Om statistiken

Denna omgång av Öppna jämförelser inom planläggning och tidsåtgång avser åren 2018-2019. Tidigare omgångar har gjorts för åren 2014-2015 respektive 2016-2017[3]. Till största delen kommer uppgifterna från data som SKR samlat in genom en enkät till samtliga kommuner under vårvintern 2020.

Sju nyckeltal

De Öppna jämförelserna innehåller sju nyckeltal. De beskrivs nedan.

1A. Antal antagna detaljplaner 2018 och 2019

Nyckeltalets syfte
Att användas vid analys av övriga nyckeltal, till exempel för att kunna se hur många detaljplaner i kommunen som ligger till grund för siffrorna avseende tidsåtgång.

Kommentar till nyckeltalet
Hur många detaljplaner som antagits i en kommun under en viss tid är ett utfall av behovet i den enskilda kommunen. Antalet detaljplaner som antagits säger inte något om antalet planlagda bostäder i kommunen, eller vilka övriga syften detaljplaneläggningen tillgodoser.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan: ”Hur många beslut om antagande av detaljplan har fattats i kommunen under åren 2018 och 2019?

Frågan avser alla detaljplaner där ett antagandebeslut har fattats, oavsett förfarande.”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
249 st, dvs 86% av kommunerna

1 B. Sammanlagd planberedskap för bostäder 2019-12-31, per 1000 invånare

Nyckeltalets syfte
Att visa kommunens totala mängd planlagda men icke utnyttjade byggrätter för bostäder.

Kommentar till nyckeltalet
Nyckeltalet visar hur många nya bostäder som kan byggas i kommunen med stöd av alla gällande detaljplaner – både gamla och nya.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan: ”Hur många nya bostäder kan byggas i kommunen med stöd av alla gällande detaljplaner som vunnit laga kraft senast den 31 december 2019?

Frågan avser kommunens ungefärliga bedömning av det möjliga antalet nya bostäder avsedda för permanentboende som kan byggas i kommunen med stöd av alla gällande detaljplaner, oavsett vem som äger marken, tänkt upplåtelseform etc. Räkna inte med byggrätter för bostäder som redan är påbörjade eller färdigställda eller som kommunen bedömer är uppenbart ogenomförbara inom de närmaste 20 åren.”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
158 st, dvs 54% av kommunerna

1 C. Antal bostäder som planlagts 2018-2019, per 1000 invånare

Nyckeltalets syfte
Att visa hur många bostäder kommunen planlagt för de senaste två åren.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan:

”Hur många nya bostäder har kommunen planlagt för i detaljplaner som vunnit laga kraft under åren 2018 och 2019?

Frågan avser kommunens bedömning av det möjliga antal nya bostäder avsedda för permanentboende som möjliggörs av de aktuella detaljplanerna, oavsett vem som äger marken, tänkt upplåtelseform etc. Räkna de byggrätter för bostäder som var aktuella då planen vann laga kraft, oavsett om bostäderna hunnit byggas eller påbörjas sedan dess.”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
237 st, dvs 82% av kommunerna

1 D. Antal bostäder som beviljats bygglov 2018-2019, per 1000 invånare

Nyckeltalets syfte
Att visa vilken vilja till genomförande av planlagda bostäder som finns hos marknadens aktörer.

Kommentar till nyckeltalet
Uppgiften avser beviljade lov för bostäder både inom och utom detaljplanelagt område.

Nyckeltalet visar det antal permanentbostäder som beviljats bygglov under samma tidsintervall som nyckeltal 1C (planlagda bostäder). Det betyder inte att just dessa bygglov möjliggörs genom just dessa planer. Däremot visar siffran om marknaden under tidsintervallet var beredd att söka bygglov för bostäder i kommunen i ungefär samma omfattning som kommunen planlade för bostäder. SKR har valt att använda beviljade bygglov som grund till nyckeltalet, eftersom det innefattar ett kommunalt beslut.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Data från statistikmyndigheten SCB. Enbart bostäder för permanentboende ingår.

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
290 st, dvs 100% av kommunerna

2 A. Mediantid från planuppdrag till antagande, i antal månader

Nyckeltalets syfte
Att visa hur lång tid det tar att ta fram en detaljplan i kommunen, del 1

Kommentar till nyckeltalet
Nyckeltalet visar hela processen, så tiden omfattar även exempelvis tid då byggherren tar fram underlag eller då kommunen inväntar ett svar från en remissinstans. Uppgifterna avseende tidsåtgång omfattar alla detaljplaner, inte bara de som innehåller bostäder. De omfattar också alla detaljplaner oavsett förfarande. Det kan innebära både enkla planer och mycket komplexa planer.

Plan- och bygglagen reglerar inte tidpunkten för planuppdrag, det vill säga starten av ett planarbete. Definitionen av planuppdrag är därmed upp till den enskilda kommunen.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan:

”Hur lång var tiden från planuppdrag till antagande för de detaljplaner som antogs i kommunen under åren 2018 och 2019?

Ange svaret som en mediantid i antal månader. Median är det värde som ligger i mitten om man sorterar alla värden i storleksordning. Med planuppdrag avses den tidpunkt vid vilken kommunen politiskt eller på tjänstemannanivå beslutar att påbörja ett detaljplanearbete. I denna tid inräknas inte tiden för arbete med eventuellt planbesked.”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
208 st, dvs 71% av kommunerna

2 B. Mediantid från samrådsstart till antagande, i antal månader

Nyckeltalets syfte
Att visa hur lång tid det tar att ta fram en detaljplan i kommunen, del 2

Kommentar till nyckeltalet
Uppgifterna i nyckeltal 2A bygger på kommunens definition av planuppdrag, medan nyckeltal 2B bygger på tiden från starten av samrådet som är en obligatorisk del i processen enligt Plan- och bygglagen. Nyckeltal 2B är alltså en delmängd av nyckeltal 2A.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan:

”Hur lång var tiden från samrådsstart till antagande för de detaljplaner som antogs i kommunen under åren 2018 och 2019?

Ange svaret som en mediantid i antal månader. Median är det värde som ligger i mitten om man sorterar alla värden i storleksordning. Med samrådsstart avses det datum då planförslaget skickades ut på samråd. Har fler än ett samråd skett, avses det datum då planförslaget för första gången skickades ut på samråd. Är planförslaget ett av flera med utgångspunkt i ett gemensamt program, avses samrådet för det aktuella planförslaget, inte det gemensamma programmet.”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
201 st, dvs 69% av kommunerna

2 C. Andel överklagade detaljplaner under 2018 och 2019

Nyckeltalets syfte
Att visa överklagandefrekvensen i kommunen.

Kommentar till nyckeltalet
Den totala tiden det tar att ta fram en detaljplan är ofta längre än bara kommunens handläggningstid. Detta då många detaljplaner överklagas. Om beslutet att anta en detaljplan överklagas har kommunen inte längre rådighet över tidplanen. Det tar alltså längre tid innan detaljplaner som överklagas kan genomföras.

Uppgifter som ligger till grund för nyckeltalet
Uppgifter från SKR:s enkät. Kommunerna fick besvara frågan:

”Hur många av de detaljplaner som antagits i kommunen under åren 2018 och 2019 har överklagats till första instans?”

Antal kommuner som har ett värde för nyckeltalet i den aktuella undersökningen
235 st, dvs 81% av kommunerna

Vissa av uppgifterna har vägts mot invånarantal, en uppgift som hämtats från statistikmyndigheten SCB. För antalet bygglovsansökningar har data på kommunnivå beställts från SCB.

Data om kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden har hämtats som öppen data från Boverkets sammanställning av den senaste bostadsmarknadsenkäten.

Uppskattning och bedömning

De Öppna jämförelserna avser områden som inte är exakt mätbara, och där inget rätt eller fel finns. Svaren kommer alltid att bygga på uppskattningar och bedömningar. Missuppfattningar om frågeställningen eller inrapporteringsfel kan också ge utslag. Men med detta i beaktande säger ändå jämförelserna mycket om de stora dragen, både om planläggning och tidsåtgång.

En speciell satsning på en viss typ av planer, en omfattande detaljplan som antas eller en intensiv period med många bygglov inom ett visst område, kan ge stora förändringar för enskilda kommuners uppgifter mellan olika år. Det är en helt naturlig följd av hur plan- och bygglovsverksamheten ser ut, och ger därmed avtryck i den här formen av statistik.

Nyckeltalen visar aktivitet, inte kvalitet

Nyckeltalen i dessa Öppna jämförelser visar aktivitet, inte kvalitet. Tiden för detaljplaneläggning kan naturligtvis vara indikativ för kommunens effektivitet, men måste inte vara det. Inte heller antalet detaljplaner, eller antalet planlagda bostäder, kan sägas utgöra mått på kvalitet. De kan vara indikationer på hur väl kommunen möter bostadsmarknadens behov, men behoven skiftar mycket över landet.

Undersökt tidsperiod är två år

I många kommuner antas relativt få detaljplaner under ett år. Planläggningsaktiviteten kan också variera mellan åren. För att få ett större antal detaljplaner som underlag har SKR valt att undersöka tvåårsperioder. Den här omgången avser åren 2018 och 2019.

Viktning mot kommunernas invånarantal

Flera av nyckeltalen är viktade mot kommunernas invånarantal för att få fram jämförbara siffror mellan olika kommuner.

Jämförelser mellan kommuner med likartade förhållanden och förutsättningar

I vilken omfattning kommunen har behov av att detaljplanera, vilken typ av planer man tar fram och vad de behöver innehålla skiljer sig åt mellan landets kommuner. Inte minst gäller det planläggningen för bostadsbyggande, där trycket på bostadsmarknaden skiljer sig markant åt mellan olika delar av landet.

Av det skälet är det sällan av något direkt intresse att jämföra alla landets kommuner med varandra med avseende på de aktuella nyckeltalen. Däremot finns det likheter mellan kommuner med likartade förhållanden. Jämförelser görs därför kommungruppsvis i enlighet med SKR:s kommungruppsindelning [4].

Vid beräkning av nyckeltal på kommungruppsnivå har summan av folkmängden i de kommuner som besvarat enkäten använts.

Gör egna jämförelser i Kolada

I denna rapport redovisas nyckeltalen i huvudsak på kommungruppsnivå samt i jämförelser gällande några specifika frågor. All data på kommunnivå återfinns i databasen Kolada[5]. Där kan kommunen jämföra sig med andra inom exempelvis sin kommungrupp eller inom sitt län.