Så ökar vi tempot i arbetet för ett hållbart samhälle

I september 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet som ska främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Den riktar sig såväl till alla länder enskilt som till världen som helhet.

Agenda 2030 är världssamfundets definition av hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål med 169 konkreta delmål som beskriver var världen ska befinna sig år 2030.

Bild 1: De globala målen

Enligt Brundtlandkommissionen så innebär hållbar utveckling ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Målet med Agenda 2030 är att uppnå en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. De olika dimensionerna av hållbar utveckling i relation till Agenda 2030 och de globala målen kan illustreras med stöd av nedanstående illustration (bild 2).

Bild 2: ”Tårtan” av Johan Rockström och Pavel Sukdhev 2016

De globala målen är integrerade och odelbara. För att bidra positivt till social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling är det centralt ta reda på om det finns synergier som kan nyttjas och konflikter som behöver hanteras mellan olika globala mål och olika dimensioner av hållbar utveckling. Målkonflikter och synergier finns inom hållbar utveckling och de kan dessutom vara unika utifrån den lokala och regionala kontext som råder.^[1]

Kommunala fastighetsorganisationer kan påverka utvecklingen inom alla 17 globala mål och i flera av de 169 delmålen som konkretiserar de övergripande målen i Agenda 2030.

Vissa av de globala målen innebär däremot utmaningar och möjligheter för fastighetsorganisationerna. De är därför särskilt prioriterade:^[2]

• Mål 7: Säkerställa tillgång till ekonomisk överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
• Mål 11: Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
• Mål 12: Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
• Mål 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
  

Det finns även andra globala mål som kan lyftas fram:

• Mål 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
• Mål 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
• Mål 5: Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
• Mål 8: Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
• Mål 15: Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
• Mål 17: Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Bild 3: Globala mål som innebär utmaningar för kommunala fastighetsorganisationer

Bild 4: Globala mål som innebär möjligheter för kommunala fastighetsorganisationer

Mål 7, 11, 12, 13 och 15 är mål som är prioriterade eftersom målen handlar om energi, samhällsplanering samt återbruk och resurshushållning som är frågor som är grundläggande för fastighetsorganisationernas verksamheter. Det är dessutom mål som har stor påverkan på miljö, klimat och biologisk mångfald.

Mål 3, 4, 5, och 8 är mål som också är viktiga eftersom fastigheternas utformning, geografiska placering, innehåll och utformning påverkar livsmiljöer för hälsa, lärande, arbete och jämställdhet.

Mål 17 är ett prioriterat mål eftersom fastighetsorganisationer verksamhet förutsätter partnerskap och samverkan mellan olika aktörer och intressen.

Omställningen till ett hållbart samhälle förutsätter att individer, organisationer och samhället agerar enskilt och i partnerskap med varandra. För kommunala fastighets-organisationer är det därför viktigt att ”gräva där du står” och med utgångspunkt i de prioriterade målen ställa om sina verksamheter.

Alldeles oavsett fråga och område bör verksamheterna ställas om med utgångspunkt i tre övergripande principer från Agenda 2030.

1. Agendan är universell vilket innebär att agendan riktar sig till alla världens länder, och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.

Fastighetsorganisationer kan bidra till global utveckling på ett positivt sätt genom att bedöma hur de bidrar eller inte bidrar till andra länders möjligheter att uppnå målen i Agenda 2030.

Det sker exempelvis genom hållbar upphandling eller att material och produkter tas fram och används på ett sätt som har positiv påverkan på miljö, klimat och sociala villkor i andra länder än Sverige.

2. Målen är integrerade och odelbara vilket innebär att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och att framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.

Fastighetsorganisationer kan bidra positivt till social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling genom att löpande ta reda på om det finns synergier som kan nyttjas och konflikter som behöver hanteras mellan olika mål.

Det kan exempelvis ske genom att integrera olika aspekter av hållbarhet i de åtgärder som vidtas, styrning och ledning, uppföljning och i det löpande beslutsfattandet.

3. Ingen ska lämnas utanför vilket innebär att agendan måste genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.

Fastighetsorganisationer kan främja jämställdheten mellan kvinnor, män, flickor och pojkar och jämlikheten mellan olika geografiska områden och grupper i samhället.

Det kan exempelvis ske genom att använda könsbaserad och gruppbaserad statistik i verksamheten eller genom att i samband med åtgärder innefatta och ta reda på vilken påverkan beslutet får för de grupper som är särskilt utsatta.

Bild 5: Partnerskap som mål och medel för arbetet (Agenda 2030 – delegationen 2019)

Utmaningar inom exempelvis miljö och klimat, hälsa, trygghet eller jämlikhet kan sällan hanteras av en enskild kommun eller enskilt av någon annan samhällsaktör. Det krävs därför partnerskap mellan länder och mellan offentliga, privata och ideella aktörer som bidrar till en omställning.

Partnerskapet utgör ett av 17 globala mål men det är också ett medel för att genomföra agendan. Eftersom Agenda 2030 är en agenda som inte ”ägs” av någon enskild aktör så utgör den en bra utgångspunkt för samarbete mellan kommunala fastighetsorganisationer, förvaltningar och andra samhällsaktörer.

Det finns i flera fall upparbetade forum och goda kontaktytor mellan kommuner och andra samhällsaktörer som kan nyttjas i större utsträckning för att i högre grad lyfta frågor som handlar om hållbar utveckling och där kommunala fastighetsorganisationer redan ingår eller har möjlighet att ingå.

Energi och klimat (särskilt globala målen 7, 11, 12, 13) är särskilt angelägna frågor för kommunala fastighetsorganisationer. De kan bidra till omställningen genom att:

• säkerställa att det finns tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster som i väsentligt högre grad än idag är förnybara
• säkerställa att kommunala fastigheter är ombyggda eller byggs på ett mer energieffektivt sätt
• bidra till att den kommunala samhällsplaneringen främjar energieffektivitet och förnyelsebara energikällor
• anpassa kommunala fastigheter för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.

Det finns goda förutsättningar att genom olika åtgärder inom energi- och klimatområdet bidra till att begränsa klimatförändringar och hantera konsekvenserna av klimat-förändringar samt koppla dessa frågor närmare varandra. Omställningen understödjs av ökad digitalisering och en ökad grad av distansarbete som stärkts under Covid-19 pandemin.

Det är också alltmer vanligt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till olika aspekter av hållbar utveckling. För att hantera konsekvenser av klimatförändringarna (exempelvis värmeböljor och översvämningar) är åtgärder för ”klimatanpassning” viktiga frågor som bör gå hand i hand med åtgärder för att begränsa klimatförändringarna.

Det är möjligt att i samband med nybyggnationer i hög grad använda förnyelsebar energi, bygga energieffektivt och anpassa lokalerna utifrån de behov som finns i olika kommunala verksamheter. Tillgången till förnyelsebar energi är däremot begränsad och energipriserna kan periodvis vara höga.

Särskilt i äldre fastigheter kan det vara svårt att införa lokalt förnyelsebara energikällor och vidta åtgärder för energieffektivisering eftersom de inte alltid är byggda på ett verksamhets-anpassat och energieffektivt sätt. Det kan också finnas ”antikvariska krav” som gör det svårt att installera moderna energikällor och genomföra nödvändiga ombyggnationer.

Återbruk och hållbar resursanvändning (särskilt globala målen 6, 11, 12, 13, 14, 15) är särskilt angelägna frågor för kommunala fastighetsorganisationer. De bidrar i omställningen till cirkulära, hållbara och resilienta material och produkter genom att:

• använda material och produkter som i så låg grad som möjligt innehåller ämnen som innebär negativa konsekvenser för människors hälsa och för den biologiska mångfalden
• säkerställa att produktionen sker på ett hållbart sätt med goda arbetsvillkor och med begränsad påverkan på miljö, klimat och biologisk mångfald
• i så hög grad som möjligt använda material och produkter som är resilienta och som står emot och är anpassade utifrån omvärldens förändringar (exempelvis klimatförändringar)
• i samband med om- och nybyggnation i så hög grad som möjligt återvinna material och produkter.

De kommunala fastighetsorganisationerna har goda förutsättningar att bidra till omställningen till cirkulära, hållbara och resilienta material och produkter. Hållbarhetskriterier i samband med upphandling kan driva på utvecklingen av att produktion av material och produkter sker på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Omställningen underlättas genom att forskning, utveckling och innovation på olika sätt bidrar till att tillgången till hållbara, resilienta material och produkter är god.

För att ytterligare minska påverkan på miljö och klimat kan fastighetsorganisationer i samverkan med kommunen och andra aktörer bidra till en cirkulär ekonomi genom att i högre grad återanvända material och produkter i samband med om- och nybyggnation.

Det finns en hel del utmaningar. Om- och nybyggnationer sker ofta med krav på ekonomisk effektivitet. Det innebär att det ofta finns krav på att köpa in de mest ekonomiskt fördelaktiga alternativen vilket kan innebära negativa konsekvenser för sociala mål (arbetsvillkor, hälsa) och för miljö- och klimatmål i Sverige och i andra länder.

Det kan även finnas andra svårigheter att återanvända byggmaterial då det ofta vid nybyggnation används prefabricerade byggelement med standardiserade mått, Att anpassa måtten för att kunna återanvända till exempel äldre dörrar och fönster, innebär ökade kostnader.

En stor generell utmaning är att det saknas aktörer och kompetens i hela värdekedjan för återbruk. Det innebär att det för fastighetsorganisationerna krävs stora investeringar i resurser (tid, kostnad och egen kompetens och personal) för att använda återbruk. Det vilar exempelvis ett stort ansvar på fastighetsorganisationen i rollen som beställare att föreskriva hur material och produkter som ska återbrukas ska hanteras i hela värdekedjan.

Kommunala fastighetsorganisationerna kan bidra till att ställa om till ökad social hållbarhet (särskilt globala målen 3, 4, 5, 8, 10, 16) och till ökad samverkan (mål 17) genom att:

• i den kommunala samhällsplaneringen bidra till att säkra tillgången till säkra tillgängliga grönområden och offentliga platser som utgör del av- eller ligger i anslutning till de kommunala fastigheterna
• inom ramen för olika åtgärder (exempelvis återbruk) anställa personer som står långt utanför arbetsmarknaden
• bidra till att fastigheter i samband med om- och nybyggnation är utformade på ett sätt så att de främjar hälsa, trygghet, tillgänglighet och möten mellan olika grupper
• i samverkan med andra delar av skola, socialtjänst och polis vidta åtgärder som ökar tryggheten och jämställdheten inom och i anslutning till kommunens fastigheter
• öka medvetenheten bland egna medarbetare och i samverkan med andra aktörer öka medvetenheten bland medborgare när det gäller vikten av omställningen för en hållbar utveckling.

Det finns goda förutsättningar för kommunala fastighetsorganisationer att på olika sätt främja social hållbarhet. Dels genom att integrera aspekter av social hållbarhet i byggnation, förvaltning och utveckling av de egna fastigheterna, dels genom att ingå samverkan med andra kommunala förvaltningar, föreningsliv, statliga myndigheter och privata aktörer.

Att stärka den sociala hållbarheten är en samhällsutmaning som behöver hanteras gemensamt av olika samhällsaktörer. Att samverka över sektorsgränser och vetenskapliga discipliner är därför nödvändigt. Det finns dock olika formella (exempelvis lagar) och informella (exempelvis tillit) hinder för samverkan som behöver överbryggas för att nå framgång i arbetet.

Ett exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer kan bidra till att uppfylla energi- och klimatmål är genom gröna hyresavtal.

Sedan några år samverkar Vansbro kommun med ByggDialog Dalarna som är en branschförening för bygg- och fastighetssektorn i Dalarna med uppdraget att stötta och utveckla branschen mot ett mer hållbart byggande. Genom ByggDialog Dalarna har Vansbro kommun haft möjlighet att, inom ramen för EU-projektet ”Effect for buildings”, införa modellen ”Gröna hyresavtal”.

Gröna hyresavtal tydliggör vilka åtgärder hyresgäst och hyresvärd kommer överens om för att minska miljöpåverkan inom olika områden som information och samverkan, energi och inomhusmiljö, materialval och avfallshantering. Avtalen kan följas upp genom olika indikatorer som exempelvis minskad energiförbrukning.^[4]

Vansbro kommun har som mål att modellen med gröna hyresavtal ska vara en ordinarie del av de avtal som kommunen sluter med sina hyresgäster. Avtalet bidrar till bättre förutsättningar för kommunen att uppfylla sina miljö- och klimatmål samt genom förbättrad dialog mellan parterna sätta fokus på byggnaden och dess miljö- och klimatavtryck. Innehållet i avtalet kan variera beroende på vilken typ av fastighet som gäller och vilken verksamhet som ingår.

Vansbro kommun har hittills tecknat grönt hyresavtal med en av sina grundskolor, Smedbergsskolan. Enligt avtalets innehåll ska båda parter verka för att minska energi- och materialanvändning och utveckla källsorteringen. För att öka medvetenheten om hållbar utveckling ska skolan enligt avtalet årligen anordna en miljö- och energidag. Båda parter ska tänka mycket på miljön när det gäller materialval när något ska renoveras eller lagas, samt att så mycket som möjligt anpassa inneklimatet efter verksamhetens behov.

Resultatet av avtalet är att skolan har utvecklat sin källsortering, att kunskapen och medvetenheten om frågorna har ökat bland elever och personal och att den sammanlagda energiförbrukningen har minskat.

Idag bygger arbetet med gröna hyresavtal på befintligt engagemang hos skolledare och pedagoger på skolan. För att genomslaget ska bli större behövs tydligare kopplingar till hela kommunens ambition att ställa om i riktning mot Agenda 2030, nära kopplingar till olika verksamheter och det behöver avsättas tid och resurser för att ta fram och genomföra arbetet med de gröna hyresavtalen.

Ett exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer kan arbeta med återbruk och ett mer hållbart resursutnyttjande är Juneretur i Jönköpings kommun.

Juneretur startades hösten 2020. Det är en intern marknadsplats för att förlänga livslängden på värdefulla produkter inom kommunen. Ökad återanvändning leder till minskade inköp vilket besparar skattepengar, materialresurser och klimatutsläpp.

Idén om Juneretur föddes från medarbetare på fastighetsavdelningen efter att avdelningen under flera år hade konstaterat att resursanvändningen när det exempelvis gäller vitvaror var ohållbar och att det dessutom sparades på material och produkter som inte kom till användning. Det fanns därför en stark vilja bland medarbetarna att genom återbruk göra något åt detta.

På Junereturs intranätssida går det att efterlysa och erbjuda olika produkter. I början var fokus för återbruket vitvaror men numera utbyts även exempelvis byggprodukter, storköksutrustning och elektronik. Hittills har återbruket inom Juneretur lett till en besparing på mer än 200 000 kr jämfört med nyinköp. I inventarielistorna finns produkter som är värda miljontals kronor.

Juneretur bidrar till Agenda 2030 och de globala målen genom att den riktar starkt fokus på hållbar konsumtion och produktion (mål 12), bekämpa klimatförändringarna (mål 13) samt ekosystem och biologisk mångfald (mål 15). Utöver detta bidrar satsningen till att uppnå flera sociala mål då initiativet innebär att personer med funktionsvariationer som ofta står långt utanför arbetsmarknadens förfogande får möjlighet att arbeta med transport av material och med reparationer.

Att gå från linjära till cirkulära processer kräver en omställning och rätt förutsättningar. Bland annat krävs tydligare styrning och ledning genom styrande dokument och dialoger med politiker och chefer. För att få till återbruk i praktiken krävs även personella resurser, återbrukskompetens, produktdatabas, samt lager och logistik.

En stor fördel med Juneretur är att det har bidragit till ökad samverkan över förvaltnings-gränserna. Juneretur drivs exempelvis i samarbete mellan fastighetsavdelningen och den dagliga verksamheten i kommunen. En anledning till att samarbetet har fungerat så bra är att engagemanget från de olika verksamheterna har varit stort. Samarbetet har också resulterat i ekonomiska besparingar för kommunen.

Ett exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer kan arbeta med att stärka social hållbarhet är arbetet med jämlika omklädningsrum i Göteborg stad.

Om- och nybyggnationer av kommunala fastigheter i Göteborg stad utgår från tekniska anvisningar som går ut till de som bygger lokaler åt Göteborg stad och som beskriver att byggnationer ska ta hänsyn till flera olika aspekter av hållbar utveckling.^[7]

När det gäller social hållbarhet så finns anvisningar som rör inne- och utemiljöer, exempelvis omklädningsrum. De tekniska anvisningarna är i linje med Göteborgs stads övergripande prioriteringar när det gäller jämlikhet och HBTQ-personers rättigheter.

Syftet med jämlika omklädningsrum är att bryta och förändra begränsande normer som kan vara kopplade till exempelvis könsidentitet, religion och funktionsvariation. Det innebär att alla ska ha rätt till egna val, trygga miljöer och kroppslig integritet. Den byggda miljön ska främja jämlikhet utifrån de olika diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen.

Jämlika omklädningsrum har hittills byggt i fyra skolor och på sikt ska om- och nybyggnationen ske i alla stadens skolor. Initiativet till att koppla jämlikhet till byggandet av omklädningsrum togs av en enskild medarbetare på fastighetsförvaltningen. Genomförandet har skett tillsammans med skolorna som genom enkäter har pekat på de olika behov och önskemål som finns.

I jämlika omklädningsrum ska det vara möjligt att duscha och byta om i den grad av avskildhet man själv önskar. Det ska finnas olika varianter av rum för omklädning och dusch och flera rum med samma funktioner för valmöjlighet och omklädning på egna villkor. Alla omklädningsrum och duschar ska vara skyddade från insyn och att de som byter om ska ha överblick och kontroll över situationen. Det ska finnas möjlighet att byta om och duscha i rum som är utanför uppdelningen mellan flickor och pojkar och som samtidigt uppfyller Boverkets tillgänglighetskrav.

En utmaning med bygget av jämlika omklädningsrum är att det ofta krävs att stort utrymme behöver tas i anspråk, vilket inte alltid är möjligt. I synnerhet i samband med ombyggnationer av äldre fastigheter. Det är däremot enklare att bygga för ökad jämlikhet i samband med nybyggnationer.

Det finns flera faktorer som påverkar att byggnationer av jämlika omklädningsrum har fått genomslag. En viktig faktor är att Jämlikhetsperspektivet, som är ett centralt perspektiv för Göteborg stad, är integrerat i styrningen och ledningen och i flera viktiga styrdokument, exempelvis de tekniska anvisningarna. En annan faktor är den höga kompetensen som finns inom flera områden på lokalförvaltningen. Till sist är samarbetet mellan beställare och kunden viktigt. Samarbetet med skolorna fungerar bra och bygget av jämlika omklädningsrum har hittills fått ett mycket positivt gensvar bland elever och lärare.

En av Agenda 2030-delegationens slutsatser var att hållbar utveckling måste utgöra en integrerad del av alla organisationers DNA. Det innebär att hållbar utveckling är integrerad i styrning och ledning samt utgör en grund för det interna samarbetet och i den samverkan som sker med externa aktörer. Agenda 2030-delegationens slutsats är även giltig för kommuner och för de kommunala fastighetsorganisationerna.^[8]

Bild 6: Agenda 2030 och hållbar utveckling som del av DNA (Agenda 2030 – delegationen 2019)

Att ställa om fastighetsorganisationernas arbete i riktning mot Agenda 2030 och de globala målen är en stor och komplex fråga. Det finns sannolikt flera sammanhängande faktorer som påverkar omställningen i såväl positiv som negativ riktning och vars relevans skiljer sig åt, beroende på var i landet och i vilken kontext som olika kommunala fastighetsorganisationer verkar.

Inom ramen för projektet har diskussioner förts kring ett antal faktorer som är av betydelse för omställningen. Vid projektets avslutande digitala seminarium den 31 maj, 2022 genomfördes en mentiövning med deltagarna för att prioriterade relevansen för dessa faktorer.^[9]

Bild 7: Prioritering av framgångsfaktorer för omställningen

Sju faktorer prioriterades enligt följande ordning:

1. Politisk vilja och dialog

Den politiska viljan och ledarskapet är helt avgörande för att arbetet med hållbar utveckling får genomslag i alla förvaltningar och bolag inklusive kommunala fastighetsorganisationer. Det är därför viktigt att det finns ett politiskt beslut, helst över partigränser, som pekar på den långsiktiga riktningen när det gäller kommunens ambitioner inom hållbar utveckling.

Vid sidan av politiska beslut är det även viktigt att det finns en dialog mellan den politiska ledningen, förvaltningen och bolagsledningen som kan tydliggöra förutsättningar, ambitioner och förväntningar för arbetet med hållbar utveckling.

2. Ordinarie styrning, ledning och uppföljning

De sker redan mycket ”outtalat” arbete för hållbar utveckling inom ramen för det ordinarie arbetet som inte alltid kommuniceras utifrån att det bidrar till Agenda 2030. Det finns samtidigt också exempel hos kommunala fastighetsorganisationer på att arbete för hållbar utveckling betraktas som projekt som ligger utanför den ordinarie verksamheten.

Det är därför viktigt att politiska mål och ambitioner för Agenda 2030 uttrycks i kommunala styrdokument och tydligt ingår i kommunkoncernens ordinarie styr- lednings- och uppföljningsprocess. Det innebär exempelvis åtgärder som vidtas för omställningen för hållbar utveckling ingår som del av ordinarie verksamhetsplanering och att resultatet av arbetet följs upp systematiskt inom ramen för det ordinarie uppföljningssystemet och synliggörs i exempelvis årsredovisningen.

3. Tid, resurser, kunskap och kompetenser

Även om Agenda 2030 och hållbar utveckling synliggörs på den politiska nivån och ingår i ordinarie styrning, ledning och uppföljning utgör det ingen garant för att en omställning sker. Det behöver därför finnas goda förutsättningar för chefer och medarbetare i kommunala fastighetsorganisationer och andra verksamheter att kunna agera på ett sätt som bidrar till Agenda 2030.

Hållbar utveckling innefattar olika områden och är komplext. Det kan i flera fall krävas resurser i form av kunskap och avsättande av tid för chefer och medarbetare för att koppla fastighetsorganisationernas verksamhet till social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Det är därför en fördel om det finns en bred kompetensbas inom kommunkoncernen gällande olika aspekter av hållbar utveckling. Det är också viktigt att genomföra kunskapshöjande åtgärder för chefer och medarbetare för att öka kunskap, engagemang och medvetenhet om Agenda 2030 och hållbar utveckling.

4. Medarbetarskap och tvärsektoriellt samarbete

Att bidra till Agenda 2030 handlar om att ”gräva där du står” och integrera hållbar utveckling i de egna verksamheterna. Kunskap och tid för att arbeta med frågorna är därför viktigt.
En annan faktor som hänger nära samman är att ledningen (politik och förvaltning) har ett tillitsbaserat förhållningssätt som innebär att ta vara på och premiera medarbetarnas engagemang och idérikedom i arbetet med hållbar utveckling.

Ledningen bör därutöver skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att samarbeta över sektorsgränser. Exempelvis de kommunala fastighetsorganisationernas samarbete med andra förvaltningar som skolor, äldreboenden eller samhällsplanering. Gemensamma och verksamhetsnära mål och åtgärder i kombination med att det finns ett gott och tillitsfullt medarbetarskap och samarbetsklimat bidrar till att samarbetet får genomslag och att omställningen därmed kan ske i praktiken.

5. Identifiera och arbeta med synergier och målkonflikter

Agenda 2030 är en global politisk överenskommelse och innefattar olika aspekter av hållbar utveckling. För att öka tempot i omställningen bör de synergier som finns mellan olika aspekter av hållbar utveckling nyttjas i större uträckning och de målkonflikter som finns bör hanteras i högre grad. Synergier och målkonflikter kommer ofta till ytan på den konkreta lokala nivån och är särskilt tydlig för kommunala fastighetsorganisationer. De lärande exempel som lyfts fram i projektet pekar alla på värdet av att i högre grad nyttja synergier och hur detta bidrar till ett gott samarbetsklimat, verksamhetsnytta och ekonomiska besparingar för hela kommunkoncernen.

Det finns också målkonflikter. Att ställa om det befintliga beståndet (i flera fall äldre fastigheter som byggts utifrån andra ändamål) till ökat återbruk, förnyelsebar energi, bättre energieffektivitet och utrymme för ökad jämlikhet, trygghet och tillgänglighet utifrån ett kortsiktigt perspektiv och med snäva ekonomiska ramar är i flera fall en stor utmaning som är svår att realisera. För att nyttja synergier och hantera målkonflikter är det därför viktigt att löpande föra en dialog kring ambitionsnivå och förutsättningar med den politiska ledningen och förvaltningsledningen.

6. Samverkan med externa samhällsaktörer

Kommunen och de kommunala fastighetsorganisationerna bär inte själva ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle. Det är ett gemensamt ansvar. Alldeles oavsett om det handlar om jämställdhet, trygghet, att uppnå miljö- och klimatmål eller andra utmaningar så behöver kommunen och kommunala fastighetsorganisationer ha en tät dialog och samverkan med olika intressenter som exempelvis statliga myndigheter, regionen, akademin samt med företag, föreningar och inte minst medborgarna.

För kommunala fastighetsorganisationer är det viktigt att föra en dialog med exempelvis entreprenörer och kunder kring de mål och ambitioner som finns rörande hållbar utveckling och för att de åtgärder som ska vidtas är anpassade utifrån deras behov och förutsättningar. Kommunala fastighetsorganisationer kan också ha en roll att genom ökad samverkan öka medvetenheten om Agenda 2030 och hållbar utveckling bland olika samhällsaktörer och för att kunskap ska nå ut till de medborgare som nyttjar fastigheterna.

7. Styrdokument med kriterier som tydliggör ambition och förväntan

Politiska beslut om mål och ambitioner för omställningen till ett hållbart samhälle lägger en viktig grund för arbetet i alla kommunala förvaltningar och bolag inklusive kommunala fastighetsorganisationer. För att beslut om mål och ambitioner ska få genomslag i de ordinarie verksamheterna är det viktigt att de uttrycks i olika kommunala styrdokument. Det skapar en förväntan på kommunala fastighetsorganisationer och andra verksamheter att bidra i arbetet med Agenda 2030. Mål om hållbar utveckling bör därför vara integrerade i hela styrkedjan från den övergripande till den verksamhetsspecifika nivån.

Exempel på centrala styrdokument där kommunens mål och ambitioner inom hållbar utveckling bör vara tydliga är kommunens mål och budget, översiktsplan, hållbarhetsprogram och bolagsdirektiv. Det kan också handla om personalpolitiska program eller upphandlingspolicyer. Det bör i dessa styrdokument framgå tydliga prioriteringar och avvägningar som bör göras när det gäller olika aspekter av hållbar utveckling, samt den förväntan som finns på olika förvaltningar och bolag att bidra i omställningen till ett hållbart samhälle.

Kommunens mål och ambitioner inom hållbar utveckling bör dessutom vara konkretiserade och utgöra verksamhetsspecifika kriterier för hållbar utveckling i samband med att kommunala fastighetsorganisationer exempelvis tar fram tekniska anvisningar till entreprenörer eller i samband med att avtal sluts mellan fastighetsorganisationer, andra förvaltningar och externa samhällsaktörer.

Det finns kunskap och stort engagemang bland chefer och medarbetare inom kommunala fastighetsorganisationer för att ställa om arbetet i riktning mot ett hållbart samhälle i linje med Agenda 2030. Det finns också behov av externt stöd som kan bidra till att öka tempot i omställningen.

Inom projektet har diskussioner förts kring vilket stöd som är viktigt att prioritera i det fortsatta arbetet. En mentiövning med deltagarna i projektet pekade på att olika behov är prioriterade för att skynda på omställningen.

Fem olika typer av stöd har framkommit som särskilt angelägna.

1. Vägledning för kommunala fastighetsorganisationer

Anpassad vägledning för hur hållbarhetsfrågorna kan integreras i fastighetsorganisationernas verksamhet (Citat: Deltagare i projektet)

Inom detta projekt har flertalet metoder och verktyg lyfts fram som beskriver hur kommuner kan synliggöra och integrera Agenda 2030 och hållbar utveckling i sina ordinarie verksamheter.^[10] Dessa metoder är generella för alla kommunala verksamheter och därmed relevanta för fastighetsorganisationernas verksamhet.

Det finns däremot ett behov av en vägledning som mer handfast och tydligt är anpassad för de kommunala fastighetsorganisationernas verksamheter och som är kopplad till de befintliga metoder och verktyg som redan finns. En vägledning som utgår från kommunala fastighetsorganisationers logik och verksamhet och som med stöd i konkreta lärande exempel illustrerar hur kommunala fastighetsorganisationer kan bidra till Agenda 2030 och hållbar utveckling.

2. Kunskap och stöd inom social hållbarhet

Kunskap om social hållbarhet och hur social hållbarhet kan konkretiseras i fastighetsorganisationernas verksamheter. (Citat: Deltagare i projektet)

Inom detta projekt har social hållbarhet lyfts fram som en särskilt angelägen fråga för kommunala fastighetsorganisationer. Det har framkommit att fastighetsorganisationer kan spela viktiga roller för social hållbarhet på en mängd olika sätt.

Samtidigt är social hållbarhet en fråga som till skillnad från exempelvis energi- och klimatfrågorna kan uppfattas som otydlig och oklar. Det finns en allmän uppfattning om att social hållbarhet är viktigt men samtidigt en avsaknad av kunskap om hur social hållbarhet kan konkretiseras i verksamheterna. Det finns därför behov av att samla kunskap om vad social hållbarhet kan innebära för kommunala fastighetsorganisationer samt ta fram ett underlag för hur fastighetsorganisationer kan konkretisera arbetet med social hållbarhet i verksamheterna.

3. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommunala fastighetsorganisationer

Jag tycker att det borde finnas ett forum för det vi gör här idag. Samla fastighetsorganisationerna på ett systematiskt sätt. Och möjlighet att samlas i mindre grupper i specifika frågor. En strukturerad plattform (Citat: Deltagare i projektet)

Inom detta projekt har det genom digitala workshoppar varit möjligt för deltagare från olika delar av landet att tillsammans ta del av, reflektera och utbyta kunskap om Agenda 2030, lärande exempel och i nätverk tillsammans diskutera möjliga vägar fram när det gäller omställningen till ett hållbart samhälle.

Det finns bland chefer och medarbetare inom kommunala fastighetsorganisationer behov av en mer långsiktigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att fortlöpande ta del av kunskap inom hållbar utveckling, nya krav och utredningar samt utbyta erfarenheter och diskutera strategier och åtgärder för hållbar utveckling.

4. Ökad kunskap om Agenda 2030 och hållbar utveckling bland förtroendevalda och tjänstepersoner

Att man utbildar politiken och högsta ledningen i att arbeta med konkret målstyrning (Citat: Deltagare i projektet)

Kunskapen och medvetenheten om vad Agenda 2030 och de globala målen innebär för den kommunala nivån och i synnerhet för olika verksamheter som exempelvis kommunala fastighetsorganisationer är en framgångsfaktor för omställningen. Kunskapen bland förtroendevalda, chefer och medarbetare som styr och arbetar inom kommunala fastighetsorganisationer är fortfarande ofta låg.

Det arbete som sker inom Svenska FN-förbundet inom Glokala Sverige är bra men inte tillräckligt. Det är därför viktigt med riktat stöd för att kunna genomföra kunskapshöjande åtgärder i kommuner och i kommunala fastighetsorganisationer.

5, SKR samlar och tillgängliggör den kunskap och de metoder som redan finns

En sida hos SKR med tips, tricks, olika verktyg och nyttiga länkar. Allt med fastighetsperspektiv

Kommunfonden har via SKR:s kansli utgjort avsändare och plattform för detta projekt.
Inom SKR finns stor kompetens och nätverk som verkar inom olika dimensioner av hållbar utveckling. Det finns även flera goda exempel på skrifter och verktyg som kan stödja kommunala fastighetsorganisationer i arbetet för ett hållbart samhälle. SKR har också ett nationellt helikopterperspektiv och har möjlighet att lyfta viktiga frågor med EU och den statliga nivån som kan bidra till att omställningen kan påskyndas.

Det finns därför behov av att SKR och/eller Kommunfonden mer tydligt samlar och tillgängliggör kunskap, metoder, nätverk och aktuella frågor som rör omställningen till ett hållbart samhälle på sin webbplats eller på annat sätt mer samordnat stödjer denna process.