Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2021Till toppen

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2021


- en rapport från SKR

Sammanfattning

  • Bland elever på nationella program fortsätter en positiv resultatutveckling, där allt fler når examen inom tre år. Mellan 2014 och 2020 ökar denna andel från 71 till 78 procent, motsvarande 6 140 fler elever med examen 2020.
  • Mellan 2019 och 2020 sker ökningen både bland elever på yrkesprogram och på högskoleförberedande program. De senast föregående åren skedde däremot en mindre nedgång i resultat bland elever på yrkesprogram.
  • I likhet med tidigare år är genomströmningen högre på högskoleförberedande program än på yrkesprogram. Sett till de kommunala skolorna så når 75 procent
    av eleverna som hade påbörjat ett yrkesprogram tre år tidigare examen 2020. Motsvarande andel för högskoleförberedande program är 80 procent. För båda programtyperna är variationen mellan kommunerna stor.
  • Sammantaget når kvinnor på nationella program i högre grad än män examen inom tre år. Detta mönster går igen på alla högskoleförberedande program. På yrkes-programmen är förhållandet det motsatta – här når män examen i något högre grad än kvinnor, dock med undantag för enskilda yrkesprogram.
  • Skolverket menar att den positiva resultatutvecklingen för nationella program kan vara relaterad till högre genomsnittliga meritvärden i grundskolan, färre programbyten och att fler elever klarar godkäntnivån i kurser som krävs för att nå en examen. Myndigheten drar inga slutsatser om tydliga effekter av coronapandemin på resultat bland avgångseleverna 2020. Det finns en risk för att kommande års uppföljningar av gymnasieskolan kommer att visa på negativa effekter av pandemin på elevernas betyg och kunskaper.
  • Genomströmningen inom fyra år för alla programtyper, det vill säga inklusive introduktionsprogram, ligger relativt stabil över tid. För kommunala skolor är denna andel 70 procent, att jämföra med 71 procent för riket i stort. På kommunnivå varierar den totala andelen elever med examen inom fyra år mellan 16 och 94 procent när vi ser till elever i kommunala skolor.
  • Det är fortsatt en låg andel av eleverna som påbörjar sin utbildning på ett introduktionsprogram som fullföljer med examen. Till 2020 har denna andel minskat och är lägre i kommunala skolor jämfört med riket, 13 respektive 15 procent.
  • För att en elev som inleder sina studier på ett introduktionsprogram ska kunna ta examen krävs att eleven först når behörighet och därefter övergår till nationellt program. I kommunala skolor är det 24 procent av eleverna som övergår till nationellt program ett år efter studiestarten. Andelen varierar på kommunnivå mellan 4 och 60 procent. Alla introduktionsprogram syftar dock inte primärt till att eleverna ska övergå till ett nationellt program, utan kan också vara inriktade på att förbereda eleverna för en direkt övergång till arbete.
  • För att möjliggöra jämförelser även mellan kommuner som har olika förutsättningar, tar SKR fram så kallade modellberäknade värden. Dessa värden beskriver hur kommuners resultat förhåller sig till ett förväntat värde givet deras elevsammansättning.
  • I rapporten beskrivs också övergången från gymnasieskola till arbete och fortsatta studier. Av de elever som tog examen 2016 befann sig 81 procent i en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller i studier två år senare. Denna andel är högre än föregående år, vilket delvis kan förklaras av att SCB har ändrat kategoriseringen så att fler ungdomar räknas som studerande i högskolan eller i övriga studier. På kommun-nivå varierar andelen ungdomar i etablerad ställning eller i studier mellan 47 och 93 procent.
  • Fortsatt lämnar omkring 28 procent, eller mer än var fjärde elev, gymnasieskolan utan examen. Andelen är oförändrad över tid, trots ökad genomströmning på nationella program. Detta är en stor utmaning både för gymnasieskolan och för samhället, eftersom en fullföljd utbildning är en viktig faktor för individens fortsatta möjligheter på arbetsmarknaden.
  • Som komplement till redovisningen i Kolada finns också kommunspecifika rapporter med ett urval av nyckeltalen från Öppna jämförelser – Gymnasieskola för din kommun. Kommunrapporterna finner du via länken nedan. http://studios.statisticon.se/oj/gymnasieskola

Utgångspunkter för redovisningen

Under fliken Om statistiken ovan finns mer information om hur statistiken är framtagen och redovisad, liksom hjälp att tolka den. Nedan beskrivs ett par perspektiv som är viktiga att ha med sig vid läsningen av Öppna jämförelser – Gymnasieskola.

Gymnasieresultaten redovisas ur två olika perspektiv

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola redovisar vi resultaten ur två olika perspektiv. Detta för att tillgodose behoven både för de kommuner som anordnar gymnasieutbildning i egen regi och för de kommuner som har folkbokförda elever som studerar i en annan huvudmans gymnasieskola. Vi kallar dessa perspektiv kommunala skolor-perspektivet respektive hemkommunsperspektivet.

Genom kommunala skolor-perspektivet kan den huvudman som anordnar och ansvarar för utbildningen följa upp resultaten för de elever som går där, oavsett var de är folkbokförda. Med hjälp av hemkommunsperspektivet kan en kommun analysera resultaten för alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. Det är en central del av uppföljningen eftersom varje kommun har ett ansvar för sina ungdomars skolgång, oavsett om utbildningen sker i egen regi eller hos en annan huvudman.

Hösten 2019 gick 50 procent av alla gymnasieelever i sin hemkommuns egen gymnasie-skola eller i en gymnasieskola belägen i hemkommunen med ett kommunalförbund som huvudman. Denna andel är något mindre jämfört med föregående år, vilket betyder att
den fleråriga trend där alltfler elever går i en annan huvudmans skola fortsätter. Andelen varierar dock stort mellan kommunerna, från drygt 90 procent till noll procent i de kommuner som inte anordnar någon egen gymnasieutbildning. Ingen kommun har alltså samtliga sina folkbokförda elever i kommunens egna skolor.

Utöver att nyckeltal redovisas ur ett kommunala skolor- respektive hemkommunsperspektiv i Kolada, innehåller databasen resultat för fristående skolor
i de olika kommunerna. För år 2020 presenteras enbart statistik om fristående skolor i kommuner där det finns minst två fristående skolenheter. Anledningen är att statistik där en fristående skola eller en enskild huvudman kan identifieras för närvarande är belagd med sekretess. Under fliken Om statistiken går att läsa mer om detta.

I den här rapporten redovisar vi resultat på både nationell och lokal nivå. På nationell
nivå redovisas resultaten dels för samtliga skolors elever, oavsett huvudman, dels för kommunala skolors elever. Resultaten för samtliga skolors elever motsvarar ett riks-genomsnitt, som de kommunala skolornas värden jämförs mot. På kommunnivå utgår vi i delar av redovisningen från de elever som har gått i kommunala skolor, medan andra delar belyser hemkommunsperspektivet. Till kommunala skolor räknas genomgående även elever som går i skolor belägna i kommunen med ett kommunalförbund som huvudman. All statistik finns att tillgå i Kolada fördelat på högskoleförberedande program, yrkes-program respektive introduktionsprogram. Statistiken finns även uppdelad på kön och kan brytas ner på skolenhetsnivå. Direktlänkar till Kolada hittar du i fliken Om statistiken.

Genomströmningen redovisas på både tre och fyra år

De nationella programmen omfattar tre läsår och majoriteten av eleverna fullföljer sina studier inom denna tidsperiod. Introduktionsprogrammen har däremot inte samma reglering av studietiden. En av gymnasieskolans stora utmaningar är att en alltför stor andel av eleverna inte tar en gymnasieexamen. En annan utmaning är att eleverna i vissa fall behöver längre tid än tre år för att få en sådan examen. Anledningen kan vara att eleverna påbörjar utbildningen på ett introduktionsprogram och sedan går över till ett nationellt program, att de gör ett studieuppehåll, eller att de byter mellan nationella program under studiernas gång.

Mot denna bakgrund redovisar vi i den här rapporten genomströmningen, i bemärkelsen andelen elever som uppnår examen, på två olika sätt. Dels andelen elever som uppnår examen inom tre år efter att de påbörjat ett nationellt program, dels andelen elever som uppnår examen inom fyra år oavsett vilket program de började på. I det senare måttet ingår således även elever som påbörjade sina studier på ett introduktionsprogram.

Sättet att redovisa är detsamma i Öppna jämförelser som i Skolverkets statistik. Alla resultat som rör elevernas genomströmning utgår från det program och den kommun där eleven påbörjade sina gymnasiestudier oavsett om eleven sedan byter program, hemkommun eller huvudman. Det innebär exempelvis att en elev som påbörjar första läsåret i gymnasie-skolan på ett högskoleförberedande program i en fristående skola kommer att redovisas som en elev på ett högskoleförberedande program i en fristående skola, även om eleven byter till ett yrkesprogram på en kommunal skola under sin studietid.

Nationella program: Genomströmning inom tre år

I detta avsnitt redovisas andelen elever som uppnår examen inom tre år efter att de har påbörjat ett nationellt program, det vill säga på ett yrkesprogram eller ett högskole-förberedande program. Uppgifter om genomströmning inom tre år för alla programtyper, inklusive introduktionsprogram, går att hämta i Kolada.

Fortsatt ökning av andelen elever som tar examen inom tre år

Statistik från Skolverket visar att andelen elever som påbörjar sina studier på ett nationellt program och tar examen inom tre år har ökat successivt från 71 procent 2014, då de första eleverna gick ut gymnasieskolan efter reformen Gy11, till 78 procent 2020.[1] Detta innebär en ökning med sju procentenheter, eller motsvarande 6 140 fler elever som når examen. Mellan 2019 och 2020 var ökningen en procentenhet, från 77 till 78 procent.

[1] Skolverket, 2020: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020, dnr 2020:1893.

Skolverket menar i sin uppföljning av gymnasieskolans resultat 2020 att det sannolikt finns effekter av coronapandemin, men att det är svårt att dra några slutsatser kring dessa. Myndigheten skriver samtidigt att resultatförbättringen mellan 2019 och 2020 troligen beror på faktorer vid sidan av pandemin och att den är en fortsättning på en mer långsiktig utveckling. En orsak till att fler elever på nationella program når examen inom tre år kan vara att gymnasieelevernas genomsnittliga meritvärde från grundskolan har ökat kontinuerligt, vilket indikerar bättre förkunskaper. Andra orsaker kan vara att färre elever byter program under studietiden, och att fler elever klarar samtliga kurser med godkäntkrav som krävs för examen.

Det finns anledning att tro att kommande elevkullars studieresultat och kunskaper påverkats mer av pandemin än de elever som vi fokuserar på i den här rapporten. Detta eftersom de har genomfört en större del av sin gymnasieutbildning under en period med förändrade förutsättningar och utmaningar.

Genomströmningen på yrkesprogram ökar igen

Diagram 1a och 1b visar genomströmningen på gymnasieskolans nationella program uppdelat efter programtyp vid studiernas början. Diagram 1a visar genomströmningen på samtliga gymnasieskolor, och diagram 1b visar genomströmningen på enbart kommunala gymnasieskolor.

Diagram 1a. Gymnasieelever med examen inom 3 år, nationella program, samtliga skolor, andel (%)

Diagram 1a: Gymnasieelever med examen inom 3 år 2017-2020, nationella program, samtliga skolor, andel (%). År 2020 tog 74,3 procent av eleverna som påbörjade ett yrkesprogram, och 79,8 procent av eleverna som påbörjade ett högskoleförberedande program, examen efter tre års studier. Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagram 1a visar genomströmningen på yrkesprogram och högskoleförberedande program mellan 2017 och 2020. I diagram 1a ingår samtliga elever på nationella program, oavsett om de påbörjade utbildningen på en kommunal eller fristående skola. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Stapeln som visar resultat för läsåret 2020 är markerad med en mörkare färgnyans

Klicka på bilden för en större version

Diagram 1b: Gymnasieelever med examen inom 3 år, nationella program, kommunala skolor, andel

Diagram 1b: Gymnasieelever med examen inom 3 år 2017-2020, nationella program, kommunala skolor, andel (%). År 2020 tog 74,9 procent av eleverna som påbörjade ett yrkesprogram, och 80,1 procent av eleverna som påbörjade ett högskoleförberedande program, examen efter tre års studier. Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagram 1b visar genomströmningen på yrkesprogram och högskoleförberedande program mellan 2017 och 2020. I diagram 1b ingår endast de elever som påbörjade sin utbildning vid en kommunal skola. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Stapeln som visar resultat för läsåret 2020 är markerad med en mörkare färgnyans.

Klicka på bilden för en större version

Generellt sett har genomströmningen på nationella program ökat mellan 2017 och 2020, både i de kommunala skolorna och för riket i stort. Mellan åren 2018 och 2019 skedde en viss minskning av andelen elever som uppnått examen tre år efter påbörjat yrkesprogram. Till det senaste året har genomströmningen på yrkesprogrammen ökat igen, sett till samtliga skolor från 72 till 74 procent. För de högskoleförberedande programmen håller den tidigare trenden med ökad genomströmning i sig. Mellan 2019 och 2020 har andelen elever som når examen ökat från 79 till 80 procent.

I likhet med tidigare år har kommunala skolor en något högre genomströmning på nationella program jämfört med resultatet för samtliga skolor. Skillnaderna är dock små och uppgår till 0,6 procentenheter på yrkesprogram och 0,3 procentenheter på högskoleförberedande program.

Både kvinnor och män når examen i ökad utsträckning

Den ökande genomströmningen på högskoleförberedande program under perioden 2017-2020 märks för både män och kvinnor. I likhet med tidigare år tar en betydligt större andel kvinnor än män examen inom 3 år efter påbörjat högskoleförberedande program. Sett till samtliga skolor i landet är det 82 procent av kvinnorna och 77 procent av männen som gör det. Den högre genomströmningen bland kvinnor går igen på alla de högskoleförberedande programmen. Störst är skillnaden på samhällsvetenskapsprogrammet, tio procentenheter, och minst på naturvetenskapsprogrammet där skillnaden är två procentenheter.[2] Mönstren för de högskoleförberedande programmen är samma i kommunala skolor som för riket i stort.

[2] Skolverket, 2020: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020, dnr 2020:1893.

Efter en tidigare minskad genomströmning på yrkesprogram, når nu både kvinnor och
män examen inom tre år i högre utsträckning. Sedan ett par år tillbaka har männen på yrkesprogrammen en något högre genomströmning jämfört med kvinnor. Skillnaden mellan könen är dock betydligt mindre än för de högskoleförberedande programmen.
År 2020 tar 74 procent av kvinnorna och 75 procent av männen som påbörjat sina studier på ett yrkesprogram examen inom tre år. Skillnaden är större i de kommunala skolorna jämfört med riket i stort. Det finns dock stora variationer mellan yrkesprogram. På handel- och administrationsprogrammet tar, till exempel, 13 procentenheter fler kvinnor än män examen inom 3 år, medan på VVS- och fastighetsprogrammet tar tio procentenheter fler män än kvinnor examen inom samma tidsperiod.[3]

[3] Skolverket, 2020: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020, dnr 2020:1893.

En möjlig förklaring till de större skillnaderna på yrkesprogrammen kan vara att det också finns en skevare könsfördelning på många av dessa program. Skolverkets statistik visar att det är vanligare att hoppa av sin utbildning eller byta program om man är av det under-representerade könet i en utbildning med sned könsfördelning.[4] Programbyten ökar risken för att eleven behöver ett extra studieår för att fullfölja sin utbildning, och därmed inte når examen inom tre år.

[4] Skolverkets statistik om gymnasieskolans elever, rikstabell 6.

Genomströmningen är generellt sett högre på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen både för kvinnor och män, men skillnaden mellan programtyperna är mer markant för kvinnorna. Det finns också enskilda yrkesprogram där männen har en väsentligt högre genomströmning än män på vissa högskoleförberedande program.

Stor variation över landet

Genomströmningen inom tre år på nationella program varierar stort i kommunala skolor över landet. År 2020 är det ingen större skillnad i variation mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram beträffande andelen elever som tar examen (mellan 36 och 100 procent, respektive mellan 38 och 100 procent). Hälften av landets kommuner har en genomströmning inom tre år som varierar mellan 75 och 85 procent på de högskole-förberedande programmen, respektive mellan 67 och 82 procent på yrkesprogrammen.

Egna rapporter för varje kommun

För andra året har vi som ett komplement till redovisningen i Kolada tagit fram kommunrapporter med visualiseringar av din kommuns gymnasieresultat för ett urval centrala nyckeltal. Rapporterna kan användas som ett underlag i det fortsatta analysarbetet. Resultaten beskrivs ur de två kommunperspektiven som vi använder i Öppna jämförelser: hemkommun respektive kommunala skolor.

Diagram 1: Beskrivning av diagramFörstora bilden

Hämta din kommuns resultat i våra kommunrapporter! Kommunrapporterna nås via den här länken: http://studios.statisticon.se/oj/gymnasieskola

Klicka på bilden för en större version

Alla programtyper: Genomströmning inom fyra år

Som tidigare har beskrivits är gymnasieskolan huvudsakligen utformad som en treårig utbildning. Samtidigt finns det elever som av olika skäl behöver längre tid för att fullfölja sin utbildning. Detta gäller inte minst den grupp elever som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram i syfte att nå examen från nationellt program. Redovisningen av genomströmning inom fyra år inkluderar därför alla programtyper, det vill säga både nationella program och introduktionsprogram.

Genomströmningen inom fyra år är relativt oförändrad

Diagram 2 visar andelen av eleverna som 2020 uppnått examen inom ramen för fyra års studier. Resultaten presenteras dels för samtliga skolor, dels för enbart kommunala skolor.

Diagram 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, andel (%)

Diagram 2: Gymnasieelever med examen inom 4 år 2017-2020, alla programtyper, andel (%). År 2020 tog 71,3 procent av eleverna på program i samtliga skolor examen efter fyra års studier, medan 69,9 procent av eleverna i kommunala skolor gjorde det samma årFörstora bilden

Källa: Kolada

Diagram 2 visar genomströmningen på nationella program i samtliga skolor respektive enbart kommunala skolor mellan 2017 och 2020. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Staplarna som visar resultaten för läsåret 2020 är markerade med mörkare färgnyans.

Klicka på bilden för en större version

Både sett till samtliga skolor och till enbart kommunala skolor är andelen som når examen inom fyra år relativt stabil mellan de fyra åren. År 2020 är det 70 procent av eleverna i kommunala skolor, och 71 procent av eleverna i samtliga skolor, som når examen fyra år efter studiestart. Att andelen är en procentenhet lägre i kommunala skolor jämfört med riket kan bero på att det är vanligare att elever som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram gör så i en kommunal skola. Precis som inom tre år tar kvinnor examen i högre utsträckning än män. År 2020 var skillnaden mellan könen sju procentenheter.

Nyckeltalen som beskriver genomströmning följer en elevkull över tid, vilket gör det möjligt att se hur många elever som fullföljer inom ett visst antal år. Den elevkull som vi fokuserar på i beskrivningen av genomströmning inom fyra år påbörjade gymnasieskolan hösten 2016. Sett till samtliga landets skolor hade 66 procent av dessa elever nått en examen redan våren 2019, det vill säga efter tre studieår. Som beskrivits ovan var motsvarande andel efter fyra år 71 procent. Det innebär att fem procentenheter av eleverna når examen efter ett fjärde studieår. Av Skolverkets statistik framgår att det inte är någon större skillnad i resultat när ett femte studieår läggs till. Andelen elever som inte har uppnått examen inom fem år har legat relativt oförändrad omkring 28 procent under en längre tid.[5] För den senaste elevkullen som kan följas över fem studieår innebär detta att nästan 28 000 elever lämnade gymnasieskolan utan fullföljda studier.

[5] Skolverket, 2020: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020, dnr 2020:1893.

Minskad genomströmning på yrkes- och introduktionsprogram

Diagram 3 a och 3 b visar andelen elever som har uppnått examen inom fyra år, uppdelat på elevernas programtyp vid utbildningens början. Resultaten visas för dels samtliga skolor, dels endast kommunala skolor.

Diagram 3a: Gymnasielever med examen inom 4 år, per programtyp, samtliga skolor, andel (%)

Diagram 3a: Gymnasieelever med examen inom 4 år 2017-2020, per programtyp, samtliga skolor, andel (%). År 2020 tog 75,6 procent av eleverna som påbörjade ett yrkesprogram fyra år tidigare examen, jämfört med 83,4 procent av eleverna som påbörjade ett högskoleförberedande program och 15,2 procent av eleverna som påbörjade ett introduktionsprogram. Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagram 3a visar utvecklingen av andelen elever som tagit examen inom fyra år fördelat på programtyp och kön. Diagram 3a beskriver utvecklingen för samtliga skolor och diagram. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Staplarna som visar resultaten för läsåret 2020 är markerade med mörkare färgnyans.

Klicka på bilden för en större version

Diagram 3b: Gymnasielever med examen inom 4 år, per programtyp, kommunala skolor, andel (%)

Diagram 3b: Gymnasieelever med examen inom 4 år 2017-2020, per programtyp, kommunala skolor, andel (%). År 2020 tog 76,4 procent av eleverna som påbörjade ett yrkesprogram fyra år tidigare examen, jämfört med 84,2 procent av eleverna som påbörjade ett högskoleförberedande program och 13,4 procent av eleverna som påbörjade ett introduktionsprogram.

Källa: Kolada

Diagram 3b visar utvecklingen av andelen elever som tagit examen inom fyra år fördelat på programtyp och kön. Diagram 3b visar utvecklingen för endast kommunala skolor. Kvinnors och mäns resultat visas med mörkblå respektive ljusorange markör. Staplarna som visar resultaten för läsåret 2020 är markerade med mörkare färgnyans.

Klicka på bilden för en större version

När resultaten för genomströmning inom fyra år bryts ner på de olika programtyperna kan vi se lite skillnader i resultatutveckling. Andelen elever som tar examen inom fyra år har minskat något på yrkes- och introduktionsprogrammen, men ökat på de högskole-förberedande programmen. Denna utveckling gäller både för kommunala skolor och för riket i stort.

Sett till samtliga skolor i landet minskade genomströmningen på yrkesprogram mellan 2019 och 2020 med nästan en halv procentenhet till 76 procent. Motsvarande minskning på introduktionsprogrammen var en och en halv procentenhet till 15 procent. På de högskole-förberedande programmen tar 83 procent av eleverna examen inom fyra år, vilket var nästan en procentenhet fler än föregående år.

Liksom tidigare år tar kvinnor i högre utsträckning än män examen inom fyra år på högskoleförberedande program och på introduktionsprogram. Störst är skillnaden på de högskoleförberedande programmen, där det skiljer fem procentenheter mellan könen.
På introduktionsprogram uppgår skillnaden till en procentenhet. På yrkesprogrammen är det istället männen som i högre utsträckning än kvinnorna tar examen, skillnaden mellan könen är här en halv procentenhet.

Andelen elever på nationella program som tar examen inom fyra år är något högre i kommunala skolor jämfört med samtliga skolor, både vad gäller yrkes- och högskole-förberedande program. Skillnaden är runt en procentenhet för båda dessa programtyper. Förhållandet är däremot det omvända bland elever som påbörjat en utbildning på introduktionsprogram – där är genomströmningen nästan två procentenheter lägre i kommunala skolor. Vad gäller de könsuppdelade resultaten liknar de kommunala skolorna det generella mönstret för riket.

Introduktionsprogrammen har olika syften

Som framgår av diagram 3a och 3b tar endast en liten andel av de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram examen inom fyra år. Andelen har dessutom minskat till det senaste läsåret. Eleverna på introduktionsprogram kan sakna godkänt betyg i allt från ett till samtliga av grundskolans ämnen, och förutsättningarna att gå över till ett nationellt program ser därför mycket olika ut för dessa elever. För att möta dessa varierande förutsättningar finns olika syften med de enskilda introduktions-programmen. En del av programmen syftar till vidare studier på nationella program, medan andra syftar till att förbereda eleven för arbetslivet. Statistiken om gymnasieskolans resultat är inte anpassad till introduktionsprogrammens olika syften. Det är därför svårt att helt fånga bilden av måluppfyllelse på dessa utbildningar.

Andelen elever på introduktionsprogrammen som tar examen inom fyra år är lägre i de kommunala skolorna jämfört med riket i stort. I sammanhanget måste beaktas att majoriteten av eleverna som går ett introduktionsprogram läser i kommunala skolor. Läsåret 2019/20 var denna andel 83 procent. Som jämförelse går 70 procent av eleverna på nationella program i en kommunal gymnasieskola. Det är också så att antalet elever på introduktionsprogram ökade bland de elevkullar som vi beskriver resultat för i den här rapporten. Störst var antalet läsåret 2016/17, till följd av ett stort mottagande av elever på språkintroduktion i framför allt kommunala skolor.[6] De senaste åren har antalet elever på introduktionsprogram däremot minskat.

[6] Skolverket, 2020: Elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20. Dnr 2019:00860.

En förutsättning för att eleverna ska kunna ta en examen är att de först når behörighet och övergår till ett nationellt program. Bland de elever som påbörjade sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram i en kommunal skola höstterminen 2018, var det i genomsnitt 24 procent som ett år senare hade bytt till ett nationellt program. Denna andel har legat relativt oförändrad över tid. Det innebär att tre av fyra elever som börjar på ett introduktions-program inte fortsätter sina studier på ett nationellt program efter första året och därför sannolikt behöver fler än fyra år för att uppnå en gymnasieexamen. Över landet varierar andelen elever som övergår till ett nationellt program mellan 4 och 60 procent, sett till de kommunala skolorna.[7]

[7] Kommuner med värde noll finns sedan 2020 inte med i redovisningen av Öppna jämförelser, eftersom uppgiften bedömts kunna vara känslig. Gemensamt för dessa kommuner brukar vara att de har få elever och enbart anordnar introduktionsprogram.

Skolverket har i en särskild studie följt upp studieresultat och sysselsättning efter gymnasieskolan bland elever som påbörjade ett introduktionsprogram hösten 2012.[8] Uppföljningen visar bland annat att 74 procent, det vill säga tre av fyra elever som påbörjade ett av de undersökta introduktionsprogrammen 2012, var sysselsatta i arbete eller studier fem år senare. Bland elever som gått nationella program var motsvarande andel 90 procent.

[8] Skolverket, 2019: Introduktionsprogram, eleverna och deras sysselsättning efteråt. Rapport 2019:484. I studien ingick samtliga introduktionsprogram utom språkintroduktion.

Kommunnivå: Genomströmning i kommunala skolor

Diagram 4 visar andelen elever som 2020 uppnått examen inom fyra år för de kommuner som har egen gymnasieskola. Här ingår alla elever i kommunala skolor, oavsett vilken typ av program eleven inledde sina studier på. Till kommunala skolor räknas också skolor belägna i kommunen med ett kommunalförbund som huvudman.

Diagram 4: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, kommunala skolor, andel (%)

Diagram 4: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, kommunala skolor, andel (%)Förstora bilden

Källa: Kolada

I diagram 4 ingår resultat avseende 2020 för 208 kommuner. Övriga kommuner saknar egen gymnasieskola, har värde noll, eller har färre än fem elever. Varje stapel i diagrammet representerar värdet för de kommunala skolorna i en kommun, där det högsta värdet är 94 procent och det lägsta värdet är 16 procent (kommuner med 0 i värde exkluderat). Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för kommunala skolor i landet (70 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Klicka på bilden för en större version

Totalt sett varierar andelen elever i kommunala skolor som når examen inom fyra år mellan 16 och 94 procent.[9] De gulmarkerade kommunerna, som alltså motsvarar hälften av landets kommuner, har resultat som ligger inom ett spann om 14 procentenheter, från 60 till 74 procent.

[9] Kommuner med värde noll finns sedan 2020 inte med i redovisningen av Öppna jämförelser, eftersom uppgiften bedömts kunna vara känslig. Gemensamt för dessa kommuner brukar vara att de har få elever och enbart anordnar introduktionsprogram.

Kommunernas resultat i relation till elevsammansättningen

I Öppna jämförelser beskriver vi också resultaten med hänsyn tagen till kommunernas elevsammansättning. Syftet med dessa så kallade modellberäknade värden är att möjliggöra mer rättvisande jämförelser mellan kommuner med sinsemellan olika förutsättningar. SKR tar fram modellberäknade värden för tre nyckeltal: andelen elever med examen inom tre respektive fyra år samt genomsnittlig betygspoäng. Avvikelsen mellan faktiskt värde och modellberäknat värde kan vara antingen positiv eller negativ, beroende på om eleverna i kommunen har uppnått ett högre eller lägre resultat än förväntat givet elevsammansättningen på skolorna. Är avvikelsen noll har kommunen samma faktiska resultat som det förväntade.

När det gäller andelen elever som har uppnått examen inom fyra år, har 32 procentenheter fler elever än förväntat nått examen i den kommun som har den största positiva avvikelsen. I andra ändan har den kommun med störst negativ avvikelse 16 procentenheter färre elever med examen inom fyra år än förväntat givet elevsammansättningen. I den halvan kommuner som presterar i mittenfältet och som markeras med gul färg i Öppna jämförelser, är det mellan tre procentenheter färre och sex procentenheter fler av eleverna som tar examen inom fyra år än vad som kan förväntas givet varje kommuns förutsättningar.

Mer information om våra modellberäknade värden och hur de tas fram finns under rubriken Om modellberäknade värden i fliken Om statistiken ovan. Uppgifter om de enskilda kommunernas avvikelser från de modellberäknade värdena finns i Kolada och i kommunrapporterna.

Jämföraren i Kolada
Kommunrapporterna på statisticon.se

Kommunnivå: Genomströmning bland folkbokförda elever

I diagram 5 visas resultaten om genomströmning inom fyra år utifrån hemkommunsperspektivet, det vill säga med utgångspunkt i den kommun som eleverna var folkbokförda i vid utbildningens början. Detta oavsett hos vilken huvudman eller på vilket program de påbörjat sina studier.

Diagram 5: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, hemkommun, andel (%)

Diagram 5: Gymnasieelever med examen inom 4 år, alla programtyper, hemkommun, andel (%)Förstora bilden

Källa: Kolada

I diagram 5 ingår resultat avseende 2020 för samtliga kommuner. Varje stapel i diagrammet representerar det genomsnittliga resultatet för de folkbokförda eleverna i en kommun, där det högsta värdet är 88 procent och det lägsta värdet är 45 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet för alla landets elever (71 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Klicka på bilden för en större version

Andelen av en kommuns folkbokförda elever som tar examen inom fyra år varierar mellan 45 och 88 procent över landet. Hälften av kommunerna har ett resultat som ligger inom ett spann om nio procentenheter, mellan 66 och 75 procent av de folkbokförda eleverna uppnådde examen inom fyra år i dessa kommuner 2020.

Övergång till arbete och fortsatta studier

Gymnasieskolan har en viktig uppgift att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbetsliv. Även om yttre faktorer, framförallt det samhällsekonomiska läget, spelar stor roll för elevernas fortsatta bana, kan en uppföljning av ungdomars sysselsättning efter examen ge viktig information om skolformen. I detta avsnitt presenterar vi uppgifter om ungdomarnas etableringsstatus två år efter examen som ett indirekt resultatmått för gymnasieskolan.[10]

[10] I Kolada finns även uppgifter om ungdomars arbete och studier ett år efter examen.

Måttet omfattar tre olika grader av ställning på arbetsmarknaden. Här redovisas endast den högsta graden, etablerad ställning, som innebär att individen har en årsarbetsinkomst på minst 202 400 kronor (2018), har varit sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition i november månad, inte har varit arbetslös på hel- eller deltid, eller varit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året.

Med övergång till fortsatta studier avses universitet och högskola eller andra studie-medelsberättigade studier. SCB har under 2020 ändrat sin definition av nyckeltalet så att fler ungdomar inryms i de två kategorierna av studerande 2018, jämfört med 2016 och 2017.[11]

[11] Justeringen har avsett en bättre kategorisering av studerande. Personer som studerat utan studiemedel kunde enligt den tidigare definitionen inte kategoriseras som studerande. Nu likställs avklarade poäng i högskolan eller komvux med att få studiemedel. Tidigare krävdes att den studerande fått minst 2 000 kr i studiemedel för att kategoriseras inom ”övriga studier”. Den gränsen har nu sänkts så att det räcker att personen fått studiemedel, oavsett hur mycket.

Diagram 6 visar ungdomarnas etableringsstatus två år efter examen. I redovisningen ingår samtliga elever, oavsett huvudman. De senast tillgängliga uppgifterna om etableringsstatus finns för 2018.[12] Diagrammet visar således sysselsättning 2016, 2017 och 2018 för individer som tog gymnasieexamen två år innan dessa respektive år.

[12] Vad gäller etableringsmåttet finns en eftersläpning på två år, dvs. att uppgifterna finns att tillgå först två år efter avslutade studier.

Diagram 6: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2014, 2015 och 2016, andel (%)

Diagram 6: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2014, 2015 och 2016, andel (%). År 2018 hade 36,8 procent av eleverna som tog examen två år tidigare en etablerad ställning på arbetsmarknaden, 33 procent av eleverna studerade på högskola eller universitet och 11 procent var i andra studier. Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagrammet visar utvecklingen av andelen elever som tagit examen enligt Gy11 som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerande. För de elever som tog examen 2014 visas status 2016, för de med examen 2015 visas status 2017 och för de med examen 2016 visas status 2018. Stapeln som visar resultat för läsåret 2018 är markerad med mörkare färgnyans. Observera att SCB har ändrat definitionen av de två kategorierna av studerande under 2020, vilket påverkar uppgifterna som redovisas för 2018.

Klicka på bilden för större version

År 2018 är andelen ungdomar som antingen har en etablerad ställning på arbets-marknaden eller studerar två år efter examen 81 procent. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan föregående år. Mellan åren 2016 och 2017 var motsvarande ökning en procentenhet. Det har därmed skett en större ökning av andelen ungdomar som antingen har en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller är i studier mellan de två senare mätpunkterna än tidigare.

Ökningen till 2018 består huvudsakligen av att fler ungdomar kategoriserats som studerande, två procentenheter fler inom högskolan och tre procentenheter fler inom övriga studier. Eftersom andelen studerande tidigare legat relativt konstant, är ökningen troligen delvis en konsekvens av den ändrade definitionen.

Andelen ungdomar som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden har också ökat något mellan 2017 och 2018, men inte i lika stor utsträckning som mellan 2016 och 2017. Ökningen hänger sannolikt samman med den högkonjunktur och stora efterfrågan på arbetskraft, inte minst yrkesutbildad sådan, som rått under de aktuella åren.

Eftersom det endast är den högsta graden av etablering respektive olika former av studier som redovisas i diagram 6 summerar stapeln för 2020 enbart till 81 procent. De två andra graderna av ställning på arbetsmarknaden, osäker respektive svag ställning, som inte redovisas här omfattar ungdomar som delvis har etablerat sig på arbetsmarknaden, till exempel de som är timanställda eller vikarier, och som varvar förvärvsarbete med perioder av arbetslöshet eller deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte heller ungdomar för vilka det saknas uppgift om arbete och studier ingår i redovisningen. Av den aktuella årskullen är det alltså 19 procent, eller närmare en femtedel, av ungdomarna som antingen har en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden, eller för vilka det saknas uppgifter om arbete och studier. Statistiken i Öppna jämförelser visar inte hur stor motsvarande andel är bland ungdomar som inte erhållit en examen från gymnasieskolan. En fullföljd gymnasieutbildning är en viktig faktor för ungdomars övergång till arbete och studier efter gymnasieskolan. Därför är det troligen betydligt fler unga utan examen som befinner sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden eller som varken arbetar eller studerar.

Skillnader i sysselsättning beroende på programtyp och kön

I diagram 7 redovisas etableringsstatus två år efter utbildningen för eleverna som tog examen 2016 fördelat på programtyp och kön. Diagrammet visar med andra ord hur stor andel av kvinnorna och männen med examen från de olika programtyperna som hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden 2018, alternativt studerade i högskolan eller inom andra studiemedelsberättigande studier.

Diagram 7: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2016, per programtyp, andel (%)

Diagram 7: Ungdomars etableringsstatus två år efter gymnasieskolan, elever med examen 2016, per programtyp, andel (%). Totalt 59,7 procent av eleverna med examen från ett yrkesprogram 2016 hade 2018 en etablerad ställning på arbetsmarknaden, jämfört med 25 procent av eleverna med examen från ett högskoleförberedande program. 6 procent av eleverna med examen från ett yrkesprogram läste på universitet eller högskola och 9,5 procent var i andra studier. Bland eleverna med examen från ett högskoleförberedande program läste 46,8 procent på universitet eller högskola och 11,7 procent var i andra studier. Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagrammet visar etableringsstatus 2018 för elever som nådde gymnasieexamen 2016, uppdelat på programtyp och kön. Den sammanlagda höjden visar hur stor andel ungdomar som antingen hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller som befann sig i studier.

Klicka på bilden för större version

Av diagram 7 framgår en tydlig bild av att studier på yrkesprogram i högre grad leder till en etablerad ställning på arbetsmarknaden och högskoleförberedande program i högre grad leder till högskolestudier eller övriga studier för de elever som tog examen 2016. Samtidigt framkommer skillnader mellan könen.

Männen som slutförde ett yrkesprogram 2016 var i väsentligt högre grad än kvinnorna etablerade på arbetsmarknaden två år senare, 66 respektive 50 procent. Könsskillnaderna är liknande tillbaka i tiden. Kvinnorna går i högre grad vidare till eftergymnasiala studier. År 2018 var det 10 procent av kvinnorna med examen från ett yrkesprogram som studerade i högskolan jämfört med 3 procent av männen. Många kvinnor läser yrkesprogram där eleverna ofta har målyrken som kräver fortsatt utbildning, till exempel vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fridsprogrammet. Det är också vanligare bland kvinnor än män att befinna sig i övriga studier, 12 respektive 7 procent.

Även vad gäller ungdomarna med examen från ett högskoleförberedande program är det en större andel kvinnor än män som studerar i högskolan två år efter examen, 49 respektive 44 procent. Männen har också i högre grad än kvinnorna en etablerad ställning på arbetsmarknaden två år efter examen, 27 procent av männen jämfört med 23 procent av kvinnorna. Lika stor andel av kvinnor som män befinner sig i övriga studier, 12 procent.

Andelen etablerade och studerande varierar över landet

I diagram 8 redovisas kommunvisa uppgifter om den totala andelen ungdomar som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter examen. Resultaten redovisas utifrån ungdomarnas hemkommun vid utbildningens slut 2016.

Diagram 8: Ungdomar med examen från gymnasieskolan 2016 som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efteråt (2018), hemkommun, andel (%)

Diagram 8: Ungdomar med examen från gymnasieskolan 2016 som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efteråt (2018), hemkommun, andel (%).Förstora bilden

Källa: Kolada

Diagrammet visar den sammanlagda andelen ungdomar i respektive kommun som antingen var i etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerande två år efter att ha tagit gymnasieexamen 2016. Uppgifterna utgår från var ungdomarna var folkbokförda när de tog examen, vilket innebär att samtliga kommuner finns med i diagrammet. Det högsta värdet är 93 procent och det lägsta värdet är 47 procent. Den vågräta linjen visar riksgenomsnittet (81 procent). Färgkoden visar de 25 procent kommuner med lägst resultat (röda staplar), de 50 procent kommuner i mitten (gula staplar) respektive de 25 procent kommuner med högst resultat (gröna staplar).

Hälften av landets kommuner har ett resultat som ligger inom ett spann om sju procentenheter, med mellan 77 och 84 procent av ungdomarna i etablerad ställning eller studier. Ett par kommuner har högsta resultat vilket här innebär att 93 procent av ungdomarna var i etablerad ställning eller studier två år efter examen. I kommunen med lägst resultat var andelen ungdomar i etablerad ställning på arbetsmarknaden eller i studier 47 procent. Det innebär att nästan hälften av kommunens ungdomar antingen hade en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden, eller att uppgifter saknades om arbete och studier det aktuella året.

Ungdomar som varken arbetar eller studerar

Öppna jämförelser omfattar också uppgifter om andelen folkbokförda ungdomar i åldrarna 16-24 år som varken arbetar eller studerar.[13] Här görs, till skillnad från avsnittet ovan, ingen åtskillnad mellan ungdomar med och utan gymnasieexamen. I flera år har andelen ungdomar som under ett kalenderår inte registrerat inkomster över ett basbelopp och inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat i svenska för invandrare (sfi) mer än 60 timmar legat relativt konstant på omkring 8 procent i åldersgruppen. Andelen minskade dock mellan 2016 och 2017 – från 8 till 7 procent. År 2018 ligger andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar kvar på 7 procent. Andelen varierar mellan 4 och 16 procent i de enskilda kommunerna. I 17 kommuner saknas uppgifter om arbete och studier för minst var tionde individ i de aktuella åldrarna. I likhet med tidigare år är det 2018 något vanligare bland män att varken arbeta eller studera, 7 procent jämfört med 6 procent bland kvinnorna.

[13] Tidigare redovisades detta nyckeltal för åldersgruppen 17-24 i Öppna jämförelser – Gymnasieskola. Nyckeltalet har uppdaterats för att bättre spegla gymnasieskolans målgrupp samt för att harmoniera nyckeltalen i olika öppna jämförelser.