Diagram 1 visar andelen elever som uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram de senaste nio läsåren. Vi kan se en svagt uppåtgående trend för perioden 2017 till 2020, avseende behörighet till yrkesprogram.

Våren 2020 uppnådde knappt 86 procent av samtliga elever behörighet till yrkesprogram, andelen behöriga har därmed förbättrats sedan året innan. Andelen pojkar som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram våren 2020 var 84 procent, en ökning med omkring 1 procentenhet från föregående år. Bland flickorna ökade också andelen behöriga med strax över 1 procentenhet till 87 procent.

Andelen elever med behörighet till yrkesprogram är högre bland barn till högskoleutbildade föräldrar än bland barn vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Mönstret gäller oavsett om eleven är född i Sverige eller har invandrat före eller efter skolstart. Resultaten behöver ses i ljuset av förändringar i elevsammansättning jämfört med tidigare år, till exempel om andelen elever med okänd bakgrund har ökat eller minskat.

Beskrivningen av kommunernas resultat omfattar elever i kommunala skolor.^[3] Behörigheten till yrkesprogram för dessa elever varierar från 54 till 100 procent. I diagram 2 visar vi kommunernas resultat sorterade från lägsta till högsta värde. De 25 procent kommuner (74 kommuner) med högst resultat visas med grön färg och de 25 procent kommuner med lägst resultat visas med röd färg (71 kommuner). Resterande 50 procent kommuner visas med gul färg.

Jämfört med det nationella resultatet, kommunala och fristående skolor, för år 2020 är det genomsnittliga resultatet för kommunala skolors elever något lägre, 84 jämfört med närmare 86 procent.

I den fjärdedel kommuner med lägst andel elever med behörighet till yrkesprogram varierar resultaten mellan 54 och 79 procent. Motsvarande intervall i fjärdedelen med högst resultat ligger mellan 88 och 100 procent. Hälften av landets kommuner har följaktligen ett resultat som är inom spannet 79 och 88 procents behörighet. Som helhet har spridningen mellan den kommun med lägst respektive högst andel behöriga till yrkesprogram ökat något jämfört med 2019.

Av rikets 290 kommuner har 163 (56 procent) en resultatförbättring om minst en procentenhet sedan 2019, medan 80 (28 procent) har en resultatförsämring i minst samma omfattning.

Dessa resultat behöver, som nämnts, ses i ljuset av förändringar i elevsammansättning jämfört med tidigare år, till exempel om andelen elever med okänd bakgrund har ökat eller minskat.

Med hjälp av modellberäknade värden synliggör vi kommunernas grundskoleresultat med hänsyn till att de har olika elevsammansättning. Kommunernas avvikelse mellan faktiska och modellberäknade värden för elever i kommunala skolor kan vara positiv, negativ eller enligt förväntat. En positiv avvikelse visar att andelen behöriga elever överstiger ett förväntat värde givet elevsammansättningen i kommunens skolor, medan en negativ avvikelse visar motsatsen.

Bland den fjärdedel kommuner som har störst positiv avvikelse, har mellan omkring 5 och 18 procentenheter fler elever än förväntat uppnått behörighet. Motsvarande andelar i den fjärdedel kommuner som presterat sämst i relation till sin elevsammansättning är istället mellan cirka 2 och 20 procentenheter lägre än förväntat. En slutsats av detta är att det är stor variation i landet. Detta är en indikation på hur svensk skola klarar det kompensatoriska uppdraget.

Diagram 4 visar för perioden 2011 till 2020 resultat vad gäller andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För detta nyckeltal kan vi notera en svagt uppåtgående trend för perioden 2017-2020 med minskade skillnader mellan flickor och pojkar.

Våren 2020 var andelen elever som fått godkända betyg i alla ämnen 76 procent, andelen har förbättrats något sedan föregående år. Men det innebär fortfarande att omkring var fjärde elev avslutade årskurs 9 utan godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen. Av dessa är det omkring 7 procent som saknar godkänt betyg i ett ämne.

Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar har i genomsnitt legat på omkring 7 procentenheter, till flickornas fördel, under perioden 2011 till 2020. Andelen pojkar som fått godkända betyg i alla ämnen våren 2020 var närmare 74 procent. Bland flickorna var motsvarande andel omkring 79 procent. Både flickor och pojkar har för bättrat sina resultat jämfört med föregående år.

I redovisningen av uppgifter på kommunnivå beskriver vi även här resultat bland elever i kommunala skolor. Diagram 5 visar resultaten med färgsättningen som markerar de 25 procent kommuner med högst resultat (73 kommuner, grön färg), respektive de 25 procent kommuner med lägst resultat (72 kommuner, röd färg). Resterande 50 procent kommuner visas med gul färg.

Precis som för behörigheten till yrkesprogram är den genomsnittliga andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen något lägre för kommunala skolor än för riket som helhet (där även fristående skolors elever ingår): omkring 74 procent jämfört med 76 procent. I diagrammet ser vi att spridningen mellan kommuners resultat är något större för andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen än vad den är för behörigheten till yrkesprogram.^[4]

I den fjärdedel kommuner som har lägst resultat varierar andelen mellan 43 och knappt 66 procent. Motsvarande variation i den fjärdedel kommuner som har högst resultat är mellan nästan 79 och 100 procent. Hälften av landets kommuner har följaktligen ett resultat som ligger mellan 66 och 79 procent.

Av 290 kommuner redovisar 118 (41 procent) en resultatförsämring om minst en procentenhet sedan 2019, medan omkring 130 kommuner (45 procent) istället har en resultatförbättring i minst samma omfattning. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de kommunvisa resultaten i flera fall baseras på ett mycket litet antal elever. Nämnvärt är att resultatspridningen inom en kommun är desto större och att spridningen inom en och samma skola kan vara större än så. I det egna systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att analysera och dra slutsatser om spridningen inom kommunen och inom skolenheterna.

Vidare visar statistiken att det finns fyra kommuner där det har varit en kontinuerlig positiv resultatutveckling från 2017 till 2020, både vad gäller andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.

Vi tar fram modellberäknade värden även för detta nyckeltal. Bland den fjärdedel kommuner som har högst positiv avvikelse har mellan 4 och 27 procentenheter fler elever än förväntat fått godkända betyg i alla ämnen. I den fjärdedel kommuner med sämst resultat i relation till elevsammansättningen fick mellan 3 och 26 procentenheter färre elever än förväntat godkänt i alla ämnen.

I Kolada finns fler uppgifter om slutbetygen i årskurs 9, till exempel om enskilda ämnesbetyg, genomsnittligt meritvärde och om relationen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov.

Elevernas genomsnittliga meritvärde 2020 (kommunala och fristående skolor) ligger i nivå med föregående års resultat, närmare 231 meritvärdespoäng.^[5] Bland pojkarna ser vi en liten resultatförbättring om två meritvärdespoäng i relation till våren 2019, från 217 till 218. Bland flickor ser vi en resultatförbättring om ungefär 2 meritvärdespoäng jämfört med våren 2019, från 243 till 245.

Våren 2020 fick närmare 74 procent av eleverna godkända betyg i alla ämnen som de läst.

Andelen elever som fått betyget F (icke godkänt), streck (inget betyg) eller rapporterats med anpassad studiegång i två eller flera ämnen har mellan de aktuella åren ökat till omkring 17 procent av samtliga elever. Andelen elever som fått ett icke godkänt resultat i ett ämne ligger på omkring 9 procent. Av eleverna saknar 0,7 procent godkänt betyg helt och hållet, vilket innebär att omkring en elev på tvåhundra lämnar årskurs 6 utan godkänt betyg i ett enda ämne.

Våren 2020 fick 77 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna godkänt i alla ämnen. Ingen större förändring jämfört med föregående år.

Öppna jämförelser omfattar på kommun- och skolenhetsnivå resultat för årskurs 6 i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultaten beskrivs som andelen elever som uppnått lägst betyget E (godkänt) respektive genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne. Här ger vi exempel på kommunala skolors resultat utifrån nyckeltalet Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i matematik.

I genomsnitt uppnådde närmare 88 procent av de kommunala skolornas elever godkänt betyg i matematik. Bland pojkarna var denna andel 87 procent och bland flickorna omkring 89 procent. Resultaten för båda könen har förbättrats något i relation till föregående år.

I den fjärdedel kommuner med lägst resultat hade mellan 67 och 84 procent av eleverna godkänt terminsbetyg i matematik. Motsvarande andelar i fjärdedelen kommuner med högst resultat låg mellan 91 och 100 procent. I hälften av landets kommuner hade följaktligen mellan 84 och 91 procent av eleverna ett godkänt betyg.