Öppna jämförelser – Detaljplaneområdet 2020Till toppen

Öppna jämförelser – Detaljplaneområdet 2020


Sammanfattning

  • Planberedskapen, det vill säga tillgång på outnyttjade, planlagda byggrätter för bostäder, är fortfarande god i alla kommungrupper.
  • Storstäder och pendlingskommuner nära storstäder är de kommungrupper där det planlagts för flest bostäder per 1000 invånare under 2018-2019.
  • 2018-2019 beviljades bygglov för knappt 115 000 bostäder i landet som helhet. Det är en nedgång jämfört med 2016-2017 då motsvarande siffra var drygt 135 000 bostäder.
  • Hälften av landets kommuner har beviljat färre än fem bygglov för bostäder per 1000 invånare 2018-2019.
  • Av de kommuner som beviljat flest bygglov för bostäder per 1000 invånare 2018-2019 tillhör en majoritet kommungrupperna pendlingskommun nära storstad eller pendlingskommun nära större stad.
  • Marknadens förmåga att bygga bostäder är fortfarande ojämnt fördelad över landet.
  • Sju av tio kommuner uppger 2018-2019 en mediantid för handläggning av detaljplaner, från planuppdrag till antagande, på mindre än två år.
  • I kommungruppen landsbygdskommun har hälften av kommunerna en handläggningstid från planuppdrag till antagande på under ett år.
  • Kommungruppen pendlingskommuner nära storstäder har längre handläggningstider än övriga, men samtidigt många planlagda bostäder per 1000 invånare och många beviljade bygglov för bostäder.
  • Var fjärde detaljplan som antogs under 2018–2019 överklagades till mark- och miljödomstolen.
  • Handläggningstiden för överklagade detaljplaner hos landets mark- och miljödomstolar är lång. De detaljplaneärenden som avgjordes i mark- och miljödomstolarna under 2018 tog i genomsnitt 5,3 månader att handlägga.

Nyckeltal om planläggning

1A. Antagna detaljplaner under de senaste två åren

Läs mer om nyckeltalen här

I de 249 kommuner som lämnat underlag till detta nyckeltal fattades nästan 2400 beslut om antagande av detaljplan under 2018-2019. Tio av de svarande kommunerna har inte antagit någon detaljplan under perioden.

Kommunernas behov av planläggning varierar

Antalet detaljplaner som en kommun antagit under tidsperioden visar kommunens planläggningsaktivitet. Nyckeltalet är intressant vid analys av övriga nyckeltal.

Hur många detaljplaner en kommun antagit under en viss tid är ett utfall av detaljplanebehovet i just denna kommun, under just denna tidsperiod. Planläggning kan ske i många olika syften. En detaljplan kan omfatta allt från ett litet till ett mycket stort geografiskt område. Den kan omfatta en mängd komplexa frågeställningar eller ett fåtal parametrar.

Antalet detaljplaner som antagits säger inte något om vilka syften detaljplaneläggningen tillgodoser. Kommuner har i varierande grad behov av detaljplanering. Även en begränsad detaljplaneverksamhet kräver tid och resurser i kommunen.

1B. Sammanlagd planberedskap för bostäder

Läs mer om nyckeltalen här.

158 kommuner har i årets undersökning kunnat göra en bedömning av antalet outnyttjade byggrätter för bostäder i alla sina lagakraftvunna detaljplaner. I enkäten har kommunerna räknat permanentbostäder som inte är påbörjade och som bedöms vara genomförbara inom de närmaste 20 åren.

Sammanlagt finns i dessa 158 kommuner möjlighet att uppföra totalt ca 152 000 bostäder med stöd av samtliga gällande detaljplaner. Det finns god tillgång på planlagda, icke utnyttjade byggrätter för bostäder i alla kommungrupper.

Diagram 1: Sammanlagd planberedskap för bostäder

Diagrammet visar antal outnyttjade planlagda bostäder per 1000 invånare i alla detaljplaner, oavsett när de upprättats.

Diagram 1. Sammanlagd planberedskap för bostäder

Källa: SKR

Många outnyttjade byggrätter för bostäder

Högst planberedskap i form av outnyttjade byggrätter för bostäder finns i kommungrupperna storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och i landsbygdskommuner med besöksnäring.

Lägst planberedskap i form av outnyttjade byggrätter för bostäder finns i kommungruppen landsbygdskommuner. Att inga outnyttjade byggrätter för bostäder finns behöver däremot inte betyda att det inte går att bygga bostäder i dessa kommuner. Bostäder kan ofta byggas utanför tätbebyggda områden utan detaljplanestöd, om det bara finns en marknad som är villig att bygga.

I de 158 kommuner som besvarat frågan för 2018-2019 kan ca 152 000 bostäder uppföras med stöd av gällande detaljplaner. Det ger ett genomsnitt på 962 bostäder per kommun. I undersökningen 2016-2017 fanns möjlighet att uppföra nästan 160 000 bostäder med stöd av gällande detaljplaner i de 160 kommuner som svarat på frågan. I detta ingick den gången även Stockholms stad, som ensamt stod för ca 18 000 av dessa bostäder. Utan Stockholm blev det därmed 893 bostäder per kommun. I studien 2014-2015 fanns ca 120 000 outnyttjade byggrätter för bostäder i de 155 kommuner som då besvarade frågan, det vill säga 774 bostäder per kommun, Stockholm oräknat.

Diagram 2: Genomsnittlig planberedskap för bostäder

Diagrammet visar antal outnyttjade planlagda bostäder i genomsnitt per kommun, exklusive Stockholms stad.

Diagram 2. Genomsnittlig planberedskap för bostäder

Källa: SKR

Under perioden 2014-2019 har antalet planlagda, outnyttjade byggrätter för bostäder per kommun därmed ökat. Ökningen från 2014 till 2019 är nästan 20 %.

Det har ofta framförts i bostadsbyggnadsdebatten att det är bristen på planlagd mark som gör att det byggs för lite bostäder. De Öppna jämförelserna visar tvärtemot att det finns ett stort antal planlagda bostäder i landet och att antalet dessutom ökat.

Det är värdefullt om kommunen kan visa sin planberedskap

Fortfarande är det ett stort antal kommuner som inte kunnat uppge någon siffra på den totala planberedskapen för bostäder.

Det finns helt uppenbart svårigheter att ta fram denna uppgift och det kan aldrig bli mer än en uppskattning av den planberedskap som finns. Samtidigt ser SKR att det finns ett stort värde i att kommunen har en uppfattning om sin planberedskap för bostäder och kan kommunicera den. Inte minst bör uppgiften vara en viktig del i kommunens arbete med bostadsförsörjning. Ett kvarstående råd från SKR till kommunerna är därför att se över gällande detaljplaner för att få en bild av kommunens planberedskap, för att därefter hålla denna uppskattning uppdaterad efter hand som bygglov beviljas och nya detaljplaner kommer till.

1C. Planläggning av bostäder under de senaste två åren

Läs mer om nyckeltalen här.

237 kommuner, det vill säga 82%, har svarat på detta i enkäten. Planläggningen för bostäder har fortsatt i motsvarande omfattning som 2016-2017, med vissa förändringar mellan kommungrupperna.

I drygt 40 av dessa kommuner planlades det inte för några bostäder över huvud taget under år 2018-2019. Även den siffran är i princip oförändrad jämfört med 2016-2017.

Storstäder och pendlingskommuner nära storstäder är de kommungrupper där flest bostäder per 1000 invånare planlagts under tvåårsperioden.

Planläggningsaktiviteten följer efterfrågan

Det är i kommungrupperna pendlingskommun nära storstad, storstad samt större stad, det vill säga kommungrupper där exploateringstrycket varit högt under flertalet år, som det också planläggs för flest bostäder.

Diagram 3: Planläggning för bostäder under de senaste två åren

Diagrammet visar antal planlagda bostäder per 1000 invånare per tvåårsperiod.

Diagram 3. Planläggning för bostäder under de senaste två åren

Källa: SKR

Kommuner som planlagt för flest bostäder

Av de kommuner som svarat på frågan har 21 stycken planlagt för fler än 20 bostäder per 1000 invånare under 2018-2019. Det är ungefär lika många som under perioden 2016-2017.

Planlagda bostäder i genomsnitt per kommun

De 237 kommuner som svarat på denna fråga har sammantaget planlagt för ca 103 500 bostäder de sista två åren. Det innebär i genomsnitt knappt 440 bostäder per kommun. Motsvarande siffra 2016-2017 var, exklusive Stockholm, i genomsnitt drygt 400 bostäder per kommun. De knappt 200 kommuner som svarade på frågan 2014-2015 hade planlagt för i genomsnitt knappt 340 bostäder per kommun. Det genomsnittliga antalet planlagda bostäder per kommun per tvåårsperiod har alltså ökat med 22 % 2014-2019.

Diagram 4: Genomsnittligt antal planlagda bostäder

Diagrammet visar genomsnittligt antal planlagda bostäder per kommun under respektive tvåårsperiod, exklusive Stockholms stad.

Diagram 4. Genomsnittligt antal planlagda bostäder

Källa: SKR

1D. Beviljade bygglov för bostäder under de senaste två åren

Läs mer om nyckeltalen här.

Totalt har det beviljats bygglov för knappt 115 000 bostäder under 2018-2019, det vill säga 11,1 bostäder per 1000 invånare i landet som helhet. Motsvarande siffra 2016-2017 var drygt 135 000 bostäder, eller 13,4 bostäder per 1000 invånare i landet som helhet. Det är en relativt stor nedgång 2018-2019 jämfört med den tidigare tvåårsperioden.

Under perioden 2018-2019 beviljade hälften av landets kommuner bygglov för färre än fem bostäder per 1000 invånare. 24 % av kommunerna beviljade bygglov för mellan fem och tio bostäder per 1000 invånare. 17 % beviljade bygglov för mellan tio och 20 bostäder per 1000 invånare och 9 % av kommunerna beviljade lov för fler än 20 bostäder per 1000 invånare.

Marknadens förmåga till realiserande av byggrätter är spridd till något fler kommuner vid utgången av 2019 än den var sex år tidigare.

Diagram 5: Beviljade bygglov för bostäder

Diagrammet visar hur många kommuner som har färre än fem, fem till tio, tio till tjugo eller fler än 20 beviljade bygglov för bostäder per 1000 invånare.

Diagram 5. Beviljade bygglov för bostäder

Källa: SCB

Kommuner med lågt bostadsbyggande

144 kommuner, det vill säga hälften av landets kommuner, har beviljat bygglov för färre än fem bostäder per 1000 invånare under perioden 2018-2019. Dessa kommuner, som alltså har ett lågt bostadsbyggande, finns i hela landet. De finns i alla län, se karta 1, och i alla kommungrupper utom de tre storstäderna.

I sju kommuner har inte något bygglov för bostäder beviljats under 2018-2019.

Hög efterfrågan på bostadsbyggande följer ett tydligt mönster

2018-2019 har 26 kommuner beviljat bygglov för fler än 20 bostäder per 1000 invånare. Det är något färre jämfört med perioden 2016-2017. Alla utom en av kommungrupperna finns representerade bland dessa kommuner men mer än hälften tillhör gruppen pendlingskommun nära storstad eller pendlingskommun nära större stad.

Ett tydligt geografiskt mönster finns, där många av kommunerna finns i Stockholms eller Skåne län.

Tabell 1: Kommuner med flest antal bygglov för bostäder

Tabellen visar de kommuner som beviljat bygglov för 20 eller fler permanentbostäder per 1000 invånare 2018-2019.

Kommun

Kommungrupp

Antal bostäder som beviljats bygglov per 1000 invånare

Upplandsbro

Pendlingskommun nära storstad

43

Kalmar

Mindre stad/tätort

33

Trosa

Pendlingskommun nära större stad

32

Täby

Pendlingskommun nära storstad

29

Burlöv

Pendlingskommun nära storstad

29

Malung-Sälen

Landsbygdskommun med besöksnäring

27

Knivsta

Pendlingskommun nära större stad

26

Ystad

Mindre stad/tätort

25

Upplands Väsby

Pendlingskommun nära storstad

25

Kiruna

Mindre stad/tätort

25

Ängelholm

Pendlingskommun nära större stad

24

Sollentuna

Pendlingskommun nära storstad

23

Kungälv

Pendlingskommun nära storstad

23

Sigtuna

Pendlingskommun nära storstad

23

Järfälla

Pendlingskommun nära storstad

23

Båstad

Landsbygdskommun med besöksnäring

22

Göteborg

Storstäder

22

Varberg

Mindre stad/tätort

22

Stenungsund

Pendlingskommun nära storstad

22

Nynäshamn

Pendlingskommun nära storstad

22

Gällivare

Landsbygdskommun

22

Strängnäs

Pendlingskommun nära större stad

21

Klippan

Pendlingskommun nära större stad

21

Lund

Större stad

21

Växjö

Större stad

21

Enköping

Lågpendlingskommun nära större stad

20

Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden

Illustrerat på karta (se karta 1) syns tydligt att marknadens förmåga till genomförande av bostadsbyggande fortfarande är ojämnt fördelad över landet. Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att så stort antal av landets kommuner uppger att de har ett underskott av bostäder i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät [1]. 2019 uppgav 240 av landets 290 kommuner, det vill säga 83%, ett underskott på bostäder. Se karta 2. Denna nivå motsvarar 2018 års nivå, då 243 kommuner svarade samma sak. I bostadsmarknadsenkäten 2020 uppger 73% av kommunerna fortfarande ett underskott på bostäder.

Antal bostäder som beviljats bygglov per 1000 invånare 2018-2019

Karta Antal bostäder som beviljats bygglov per 1000 invånare 2018-2019

Källa: SCB

Kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden 2019

Karta 2 Kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden 2019

Källa: Boverket

Nyckeltal om tidsåtgång

De Öppna jämförelserna innehåller två nyckeltal för tidsåtgång. Nyckeltal 2A omfattar tiden från planuppdrag till antagande. Nyckeltal 2B omfattar tiden från samrådsstart till antagande. 2B är en delmängd av 2A.

Syftet med att undersöka två tider är att visa dels en total men inte formellt definierad tid, dels en tid som är tydligare reglerad i plan- och bygglagen men som i praktiken är en delmängd av den totala tiden.

I undersökningen visas mediantider. Detta för att få fram ett resultat som inte påverkas så starkt av de värden som ligger högst eller lägst, vilket ett medelvärde skulle göra.

2A. Tid från planuppdrag till antagande

Läs mer om nyckeltalen här.

142 av de 208 svarande kommunerna, eller 68%, har en mediantid för handläggning från planuppdrag till antagande av detaljplan som är mindre än två år.

Diagram 6: Tid från planuppdrag till antagande

Diagrammet visar hur många kommuner som har en mediantid på mindre än ett år, ett till två år, två till tre år respektive mer än tre år från planuppdrag till antagande, 2018-2019

Diagram 6. Tid från planuppdrag till antagande

Källa: SKR

I nästan alla kommungrupper tar det stora flertalet kommuner fram detaljplaner på mellan ett och två år. Undantaget är kommungruppen pendlingskommun nära storstad, där mediantiden är längre.

Tabell 2: Fördelning av handläggningstid från planuppdrag till antagande

Tabellen visar hur många kommuner i respektive kommungrupp som har en mediantid på mindre än ett år, ett till två år, två till tre år respektive mer än tre år från planuppdrag till antagande, 2018-2019.


0–12 månader
(upp till 1 år)

13-24 månader

(1-2 år)

25-36 månader

(2-3 år)

37- månader

(över tre år)

Antal svarande

kommuner

Samtliga kommuner

5

90

48

18

208

Storstäder

0

1

1

0

2

Pendlingskommun nära storstad

1

9

18

6

34

Större stad

2

11

5

1

19

Pendlingskommun nära större stad

10

20

5

1

36

Lågpendlingskommun nära större stad

9

9

3

4

25

Mindre stad/tätort

6

10

7

2

25

Pendlingskommun nära mindre stad/tätort

12

16

6

1

35

Landsbygdskommun

11

7

3

1

22

Landsbygdskommun med besöksnäring

1

7

0

2

10

Källa: SKR

Diagram 7: Fördelning av handläggningstid från planuppdrag till antagande

Diagrammet visar andelen kommuner i respektive kommungrupp som har en mediantid på mindre än ett år, ett till två år, två till tre år respektive mer än tre år från planuppdrag till antagande, 2018-2019

Diagram 7. Fördelning av handläggande från planuppdrag till antagande

Källa: SKR

Viss ökning av handläggningstiderna


Sett över tid kan konstateras att fler kommuner 2018-2019 uppger en längre handläggningstid från planuppdrag till antagande än under tidigare undersökningsperioder. Färre kommuner har uppgett en mediantid under ett år. Samtidigt är det fortfarande en helt övervägande andel av kommunerna som har en mediantid som ligger under två år.

I de flesta kommungrupper är det störst andel kommuner som har en mediantid från planuppdrag till antagande på 1-2 år. Ett par kommungrupper avviker från detta mönster. I kommungruppen landsbygdskommun har hälften av kommunerna en handläggningstid på under ett år.

Kommungruppen pendlingskommuner nära storstäder har däremot längre handläggningstider än övriga kommungrupper. 53% av kommunerna i den kommungruppen har en handläggningstid på 2-3 år. Samtidigt har samma kommungrupp flest antal planlagda bostäder per 1000 invånare under tvåårsperioden (se diagram 3). Kommungruppen har också en stor total planberedskap. Många av kommunerna i kommungruppen har också ett högt antal beviljade bygglov för bostäder. De längre handläggningstiderna inom kommungruppen tycks därmed inte leda till att ett lågt antal bostäder planläggs eller beviljas bygglov. Detta är kommuner med ett stort exploateringstryck och ofta komplexa planeringssituationer.

Diagram 8: Handläggningstid från planuppdrag till antagande, sett över tid

Diagrammet visar andel kommuner som uppgett en mediantid på mindre än ett år, ett till två år, två till tre år respektive mer än tre år från planuppdrag till antagande och förändring över tid

Diagram 7. Fördelning av handläggande från planuppdrag till antagande

Källa: SKR

Under perioden 2014-2019 har antalet kommuner som redovisat längre mediantider för detaljplaneläggning ökat. Samtidigt har både det totala antalet planlagda men inte utnyttjade byggrätter för bostäder såväl som antalet planlagda bostäder per tvåårsperiod ökat. Sett till utvecklingen förefaller handläggningstiderna för detaljplaner inte påverka resultatet negativt sett till hur många bostäder som planläggs.

2B. Tid från samrådsstart till antagande

Läs mer om nyckeltalen här.

Hälften av kommunerna har uppgett en mediantid från samrådsstart till antagande på nio månader eller mindre. Knappt tre av tio kommuner har angett en mediantid på under sex månader, vilket kan jämföras med fyra av tio kommuner vid föregående undersökning.

Diagram 9: Tid från samrådsstart till antagande

Diagrammet visar hur många kommuner som har en mediantid på mindre än ett halvår, ett halvt till ett år, ett till ett och ett halvt år respektive mer än ett och ett halvt år från samrådsstart till antagande, 2018-2019

Diagram 9. Tid från samrådsstart till antagande

Källa: SKR

Tabell 3: Fördelning av handläggningstid från samrådsstart till antagande

Tabellen visar hur många kommuner i respektive kommungrupp som har en mediantid på mindre än ett halvår, ett halvt till ett år, ett till ett och ett halvt år respektive mer än ett och ett halvt år från samrådsstart till antagande, 2018-2019.


0-6

månader

7-12

månader

13-18

månader

19-

månader

Antal

svarande

kommuner

Samtliga kommuner

57

95

30

19

201

Storstäder

0

1

1

0

2

Pendlingskommun nära storstad

0

15

13

6

34

Större stad

6

9

1

1

17

Pendlingskommun nära större stad

12

15

8

1

36

Lågpendlingskommun nära större stad

10

9

2

3

24

Mindre stad/tätort

4

15

1

2

22

Pendlingskommun nära mindre stad/tätort

10

18

4

1

33

Landsbygdskommun

11

9

0

3

23

Landsbygdskommun med besöksnäring

4

4

0

2

10

Källa: SKR

Det är nu färre kommuner som uppgett en mediantid från samrådsstart till antagande på högst sex månader jämfört med tidigare jämförelser – från hälften av alla kommuner 2014-2015 till tre av tio kommuner nu. Fler kommuner redovisar en mediantid från samrådsstart till antagande på 13-18 månader (15 %) eller mer än 19 månader (9 %).

Diagram 10: Handläggningstid från samrådsstart till antagande, sett över tid

Diagrammet visar andel kommuner som uppgett en mediantid på mindre än ett halvår, ett halvt till ett år, ett till ett och ett halvt år respektive mer än ett och ett halvt år från samrådsstart till antagande och förändring över tid

Diagram 10. Handläggningstid från samrådsstart till antagande, sett över tid

Källa: SKR

2C. Andel överklagade detaljplaner

Läs mer om nyckeltalen här.

Var fjärde detaljplan som antagits under 2018–2019 överklagades till första instans. Resultatet 2018-2019 motsvarar nivån 2016-2017. Liksom vid föregående undersökningstillfällen är överklagandefrekvensen högst i storstadskommunerna, där var tredje detaljplan överklagades 2018-2019. Andelen överklagade detaljplaner är lägst i landsbygdskommuner där ungefär var tionde detaljplan överklagades under perioden.

Diagram 11: Andel överklagade detaljplaner

Diagrammet visar andel överklagade detaljplaner i respektive kommungrupp

Diagram 11. Andel överklagade detaljplaner

Källa: SKR

Många detaljplaner överklagas till första instans

Sett över tid kan konstateras att det skett en svag ökning av andelen detaljplaner som överklagats, jämfört med tidigare jämförelser. Att fler detaljplaner överklagas kan bero på att byggtakten på flera håll varit hög under några år.

Handläggningstiden för överklagade detaljplaner i domstolarna är problematisk

När det gäller tidsåtgång och andelen överklagade detaljplaner är det också intressant att se hur lång tid behandlingen av överklaganden tar i landets domstolar. Det är en tidsåtgång som varken kommunerna eller byggaktörerna rår över, men den utgör ofta en betydande del av den tid det tar för en detaljplan att nå fram till att vinna laga kraft och bli klar att användas. Detaljplaner överklagas till någon av landets fem mark- och miljödomstolar.

SKR har gjort en studie av handläggningstiderna för överklagade detaljplaner och bygglov i landets mark- och miljödomstolar [2]. Studien byggde på information från Domstolsverket. Domstolarnas egna siffror visar där att handläggningstiden för överklagade detaljplaner är lång. De 387 detaljplaneärenden som avgjordes i mark- och miljödomstolarna under 2018 tog i genomsnitt 5,3 månader, det vill säga cirka 23 veckor, att handlägga.

Handläggningstiderna varierar kraftigt mellan domstolarna. Mark- och miljödomstolen i Östersund hade den längsta handläggningstiden med ett genomsnitt på över 40 veckor. Här tog vart fjärde ärende nästan ett år eller längre att avgöra. Mark- och miljödomstolen i Växjö hade den kortaste handläggningstiden med 18 veckor i genomsnitt.

Diagram 12: Mark- och miljödomstolarnas handläggningstider

Diagrammet visar genomsnittlig handläggningstid (veckor) för överklagade detaljplaner, mark- och miljödomstolarna (MMD) 2018

Diagram 12. Mark- och miljödomstolarnas handläggningstider

Källa: Domstolsverket

Nästa instans för överklagade detaljplaner är Mark- och miljööverdomstolen. För ärenden som överklagas hit fattas först beslut om ärendet ska få prövningstillstånd, det vill säga om det ska prövas i sak eller om Mark- och miljödomstolens dom står fast. En majoritet av ärendena får aldrig prövningstillstånd men den initiala prövningen tar ändå i genomsnitt åtta veckor.

2018 var den genomsnittliga handläggningstiden för de detaljplaner som beviljades prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen 41,6 veckor, eller nästan 10 månader. Mer än vart fjärde detaljplaneärende som fick prövningstillstånd tog över ett år att avgöra. Det är alltså lika lång tid som det tar för många kommuner att arbeta fram en helt ny detaljplan. Detta trots att domstolens prövning av en överklagad detaljplan i princip är begränsad till om kommunen handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt, samt om kommunen gjort en riktig bedömning vid avvägning mellan motstående intressen.

Genom en snabbare hantering av överklagade detaljplaner i landets domstolar finns alltså en stor potentiell tidsbesparing att göra när det gäller planläggningen i landet.

Diagram 13: Mark- och miljödomstolarnas handläggningstider

Diagrammet visar genomsnittlig handläggningstid (veckor) för överklagade detaljplaner, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) 2018

Diagram 13. Mark- och miljödomstolarnas handläggningstider

Källa: Domstolsverket