Om nyckeltalen – definitioner och källor

I detta avsnitt presenteras definitioner och källor för de sex nyckeltalen, i samma ordning som de presenteras i rapporten.

Antibiotikaförskrivning, recept/1000 invånare

Definition: Förskrivningen av antibiotika följs upp genom antalet uthämtade recept av alla systemiska antibiotika utom metenamin, dvs. läkemedel i ATC-grupp J01 exkl. J01XX05. Avser recept till patienter i respektive region i både öppen- och slutenvård. Slutenvårdsrekvisition och dispenserade läkemedel från sjukvårdens medicinförråd ingår inte i måttet.

En liten mängd veterinärrecept av humanantibiotika avsett för djuret och förskrivet till djurets ägare ingår. Dock ej läkemedel avsedda för djur med andra ATC-koder.

Läkemedelsstatistiken baseras på apotekens försäljning. Försäljning per län/region baseras för öppenvård på folkbokföringsadress och för slutenvård på kund (till exempel sjukhus). Antalet recept divideras med 1000-talet personer som är folkbokförda inom respektive region i februari månad under året.

Källa: Folkhälsoinstitutet, baserat på läkemedelsregistret.

Ekologiska livsmedel, andel

Definition: Ekologiska livsmedel avser livsmedel som är KRAV-märkta eller på annat sätt godkända enligt förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008. I den ekologiska odlingen används inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret produceras i huvudsak på den egna gården. Djuren får vistas utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden.

Andelen ekologiska livsmedel beräknas genom inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i relation till inköpskostnaden för totala mängden inköpta livsmedel (%). Även livsmedelsproduktion på entreprenad ingår.

Källa: Uppgifter från respektive region.

Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/m2 BRA

Definition: Energianvändningen avser använd el, köpt normalårskorrigerad värme, egenproducerad värme samt fjärrkyla delat med faktorn tre, för att få jämförbarhet med elbaserad kyla. Uppgifterna är normalårskorrigerade av respektive region, i första hand med SMHI Energi-Index och i andra hand med SMHI Graddagar. SKR har justerat tidsserien retroaktivt utifrån länsvisa ändringar av SMHI:s normalår för energiindex, eftersom ett nytt normalår tillämpas från och med 2015.

Lokalyta avser regionens fastighetsbestånds totala bruksarea, BRA. Den omfattar regionens egna lokaler för i huvudsak vård, utbildning och administration samt fastigheter som hyrs ut externt.

Källa: Uppgifter från respektive region. Presenteras av SKR även i Fastighetsnyckeltal 2019 – Sammandrag för regioner.

Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, andel

Definition: Förnybara drivmedel omfattar förnybar el, biodiesel, biogas och etanol, inklusive låginblandning i diesel och bensin. Drivmedlen viktas utifrån deras energiinnehåll.

Kollektivtrafik avser allmän kollektivtrafik som omfattas av trafikplikt och de trafikslag den omfattar, det vill säga buss, spårbunden trafik och båt. I varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet. I de flesta län är den placerad hos regionen. I övriga är den organiserad som ett kommunalförbund.

Källa: Drivmedelsvolymer från respektive region. Där så har varit möjligt har uppgifter hämtats från databasen Frida och inrapporteringen till Svensk Kollektivtrafik, med kompletteringar för spårbunden trafik och ev. låginblandning av biodiesel i uppgiften för diesel. Data saknas helt eller delvis för en handfull län för 2009 och har i beräkningarna kompletterats med data från senare år. I år finns uppgifter för tågtrafiken med från samtliga regioner.

Tabell 2. Omvandlingsfaktorer för energi och förnybar del i drivmedel 2018/2019

1) För kollektivtrafiken varierar siffran stort mellan regionerna beroende på avtal, depåtankning etc. För samtlig diesel i riket enligt Energimyndigheten är värdet 22,1% år 2018.

2) Samtliga regioner hade 100 % förnybar el till spårbunden kollektivtrafik och elbussar.

Källa: Energimyndigheten, ER2019:14 Drivmedel 2018. Uppdatering för 2019 har gjorts för etanol men ej för övriga drivmedel då drivmedelsrapporten för 2019 ej var publicerad i början av hösten 2020.

Medicinska gaser, kg CO2-ekvivalenter/invånare

Definition: Medicinska gaser omfattar lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran från sjukhus, primärvård och tandvård. Gaserna betraktas som läkemedel och tillförs via andningsvägarna för att söva patienter eller lindra smärta. Lustgas används främst för smärtlindring inom förlossningsvården, vid mindre kirurgiska ingrepp samt inom tandvården. Sevofluran, isofluran och desfluran är anestesigaser som används för att söva patienter. Lustgasutsläppen beräknas utifrån inköpta mängder under året minus eventuell destruerad mängd.

Källa: Uppgifter från respektive region och statistik om antal invånare från SCB.

Omräkningsfaktorer för global uppvärmning

Ett ämnes globala uppvärmningspotential anges som dess GWP-faktor. Denna beräknas som uppvärmningspotentialen under exempelvis 100 år för ett kilogram av ämnet i gasfas i förhållande till ett kilogram koldioxid.

För de tre anestesigaserna finns olika forskningsrapporter där GWP varierar. Åsikterna går också isär huruvida GWP100 är mest tillämpligt eller om det är mer relevant att använda GWP20, baserat på anestesigasernas relativt snabba sönderfall i atmosfären. Baserat på försiktighetsprincipen används det högre värdet i rapporten. Där gaserna mäts i liter har en omräkning gjorts till kg utifrån deras densiteter.

För beräkning av de medicinska gasernas klimatpåverkan har följande GWP-faktorer använts i rapporten:

Lustgas: 265 kg CO2-ekvivalenter/kg lustgas.
Sevofluran: 216 kg CO₂e/kg (325 kg CO₂e/liter)
Desfluran: 1790 kg CO₂e/kg (731 kg CO₂e/liter)
Isofluran: 491 kg CO₂e/kg (2551 kg CO₂e/liter)

Källa: GWP-värden baserade på FN:s klimatpanels (IPCC) femte utvärderingsrapport (AR5). I AR5 rapporteras två GWP-värden för lustgas; 298 som inkluderar en s.k. ”climate-carbon feedback” och 265 som inte inkluderar detta. I den här rapporten har GWP-värdet 265 använts.

Avfallsåtervinning, andel materialåtervinning

Definition: Materialåtervinning inklusive organiskt avfall. Omfattar avfall som uppkommer i sjukhusfastigheter. Bygg- och rivningsavfall samt trädgårdsavfall är exkluderat. Rapporteras i vikt (kg) för respektive fraktion och hanteringsmetod.

Andel materialåtervinning beräknas som summan av materialåtervunnet avfall delat med totala summan av avfall.

Källa: Uppgifter från respektive region.