Öppna jämförelser –Gymnasieskola 2020

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola redovisar vi resultaten ur två olika perspektiv. Detta för att tillgodose behoven både för de kommuner som anordnar gymnasieutbildning i egen regi och för de kommuner som har folkbokförda elever som studerar i en annan huvudmans gymnasieskola. Vi kallar dessa perspektiv hemkommunsperspektivet respektive kommunala skolor-perspektivet.

Med hjälp av hemkommunsperspektivet kan en kommun analysera resultaten för alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. Det är en central del av uppföljningen eftersom varje kommun har ett ansvar för sina ungdomars skolgång, oavsett om utbildningen sker i egen regi eller hos en annan huvudman. Genom kommunala skolor-perspektivet kan den huvudman som anordnar och ansvarar för utbildningen följa upp resultaten för de elever som går där, oavsett var de är folkbokförda.

Hösten 2018 gick 51 procent av alla gymnasieelever i sin hemkommuns egna gymnasieskola, vilket är en minskning med en och halv procentenhet jämfört med föregående år. Andelen varierar dock stort mellan kommunerna, från drygt 90 procent i några kommuner till 0 procent i de kommuner som inte anordnar någon egen gymnasieutbildning. Ingen kommun har alltså samtliga sina folkbokförda elever i kommunens egna skolor.

I Kolada finns inte bara nyckeltal redovisade ur hemkommuns- och kommunala skolor-perspektivet, utan databasen innehåller dessutom resultat på skolnivå. För i år finns dock inte längre några modellberäknade värden för fristående skolor och det är oklart hur tillgången till statistik om dem kommer att se ut framöver. Detta på grund av en förändrad sekretesspolicy hos Statistiska centralbyrån (SCB) vad gäller information om elever i fristående skolor som innebär att de för närvarande inte lämnar ut dessa uppgifter. Mer information om detta finns på www.skr.se

I den här rapporten redovisar vi resultat på både nationell och lokal nivå. På nationell nivå redovisas resultaten för både samtliga elever, oavsett huvudman, och för kommunala skolors elever. På kommunnivå fokuserar redovisningen på de elever som gått i kommunala skolor, även om vi i delar av redovisningen också belyser hemkommunsperspektivet. Till kommunala skolor räknas också skolor belägna i kommunen med ett kommunalförbund som huvudman.

Även om genomströmningen har ökat varje år sedan den senaste gymnasiereformen, så är en av gymnasieskolans stora utmaningar fortfarande att en alltför stor andel av eleverna inte tar sin gymnasieexamen. En annan utmaning är att eleverna i vissa fall behöver längre tid på sig än de tänkta tre åren för att nå en sådan examen. Det beror på att många elever påbörjar sin utbildning på ett introduktionsprogram, byter program eller av andra anledningar behöver mer än tre år på sig för att uppnå examen.

Mot den bakgrunden redovisar vi i den här rapporten genomströmningen, i bemärkelsen andelen elever som uppnått examen, på två olika sätt. Dels andelen elever som uppnått examen inom tre år efter att de påbörjat ett nationellt program, dels andelen elever som uppnått examen inom fyra år oavsett vilket program de börjat på. I det senare måttet ingår alltså samtliga elever, även de som påbörjat sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram.

Alla resultat som rör elevernas genomströmning utgår från den utbildning och den kommun där eleven påbörjade sina gymnasiestudier. Detta oavsett om eleven sedan skulle byta program eller huvudman, eller både program och huvudman. Det innebär exempelvis att en elev som började första året i gymnasieskolan på ett högskoleförberedande program i en kommunal skola men under sin studietid bytt till ett yrkesprogram på en fristående skola, likväl kommer att redovisas i statistiken för högskoleförberedande program hos kommunala skolor när det gäller genomströmningsmåtten.

Statistik från Skolverket visar att andelen elever som tar examen inom tre år på ett nationellt program har ökat varje år sedan gymnasiereformen 2011. Det innebär att andelen ökar för sjätte året i rad, från 71 procent 2014 till 77 procent 2019. Ökningen om drygt fem procentenheter sedan 2014 motsvarar att omkring 4 600 fler elever nådde examen inom tre år 2019. Jämfört med föregående år ökar genomströmningen med en halv procentenhet, motsvarande runt 450 fler elever med examen inom tre år 2019 än 2018. Värt att notera är att elevkullen som påbörjade ett nationellt program 2016 ökade för första gången under perioden, från knappt 85 700 elever 2015 till drygt 89 400 elever 2016 (Skolverkets statistik om betyg och studieresultat i gymnasieskolan, rikstabell 3).

Skolverket har undersökt vad som kan förklara att fler elever tar examen inom tre år på nationella program. Myndigheten poängterar att det är svårt att peka ut en enskild orsak, men att en förklaring kan vara att färre elever byter program under sina gymnasiestudier. Något annat som kan påverka är att det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan har ökat för varje år mellan 2011 och 2016. Det kan vara en indikation på att eleverna har bättre förkunskaper med sig från grundskolan och därmed är bättre rustade att tillgodogöra sig sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2019: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2019, dnr 2019:01883).

Tidigare år har andelen elever som tar examen på nationella program ökat för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I år minskar dock andelen med examen på yrkesprogram för första gången sedan gymnasiereformen, en minskning med en halv procentenhet från 72,0 till 71,6 procent. Samtidigt ökade andelen med examen på högskoleförberedande program från 78 till 79 procent.

Diagram 1 a och b nedan illustrerar genomströmningen på gymnasieskolans nationella program, uppdelat efter programtyp. Som framgår av diagrammen är det en större andel av eleverna som tar examen inom tre år på högskoleförberedande program än på yrkesprogram.

Den totala andelen elever som når examen inom tre år på nationella program ökar under samtliga de år som visas i diagram 1 a och b. På yrkesprogram minskar dock andelen elever med examen 2019. Denna minskning märktes redan förra året för de kommunala skolorna, och i år får minskningen genomslag även sett till samtliga skolor. Andelen elever som fullföljer inom tre år är genomgående cirka en procentenhet högre på kommunala skolor jämfört med samtliga skolor.

Liksom tidigare år tar unga kvinnor som påbörjar ett högskoleförberedande program examen inom tre år i betydligt högre utsträckning än vad unga män gör. Mönstret är detsamma sett till både samtliga skolor och kommunala skolor. Samtidigt minskar gapet mellan könen på högskoleförberedande program. År 2019 skiljer det fem procentenheter mellan andelen kvinnor och män som tar examen inom tre år, en minskning med omkring en procentenhet jämfört med året före.

Sett till samtliga skolor i landet är det 81 procent av kvinnorna och 76 procent av männen som påbörjar ett högskoleförberedande program som tar examen inom tre år. Den högre genomströmningen bland kvinnor går igen på alla de högskoleförberedande programmen. Störst är skillnaden på samhällsvetenskapsprogrammet, nio procentenheter, och minst på naturvetenskapsprogrammet där skillnaden är en procentenhet (Skolverket, 2019: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2019, dnr 2019:01883).

Vad gäller genomströmningen på yrkesprogram 2019, fortsätter det förändrade mönster vi såg i förra årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola, nämligen att männen numera tar examen inom tre år i högre utsträckning än kvinnorna. Även detta gäller såväl sett till samtliga skolor som för enbart kommunala skolor. Skillnaden uppgår till en och en halv procentenhet i samtliga skolor och två procentenheter i kommunala skolor. I jämförelse med 2018 fortsätter andelen kvinnor som uppnår examen inom tre år efter påbörjat yrkesprogram att minska. Även andelen bland män minskar, men mer marginellt.

För yrkesprogrammen ser det dock olika ut på de olika programmen och det finns program, såsom vård- och omsorgsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet, där andelen kvinnor som tar examen inom tre år är väsentligt högre än andelen män. Det program som har störst skillnad mellan könen när det gäller att uppnå examen inom tre år är VVS- och fastighetsprogrammet, där 80 procent av männen men bara 58 procent av kvinnorna tog examen inom tre år 2019. På handels- och administrationsprogrammet tog 74 procent av kvinnorna examen inom tre år, jämfört med 60 procent av männen på samma program (Skolverket, 2019: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2019, dnr 2019:01883).

En möjlig anledning till de större skillnaderna på yrkesprogrammen kan vara att det också finns en skevare könsfördelning på många av dessa program. Skolverkets statistik visar att det är vanligare att hoppa av sin utbildning och byta program om man är av det underrepresenterade könet i en utbildning med sned könsfördelning (Skolverkets statistik om gymnasieskolans elever, rikstabell 6). Programbyten ökar risken för att eleven behöver ett extra år för att fullfölja sin utbildning, och därför inte når examen inom tre år.

En jämförelse av de båda programtyperna visar att genomströmningen inom tre år är högre för båda könen på högskoleförberedande program. Samtidigt finns det yrkesprogram där männen har en markant högre genomströmning än män på vissa högskoleförberedande program.

Genomströmningen inom tre år på nationella program varierar stort i kommunala skolor över landet. Skillnaden mellan lägsta och högsta resultat är större för högskoleförberedande program än för yrkesprogram, mellan 29 och 100 procent respektive mellan 36 och 100 procent. Hälften av landets kommuner har en genomströmning inom tre år som varierar mellan 74 och 84 procent på högskoleförberedande program, respektive mellan 67 och 80 procent på yrkesprogram.

Både sett till samtliga skolor och till enbart kommunala skolor har andelen elever som tar examen inom fyra år minskat något från 2018 till 2019. Jämfört med åren före är genomströmningen på fyra år dock fortfarande högre än tidigare. Precis som inom tre år tar kvinnor examen i högre uträckning än män.

Andelen elever som tar examen inom fyra år är en dryg procentenhet lägre på kommunala skolor jämfört med samtliga skolor. En förklaring till detta kan vara att det är vanligare att elever som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram gör så vid en kommunal skola, eftersom kommuner anordnar introduktionsprogram i större utsträckning än enskilda skolhuvudmän.

Diagram 3 a och b visar andelen elever som har uppnått examen fyra år efter att ha påbörjat sina gymnasiestudier, uppdelat på elevernas programtyp vid utbildningens början. Resultaten visas för dels samtliga skolor, dels endast kommunala skolor.

Trots att genomströmningen inom fyra år har minskat något på totalen, ökar den för varje enskild programtyp sett till samtliga skolor. En förklaring till detta kan vara att elevantalet på introduktionsprogrammen ökade hösten 2015. Eftersom genomströmningen på introduktionsprogrammen är kraftigt lägre än på de nationella programmen, leder det till att genomströmningen totalt sett minskar trots att den ökar för programtyperna var för sig. För kommunala skolor ökar genomströmningen på högskoleförberedande program och på introduktionsprogram, men är i princip oförändrad på yrkesprogram.

Könsskillnaderna i hur stor andel som tar examen inom fyra år är liksom tidigare år större på de högskoleförberedande programmen än på de andra programtyperna, även om det är störst andel både män och kvinnor som uppnår examen inom fyra år på dessa program.

Både på yrkesprogram och på högskoleförberedande program är andelen som tar examen inom fyra år något högre på kommunala skolor jämfört med samtliga skolor. Skillnaden är runt en procentenhet för båda dessa programtyper. För introduktionsprogram är resultatet det omvända.

Som framgår av diagram 3 a och b, är det tydligt att endast en liten andel av de elever som börjar gymnasieskolan på ett introduktionsprogram lyckas nå en examen inom fyra år. Genomströmningen för dessa elever är bekymmersamt låg. Andelen är dessutom ungefär en och en halv procentenhet lägre för kommunala skolor än sett till samtliga skolor.

I sammanhanget måste dock beaktas att den absoluta majoriteten av det totala antalet elever som går något av introduktionsprogrammen finns på kommunala skolor. Läsåret 2018/19 var denna andel 85 procent, eller nästan nio av tio introduktionsprogramselever. Som jämförelse går 70 procent av eleverna på nationella program i en kommunal gymnasieskola.

Skolverket har gjort en uppföljning av de elever som påbörjade något av introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion och individuellt alternativ hösten 2012 (Skolverket, 2019: Introduktionsprogram, eleverna och deras sysselsättning efteråt, Rapport 2019:484). Uppföljningen visar att endast 56 procent av eleverna gått över till ett nationellt program och att totalt sett 22 procent av eleverna uppnått examen fem år efter studiestarten. Samtidigt var 74 procent, det vill säga tre av fyra elever, som påbörjade ett av de undersökta introduktionsprogrammen 2012, sysselsatta i arbete eller studier fem år senare. Det var tre gånger så vanligt att vara i arbete än att studera för dessa ungdomar, med små skillnader mellan kvinnor och män. Vanligaste arbetet var inom vård- och omsorgssektorn, oavsett vilket introduktionsprogram eleven började på.

Diagram 4 visar andelen elever med examen inom fyra år 2019 för de kommuner som har egen gymnasieskola. Här ingår alla elever i kommunala skolor oavsett på vilken typ av program de inledde sina studier. Till kommunala skolor räknas också skolor belägna i kommunen med ett kommunalförbund som huvudman. 

Totalt sett varierar andelen elever i kommunala skolor som nått examen inom fyra år mellan 21 och 93 procent. De gulmarkerade kommunerna, som alltså motsvarar hälften av landets kommuner, har resultat som ligger inom ett spann om 13 procentenheter; från 61 till 74 procent.

Kommuner med värde noll finns från och med i år inte med i redovisningen av Öppna jämförelser. År 2019 hade elva kommuner noll i värde, det vill säga att inga elever som började gymnasiet 2015 uppnådde examen inom fyra år. Motsvarande resultat var fem kommuner 2018 och tio kommuner 2017. Gemensamt för dessa kommuner brukar vara att de har få elever och enbart anordnar introduktionsprogram.

I Öppna jämförelser beskriver vi också resultaten med hänsyn tagen till kommunernas elevsammansättning. Syftet med dessa så kallade modellberäknade värden är att möjliggöra mer rättvisande jämförelser mellan kommuner som sinsemellan har olika förutsättningar. SKR tar fram modellberäknade värden för tre nyckeltal: andelen elever med examen inom tre respektive fyra år samt genomsnittlig betygspoäng bland elever med examen eller studiebevis om 2500 poäng. Avvikelsen mellan faktiskt värde och modellberäknat värde kan vara antingen positiv eller negativ, beroende på om eleverna i kommunen har uppnått ett högre eller lägre resultat än förväntat givet elevsammansättningen på skolorna. Finns det ingen avvikelse har kommunen samma faktiska resultat som förväntat.

När det gäller andelen elever som har uppnått examen inom fyra år, har 23 procentenheter fler elever än förväntat nått examen i den kommun som har den största positiva avvikelsen. I andra ändan har den kommun med störst negativ avvikelse 19 procentenheter färre elever med examen inom fyra år än förväntat givet elevsammansättningen. I den halvan kommuner som presterar i mittenfältet, är det mellan tre procentenheter färre och sex procentenheter fler av eleverna som tar examen inom fyra år än vad som kan förväntas givet varje kommuns förutsättningar.

Mer information om våra modellberäknade värden och hur de tas fram finns under rubriken Om modellberäknade värden i fliken Om statistiken ovan. Uppgifter om de enskilda kommunernas avvikelser från de modellberäknade värdena finns i Kolada, http://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?tab_id=115376, och i kommunrapporterna, https://studios.statisticon.se/oj/gymnasieskola.

Bland de elever som påbörjade sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram i en kommunal skola höstterminen 2017, var det i genomsnitt 25 procent som ett år senare hade bytt till ett nationellt program. Det innebär att tre av fyra elever som börjar på ett introduktionsprogram inte fortsätter sina studier på ett nationellt program efter första året och därför sannolikt behöver fler än fyra år för att uppnå en gymnasieexamen. Över landet varierar andelen elever som övergår till ett nationellt program inom ett studieår mellan 3 och 75 procent.

Introduktionsprogramseleverna kan sakna godkänt betyg i allt från ett till samtliga av grundskolans ämnen, och förutsättningarna att gå över till ett nationellt program ser därför mycket olika ut för dessa elever. Det är inte heller alla introduktionsprogram som nödvändigtvis syftar till en övergång till ett nationellt program. Vissa elever kan istället ha som mål i sin individuella studieplan att övergå direkt till ett arbete.

I diagram 6 visas resultaten utifrån hemkommunsperspektivet, det vill säga med utgångspunkt i den kommun som eleverna var folkbokförda i vid utbildningens början. Detta oavsett hos vilken huvudman och på vilket program de påbörjat sina studier.

Andelen av en kommuns folkbokförda elever som tar examen inom fyra år varierar mellan 47 och 93 procent över landet. Hälften av kommunerna har ett resultat som ligger inom ett spann om nio procentenheter, mellan 66 och 75 procent av de folkbokförda eleverna uppnådde examen inom fyra år i dessa kommuner 2019.

Den ökade etableringen på arbetsmarknaden har tidigare år bestått till största del av ungdomar med examen från ett yrkesprogram. För de elever som tog examen 2015 har ökningen dock skett för båda programtyperna. Samtidigt är det en långt större andel av yrkesprogramseleverna som etablerar sig på arbetsmarknaden efter gymnasiestudierna. År 2017 hade nästan 57 procent av dessa en etablerad ställning på arbetsmarknaden två år efter examen. Högst andel i etablerad ställning har unga män med examen från ett yrkesprogram, 63 procent, medan unga kvinnor från samma programtyp är etablerade på arbetsmarknaden till 48 procent. Män som slutfört ett yrkesprogram var alltså i väsentligt högre grad etablerade på arbetsmarknaden än kvinnor som slutfört ett yrkesprogram. De senare har i högre grad gått vidare till eftergymnasiala studier. Många kvinnor går på yrkesprogram där eleverna ofta har målyrken som kräver fortsatt utbildning.

Mönstret med en större andel kvinnor än män som studerar på högskola gäller också bland de ungdomar som nått examen från ett högskoleförberedande program, 47 respektive 42 procent. Även där har männen i högre grad än kvinnorna en etablerad ställning på arbetsmarknaden, men skillnaderna är betydligt mindre.

Sammanfattningsvis har alltså studier på yrkesprogram i högre grad lett till en etablerad ställning på arbetsmarknaden och högskoleförberedande program i högre grad lett till högskolestudier för de elever som tog examen 2015. Samtidigt framkommer skillnader mellan könen. Det gäller också när vi ser till den andel som inte syns staplarna i diagrammen ovan, det vill säga de elever som antingen har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller som det helt och hållet saknas uppgift om arbete och studier för. I detta avseende sticker kvinnor som läst yrkesprogram ut, där var tredje kvinna antingen hade en osäker eller svag ställning alternativt saknade uppgift om arbete och studier (detta framkommer av diagram 8 som den resterande andel, upp till 100 procent, för resultatet bland kvinnor på yrkesprogram).

Diagram 9 redovisar den sammanlagda andelen ungdomar som har etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter gymnasieskolan, utifrån deras hemkommun vid utbildningens slut våren 2015.

Hälften av landets kommuner har ett resultat som ligger inom ett spann om 7 procentenheter, med mellan 71 och 78 procent ungdomar i etablerad ställning eller studier två år efter att de tagit gymnasieexamen. Högsta resultatet är 94 procent och lägsta 51 procent. Det innebär att i den kommun som har lägst andel var det nästan hälften av kommunens unga som antingen hade en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller saknade uppgift om arbete och studier två år efter examen.

Öppna jämförelser omfattar också uppgifter om andelen folkbokförda ungdomar i åldrarna 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Här görs, till skillnad från avsnittet ovan, ingen åtskillnad mellan ungdomar med och utan gymnasieexamen. Även för det här nyckeltalet rör senast tillgängliga uppgifter situationen 2017.

I flera år har andelen ungdomar som under ett kalenderår inte registrerat inkomster över ett basbelopp och inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar legat hyfsat konstant på omkring 7,5 procent i åldersgruppen. Andelen minskade dock påtagligt mellan 2016 och 2017 – från 7,6 till 6,8 procent. Andelen varierar från 4,3 till 17,2 procent i de enskilda kommunerna. I 27 kommuner saknas uppgifter om arbete och studier för var tionde ungdom eller fler. År 2017 var det något vanligare bland män än bland kvinnor mellan 16 och 24 år att varken arbeta eller studera, 7,0 respektive 6,6 procent.

Tidigare redovisades detta nyckeltal för åldersgruppen 17-24 i Öppna jämförelser – Gymnasieskola. Nyckeltalet har uppdaterats för att bättre spegla gymnasieskolans målgrupp samt för att harmoniera nyckeltalen i olika Öppna jämförelser.