp, där familjerna kan stämma träff även på helger och tider då öppna förskolan inte har öppet. I lördags var de 20 barn med föräldrar som träffades genom denna grupp. En riktigt positiv följd av allt som sker omkring oss nu!"

"Vi har en timmas utomhusträff i bostadsområdet där öppna förskolan ligger. Det blir skattjakt, poängpromenad och språkprat på armlängds avstånd. Några är väldigt glada att komma utanför sina fyra väggar!"

"Kommunförbundet i Skåne skickade ett brev i början av pandemin till regionens alla familjecentraler. I brevet beskrevs behov hos föräldrar som en följd av pandemin och medarbetarnas viktiga roller. I brevet fanns även kontaktinformation till en mängd organisationer som kan stötta föräldrar. Exempel på hur familjecentralerna arbetar har senare spridits i regionen. Här finns brevet. Pdf, 611.2 kB. https://kfsk.se/halsaochsocialvalfard/folkhalsa/familjecentral/

Tips: Språkundervisning och digitala stöd

  • Digital undervisning med sfi-lärare som även möter eleverna utomhus. Att träffa läraren utomhus kan minska rädslan för att gå ut.
  • Eleverna kan lägga in uppgifter digitalt om föräldrasvenskan behöver göra uppehåll.
  • Skapa en Facebook-grupp för föräldrasvenska där ni kan dela länkar, sjunga sånger, berätta sagor och prata grammatik. Komplettera med träffar utomhus, både för språkträning och social samvaro.
  • Spela in sångstunder och sagostunder för att hålla kontakten och stimulera språket. Uppmuntra till respons via filmer på hur barnen deltagit i de digitala aktiviteterna.
  • Sprid information från kommunen i era digitala kanaler till deltagarna.
  • Erbjud hjälp med läxläsning, inomhus i mindre grupper, eller utomhus om ni har möjlighet till uppkoppling.
  • Erbjud träffar i mindre grupper inomhus för de som behöver lära sig mer om att använda digitala verktyg.
  • Håll kontakt med WhatsApp, Instagram eller Facebook.

Några röster om vad som har erbjudits föräldrar när de inte kan besöka verksamheten som vanligt:

"Föräldrasvenskan har distansundervisning men det är svårt med den digitala kompetensen och vi har därför tappat flera deltagare. Eftersom vi inte har kontaktuppgifter så är det svårt att hålla kontakten."

"Föräldrasvenskan har nu kommit igång via Teams. Det fungerar bra eftersom deltagarna kan använda digitala verktyg. Vi använder ett digitalt verktyg genom Liber som kompletteras med telefonkontakt samt att skicka in uppgifter via mejl."

"Vi kom igång med en språktimme, både digital och fysisk, men det har varit svårt med den digitala tekniken för deltagarna. Vi har haft många besökare varje dag, de hade inte klarat distansundervisningen i sfi om de inte fått hjälp hos oss under denna tid."

Tips: Hur fånga upp föräldrar i behov av stöd när de inte kommer till öppna förskolan

  • Om besöken hos barnhälsovården rullar på ungefär som vanligt – fånga upp dem där. Hjälps åt med att identifiera föräldrar som har behov av samtal och slussa vidare. Hjälps åt att informera mellan de verksamheter som möter föräldrar.
  • Om hembesöken fortsätter, följ med på dessa tillsammans med barnhälsovården.
  • Använd de kontaktnät som finns och som det finns tillit till bland föräldrar. Använd nyckelpersoner i dessa nätverk för att nå ut med information till gruppen.
  • Använd Facebook och Instagram både för att informera om aktiviteter som erbjuds och om stöd som finns att få när man inte kan komma till öppna förskolan som vanligt.
  • Om kommunen har informationsfilmer på olika språk kan öppna förskolan hjälpa till att sprida dessa i sina kanaler.

Några röster om nå föräldrar som inte kan eller vill besöka verksamheten som vanligt:

"Vi märkte att vi inte nådde ut till nyblivna föräldrar. De kommer inte till lekplatser och BVC har inte några föräldragrupper i nuläget. Så nu bjuder vi in alla nyblivna föräldrar till informationsträffar som vi har utomhus. På träffarna bjuder vi in till grupper med barnvagnspromenader. Vår föräldrastödjare är också med på dessa informationsmöten och även på lekplatser två gånger i veckan."

"Vi som jobbar med svenska för föräldralediga har en Facebookgrupp med deltagarna. För att få folk att gå med sms:ade vi länken till gruppen tillsammans med ett kort meddelande: Gå med i vår grupp! Vi postar brev hem till några som vi vet adressen till."

"De första två månaderna gick de boende i området inte utanför dörren. Från öppna förskolan tog vi oss runt i området och försökte tona ned rädslan så att föräldrar skulle låta barnen komma ut."

"Till en början satt många hemma och var rädda. Pedagogerna har dagligen ringt till föräldrarna, i början för att sprida information om coronaviruset. Nu är vi nästan uppe i samma besöksantal som tidigare."

"Vi har börjat med uppsökande besök till ett genomgångsboende i stadsdelen, och några familjer har börjat närma sig oss. Det finns även ett samarbete med fältassistenter som arbetar med ungdomar och de har fått med sig föräldrar med små barn till öppna förskolan."

Erfarenheter att ta med framåt

Den kreativitet som har fötts ur en oväntad och oönskad situation, har i vissa fall lett till att nya arbetssätt och aktiviteter skapats som kommer att hänga kvar även när verksamheten kan återgå till det normala. Att vara mer utomhus är ett sådant exempel. Här finns också chansen att lära sig mer om naturen, och om odling till exempel. Att vara mer utomhus kan även vara ett sätt att nå föräldrar som inte har besökt verksamheten inomhus. Den digitala informationen har också blivit ett bra sätt att kommunicera och hålla kontakten, samt att nå dem som annars inte kommer till öppna förskolan.