Huvudmännens ansvar och åtaganden

Varje huvudman behöver säkerställa att ett antal förutsättningar uppfylls för att nå̊målen i den nationella strategin för digitalisering av skolväsendet, och för att de nationella initiativ som presenteras i den här handlingsplanen ska ge önskat resultat. Det handlar dels om områden som ligger inom ramen för huvudmannens formella ansvar, dels om åtaganden som bidrar till att utveckla verksamheten genom att ta vara på̊den potential som digitaliseringen erbjuder. Hur de grundläggande förutsättningarna ser ut när det gäller resurser för att genomföra initiativen behöver nogsamt analyseras och belysas i en konsekvensutredning (se vidare Förslag på̊initiativ och aktiviteter).

Strategins målgrupper är i första hand barn, elever och personal i skolväsendet. Huvudmännen har därför ett generellt ansvar att ta del av initiativ och aktiviteter som beskrivs i handlingsplanen, och se till att de kommer målgrupperna till nytta. Det är även viktigt att huvudmännen beaktar hur arbetsbörda och arbetssituation för barn, elever och personal påverkas av de förändringar i verksamheten som följer av en digitaliseringsprocess, i syfte att säkerställa en god studie- och arbetsmiljö̈. För att uppnålikvärdighet bör arbetssätt, som genom forskning och beprövad erfarenhet visat sig leda till förbättring, dokumenteras och spridas och därmed komma alla barn och elever till
gagn. En viktig framgångsfaktor för spridning av nya arbetssätt är god ledning på huvudmannanivå.

Förändringsprocesser utgående från digitalisering behöver utgöra en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet

Huvudmännen bör säkerställa att förändringsprocesser, även de som har en bäring på̊digitalisering, är en integrerad del av gängse styrning, uppföljning och det systematiska kvalitetsarbetet. Planering och genomförande av aktiviteter behöver utgå̊från verksamheternas behov och vara långsiktig till form och innehåll. Detta omfattar kartläggning och analys av behov kopplat till styrdokument, planering av åtgärder, genomförande samt uppföljning och utvärdering.

Målsättningen bör vara att uppnå̊ökad måluppfyllelse för barn och elever, likvärdighet mellan och inom förskolor och skolor, samt att underlätta arbetssituationen för berörd personal.

Det handlar också̊om att säkerställa att de förändringsprocesser inom skolväsendet som följer av digitaliseringen utgör en integrerad del av ett bredare förändringsarbete. Detta handlar exempelvis om tillämpning av regelverk och det övergripande informationssäkerhetsarbetet.

Långsiktigt åtagande gällande prioritering och finansiering

Huvudmännen behöver göra ett långsiktigt åtagande att prioritera och finansiera den digitala utvecklingen av verksamheterna, samt skapa förutsättningar för att använda de resurser som ställs till förfogande nationellt. För att digitaliseringen av skolväsendet ska kunna bedrivas i enlighet med styrdokumentens krav – och leda till stärkt kunskapsutveckling och ökad likvärdighet – behövs styrande beslut gällande bland annat organisationsutveckling, kompetensförsörjning och infrastruktur.

Tillgång till stabilt internet med kapacitet att bedriva en säker digital verksamhet med molnbaserade inslag är en grundläggande förutsättning och behöver säkerställas i alla verksamheter. Barn och elever ska ha tillgång till behovsanpassade och ändamålsenliga digitala verktyg i den utsträckning de behöver för sitt lärande samt kunna genomföra digitala prov.

Digitala läromedel och lärresurser bör vara tillgängliga och verksamhetssystem ändamålsenliga och användbara, så att de underlättar arbetssituationen för berörd personal. En långsiktig utvecklingsplan med finansiering för digitaliseringen av verksamheterna bör upprättas, kontinuerligt följas upp och uppdateras.

Tillräcklig organisatorisk kapacitet

Huvudmännen behöver etablera en intern organisation med rätt kompetens och kapacitet för digitaliseringsarbete. Denna kompetens innefattar exempelvis förändringsledning, samordning, juridik, informationssäkerhet, it-säkerhet, process- och informationsförvaltning. Detta är en förutsättning för att stödja och stimulera verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering och för att resurser på nationell nivå̊ska kunna implementeras, användas, komma till nytta och få önskad effekt.

Organisationen ska också ha kapacitet att stödja kompetensutvecklingsinsatser inom strategiskt ledarskap och pedagogik, och baserat på uppföljning och forskning utvärdera och utveckla undervisningen. Det handlar exempelvis om kunskap och förmåga att nyttja adaptiv programvara eller artificiell intelligens. Det handlar även om att arbeta med upphandling och arkitekturlösningar för att säkerställa interoperabilitet mellan verk- samhetssystem och därmed underlätta såväl för lärande och undervisning som för administration och styrning. Det handlar vidare om strategisk och ändamålsenlig insamling och analys av data för verksamhetsutveckling på både huvudmannanivå och enhetsnivå.

Tillgång till pedagogisk och teknisk support

Huvudmännen behöver säkra tillgången till teknisk och pedagogisk support som motsvarar verksamheternas behov. För att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och effektiv administration behöver det, utöver fortbildningsinsatser, också finnas tillgång till pedagogisk handledning för personal som arbetar med barn och elever. Det kan handla om att avgöra vilka digitala verktyg och arbetssätt som kan leda till ett mervärde, och när digitala inslag inte lämpar sig. Det kan även handla om att värdera och välja digitala läromedel och lärresurser, om digitala metoder för formativ utvärdering och återkoppling eller om hur man kan undvika att de digitala inslagen leder till oönskade konsekvenser som exempelvis koncentrationssvårigheter och andra störningsmoment,
eller till ökad stress hos barn och elever.

Huvudmännen behöver säkerställa att personer med både kompetens, tid och utpekat ansvar för pedagogisk support finns tillgängliga för verk- samheten. Detta kan göras på olika sätt och i olika omfattning beroende på verksamhetens behov, till exempel med hjälp av förstelärare med IKT-ansvar, kollegiehandledare eller lokalt alternativt centralt placerade IKT-pedagoger. Behovet av pedagogisk support är direkt kopplat till den digitala pedagogiska kompetensen i kollegiet.

Huvudmännen behöver även säkerställa att det finns tillgång till adekvat teknisk support till
verksamheterna. Denna support behöver vara in- riktad mot skolväsendets digitala lösningar, och inte endast innefatta vad som kan betecknas som en allmän it-kompetens. Detta gäller både för den hårdvara som används och för att säkerställa funktionaliteten hos de verksamhetssystem personalen är beroende av för att effektivt kunna bedriva sitt arbete. Tekniken får inte utgöra ett hinder för god utbildning och effektivt nyttjad tid. Behovet av teknisk support kan se olika ut i en införandefas och i en förvaltningsfas. Ett konkret exempel är att införandet av digitala nationella prov kommer att ställa krav på adekvat teknisk support hos huvudmännen för att kunna genomföras på ändamålsenligt sätt.

Resurser behöver avsättas för kompetensutveckling och förvaltning av den digitala miljön

Huvudmännen behöver säkerställa att resurser, i form av tid och ekonomiska medel, avsätts för kontinuerliga och verksamhetsnära kompetensutvecklingsinsatser samt förvaltning av den digitala miljön. Alla som arbetar med barn och elever behöver kontinuerligt, och utifrån olika behov, ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens de behöver för att arbeta enligt styrdokumenten. Detta gäller inom styrning och ledning samt inom undervisning och administration.

Det är av vikt att resurser för detta inte endast avsätts för planering, uppbyggnad och implementering – utan även för en långsiktig förvaltning av den digitala kompetensen.