Ordlista

ACE-hämmare, Angiotensin Converting Enzyme, är blodtryckssänkande läkemedel som hämmar en viss typ av enzym i kroppen Läkemedlet gör att blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. De används med fördel av personer som även har besvär av hjärtsvikt eller diabetes. En känd biverkan av ACE-hämmare hos kvinnor är torrhosta.

ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som definieras av bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet (202).

Alkoholrelaterad dödlighet omfattar, enligt Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning och Socialstyrelsen, dödsfall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada nämns i dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak. Exempel på alkoholrelaterade diagnoser är leversjukdom, beteendestörning och fosterskada.

Bias. En skevhet i form av ett systematiskt fel som exempelvis snedvrider forskningsresultat.

CEMR-deklarationen. The Council of European Municipalities and Regions (CEMR), det europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, är en sammanslutning för kommunförbund och regionförbund, öppen för alla länder som är medlemmar i Europrådet. CEMR har tagit fram en deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män som undertecknats av ett stort antal kommuner, landsting och regioner.

Depression. För att uppfylla kriterierna för depression, ska patienten ha minst ett av följande två symtom: minskad glädje eller nedstämdhet. Dessutom ska patienten ha minst fyra av följande symtom: viktförändringar, sömnrubbningar, ofrivilliga eller fördröjda rörelser, brist på energi, känslor av skuld och värdelöshet, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet samt självmordstankar (202).

Dödlighet. I Öppna jämförelser används indikatorn dödlighet när man beskriver dödsorsaker i befolkningen, exempelvis dödligheten i cancersjukdomar. Begreppet överdödlighet förekommer också i Öppna jämförelser. Det innebär ”extra” dödsfall utöver de som förväntas till följd av ett visst tillstånd. Exempelvis finns en överdödlighet i somatiska sjukdomar bland personer med psykiatrisk diagnos.

Förstämningssyndrom omfattar till exempel känslor av håglöshet, att tappa intresset för omgivningen och att sova dåligt.

Försäkringsmedicin definieras av Nationellt Försäkringsmedicinskt forum som vetenskapen om hur diagnostik, behandling och sjukdomsförebyggande påverkar och påverkas av försäkringsförmåner som är baserade på medicinska kriterier.

Förtidspension är en term som officiellt inte används längre. Sedan 2003 heter det i stället sjuk- eller aktivitetsersättning.

Genus är ett ord med många betydelser. Exempelvis är genus en lingvistisk term samt en term inom matematiken. I sammanhang som genusvetenskap och genusforskning syftar genus på socialt konstruerade aspekter av kön, och definieras på följande sätt i Nationalencyklopedin: ”genus, begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön”.

Genusbias i medicinen innebär en bias (det vill säga felaktighet eller skevhet) i forskning eller behandling och att felaktigheten har att göra med kön/genus.

Genusforskning definieras enligt Nationalencyklopedin som ”forskning, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, där genus, manligt och kvinnligt som sociokulturella konstruktioner, ställs i fokus.”

Genussystemet. En i Sverige mycket känd teori är professor Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Genussystemet bygger enligt Hirdman på två principer: Segregering, vilket innebär att det skapas skillnader mellan kvinnligt och manligt och att könen hålls isär, och hierarki som innebär att det manliga är norm och överordnat det kvinnliga.

Genusmedicin kan beskrivas som vård, behandling och medicinrelaterad forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus.

HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner och används som samlingsbegrepp i samband med frågor om sexuell läggning och könsidentitet.

LHBT är en annan beteckning som används i detta sammanhang. Bokstaven L finns med för att synliggöra lesbiska, och har lagts till på grund av att ordet homosexuell kan tolkas som enbart gällande män. Ytterligare en beteckning är HBTQ, där Q lagts till i syfte att synliggöra queer (203). Queer kommer från engelskans queer som betyder ”konstig”, ”excentrisk”, ”homosexuell”. I engelskan är queer ett slanguttryck för homosexuell. På 1980-talet i USA kallade radikala aktivister sig för queer för att uttrycka sin stolthet och ta avstånd från den normativa heterosexualitetens påbud. Queer används bland annat som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning eller identitet, och kan exempelvis betyda att man inte bryr sig om vilket kön man attraheras av eller att man inte kan eller vill definiera sin sexuella identitet med de begrepp som traditionellt används. Ytterligare förkortningar som används i liknande sammanhang är HBTQI, där I står för intersexuell eller intersexperson och syftar på personer med oklar könstillhörighet. Intersexvariationer är medfödda tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna eller könsorganens utveckling är atypisk (203,204).

HBTQ , se HBT ovan

Heteronorm är enligt Nationalencyklopedin ”den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle. Därmed blir varje annan sexuell läggning, såsom homosexualitet och bisexualitet, betraktad som onormal” (204).

Heteronormativitet är en konsekvens av heteronormen som innebär att heterosexualitet anses vara det naturliga, normala och önskvärda sättet att ordna relationer mellan människor. Heteronormativitet innebär bland annat att det tas för givet att människor är heterosexuella (205).

ICD, International Classification of Diseases, är Världshälsoorganisationens klassifikationssystem av sjukdomar, som i Sverige används parallellt med DSM-manualen.

Indikation och Indikator. Indikation beskrivs i Nationalencyklopedin som ”något som talar för att ett visst förhållande föreligger; inom medicinen omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd, t.ex. vid utredningen eller behandlingen av en sjukdom eller ett symtom. Talar omständigheterna emot en viss åtgärd, talar man om kontraindikation”. I den här översikten används indikation bland annat i just den medicinska bemärkelse som Nationalencyklopedin beskriver. Men indikation används också i samband med jämställdhet i vården, och då mer specifikt i samband med att något tyder på att vården kan vara ojämställd i vissa områden. En indikation är i det här fallet något som pekar mot att jämställdheten i vården kan ifrågasättas eller bör granskas.

Ordet indikator förekommer i denna översikt i en mycket specifik bemärkelse, nämligen den som används i rapporten Öppna jämförelser. För att kunna mäta vårdens kvalitet och effektivitet har ett stort antal indikatorer tagits fram, och på följande sätt beskrivs de kriterier som varit vägledande i urvalet av indikatorer till Öppna jämförelser:

Mätbar och tillgänglig
Vedertagen och valid
Relevant. Indikatorn ska avse väsentlig volym/kostnad, eller väsentlig
aspekt eller problem
Tolkningsbar
Påverkansbar.
Resultat och process. Både resultatmått och processmått kan användas. Processmått ska avse åtgärder i hälso- och sjukvården som bedöms ha enstark påverkan på resultatet för patienten.

Intersektionalitet kommer från intersection, som i nordamerika betecknar vägkorsning. Intersektionalitet kan kortfattat sägas handla om att olika maktordningar korsar varandra. En människas levnadsvillkor hänger samman med exempelvis kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, tillhörighet till socioekonomisk grupp, sexuell läggning, ålder och funktionsförmåga, och dessa maktordningar påverkar varandra. Intersektionell forskning beskriver och analyserar exempelvis konsekvenserna som uppstår när människor underordnas i samband med två eller flera maktordningar som korsas.

Jämställdhetsintegrering innebär enligt Europarådets definition ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”

Kön kan tyckas vara en enkel och okomplicerad term, men kan syfta på olika saker. Kön har till exempel definierats utifrån den typ av könsceller, så kallade gameter, som en individ producerar och där honans och hanens celler skiljer sig åt. Men i såväl vardagsspråk som inom genusforskning används kön mycket ofta i en betydligt bredare bemärkelse som täcker helheten av att vara kvinna eller man. Människor uppfattas oftast som att de tillhör ett visst kön, oavsett vad man vet om hur det står till med deras könscellsproduktion.

Det finns också personer som inte identifierar sig entydigt med någon av de vanligaste könskategorierna, och det finns kulturer som inte delar in människor i bara två kön, utan i flera. På följande sätt beskriver RFSL kön;

Begreppet kön är ett system som i de flesta sammanhang används för att särskilja människor genom att dela in dem i grupperna kvinnor och män. Kön är dock mycket mer komplext än så. Kön kan brytas ned i fyra olika delar:

Kropp. Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön utan kan ses som en skala.
Juridiskt kön. Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår i Sverige också av näst sista siffran i personnumret. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på om barnet har snopp eller snippa.
Könsidentitet . En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man med mera).
Könsuttryck. Hur en person uttrycker sitt kön genom attribut till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, röst med mera.” (206).

LHBT, se HBT.

Missbruk och beroende är medicinska termer som beskriver konsekvenser av skadligt alkoholbruk. För att räknas som beroende måste man uppfylla ett antal kriterier som bekräftar att man är starkt biologiskt och psykologiskt beroende av drogen. Missbruk däremot är ett begrepp som tar fasta på alkohol eller droganvändningens sociala konsekvenser (207,208).

Riskbruk. Med begreppet riskbruk avses ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Riskbruk kan definieras utifrån konsumtion, det vill säga hur mycket alkohol som konsumeras per tillfälle eller per vecka, men det finns inga officiellt antagna riktlinjer för riskbruksgränser (207).

Social gradient: Folkhälsomyndigheten beskriver den sociala gradienten som de ”sociala skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i samhället (mätt i tillgångar, makt eller prestige) kan beskrivas med den sociala gradienten i hälsa. Den innebär att hälsan blir sämre för varje steg nedåt i den sociala hierarkin, vare sig det handlar om inkomst, yrke eller nivå på utbildning. Det handlar således inte om två motpoler där ena gruppen har god och den andra har dålig hälsa, utan snarare om en gradvis skillnad.” (35)

Transpersoner definieras i Nationalencyklopedin en ”samlingsterm för personer som ifrågasätter den könstillhörighet de tilldelades vid födelsen och därför permanent eller tidvis överskrider biologiska och/eller sociala könsgränser. I RFSL:s begreppsordlista förklaras begreppet transperson på följande sätt: ” En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Att vara transperson kan också innebära att en inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.”

ULF-undersökningen. Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) genomförs årligen i ett slumpmässigt urval av 12–13 000 personer över 16 år. Varje person telefonintervjuas om bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, sociala relationer och trygghet.

Åldersstandardisering. Dödlighet och förekomst av sjukdomar hänger i hög grad samman med ålder. När man vill jämföra sjuklighet eller dödlighet mellan grupper behöver man därför ta hänsyn till eventuella skillnader i ålder. En sådan beräkning kallas för ”standardavvägning efter ålder” eller ”åldersstandardisering”, och neutraliserar den inverkan som ålder har så att det går att jämföra andra kategorier, exempelvis kön (21).