Referenser

  1. Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. 2009.
  2. Socialstyrelsen. Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. 2011.
  3. Socialstyrelsen. Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. 2004.
  4. Västra Götalandsregionen (VGR) Kunskapscentrum för jämlik vård. Ordlista: Begreppsförklaring Jämlik Hälso- och sjukvård. 2012.
  5. Smirthwaite G, Tengelin E, Borrman T. (O)jämställdhet i hälsa och vård reviderad upplaga 2014. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2014.
  6. Hirdman, Y. Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988;9(3):49–63.
  7. Sveriges Kommuner och Landsting. Vården i siffror - Statistik för kvalitets- och förbättringsarbete [Internet]. Available from: https://vardenisiffror.se/
  8. Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser folkhälsa 2019. 2018.
  9. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2019. 2019.
  10. Kommissionen för jämlik hälsa. Det handlar om jämlik hälsa: utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. SOU 2016:55. 2016.
  11. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling Årsrapport 2018. 2018.
  12. Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. 2013.
  13. Statistiska Centralbyrån. Undersökningarna om levnadsförhållanden [Internet]. Available from: www.scb.se/ulf
  14. Socialstyrelsen. Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017. 2018. Report No.: 2018-9–10.
  15. Folkhälsomyndigheten. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning [Internet]. [cited 2019 Apr 9]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/funktionsnedsattning/halsan-hos-personer-med-funktionsnedsattning/
  16. Myndigheten för delaktighet. Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018. 2019 p. 48.
  17. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. 2014.
  18. Folkhälsomyndigheten. God hälsa bland homo- och bisexuella [Internet]. [cited 2019 Apr 11]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/januari/god-halsa-bland-homo-och-bisexuella/
  19. Folkhälsomyndigheten. Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. 2015.
  20. Statistiska Centralbyrån. Snabba fakta. Medellivslängden i Sverige [Internet]. [cited 2019 Apr 11]. Available from: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/
  21. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 2013. Hälso- och sjukvård, jämförelser mellan landsting. Stockholm; 2013.
  22. Schenck-Gustafsson K. Inledning. In: Bergqvist-Månsson S, editor. Från kvinnohälsa till genusmedicin – en antologi. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap; 2010. p. 9–18.
  23. Hammarström, A. Varför lever kvinnor längre än män? – en genusanalys av folkhälsoforskningen. In: S. Bergqvist Månsson, editor. Från kvinnohälsa till genusmedicin – en antologi. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap; 2010. p. s. 155-173.
  24. Försäkringskassan. Försäkringskassans årsredovisning 2018. 2018.
  25. Försäkringskassan. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018, Svar på regeringsuppdrag. 2018.
  26. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Rapport 2011:2. 2011.
  27. Statistiska Centralbyrån. Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. Levnadsförhållanden rapport 123. 2012.
  28. Thomsson H. Kvinnors sjukfrånvaro – en genusanalys. 2013. Thomsson & Partners AB; 2013.
  29. Evertsson M, Nermo M. Changing Resources and the Division of Housework: A Longitudinal Study of Swedish Couples. European Sociological Review. 2007 Apr 9;23(4):455–70.
  30. Evertsson M, England P, Mooi-Reci I, Hermsen J, de Bruijn J, Cotter D. Is Gender Inequality Greater at Lower or Higher Educational Levels? Common Patterns in the Netherlands, Sweden, and the United States. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society. 2009 Jun 1;16(2):210–41.
  31. Alexanderson, K., et al. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro: Sektionen för försäkringsmedicin. Karolinska Institutet. 2011;
  32. Harryson L, Novo M, Hammarström A. Is gender inequality in the domestic sphere associated with psychological distress among women and men? Results from the Northern Swedish Cohort. J Epidemiol Community Health. 2012 Mar 1;66(3):271–6.
  33. Boye K, Evertsson M. Vem gör vad när? : kvinnors och mäns tid i betalt och obetalt arbete. In: Evertsson M, Magnusson C, editors. Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Liber; 2014. p. 158–84.
  34. Eek F, Axmon A. Gender inequality at home is associated with poorer health for women. Scand J Public Health. 2015 Mar 1;43(2):176–82.
  35. Folkhälsomyndigheten. Ojämlikheter i psykisk hälsa. Kunskapssammanställning. 2019.
  36. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön 2017. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:2. 2018.
  37. Statistiska Centralbyrån. Arbetstider och arbetsmiljö 2010–2011, Levnadsförhållanden Rapport 126. 2012.
  38. Arbetsmiljöverket. Belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Rapport 2013:9. 2013.
  39. Försäkringskassan. Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken. Startade sjukskrivningar (>14 dagar) per diagnos bland anställda i olika yrken år 2009. Socialförsäkringsrapport 2011:17.
  40. Försäkringskassan. Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad. Sjukskrivningar längre än 14 dagar och avslut inom 180 dagar i olika branscher och yrken. Socialförsäkringsrapport 2018:2.
  41. Uppsala Universitet, Nationellt centrum för kvinnofrid. Mäns våld mot kvinnor - ett globalt perspektiv. [Internet]. Available from: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/
  42. Wendt Höjer M. Rädslans politik: våld och sexualitet i den svenska demokratin. [Statsvetenskapliga institutionen]: Stockholms universitet; 2002.
  43. Eliasson M. Mäns våld mot kvinnor. Misshandel, våldtäkt, dominans, kontroll. Stockholm: Natur och kultur; 1997.
  44. Brottsförebyggande rådet. Kriminalstatistik 2017. Anmälda brott. Slutlig statistik. 2018.
  45. Socialstyrelsen. Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2017 [Internet]. [cited 2019 Mar 4]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-9-15
  46. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. 2009.
  47. Lundgren E. Våldets normaliseringsprocess och andra våldsförståelser. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. 2013;
  48. Folkesson P. Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande. [Institutionen för socialt arbete]: Göteborgs universitet; 2005.
  49. Connell RW. Masculinities. Cambridge: Polity; 2005.
  50. Folkhälsomyndigheten. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017. 2019.
  51. Uppsala Universitet, Nationellt centrum för kvinnofrid. Grov kvinnofridskränkning [Internet]. Available from: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/grov-kvinnofridskrankning/
  52. Brottsförebyggande rådet. Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Rapport 2014:8. 2014.
  53. RiksKvinnoCentrum. Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation – en longitudinell deskriptiv studie. 2006.
  54. Holmberg C, Smirthwaite G, Nilsson A. Mäns våld mot missbrukande kvinnor. Rapport nr 8. Mobilisering mot narkotika; 2005.
  55. Sveriges Kommuner och Landsting. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt. 2006.
  56. Uppsala Universitet, Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Våld och Hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. 2014. Report No.: 2014:1.
  57. Häger Glenngård A, Steen Carlsson K, Berglund A. Ekonomiska konsekvenser av våld mot kvinnor - En kunskapsöversikt samt kostnadsberäkning utifrån tre typfall. IHE Rapport 2011:1. 2011.
  58. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Nu har vi kommit över tröskeln. Utvärdering av ett projekt kring att fråga rutinmässigt om våld inom hälso- och sjukvården. 2018.
  59. Risberg G, Hamberg K, Johansson E. Gender awareness among physicians – the effect of specialty and gender. A study of teachers at a Swedish medical school. BMC Medical Education. 2003;3.
  60. Inspektionen för vård och omsorg. Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012–2013. 2014.
  61. Holmberg C. Våld i samkönade parrelationer. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010. p. 371–86.
  62. RFSL. Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer [Internet]. 2008. Available from: www.rfsl.se/brottsoffer
  63. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Genväg till forskning nr 5 När män utsätts för våld i en nära relation - hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning. 2013.
  64. Ungdomsstyrelsen. Gift mot sin vilja. Stockholm; 2009.
  65. Grip K. The damage done: children exposed to intimate partner violence and their mothers: towards empirically based interventions in order to reduce negative health effects in children. [Psykologiska institutionen]: Göteborgs universitet; 2012.
  66. Näsman E, Cater ÅK, Eriksson M. Perspektiv på barns röster om våld. In: Eriksson M, Cater ÅK, Näsman E, editors. Barns röster om våld: Att lyssna, tolka och förstå 2a omarbetade upplagan. Malmö: Gleerups; 2015.
  67. Stanley N. Children experiencing domestic violence: A research review. Totnes: Research in Practice; 2011.
  68. Statens offentliga utredningar. SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. 2001.
  69. Annerbäck E-M, Wingren G, Svedin CG, Gustafsson PA. Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden – findings from a population-based youth survey. Acta Paediatrica. 2010;99(8):1229–36.
  70. Edleson JL. Children’s Witnessing of Adult Domestic Violence. J Interpers Violence. 1999 Aug 1;14(8):839–70.
  71. Uppsala Universitet, Nationellt centrum för kvinnofrid. Barn som upplever våld [Internet]. Available from: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/barn-som-upplever-vald/
  72. Psykologilexikon [Internet]. [cited 2019 May 6]. Available from: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/
  73. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - grundrapport. Folkhälsomyndigheten; 2019.
  74. Folkhälsomyndigheten. Pojkar mår bättre än flickor i tonåren. 2019 [cited 2019 Aug 21]; Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/mars/pojkar-mar-battre-an-flickor-i-tonaren/
  75. Schraml K, Perski A, Grossi G, Simonsson-Sarnecki M. Stress symptoms among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem. Journal of Adolescence. 2011 Oct 1;34(5):987–96.
  76. Rosander Å. The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance. [Institutionen för psykologi]: Lunds universitet; 2013.
  77. Haraldsson K. Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor. [Institutionen för medicin]: Göteborgs universitet; 2009.
  78. Nygren K. Adolescent self-reported health in the Umeå region: Associations with behavioral, parental and school factors. [Institutionen för socialt arbete]: Umeå Universitet; 2012.
  79. Hyllander Klas JM. Maskulinitet och jämställdhet. En introduktion till att förändra mansnormer. Sveriges Kommuner och Landsting; 2018.
  80. Cederblad, M. Ungas psykiska hälsa förbryllar forskare. Läkartidningen. 2013(110:CC9C).
  81. Curt Hagquist, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. Hur mäter vi ungdomars psykiska hälsa? Presentation vid SKL:s seminarium om Kvalitetssäkrad mätning av psykisk hälsa, Stockholm den 21 augusti 2019. 2019 Aug 21; Stockholm.
  82. Uppdrag Pykisk Hälsa. Nationella vård- och insatsprogram [Internet]. [cited 2019 Jul 1]. Available from: https://www.vardochinsats.se/
  83. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Förkortad livslängd hos psykiskt sjuka. Nyhetsbrev 2011:11. 2011.
  84. Socialstyrelsen. Psykiatrisk vård – ett steg på vägen. Öppna jämförelser och utvärdering 2010. 2010.
  85. Torgerson J, Risö Bergerlind L-L. Markant somatisk översjuklighet vid allvarlig psykisk sjukdom. Läkartidningen. 2018;115(38).
  86. Dödlighet i suicid (självmord) — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [cited 2019 Jul 1]. Available from: http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/
  87. Karanti A, Bobeck C, Osterman M, Kardell M, Tidemalm D, Runeson B, et al. Gender differences in the treatment of patients with bipolar disorder: A study of 7354 patients. Journal of Affective Disorders. 2015 Mar 15;174:303–9.
  88. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2016. Säker vård. En indikatorbaserad uppföljning. 2017.
  89. Kvalitetsregister ECT. Vårdresultat för patienter 2018. Elbehandling (ECT) [Internet]. [cited 2019 Jul 1]. Available from: https://registercentrum.blob.core.windows.net/ect/r/V-rdresultat-f-r-patienter_2018-BygvKAQUJB.pdf
  90. Nationella kvalitetsregistrest för biopolär affektiv sjukdom. Årsrapport 2017. Nationella kvalitetsregistrest för biopolär affektiv sjukdom. 2017.
  91. Nationellt Kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Årsrapport 2012 års resultat. 2012.
  92. Bjärehed J. Characteristics of Self-Injury in Young Adolescents: Findings from Cross-Sectional and Longitudinal Studies in Swedish Schools. [Institutionen för psykologi]: Lunds universitet; 2012.
  93. Tengelin E, Samulowitz A. Normkritiska perspektiv på självskadebeteende. Kunskatpscentrum för jämlik vård, KJV. Hälso- och sjukvårdsavdelingen. Västra Götalsndsregionen.; 2014 Jun.
  94. Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2017. 2017.
  95. Dödlighet enligt alkoholindex — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [cited 2019 May 6]. Available from: http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/dodlighet-enligt-alkoholindex/
  96. Socialstyrelsen. Barn och unga i psykiatrisk tvångsvård - Om rättigheter och tvångsåtgärder. 2015.
  97. Riksdagsförvaltningen. Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Svensk författningssamling 1991:1991:1128 t.o.m. SFS 2019:359 - Riksdagen [Internet]. [cited 2019 Jul 1]. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
  98. Psykiatrisk tvångsvård [Internet]. [cited 2019 May 8]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/psykiatrisktvangsvard
  99. Holm H, Björkdahl A, Björkenstam E. Tvångsvård med frågetecken. Läkartidningen. 2011;108(34):1544–5.
  100. Sveriges Kommuner och Landsting. Nya vägar mot framtidens psykiatri. 2012.
  101. Sveriges Kommuner och Landsting. Skador inom psykiatrisk vård. Markörbaserad journalgranskning. 2018.
  102. Regitz-Zagrosek V, Oertelt-Prigione S, Prescott E, Franconi F, Gerdts E, Foryst-Ludwig A, et al. Gender in cardiovascular diseases: impact on clinical manifestations, management, and outcomes. Eur Heart J. 2016 Jan 1;37(1):24–34.
  103. Schenck-Gustafsson K, Jonston-Holmström N, editors. Kvinnohjärtan : hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. Lund: Studentlitteratur; 2017.
  104. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2018. En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat. 2019.
  105. Schenck-Gustafsson K, editor. Kvinnohjärtan: hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. Lund: Studentlitteratur; 2011.
  106. Schenck-Gustafsson K. Woman in Red. Presentation presented at: Senaste nytt om kvinnohjärtat; 2019; Karolinska Institutet, Center for Gender Medicine.
  107. Scott PE, Unger EF, Jenkins MR, Southworth MR, McDowell T-Y, Geller RJ, et al. Participation of Women in Clinical Trials Supporting FDA Approval of Cardiovascular Drugs. J Am Coll Cardiol. 2018 May 8;71(18):1960–9.
  108. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer - utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. 2015.
  109. Alabas Oras A, Gale Chris P, Hall Marlous, Rutherford Mark J., Szummer Karolina, Lawesson Sofia Sederholm, et al. Sex Differences in Treatments, Relative Survival, and Excess Mortality Following Acute Myocardial Infarction: National Cohort Study Using the SWEDEHEART Registry. Journal of the American Heart Association. 6(12):e007123.
  110. Schenck-Gustafsson K, Dahlin S. Områdesrapport utöver de jämställdhetspolitiska delmålen: Hälsa Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06.
  111. Carnlöf Carina. Sex and gender differences in patients undergoing ablation of atrial arrhythmias. Karolinska. Inst för medicin, Huddinge.; 2018.
  112. Information om stroke | [Internet]. [cited 2019 May 14]. Available from: http://www.riksstroke.org/sve/patient-och-narstaende/stroke/
  113. Riksstroke. Stroke och TIA. Riksstrokes årsrapport 2017. 2018.
  114. Läkemedelsverket. Test på både män och kvinnor. [Internet]. [cited 2019 Mar 12]. Available from: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Vad-ar-ett-lakemedel/Sa-godkanns-ett-lakemedel/Test-pa-bade-man-och-kvinnor/
  115. Aktuellt [Internet]. [cited 2019 May 8]. Available from: https://janusinfo.se/beslutsstod/janusmedkonochgenus/genus/aktuellt.5.728c0e316219da8135e0142.html
  116. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för läkemedel [Internet]. [cited 2019 Mar 13]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel
  117. Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. Öppna jämförelser 2013. Läkemedelsbehandlingar. Jämförelser mellan landsting. 2013.
  118. Socialstyrelsen. Statistik om läkemedel 2015. [Internet]. [cited 2019 May 8]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/lakemedel/
  119. Läkemedelsverket. Årsrapport för biverkningar 2017. Enheten för läkemedelssäkerhet. (utan år).
  120. Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2017. Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län. 2018.
  121. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län. 2019.
  122. Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser. Jämställdhet - En grundläggande rättighet. 2016.
  123. Hammarström A, Hensing G. Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv: arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut; 2008.
  124. eHälsomyndigheten. Detaljhandel med läkemedel 2017. Ett tabellverk baserat på försäljningsuppgifter från svenska öppenvårdsapotek och försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel. Dokumentnummer: 2018/02049-2 [Internet]. 2018. Available from: https://www.ehalsomyndigheten.se
  125. Merlo J, Ohlsson H, Carlsson M. Tål inte rika skåningar ACEhämmare? Läkemedelsanvändning på (o) jämlika villkor i Skåne. Universitetssjukhuset MAS och Lunds universitet.; (utan år).
  126. Folkhälsomyndigheten. Orsak att avstå medicin (självrapporterat) efter kön och år. Andel (procent). [Internet]. [cited 2019 Mar 19].
  127. Gendered Innovations in Science, Health & Medicine, Engineering, and Environment. Osteoporosis Research in Men: Rethinking Standards and Reference Models [Internet]. [cited 2019 May 8]. Available from: http://www.genderedinnovations.se/page/en-US/61/Osteoporosis_Research_in_Men
  128. Smirthwaite G, Lundström M, Wijma B, Lykke N, Swahnberg K. Inequity in waiting for cataract surgery - an analysis of data from the Swedish National Cataract Register. International Journal for Equity in Health. 2016;15(1).
  129. Smirthwaite G, Lundström M, Swahnberg K. Doctors Doing Gender at Eye Clinics—Gender Constructions in Relation to Waiting Times for Cataract Extractions in Sweden. NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research. 2017 Apr 3;25(2):107–25.
  130. Svensk Kataraktkirurgi. Årsrapport 2017 baserad på data från Nationella Kataraktregistret. Antalet kataraktoperationer i Sverige 1980 - 2017 [Internet]. Nationella Kataraktregistret; 2017. Available from: http://kataragktreg.se
  131. Smirthwaite G, Lundström M, Albrecht S, Swahnberg K. Indication criteria for cataract extraction and gender differences in waiting time. Acta Ophthalmologica. 2014 Aug;92(5):432–8.
  132. Smirthwaite G. Genom genuslinser : Om patienters jämställdhet i tillgång till operation av gråstarr i Sverige. [Fakultetetn för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).]: Linnéuniversitetet; 2016.
  133. Svensk ryggkirurgisk förening. Uppföljning av ländryggskirurgi i Sverige. Rapport år 2007. 2007.
  134. Risberg G. Genusbias inom medicinen. In: Hovelius B, Johansson EE, editors. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur; 2004. p. 97–104.
  135. Strömqvist F, Strömqvist B, Jönsson B, Karlsson MK. Gender differences in patients scheduled for lumbar disc herniation surgery: a National Register Study including 15,631 operations. Eur Spine J. 2016 Jan 1;25(1):162–7.
  136. Triebel J, Snellman G, Sandén B, Strömqvist F, Robinson Y. Women do not fare worse than men after lumbar fusion surgery: Two-year follow-up results from 4,780 prospectively collected patients in the Swedish National Spine Register with lumbar degenerative disc disease and chronic low back pain. The Spine Journal. 2017 May 1;17(5):656–62.
  137. Kunskapscentrum för jämlik vård. Genusanalys av förskrivning av rullstolar i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen: Koncernavdelningen data och analys och Primärvårdens hjälpmedelsenhet; 2017 Oct.
  138. Örebro läns landsting. Genderbudget på förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel. 2013.
  139. Region Värmland, Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatrapport, program för hållbar jämställdhet. 2013.
  140. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting. 2012.
  141. Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgång till blodbanan vid bloddialys vid njursvikt. Vården i siffror - Statistik för kvalitets- och förbättringsarbete [Internet]. [cited 2019 May 13]. Available from: https://vardenisiffror.se/indikator?metadatameasure=9e4850b8-e7bf-448b-8176-9f5e1db31736&units=se
  142. Osika Friberg I. Women’s and Men’s Health care utilisation from a cost perspective. [Enheten för socialmedicin]: Göteborgs universitet; 2018.
  143. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer - Utvärdering 2018 - Vård vid astma och KOL - Huvudrapport med förbättringsområden. 2018.
  144. Wattmo C, Paulsson E, Minthon L, Londos E. A longitudinal study of risk factors for community-based home help services in Alzheimer’s disease: the influence of cholinesterase inhibitor therapy. Clin Interv Aging. 2013;8:329–39.
  145. Statens offentliga utredningar. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. SOU 2017:21. Wolters Kluwer; 2017.
  146. Wattmo C, Londos E, Minthon L. Solitary living in Alzheimer’s disease over 3 years: association between cognitive and functional impairment and community-based services. Clin Interv Aging. 2014 Nov 14;9:1951–62.
  147. Armuand GM, Rodriguez-Wallberg KA, Wettergren L, Ahlgren J, Enblad G, Höglund M, et al. Sex Differences in Fertility-Related Information Received by Young Adult Cancer Survivors. JCO. 2012 May 14;30(17):2147–53.
  148. Vaccination av pojkar mot HPV — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [cited 2019 May 13]. Available from: http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinationsprogram/utredningar-om-nationella-vaccinationsprogram/vaccination-av-pojkar-mot-hpv/
  149. Folkhälsomyndigheten. Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet. 2017.
  150. Hakimnia R, Carlsson M, T. Höglund A, Holmström IK. Doing gender in the context of telenursing: Analyses of authentic calls to a telenursing site in Sweden. Clinical Nursing Studies. 2014;3(2):24.
  151. Osika I, Evengård B, Waernulf L, Nyberg F. ”Tvättsäcksprojektet – genusskillnader inpå bara skinnet. Olika behandling för män och kvinnor vid några vanliga hudsjukdomar”. Läkartidningen. 2005;102(40):2864–2851.
  152. IVO.se. Om patientnämnden [Internet]. IVO.se. [cited 2019 Apr 2]. Available from: https://www.ivo.se/for-privatpersoner/om-patientnamnden/
  153. Inspektionen för vård och omsorg. Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018. Delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS). 2019.
  154. Inspektionen för vård och omsorg. IVO - Årsredovisning 2018. 2019.
  155. Inspektionen för vård och omsorg. Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018. 2019.
  156. Inspektionen för vård och omsorg. Enskildas klagomål enligt PSL. Slutredovisning av regeringsuppdraget (dnr S2016/07779/RS). 2018.
  157. Pukk K, Lundberg J, Penaloza-Pesantes RV, Brommels M, Gaffney FA. Do Women Simply Complain More? National Patient Injury Claims Data Show Gender and Age Differences. Quality Management in Healthcare. 2003 Dec;12(4):225.
  158. Upmark M, Borg K, Alexanderson K. Gender differences in experiencing negative encounters with healthcare: A study of long-term sickness absentees. Scand J Public Health. 2007 Dec 1;35(6):577–84.
  159. Swahnberg K, Wijma B. Kränkningar i vården – olika perspektiv. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön i medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010. p. 325–39.
  160. Wijma B, Swahnberg K. Kränkningar och tystnader. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön i medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010. p. 341–56.
  161. Swahnberg K, Wijma B, Wingren G, Hilden M, Schei B. Women’s perceived experiences of abuse in the health care system: their relationship to childhood abuse. BJOG: An Internal Journal of Obs Gyn. 2004 Dec;111(12):1429–36.
  162. Swahnberg K, Davidsson-Simmons J, Hearn J, Wijma B. Men’s experiences of emotional, physical, and sexual abuse and abuse in health care: A cross-sectional study of a Swedish random male population sample. Scand J Public Health. 2012 Mar 1;40(2):191–202.
  163. Swahnberg K, Thapar-Björkert S, Berterö C. Nullified: Women’s perceptions of being abused in health care. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 2007 Sep;28(3):161–7.
  164. Swahnberg K, Wijma B, Hearn J, Thapar-björkert S, Swahnberg K, Wijma B, et al. Mentally Pinioned: Men’s Perceptions of Being Abused in Health Care.
  165. Swahnberg K, Schei B, Hilden M, Halmesmäki E, Sidenius K, Steingrimsdottir T, et al. Patients’ experiences of abuse in health care: a Nordic study on prevalence and associated factors in gynecological patients. Acta Obstet Gynecol Scand. 2007 Jan;86(3):349–56.
  166. Diskrimineringsombudsmannen. Rätten till sjukvård på lika villkor. 2012.
  167. Popoola M. Lyssna, förklara och förstå. Romskja migranters mnöten med sjukvård i Sverige. FoU-rapport 2011:5. Malmö Högskola; 2011.
  168. Jansson A-C, Jacobson M. Krock eller möte? Om professionallt bemötgande och heteronormen. RFSL; 2006.
  169. Röndahl G. Homosexuella patienter och närståendes upplevelser i vården. [Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap]: Uppsala universitet; 2005.
  170. Sveriges Kommuner och Landsting. Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018. Befolkningens attityder till, förväntningar på och erfarenheter av hälso- och sjukvården. 2019.
  171. Vårdanalys. Vården ur befolkningens perspektiv 2016 – en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder. PM 2016:5. 2016.
  172. Hamberg K, et al. Gender bias in physicians management of neck pain: A Study of the Answers in a Swedish National Examination. Journal of Women’s Health & Gender-Based Medicine. 2002;11(7):653–66.
  173. Johansson E, et al. Gender bias in female physician assessments. Women considered better suited for qualitative research. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2002;20(2):79–84.
  174. Hamberg K, Risberg G, Johansson E. Male and female physicians show different patterns of gender bias: A paper-case study of management of irritable bowel syndrome. Scandinavian Journal of Public Health. 2004;32(2):144–52.
  175. Andersson J. Genusgörande och läkarblivande. Attityder, föreställningar och förväntningar bland läkarstudenter i Sverige. [Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/Umeå centrum för genusstudier]: Umeå Universitet; 2012.
  176. Busk Y. Olika villkor för kvinnor och män. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. 2013;
  177. Koch A, Edwards A, Haapaniemi S, Nordin P, Kald A. Prospective evaluation of 6895 groin hernia repairs in women. Brittish Journal of Surgery. 2005;92:1553–8.
  178. Kald A. Bråck i ljumsken hos kvinnor: en genusfråga på flera nivåer. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010. p. 453–66.
  179. Risberg G. Genusbias inom medicinen. In: Medicinsk genusforskning: teori och begreppsutveckling. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2004.
  180. Sveriges kommuner och landsting. Jämställda sjukskrivningar: arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2010.
  181. Myndigheten för vårdanalys. Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården? PM 2013:3. 2013.
  182. Statistiska Centralbyrån. På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. 2012.
  183. Lindén C, Milles U, editors. Feministisk bruksanvisning: essäer. Stockholm: Norstedts; 1995.
  184. de Beauvoir S. Det andra könet. Stockholm: Norstedts; 2002.
  185. Chadwick W. Women, art, and society. London: Thames & Hudson; 2002.
  186. Greer G. The obstacle race: the fortunes of women painters and their work. London: Tauris Parke Paperbacks; 2001.
  187. Einarsson J, Hultman T. Godmorgon pojkar och flickor: Om språk och kön i skolan. Malmö: LiberFörlag; 1984.
  188. Stahlman B. Könsrollernas maskerad. Lund: Studentlitteratur; 1988.
  189. Dahlerup P. Omedvetna attityder hos en recensent. In: Arping Å, Nordenstam A, editors. Genusvetenskapliga litteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur; 2005.
  190. Socialstyrelsen. Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. 2004.
  191. Wennerås C, Wold A. Nepotism and sexism in peer-review. Nature. 1997;387:341–3.
  192. Backman S. Den sjuke mannen: populärkulturella gestaltningar av manlig ohälsa. Stockholm: Carlsson; 2005.
  193. Hammarström A. Genusperspektiv på medicinen – två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. 2011 Sep 7; Föredrag på Görel Bohlin-dagen.
  194. Balkmar D. Kör så det ryker! : hälsorisker i samspelet mellan män, maskulinitet och bil. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010.
  195. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Manliga förare ett stort trafiksäkerhetsproblem. NTF Nättidningen. 2007 Dec 17;
  196. Svenska livräddningssällskapet. Preliminär årsrapport för omkomna vid drunkningsolyckor 2018 [Internet]. Available from: https://svenskalivraddningssallskapet.se/media/1346/arsrapport-drunkningsstatistik-2018_.pdf
  197. SVT Nyheter. Sex gånger fler män än kvinnor drunknade. 2016 Aug 5 [cited 2019 Jul 1]; Available from: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sex-ganger-fler-man-an-kvinnor-drunknade-i-juli-manad
  198. SVT Nyheter. Män är överrepresenterade i drunkningsolyckor: ”En målgrupp som är tuff att nå”. 2017 Jun 24 [cited 2019 Jul 1]; Available from: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-ar-overrepresenterade-i-drunkningsolyckor-en-malgrupp-som-ar-tuff-att-na
  199. APel Forskning & Utveckling. Program för Hållbar Jämställdhet: Resultat och effekter av ett utvecklingsprogram. Slutrapport från följeforskningen 2008–2013. 2013.
  200. Sveriges Kommuner och Landsting. Sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling. 2019.
  201. Sveriges Kommuner och Landsting. Jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv. 2016.
  202. Vårdguiden 1177.
  203. Smirthwaite G. ”42 genusmedicinska begrepp”. In: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, editors. Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur; 2010. p. 33–51.
  204. Nationalencyklopedin.
  205. Stål J, Westerståhl A. Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal. Rapport på uppdrag av Rättighetskommitténs kansli, Västra Götalandsregionen; 2012.
  206. Begreppsordlista [Internet]. RFSL. [cited 2019 Jul 1]. Available from: https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/begreppsordlista/
  207. Andersson A, Bendtsen P, Spak F. Riskbruk av alkohol. Oklart begrepp som behöver tydlig definition. Läkartidningen. 2010;107(19–20).
  208. Agerberg M. DSM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende. Läkartidningen. 2013;110(41).