Utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter
- Fakta och statistik för 2020
9 av 10 undersköterskor i kommuner och regioner har vård- och omsorgsutbildning
Undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter är stora personalgrupper inom kommuner och regioner. Det har fram tills nu saknats en samlad och rättvisande bild av hur utbildningsbakgrunden ser ut bland dessa personalgrupper. Faktum är att 9 av 10 undersköterskor i kommuner och regioner har vård- och omsorgsutbildning.
Tidigare redovisningar av utbildningsbakgrund för dessa personalgrupper har inte gett en heltäckande bild, då en stor andel individer med vuxenutbildning inom vård och omsorg inte räknats med i redovisad statistik. I samarbete med Vård- och omsorgscollege och SCB har SKR därför tagit fram ett nytt statistiskt underlag som bättre visar hur stor andel som har vård- och omsorgsutbildning bland personalgrupperna 2020.
Undersköterskor är den största personalgruppen i kommuner och den näst största i regioner. Majoriteten av undersköterskor arbetar inom kommunen, de flesta inom äldreomsorgen, tillsammans med vårdbiträden. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning, nedan kallat funktionshinderområdet, jobbar stödassistenter, stödpedagoger och vårdbiträden/stödbiträden.
Gemensamt för dessa personalgrupper är att det är gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller motsvarande utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som är de två främsta utbildningsvägarna. För personalgrupperna som jobbar inom funktionshinderområdet är också utbildning inom barn och fritid på gymnasiet eller komvux en utbildningsväg.
I detta underlag ingår individer som har utbildning/poäng inom inriktning omvårdnad, socialt arbete och omsorg eller övriga inriktningar inom hälso- och sjukvård från några olika källregister, varav komvuxregistret är ett. För personalgrupperna inom funktionshinderområdet ingår även individer med högsta utbildning inom inriktning barn och ungdom. Dock finns även i detta underlag vissa begränsningar.
Sammanfattande diagram över andel med vård- och omsorgsutbildning
Diagram 1 och 2 visar hur stor andel av de anställda (månads- och timavlönade) i personalgrupperna i kommun och region som hade vård- och omsorgsutbildning 2020. Av omkring 162 000 undersköterskor i kommuner och regioner hade cirka 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Bland skötare i regioner hade 76 procent vård- och omsorgsutbildning och bland vårdbiträden i kommuner var andelen 29 procent. Inom funktionshinderområdet hade 71 procent av stödassistenterna utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom, och motsvarande siffra var 30 procent bland vårdbiträden/stödbiträden.
Diagram 1: Andel med vård- och omsorgsutbildning per personalgrupp i kommun 2020, månads- och timavlönade
Diagram 2: Andel med vård- och omsorgsutbildning per personalgrupp i region 2020, månads- och timavlönade
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Not 1: I personalgruppen undersköterskor i kommuner ingår också 100 skötare.
Not 2: I personalgrupperna stödassistent och vårdbiträde/stödbiträde, funktionsnedsättning, ingår cirka 4 000 individer som har utbildning inom SUN-inriktning 761 Barn och ungdom.
Utbildningsbakgrund i kommuner
Undersköterskor
2020 fanns omkring 116 000 anställda undersköterskor i kommuner, varav drygt nio av tio var månadsavlönade. Bland samtliga undersköterskor hade 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Av timavlönade undersköterskor var andelen med vård- och omsorgsutbildning 88 procent.
Tabell 1. Undersköterskor med vård- och omsorgsutbildning i kommun 2020,
per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 116 200 | 101 000 | 4 100 | 11 100 |
Antal med utbildning | 104 700 | 90 300 | 3 700 | 9 800 |
Andel med utbildning (%) | 90% | 89% | 90% | 88% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Majoriteten har utbildning från komvux
Nästan 60 procent av undersköterskorna som hade utbildning inom vård och omsorg har läst utbildningen på komvux. Drygt 25 procent har vård- och omsorgsutbildning från gymnasiet och omkring sex procent har en eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg från yrkeshögskola, högskola eller universitet.
Mer än varannan undersköterska som saknar vård- och omsorgsutbildning är 50 år eller äldre
Ungefär tio procent av samtliga undersköterskor i kommunerna saknade vård- och omsorgsutbildning 2020. Diagrammet nedan visar att nästan 60 procent av undersköterskorna utan utbildning inom vård och omsorg var 50 år eller äldre (cirka 6 600 personer). Bland de timavlönade undersköterskorna som saknar utbildning inom vård och omsorg var omkring 30 procent över 60 år.
Det är möjligt att äldre anställda har utbildning inom vård och omsorg som av olika skäl inte ingår i underlaget. Till exempel kan det röra sig om individer som fått utbildning från sin arbetsgivare.
Diagram 3. Undersköterskor utan vård- och omsorgsutbildning i kommun 2020, per åldersgrupp
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Av samtliga undersköterskor som saknade vård- och omsorgsutbildning hade drygt 60 procent annan gymnasial utbildning, de flesta från samhällsvetenskaplig linje. Omkring 16 procent hade eftergymnasial utbildning men från andra områden än vård och omsorg. Cirka 19 procent hade förgymnasial utbildning.
Äldreomsorgslyftet
Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning vars syfte är att höja kompetensen i äldreomsorgen genom att ge ny och befintlig personal, bland annat vårdbiträden och undersköterskor, möjlighet att utbilda sig på arbetstid.
Satsningen innebär att kommunalt finansierad äldreomsorg fick 3,4 miljarder under 2021. För 2022 och 2023 föreslås 1,7 miljarder vardera år. SKR och Kommunal har en överenskommelse kopplat till den del av satsningen som rör utbildning till undersköterska och vårdbiträde. Ett viktigt syfte med överenskommelsen är att öka antalet tillsvidareanställningar på heltid.
Vårdbiträden
Bland drygt 59 500 anställda vårdbiträden i kommuner 2020 hade 29 procent utbildning inom vård och omsorg. Tabell 2 visar att andelen med utbildning var högre bland månadsavlönade tillsvidareanställda där omkring 38 procent hade vård- och omsorgsutbildning. Bland timavlönade vårdbiträden hade 22 procent vård- och omsorgsutbildning.
Tabell 2. Vårdbiträden med vård- och omsorgsutbildning i kommun 2020,
per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 59 500 | 24 100 | 6 100 | 29 200 |
Antal med utbildning | 17 200 | 9 200 | 1 400 | 6 500 |
Andel med utbildning (%) | 29% | 38% | 23% | 22% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Utbildningsvägar för undersköterska, vårdbiträde och stödassistent
Utbildningen till undersköterska, vårdbiträde och stödassistent har varierat genom åren både vad gäller upplägg och omfattning.
För närvarande är de vanligaste utbildningsvägarna till undersköterska och stödassistent gymnasiets vård-och omsorgsprogram eller motsvarande yrkespaket på komvux. Yrkespaketet innehåller 1 500 poäng vilket motsvarar cirka tre terminer på heltid. För stödassistent är även gymnasiets barn- och fritidsprogram eller motsvarande yrkespaket på komvux en utbildningsväg.
För vårdbiträde är den främsta utbildningsvägen yrkespaketet på komvux. Paketet innehåller 800 poäng och är direkt påbyggbart till undersköterskeutbildning. Det finns även arbetsmarknadsutbildning till vårdbiträde som motsvarar yrkespaketet på komvux.
Till både undersköterska och vårdbiträde finns även folkhögskoleutbildning.
Via yrkeshögskolan kan undersköterskor vidareutbilda sig till undersköterska med specialistinriktning. Där finns även en vidareutbildning till stödpedagog.
Stödassistenter
Stödassistenter är en personalgrupp där både utbildning inom vård och omsorg samt barn och ungdom är utbildningsvägar till yrket. Bland 47 500 stödassistenter i kommuner hade 71 procent utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom. Ungefär 10 procent hade utbildning inom barn och ungdom.1 Andelen med utbildning var högst bland månadsavlönade tillsvidareanställda på 76 procent, medan andelen var lägst bland timavlönade stödassistenter på omkring 48 procent.
[1] Inom SUN-inriktning 761 Barn och Ungdom inkluderas endast individer med högsta utbildning i Utbildningsregistret.
Tabell 3. Stödassistenter med utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom i kommun 2020, per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 47 500 | 37 900 | 2 300 | 7 300 |
Antal med utbildning | 33 700 | 28 900 | 1 300 | 3 500 |
Andel med utbildning (%) | 71% | 76% | 59% | 48% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Stödpedagoger
Stödpedagoger är en relativt liten personalgrupp i kommuner. Av omkring 2 900 stödpedagoger 2020 hade cirka 71 procent utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom, varav omkring tre procent hade utbildning inom barn och ungdom.2 Andelen med utbildningsbakgrund var lägre bland visstidsanställda månadsavlönade och bland timavlönade.
Majoriteten av stödpedagogerna – både med och utan utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom hade en eftergymnasial utbildning. Bland de 900 individer som i detta underlag saknade utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom, hade omkring 88 procent eftergymnasial utbildning, de flesta inom området psykologi.
[2] Inom SUN-inriktning 761 Barn och Ungdom inkluderas endast individer med högsta utbildning i Utbildningsregistret.
Tabell 4. Stödpedagoger med utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom i kommun 2020, per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 2 900 | 2 700 | 100 | 100 |
Antal med utbildning | 2 000 | 2 000 | 100 | 0 |
Andel med utbildning (%) | 71% | 75% | 52% | 48% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Vårdbiträde/stödbiträde, funktionsnedsättning
Av omkring 6 700 anställda vårdbiträden/stödbiträden 2020 hade 30 procent utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom 2020.3 Av dessa hade nästan 10 procent utbildning inom barn och ungdom. Tabell 5 visar att andelen med utbildning var betydligt lägre bland visstidsanställda månadsavlönade och bland timavlönade.
[3] Inom SUN-inriktning 761 Barn och Ungdom inkluderas endast individer med högsta utbildning i Utbildningsregistret.
Tabell 5. Vårdbiträde/stödbiträde, funktionsnedsättning, med utbildning inom vård och omsorg eller barn och ungdom i kommun 2020, per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 6 700 | 2 700 | 900 | 3 100 |
Antal med utbildning | 2 000 | 1 100 | 200 | 700 |
Andel med utbildning (%) | 30% | 42% | 21% | 22% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Utbildningsbakgrund i regioner
Undersköterska
Av de 45 400 personer som arbetade som undersköterska i regioner 2020 hade 91 procent utbildning inom vård och omsorg. Högst andel med vård- och omsorgsutbildning fanns bland månadsavlönade visstidsanställda där 94 procent hade utbildning, gruppen är dock relativt liten sett till totalen. Av timavlönade undersköterskor hade 92 procent vård- och omsorgsutbildning.
Tabell 6. Undersköterskor med vård- och omsorgsutbildning i region 2020
per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 45 400 | 36 100 | 3 300 | 6 000 |
Antal med utbildning | 41 500 | 33 000 | 3 100 | 5 500 |
Andel med utbildning (%) | 91% | 91% | 94% | 92% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Komvux vanligaste utbildningsvägen för undersköterskor i regionen
Nästan 40 procent av de 41 500 undersköterskor med utbildning inom vård och omsorg hade läst utbildningen på komvux. Drygt 35 procent hade vård- och omsorgsutbildning från gymnasiet och omkring 14 procent hade en eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg från yrkeshögskola, högskola eller universitet.
Fler än 7 av 10 undersköterskor som saknar vård- och omsorgsutbildning är 50 år eller äldre
Nio procent av undersköterskorna i regionen saknade utbildning i vård och omsorg 2020. Diagram 4 nedan visar att bland anställda som saknar utbildning var nästan 75 procent 50 år eller äldre. Bland timavlönade undersköterskor utan utbildning inom vård och omsorg var nästan 40 procent 65 år eller äldre.
Det finns en möjlighet att äldre anställda har utbildning inom vård och omsorg som av olika skäl inte ingår i underlaget. Till exempel kan det röra sig om individer som fått utbildning från sin arbetsgivare.
Diagram 4. Undersköterskor som saknar vård- och omsorgsutbildning i regioner 2020 per åldersgrupp
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Bland anställda undersköterskor som saknade utbildning inom vård och omsorg hade cirka 70 procent annan gymnasial utbildning, de allra flesta från samhällsvetenskaplig linje. Cirka 16 procent hade eftergymnasial utbildning men från andra områden än vård och omsorg. Drygt 12 procent hade förgymnasial utbildning.
Skötare
Tabell 7. Skötare med vård- och omsorgsutbildning i region 2020,
per anställnings- och löneform, i antal och i procent
Månadsavlönade | ||||
|---|---|---|---|---|
Totalt | Tillsvidare | Visstid | Timavlönade | |
Totalt antal | 9 500 | 6 900 | 500 | 2 100 |
Antal med utbildning | 7 200 | 5 500 | 400 | 1 300 |
Andel med utbildning (%) | 76% | 80% | 80% | 62% |
Källa: SKR:s personalstatistik och SCB
Avslutning
Bland flera av personalgrupperna finns en stor potential att öka andelen med vård- och omsorgsutbildning. Den statliga satsningen Äldreomsorgslyftet gör det möjligt för både nya och befintliga medarbetare, bland annat vårdbiträden och undersköterskor, att utbilda sig på arbetstid. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda – oavsett ålder. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar.
Denna kortanalys kommer att uppdateras under slutet av 2022 med statistik för 2021. Detta underlag ger oss bland annat möjlighet att följa upp Äldreomsorgslyftet.
Annica Isacsson, statistiker
Johanna Öqvist, utredare