Organisera för lärande i en digitaliserad värld

Denna första del har ett mer övergripande perspektiv på pedagogisk och teknisk support och hur det hänger ihop med huvudmannens kvalitetsarbete och arbetet med att organisera för lärande i en digitaliserad värld. Inledningsvis listas de generella framgångsfaktorer som kännetecknar huvudmän som lyckas att forma en adekvat och tidsenlig organisation för pedagogisk och teknisk support. Därefter belyses några vanligt förekommande utmaningar och hur man undviker dem. Kapitlet avslutas med några reflektionsfrågor som huvudmän kan använda för att utveckla det egna arbetet med pedagogisk och teknisk support.

Vad krävs för att jobba hållbart och användarcentrerat med pedagogisk och teknisk support på huvudmannanivå?

Först och främst bygger ett hållbart och användarcentrerat arbete på generella framgångsfaktorer för skolutveckling och att det sker i nära samarbete med verksamheterna. Kortfattat innebär det att huvudmannen utgår ifrån en gemensam vision och målbild kring barns och elevers lärande, utvecklar en lärande organisation med förmåga att fånga upp, lösa och utveckla de hinder och möjligheter som blir synliga när den pedagogiska personalen använder digitala resurser i undervisningen. Det handlar också om att odla en gemensam kultur som utvecklar lärandet. Styrning och ledning ska stödja och utmana denna utveckling samtidigt som det behövs en långsiktig plan för finansiering av arbetet. Saknas dessa förutsättningar blir det mycket svårt att få till en supportorganisation som är adekvat över tid och bidrar till att både stödja och utveckla lärandet.

Att grunda arbetet med pedagogisk och teknisk support i verksamhetsutvecklingen gör det också enklare att bygga in strukturer för användardriven innovation. Användarnas problem, idéer om lösningar och behov driver på innovation av lärande och undervisning. De forum som bör finnas i organisationen kring pedagogisk och teknisk support ger också viktig information till huvudmannens arbete med att utveckla undervisningen.

Vad säger forskning?

Forskning som specifikt zoomar in effekten av att inom skolväsendet organisera olika typer av teknisk och pedagogisk support, fokuserar ofta på lärarens tekniska och pedagogiska kompetens (TPACK). Flera av de forskningsstudier som gjorts gällande skolans digitalisering i Sverige lyfter dock i någon mån fram behovet av teknisk och pedagogisk support, som oftast bedöms vara en grundläggande förutsättning för att lyckas med skolans digitalisering.

Ett exempel på sådan forskning är doktorsavhandlingen "Designing for Transformational Change in School"[4] (Agélii Genlott, 2020). Avhandlingen belyser att digital teknik som används målmedvetet och på ett för ändamålet anpassat och pedagogiskt genomtänkt sätt kan leda till väsentligt bättre elevresultat. För att lyckas behöver dock hela styrkedjan, från huvudman till lärare, vara involverad och arbeta för samma målbild. Huvudmannen behöver ha en långsiktig plan, tydliga mål som utifrån så långt det är möjligt bygger på vetenskaplig grund. Ett långsiktigt och medvetet arbete med styrning och ledning av digitalisering är en förutsättning. Det i sin tur förutsätter ett gemensamt ramverk för det digitala skolutvecklingsarbetet samt kontinuerlig, av huvudmannen organiserad, fortbildning och kompetensutveckling.

En annan forskare som också lyfter fram vikten av teknisk och pedagogisk support i arbetet med att organisera för lärande är forskaren Fanny Pettersson från Umeå Universitet. Hon forskar bland annat på vad som är digitalt kompetenta skolorganisationer. Petterson har ringat in tre centrala områden som kännetecknar dessa digitalt kompetenta skolorganisationer:[5]

Figur 2: Digitalt kompetenta skolorganisationer

Figuren visar tre cirklar med orden Mål och visioner i hela styrkedjan, Övergripande struktur respektive Professionsutveckling. Cirklarna överlappar varandra till viss del.

Källa: Malin Frykman fritt utifrån Fanny Petterssons artikel Fjärrundervisningens organisatoriska förutsättningar (Skolverket, 2018).

Strukturer för pedagogisk och teknisk support behöver enligt Petterson finnas i alla de tre områdena för att en skolorganisation ska anses vara digitalt kompetent.

Klicka på bilden för en större version.

Det finns också lärdomar att dra kring pedagogisk och teknisk support utifrån det forskningsarbete som forskningskonsortiet Digital förvaltning[6] bedriver gällande digitalisering inom offentlig sektor. De har under en längre tid undersökt organisationers digitala mognad. Genom att titta på organisationers digitalisering utifrån dessa två dimensioner så kan man avgöra vilken grad av digital mognad de har:

  • Det digitala arvet: Summan av tidigare digitala initiativs inverkan på organisationens förmåga att manövrera i en tilltagande digital värld.
  • Den digitala förmågan: Förmågan att förstå, fånga och förändra på basis av digitala möjligheter.

Figur 3: Digital mognad

Figuren visar ett korsdiagram där x-axeln visar den digitala förmågan från begränsande till möjliggörande, och y-axeln visar det digitala arvet från lågt till högt.

Källa: Digital Förvaltning, forskningskonsortium: https://www.digitalforvaltning.se/modell/.

Väldigt förenklat kan man säga att det digitala arvet handlar om huruvida den existerande infrastrukturen och tidigare initiativ begränsar eller möjliggör verksamhetens digitala handlingskraft.

Klicka på bilden för en större version.

Väldigt förenklat kan man säga att det digitala arvet handlar om huruvida den existerande infrastrukturen och tidigare initiativ begränsar eller möjliggör verksamhetens digitala handlingskraft. För att öka den digitala mognaden i en organisation behöver man arbeta med att både göra upp med det digitala arvet och öka förmågan. Att öka förmågan handlar om att ha en tydlig styrning av digitaliseringen och ett sammanhållet arbete som leds av verksamheterna, inte av IT-avdelningarna. Det förutsätter i sin tur en gemensam definition av vad digitalisering är, tydliga ingångsvärden kring de digitala initiativ som görs och vilken verksamhetsnytta man vill åstadkomma med de digitala initiativ som genomförs. I arbetet med att öka organisationens mognad och höja den digitala förmågan är både pedagogisk och teknisk support viktiga pusselbitar som kan bidra till att påverka verksamheten i rätt riktning.

Vad säger verksamheterna?

Det mångåriga arbetet med skolans digitalisering har givit skolhuvudmännen en ganska tydlig bild av vad som är god praxis när det gäller pedagogisk och teknisk support. De flesta huvudmän vet i teorin vad som krävs och har en tämligen samstämmig bild av det innebär. I korta drag handlar god support om att:

  • Känna till och utgå ifrån användarnas behov och verksamheternas slutmål, det vill säga barns och elevers lärande.
  • Säkerställa att alla användare har kompetens att hantera sitt verktyg och sina system så att graden av handhavandefel minskar.
  • Organisera olika nivåer av support i tydliga supportkedjor - en för pedagogisk support och en för teknisk support.
  • Erbjuda närsupport i anslutning till verksamheterna.
  • Kommunicera supportkedjan så att alla känner till den och vet vart de ska vända sig.
  • Ha lättillgängliga förutsättningar för ”pedagogisk och teknisk support on demand” - hjälp till självhjälp, till exempel i en chatt eller en digital kommunikationskanal.
  • Följa upp effekten och behoven av support så att de processer som redan finns kan förbättras.
  • Sträva efter att också innovera support och lärande med hjälp av ny teknik.
  • Sträva efter att minimera glappet som kan uppstå mellan teknik och pedagogik genom tät kommunikation och samverkan mellan aktörerna som ansvarar för dessa delar.

Om kunskapen finns om vad som behöver göras, varför görs det då inte?

Det kanske verkar enkelt och självklart hur supportorganisationen ska se ut utifrån punkterna ovan, men trots att vetskapen om vad som behöver göras finns är det många gånger mycket utmanande att få pedagogisk och teknisk support att fungera på bästa sätt. Det kan råda både resurs- och kompetensbrist och behoven tenderar därför att överskugga tillgången. Skolhuvudmän har under åren till viss del byggt upp ett digitalt arv, det vill säga organisationens befintliga infrastruktur och dess styrning som riskerar hämma den digitala förmågan[7]. Det kan betyda att man fastnat i en infrastruktur som inte möter verksamhetens behov på bästa sätt, vilket i sin tur försvårar organisering av användarcentrerad pedagogisk och teknisk support. Utöver detta kan även bristande kommunikation till verksamheterna vara en orsak. Viktigt är också att organisationen inte brister i de generella framgångsfaktorer som finns för skolutveckling i en digitaliserad värld. Det handlar ytterst om att organisera för lärande på ett sätt där digitalisering används både som mål och medel för verksamhetsutveckling.

Generella framgångsfaktorer för att organisera för lärande

Vilka generella framgångsfaktorer för att organisera för lärande i en digitaliserad värld kan identifieras bland skolhuvudmän och hur hänger dessa ihop med pedagogisk och teknisk support på huvudmannanivå? Framgångsfaktorerna summeras i bilden nedan, därefter beskrivs respektive framgångsfaktor utifrån vad dessa kan innebära i praktiken.

Figur 4: Generella framgångsfaktorer när man organiserar för lärande

Figuren visar de sju generella framgångsfaktorerna i en cirkel, med medsols riktning från punkt 1 till punkt 7. Stegen beskrivs mer ingående i texten som följer.

Källa: Malin Frykman, bilden är en summering av texten.

Generella framgångsfaktorer för att organisera för lärande i en digitaliserad värld.

Klicka på bilden för en större version.

1. Delad vision och målbild

Om man inte vet vad man vill, vet man inte heller när man lyckas. Detta är därför ett steg som inte går att hoppa över vid utvecklandet av hållbar och likvärdig digitalisering. Arbetet behöver involvera hela styr- och stödkedjan från politiker/styrelse till lärare. Utan en gemensam vision och målbild som har barns och elevers framtid i fokus är risken stor för en reaktiv, eldsjälsburen och icke likvärdig digitalisering. I detta ligger också att definiera vad som menas med digitalisering. Här går det att använda Digital Förvaltnings forskningsbaserade definition av begreppet digitalisering som metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation. För skolväsendet gäller det dock att också komma ihåg att tänka på digitalisering som mål då alla skolformer har konkreta mål och centrala innehåll som handlar om det.

Den delade visionen är också ett bra besluts- och planeringsfilter vid val av verktyg och digitala resurser. Valet av verktyg och digitala resurser påverkar i sin tur organisationen av pedagogisk och teknisk support.

2. Gemensamt ansvar för barn och elevers rätt till likvärdig adekvat digital kompetens

Likvärdig digitalisering bygger på samarbete. Det finns inte en roll eller en medarbetare som på egen hand kan lyckas med det. Det krävs en samspelande stöd- och styrkedja där varje roll hjälper till genom att skapa de förutsättningar som nästa led i kedjan behöver. En framgångsfaktor handlar därför om att ta gemensamt ansvar för elevers rätt till likvärdig adekvat digital kompetens. Därför är viktigt att huvudmannen har förmåga att tydliggöra det gemensamma ansvaret. Men vad är egentligen likvärdig utbildning och hur kan pedagogisk och teknisk support bidra till det? Först diskuteras begreppet likvärdighet och därefter kopplas det till pedagogisk och teknisk support. Skolverkets tolkning av likvärdig utbildning består av tre delar:

Skolverket utgår här från tolkningen att en likvärdig utbildning innebär att alla barn och elever får lika tillgång till utbildning av lika god kvalitet samt att de, med stöd av skolans kompensatoriska uppdrag ges lika möjligheter att lyckas med sina studier (s.12)[8].

Att som huvudman säkerställa att det finns god tillgång till pedagogisk och teknisk support är ett enkelt sätt att ta ansvar för alla barn och elevers rätt till likvärdig adekvat digital kompetens. Det är också en viktig faktor i att ge alla elever lika möjligheter till utbildning. Fungerar inte supporten är risken stor att värdefull undervisningstid försvinner på grund av tekniska problem. I detta sammanhang nämns Lärarförbundets granskning Felsökning pågår från 2020 som visade att omkring hälften av lärarna i grundskolans skolår 4–9 uppgav att tekniken krånglade på hälften av lektionerna[9].

Figur 5: Definition av likvärdig digitalisering

Figuren visar de olika delarna som krävs för att uppnå likvärdig adekvat digital kompetens för barn och elever, och att dessa hänger ihop.

Källa: Malin Frykman, fritt utifrån Skolverkets definition av begreppet likvärdighet.

De olika delarna som tillsammans behövs för likvärdig adekvat digital kompetens för barn och elever.

Klicka på bilden för en större version.

3. Sammanhållen digitalisering utifrån vision och behov

Den tredje framgångsfaktorn för att organisera för lärande handlar om att på huvudmannanivå samordna arbetet med att skapa gemensamma ramar för en sammanhållen digitalisering. Arbetet med detta behöver ske i nära samarbete med rektorer och verksamheterna. Pedagogisk och teknisk support är centrala drivkrafter i det arbetet eftersom de forumen kommer ge både verksamheterna och huvudman användbar information om hur det går, vilka behov som finns och hur processerna kan utvecklas och förbättras.

I praktiken innebär det att huvudmannen utifrån sin vision, sin definition av digitalisering, sitt nuläge och de olika verksamheternas uppdrag, styrdokument och behov tar fram ett gemensamt ramverk för centrala delar i det digitala utvecklingsarbetet. Roller och ansvarsfördelning tydliggörs, vad som är likvärdig tillgång till digitala verktyg och vad som är likvärdig användning definieras. Här behövs också beslut om vilka system som hanterar vilken information, vad som är likvärdig pedagogisk och teknisk support samt vilka forum som behöver finnas. Parallellt med allt detta beslutas om vem som ansvarar för finansiering av de olika delarna. För att detta ska fungera behöver ramverket tas fram av representanter från alla nivåer i styrkedjan, där både personer som arbetar med kärnuppdraget och beslutsfattare involveras. Att delegera denna uppgift helt till förstelärare eller centrala IKT-pedagoger är inte att rekommendera, då dessa roller inte har det nödvändiga beslutsmandat som uppgiften kräver. Digitalisering är verksamhetsutveckling som kräver tid och tydlig finansiering. Det innebär att det arbetet måste involvera beslutsfattare med mandat över budget och personella resurser. Digitaliseringen behöver bli en naturlig del av huvudmannens verksamhetsstyrning. Om det finns en kommun- eller koncerngemensam IT-avdelning måste samverkan mellan de olika verksamheterna ske för att skapa de bästa förutsättningarna för skolverksamheterna. Digitalisering är teamwork som behöver involvera hela stöd- och styrkedjan. I den här vägledningens avsnitt Processtöd finns frågeställningar som grund för att ta fram ett sådant ramverk. I processtödet längst bak i denna vägledning återfinns några frågeställningar som kan diskuteras i framtagandet av ett sådant ramverk.

Figur 6: Sammanhållen digitalisering utifrån vision om lärande

Figuren visar de olika delarna som behövs för att skapa gemensamma ramar för en sammanhållen digitalisering.

Källa: Malin Frykman.

En framgångsfaktor är att i nära samarbete med rektorer och verksamheterna samordna arbetet att skapa gemensamma ramar för en sammanhållen digitalisering.

Klicka på bilden för en större version.

4. Kultur som uppmuntrar till innovation och lärande

Samhället står inför stora demografiska utmaningar som kommer att kräva en hög omställningstakt i alla organisationer. Det ställer ökade krav på en organisationskultur som uppmuntrar till innovation och lärande. I en sådan kultur finns tillit till varandra där lärande är en kollaborativ process som man utforskar tillsammans. Ett sådant kulturbygge tar tid. Enligt forskaren John Kotter tar det mellan fyra och tio år och kräver ihärdigt och systematiskt arbete med att göra nya handlingar. Resultatet behöver också kommuniceras och lyftas fram i organisationen. Genom att systematiskt upprepa detta, formas successivt nya normer i organisationen. Kotter beskriver i sin bok Changes processen som en ”snöbollseffekt” som uppstår när man upprepar dessa moment systematiskt under väldigt lång tid[10].

[10] Kotter. J.P, Akhtar, V & Gupta. G Change, How organizations achieve hard-to-imagine result in uncertain and volatile times (2021) Wiley Förlag. s.110.

Vad har då detta med pedagogisk och teknisk support att göra? Jo: välfungerande pedagogisk och teknisk support kan bli kraftfulla redskap i arbetet med att skapa en kultur som uppmuntrar till innovation och lärande. Dels kan de nya handlingar som genomförts synliggöras i huvudmannens digitala plattformar kopplat till support. Dessutom går det att kommunicera nya handlingar samt fira resultatet av dem i de kommunikationskanaler och forum som finns för pedagogisk och teknisk support. Och sist men inte minst kan de lättillgängliga formerna för ”hjälp till självhjälp” som behöver finnas inom pedagogisk och teknisk support ses som ett träningsläger för organisationens lärandekultur. De kollegiala forumen är också bra redskap för att få en professionsstyrd utveckling vilket i sin tur snabbar på arbetet med en gemensam kultur. Genom smart och pedagogisk organisering kan supportstrukturer skapas som tränar användarnas förmåga att lära om och lära nytt. Supportorganisationen ser till att ”snöbollen” rullar och den nya kulturen för innovation och lärande växer.

Figur 7: Kultur som uppmuntrar innovation och lärande

Figuren visar kedjan för de olika steg som tillsammans och i en ständigt pågående cirkelrörelse uppmuntrar innovation och lärande.

Källa: Malin Frykman, fritt utifrån Kotters beskrivning av kultur i boken Changes (Wiley förlag 2021).

John Kotter beskriver kulturbygge som en process av nya handlingar vars resultat kommuniceras. När detta upprepas under lång tid uppstår en ”snöbollseffekt”.

Klicka på bilden för en större version.

5. Användarcentrerat samarbete med IT

Goda relationer är A och O i allt utvecklings- och förändringsarbete, så också när det gäller pedagogisk och teknisk support. De skolhuvudmän som lyckas väl i arbetet med att organisera för lärande och att bygga en användarcentrerad supportorganisation, lyfter tydligt fram det goda samarbetet med IT. Det är av stor vikt att IT-specialisterna förstår skolans uppdrag och användarnas behov. Skolor/huvudmän som lyckas besitter även god beställarkompetens och är duktiga på att beskriva sina behov för IT, en kompetens som delvis växer fram i samarbetet med IT. Båda parterna arbetar då mot en gemensam målbild och har en tydlig roll- och ansvarsfördelning sinsemellan samt respekt för varandras utmaningar i detta. Även ett gott och nära samarbete med leverantörer av digitala verktyg, digitala tjänster och andra lärresurser lyfts fram som viktiga faktorer.

6. Följa upp, analysera och förbättra supporten utifrån användarnas behov och upplevelser

Välfungerande och modernt kvalitetsarbete ska vara processinriktat och systematiskt. För att det ska fungera i praktiken behöver det finnas uttalade forum och roller som har ansvar för att systematiskt följa upp och analysera användarnas upplevelse och behov, både när det gäller pedagogisk och teknisk support. Det behöver också finnas en tydlig och snabbfotad beslutsväg så att huvudmannen snabbt kan ta beslut om eventuella omprioriteringar och förbättringar. Arbetet med att följa upp supporten behöver därför integreras med verksamhetens systematiska kvalitetsarbete så att det blir en del i den ordinarie verksamhetsstyrningen. Förslag på några enkla frågor för uppföljning:

  • Hur upplever våra användare supporten? Vad fungerar? Vad kan utvecklas?
  • Hur väl möter vår support våra användares nuvarande behov? Saknas support inom något som ofta efterfrågas hos oss? Finns det support som inte efterfrågas längre?
  • Hur mycket ”driftstopp” och förlorad lektionstid sker hos oss på grund av brister i den tekniska supporten?
  • Hur lång är ledtiden i den pedagogiska supporten? Vad krävs för att vi ska korta ner den ytterligare?
  • Hur lång är ledtiden i den tekniska supporten? Vad krävs för att vi ska korta ner den ytterligare?
  • Vilka problem/utmaningar återkommer ofta? Hur kan vi skapa mer långsiktiga lösningar för dem?
  • Hur vet vi svaret på ovan nämnda frågor? Vilken data ligger till grund för det?
7. Långsiktig finansiering

Digitalisering kräver investeringar och förvaltning. Huvudmän som lyckas planerar både långsiktigt och hållbart och ser investeringen i support som ett sätt att räkna hem kostnaderna. Det är tyvärr inte helt ovanligt att ekonomin inte räcker till adekvat support. En välfungerande supportorganisation kan dock bidra till att både hålla nere kostnader och säkerställa att verksamheten får ut bästa möjliga effekt av den investering som gjorts. Här följer några enkla tips gällande hur supporten kan användas ur ett kostnadseffektivt perspektiv:

    • Gör en tydlig ansvarsfördelning över vem som finansierar de kostnader ni har för digitaliseringen. Vem finansierar verktygen? Den pedagogiska och tekniska supporten? Licenser? Reparationer? Annat? Detta behöver finnas med i ert ramverk för sammanhållen digitalisering.
    • Räkna alltid ut hela kostnaden för ett verktygs livslängd när ni väljer verktyg. Billiga verktyg tenderar att ha högre reparationskostnader, och det kan under verktygets livscykel bli rätt stora kostnader som inte syns på själva prislappen. Ett sätt att skapa sig en bild över detta, är att använda data över era tidigare reparationskostnader. Är det billigaste verktyget verkligen det billigaste? Hur påverkar verktyget miljön och arbetet med hållbarhet?
    • Analysera om de digitala verktygen ska hyras istället för att köpas. En fördel med att hyra är att det är relativt enkelt att få en långsiktig överblick över kostnaderna så att ni inte riskerar att behöva byta ut alla verksamheters digitala verktyg samtidigt. I och med det säkerställs även att användarna har ett relativt nytt verktyg.
    • Ha ordning på vem som har vilket digitalt verktyg och att ni har tydligt utpekade roller för att följa upp detta i er supportorganisation.
    • Om möjligt, använd ett mobile device managementsystem för att hantera verktyg. Då kan ni enkelt spåra borttappade verktyg och låsa stulna enheter.
    • Skapa rutiner i supportorganisationen för att kontinuerligt följa upp att de lärresurser och licenser ni köper faktiskt används i tillräckligt stor grad för att motivera kostnaden. Här finns det ofta pengar att hämta, pengar som kan användas för att möta behoven bättre.

    Vanliga utmaningar för huvudmän

    En stor del av utmaningarna med att organisera för lärande i en digitaliserad värld handlar egentligen ganska lite om digitaliseringen eller pedagogisk och teknisk support.
    De vanligaste utmaningarna är i stället kopplade till förändringsarbete och de generella framgångsfaktorer som vi tidigare beskrivit och som är helt nödvändiga för att skapa en hållbar och användarcentrerad supportorganisation. För att supporten ska bli effektiv behöver den ett sammanhang vilket huvudmannens sammanhållna arbete med digitalisering ger.

    Nedan visas de utmaningar som SKR mött hos huvudmän i arbetet med att skapa pedagogisk och teknisk support. Samtidigt visas på möjliga lösningar som kan användas för att möta dessa utmaningar.

    • Det saknas kompetens i att leda digitalisering och förändringsarbete på huvudmannanivå och rektorsnivå. En vanlig konsekvens av kompetens saknas är att det sammanhållna och proaktiva arbetet med digitalisering uteblir. Digitaliseringen blir inte en naturlig del i verksamhetsstyrningen. Den riskerar då att ses som ”någon annans uppgift”, eller blir helt eldsjälsburen och inte en del av organisationens systematiska kvalitetsarbete. Om det ser ut så här, behöver huvudmannen skyndsamt arbeta med att höja kompetensen, till exempel genom att huvudmannen och rektorer tillsammans deltar i Skolverkets processutbildning Leda digitalisering[11].
    • Roll och ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor upplevs otydlig av verksamheterna. Rektor styr sin organisation och behöver därför vara med i utformandet av både pedagogisk och teknisk support. Huvudmannen och verksamheterna behöver tillsammans definiera vad likvärdig support är och tydliggöra vem som ansvarar för att organisera och finansiera detta.
    • Det saknas plan för långsiktig finansiering av supporten. Denna utmaning är särskilt vanlig i de fall då huvudmän tillfälligt skjutit till pengar i digitala satsningar, utan att tydligt kommunicera hur finansiering och ansvarsfördelning ser ut efter den enskilda satsningen. Här behöver huvudmannen göra en långsiktig och hållbar plan över hur finansieringen av supporten ska gå till samt förankra denna med verksamheterna. I planen behöver det vara tydligt vilka delar av supporten som huvudmannen finansierar och vilka delar som verksamheterna själva finansierar.
    • Närsupport med tydlig förankring i verksamheterna saknas. Under senare år har mer och mer support centraliserats eller flyttat in i en digital tjänst. Det kan i många fall vara bra, bland annat som ett komplement och ur ett kostnadseffektivt perspektiv. Dock räcker det inte med denna typ av support, den behöver kompletteras med någon form av närsupport. Denna ska i någon del bestå av representanter från professionen som har förståelse för och kunskap om verksamheterna. Huvudmän som har användare som uppger att de har god tillgång till både pedagogisk och teknisk support arbetar med någon form av närsupport, både när det gäller pedagogisk och teknisk support. Närsupporten består oftast av lokalt utsedda nyckelpersoner som fått ett distribuerat ledarskap i att stötta kollegorna pedagogiskt och tekniskt. Samordningen av dessa nyckelpersoner leds vanligtvis av centrala funktioner hos huvudmannen. På så sätt säkerställs att utvecklingen och arbetet är professionsstyrt och väl förankrat i skolans uppdrag.
    • Det saknas ett gott samarbete mellan IT och utbildningsförvaltning/-sektor. Detta beror ofta på att man inte nått samsyn gällande skolans uppdrag när det gäller digitalisering. Dessutom finns då ofta en otydlig roll- och ansvarsfördelning mellan utbildningsverksamheterna och IT. Här är lösningen relationsbyggande, samarbete och kontextmarkering av skolans uppdrag.

    Reflektera tillsammans

    • Hur ser vår gemensamma vision och definition av digitaliseringsarbetet ut?
    • Vilka framgångsfaktorer, när det gäller att organisera för lärande, känner vi igen oss i? Vilka förvånade oss? Vilka blir vi särskilt nyfikna på?
    • Vad är våra största utmaningar i arbetet med att organisera för lärande? Hur märks det ut mot verksamheterna?