Nära vård 2021 och 2022Till toppen

Nära vård 2021 och 2022


Berättelser och lärande från omställningen till Nära vård

Utgivningsdatum: 2022-06-16

Stäng
Ämnesord

Inledning

Under 2021 och de första månaderna av 2022 har mycket hänt för att driva Nära vård framåt.

Kommuner och regioner fortsätter att utveckla sitt arbete med att ställa om och har i samtliga län tagit fram målbilder för arbetet, ofta tillsammans med invånare. De personcentrerade och samskapade arbetssätten blir också allt vanligare. Patient-, brukar- och närståendeorganisationer samt professionsföreningar engagerar sig i Nära vård och driver utveckling inom till exempel personcentrering, delaktighet och samordning utifrån människors levda liv, bland annat genom så kallade patientkontrakt. Flera myndigheter har ett stödjande eller granskande uppdrag kopplat till Nära vård. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) utvecklar sitt stöd genom att rusta flera ledare i att göra förändringen, skapa och förmedla kunskap och stödja i att navigera i det vård- och omsorgslandskap som nu växer fram.

Med denna samling av berättelser och lärande från 2021 och 2022 vill SKR erbjuda en möjlighet att ta del av hur den Nära vården tar form. Innehållet kommer bland annat från kommuners och regioners helårsrapportering av överenskommelsen om God och nära vård 2021 (i det följande kallad helårsrapporteringen/helårsrapporter). För att se vilka förflyttningar som skett under 2021 görs vissa jämförelser mellan helårsrapporterna och motsvarande delårsrapporter för 2021 (i det följande kallad delårsrapporteringen/delårsrapporter).

Innehållet i denna samling berättelser och lärande utgörs också av SKR:s kunskapsbyggande arbete, myndigheternas rapportering, samt professions-, patient- och närståndeorganisationers berättelser om deras arbete med Nära vård.

En genomgång och analys av innehållet i rapporterna har gjorts av Kajsa Westling och Kalle Pettersson vid Hälsolabb.

Vi flyttar fokus

Omställningen till Nära vård är ett skifte i vad vi har i fokus när vi utvecklar vård, omsorg och hälsa. Från att fokusera på organisation till fokus på person och relationer. Från isolerade vård och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus. Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande. Från att se invånare och patienter som passiva mottagare till att se dem som aktiva medskapare av sin vård och hälsa. Utifrån dessa fokusför-förflyttningar kan vi se flera mönster växa fram i kommuner och regioner under 2021. Till exempel att flera involverar invånare, patienter och brukare i utveckling av vård och omsorg, i allt från enstaka projekt till systematiska arbetssätt för involvering. Alla län anger också att de arbetar med hälsofrämjande arbete, och initiativ för personcentrerade arbetssätt har blivit vanligare under 2021, till exempel genom arbetet med patientkontrakt.

Illustration som visar Nära vårds fokusförflyttningar. Från att fokusera på organisation till fokus på person och relationer. Från isolerade vård och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus. Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande. Från att se invånare och patienter som passiva mottagare till att se dem som aktiva medskapare av sin vård och hälsa.Förstora bilden

I omställningen till Nära vård är dess fyra fokusförflyttningar centrala för att skapa en mera personcentrerad vård.

Utveckla vården genom personcentrering

Fokusförflyttning: Från fokus på organisation till fokus på person och relation

Regionernas och kommunernas helårsredovisning för 2021 visar att majoriteten av länen anger personcentrering som en viktig utgångspunkt eller strategi i omställningsarbetet. Inom detta har länen har kommit olika långt. Några regioner har strategier och strukturer för att stimulera till personcentrerade arbetssätt på plats sedan länge. Fler anger att man håller på att utveckla strategier eller arbetssätt för att öka personcentreringen. Jämfört med delårsredovisningarna 2021 pågår fler konkreta utvecklingsprojekt och aktiviteter, och fler har kommit längre i att inkorporera personcentrering i sina strategier och planer.

Många län anger patientkontraktet som en central och ofta sammanhållande del av arbete med att utveckla personcentrering. Många län anger även sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp som en viktig strategi för att öka personcentreringen. Många arbetar med att kartlägga, göra GAP-analyser och arbeta fram fler sammanhållna personcentrerade vårdförlopp. Flera län utvecklar stödprocesser, anställer samordnare eller skapar nätverks- eller arbetsgrupper för arbetet med patientkontrakt, sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp och personcentrerade arbetssätt. Några län arbetar med utbildning av medarbetare, till exempel Kalmar, Sörmland och Västerbotten.

I regioners och kommuners arbete är det flera utvecklingsteman i Nära vård som kopplas till personcentrering, till exempel digitala tjänster för att bidra till ökad delaktighet och ökad självständighet genom så kallad egenmonitorering. Några exempel finna på initiativ för att följa upp personcentrering. Till exempel Uppsala som inom ramen för patientkontrakt ska prioritera aktiviteter utifrån öppna svar i Nationell patientenkät (NPE). Örebro vill breddinföra arbetet med Vård och omsorgskollen (tidigare Webbkollen) som en uppföljning av patientens upplevelser. Och när det gäller undvikbar slutenvård arbetar regionen med en utveckling av mer kvalitativa mått där regelbunden mätning av patienternas upplevelse ingår.

Exempelvis Region Dalarna och Västragötalandsregionen (VGR) har under en längre period haft ett systematiskt arbete med att utveckla och främja mer personcentrerade arbetssätt. Det har börjat ge resultat. I VGR har det personcentrerade arbetssättet integreras i förvaltningarnas ordinarie utvecklingsarbete, efter att tidigare haft specifika förändringsledare anställda. Nu ses många förbättringsarbeten som står på tydlig personcentrerad grund. Region Dalarna har tidigare gjort omfattande insatser med kunskapsspridning och arbeten inom personcentrerad vård. I samarbete med Högskolan i Dalarna följs implementeringen, och två artiklar kring mätning av personcentrering har publicerats. 2021 års resultat i NPE har även förbättras i samtliga dimensioner jämfört med tidigare mätningar.

Mer om personcentrering i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Lena Renman

Lena Renman är distriktssköterskan som har en del av sin arbetsplats på gatorna i Umeå. Där möter hon personer utan hem. Lisbeth Löpare Johansson samtalar med henne om vikten av att vara ärlig och rak, nära och där personen är. Om att skapa trygghet och tillit. Om att vi måste gå utanför ramarna, och fånga ögonblicket för människors bästa. Det blir också ett samtal om kärleken till människorna som drivkraft och om tillgänglighet.

Nära vård-podden träffar Lena Renman

Exempel på arbetet med personcentrering

Halland: I en av de halländska kommunerna har man under 2021 påbörjat ett projekt med en kundresa med ett tjänstelogiskt perspektiv. Kundresan syftar till att utveckla kundflöden och kundresor genom verksamheterna. Den förväntade nyttan av projektet är att kommunen ska kunna skapa en ändamålsenlig verksamhet som har målgruppens bästa i fokus och där samtliga inblandade aktörer agerar samordnat oavsett profession eller vilka lagar som reglerar verksamheterna.

Västerbotten: Ett utbildningsmaterial om personcentrerad vård och omsorg har tagits fram som stöd för kunskapsspridning och utformning av vård. Materialet bygger på djupintervjuer med invånare, förarbeten inom lagstiftningsområdet och aktuell forskning.

Kalmar: Genomför kontinuerliga utbildningsinsatser för att öka kompetensen hos medarbetare i syfte att vården skall utgå från individens behov, preferenser och resurser. Utbildning i Person- och familjecentrerad vård består av studiecirkel a´ 5 tillfällen totalt 10 timmar. Bland annat inkluderas djupgående dialog om det person- och familjecentrerade arbetssättet.

Patientkontrakt ett verktyg för att arbeta personcentrerat

I denna film berättar patienten Mary om vilken nytta patientkontrakt gör för henne. Vi får också höra flera personer som arbetar i vården berätta om arbetet med patientkontrakt och vilka nyttor de ser med det.

Under 2021 har arbetet med införandet av patientkontrakt fortsatt som en central del i omställningen till Nära vård. Av helårsrapporterna kan också utläsas att flera aktiviteter kring patientkontrakt pågår nu jämfört med vad som redovisades i delårsrapporterna 2021.

Ett patientkontrakt är en överenskommelse mellan patienten och vården om hur båda parter ska hjälpas åt för att främja hälsa och behandla eventuell sjukdom i patientens liv.
I detta ingår bland annat att ha en dialog om vad som är viktigt för patienten i dess liv och hur vården kan stödja det, vem som är patientens fasta vårdkontakt samt vad som är nästa steg i personens vård.

Flera län jobbar med att möjliggöra att dokumentera en vårdplan eller överenskommelse i sina journalsystem. Flera län anger också att de har pilotverksamheter utsedda för att börja testa patientkontraktet. Några få län anger att de redan gör en hel del av det som finns i patientkontraktet eller att de håller på att se över vad de redan gör idag och vad som återstår att utveckla. Jönköping och Dalarna kan följa utvecklingen av delar av patient-kontraktet. I Dalarna har man sen tidigare ett journalverktyg som utvecklats för att användas för gemensam dokumentation av överenskommen vårdplan mellan patient och hälso-och sjukvårdspersonal. Journalverktyget är utformat som en individuell vårdplan. Dalarna anger att användningen av journalmallen ökat med 47 procent från 2020-2021.
I Jönköping har cirka 20 000 patientkontrakt registrerats.

Under 2021 och 2022 har en handfull regioner börjat kommunicera erbjudandet om patientkontrakt till invånare. Kommunikationsmaterial tas fram och information om patientkontrakt kommer också upp på olika delar av 1177.se. Från 2021 och 2022 finns också berättelser och citat från patienter, närstående och medarbetare i vården som vittnar om nyttan med patientkontrakt. Det nationella nätverket, med projektledare och team från respektive region, har ett starkt engagemang i det fortsatta införandet. Viktiga frågor att fortsätta jobba med under 2022 är bland annat att:

  • ingångna patientkontrakt ska kunna registreras i patientens journal och därmed bli tillgängliga för patienten och all berörd vårdpersonal
  • fortsätta kommunicera och föra dialog med invånare om möjligheten att vid behov få ett patientkontrakt
  • fortsätta arbetet med att skapa en sammanhållen vy för patientkontrakt på 1177 (blir en del av arbetet med Vision e-hälsa 2025).
llustration som visar framsidan av skriften ”Ett steg till”. På bilden syns flera händer som greppar varandra i en cirkel och som ska symbolisera att många personer behöver samarbeta för att samskapa hälsa, vård och omsorg.

Ny guideskrift om samskapande genom Patientkontrakt

I maj 2022 publicerade SKR en guide om hur hälsa, vård och omsorg kan utvecklas genom samskapande och patientkontrakt. Guiden innehåller ett sammanfattande kunskapsunderlag om samskapande, patientkontrakt och om att driva förändring i komplexitet. Den vänder sig i första hand till beslutsfattare, chefer och medarbetare som arbetar med omställningen till nära vård i regioner och kommuner, och kan med fördel läsas tillsammans med handboken ”Att driva omställningen till Nära vård”.

Ett steg till – en guide till en mer samskapad hälsa, vård och omsorg genom patientkontrakt

Sagt om patientkontrakt

”För mig bidrar patientkontrakt till att jag får så mycket liv som möjligt, med överenskommelsen så blir det tydligt vad jag kan göra själv och vad vården gör”
Patient 2021

”Tidigare hörde jag av mig hela tiden till vårdcentralen för jag var orolig och kände inte att någon hade koll. Med patientkontraktet så vet jag vad nästa steg är och känner mig trygg och behöver inte hela tiden ringa för att få veta”.
Patient 2021

”Som närstående har det gjort skillnad som natt och dag när vi fick patientkontrakt, nu har vi kunnat fokusera på livet och inte vården”.
Patient 2021

”Om vi gör patientkontrakt överenskommelser med patienten tar det några sekunder extra men sparar mycket tid och onödig oro, för patienten vet sitt nästa steg och behöver inte höra av sig flera gånger”.
Medarbetare 2021

”Jag är förvånad över att patienterna har börjat ta mer och mer ansvar när vi gjort ett patientkontrakt. Det märks till exempel vid kontrollerna när de kommer hit och har gått ner i vikt eller slutat röka”.
Medarbetare 2021

Läs mer om patientkontrakt på SKR:s webbplats

Fasta kontakter

Arbetet med fast vårdkontakt och fast läkarkontakt är viktiga delar för att skapa kontinuitet och trygghet för patienter och brukare. Det bidrar till att öka personcentreringen. Sammanfattningsvis verkar det enligt helårsrapporteringen pågå fler konkreta aktiviteter kring fasta kontakter jämfört med delårsrapporteringen.

I helårsredovisningen 2021 beskriver flera regioner sina arbeten med handlingsplaner för att arbeta med kontinuitet, fast läkarkontakt och fast vårdkontakt. Flera regioner anger även att man har, eller tar fram riktlinjer för arbetet med fasta kontakter.

PrimärvårdsKvalitet som finns i 20 av 21 regioner har under året utvecklat indikatorer för att kunna mäta fast läkarkontakt. Dessa indikatorer kräver visst anslutningsarbete men några regioner har under året fått dessa på plats. Sedan tidigare finns även indikatorer för att kunna följa kontinuitetsindex i PrimärvårdsKvalitet, vilket möjliggör en effektiv och likvärdig datainsamling och att den nationella utvecklingen kan följas över tid.

Flera regioner uppger även att man har god eller mycket god tillgång till fast läkarkontakt för personer som bor på särskilt boende (SÄBO). Vissa anger att man prioriterar just sjuka äldre eller äldre som bor på SÄBO, men även i vissa regioner patienter i hemsjukvård, personer med LSS, och personer med omfattande psykisk ohälsa för fast läkarkontakt. En del län anger att krav på fasta kontakter har stärkts i förfrågningsunderlag, uppdrag eller liknande till vård- eller hälsocentral.

Under hösten 2021 genomförde SKR en undersökning visade att 93 procent av personer i SÄBO har en fast läkarkontakt och 97 procent har en fast vårdkontakt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det framkom även tre förbättringsområden där bland annat begrepp och termer tydligare behöver definieras. De senaste två åren har också antalet ST-läkare i allmänmedicin ökat med 11 procent.

Några regioner har infört, eller planerar att införa, olika typer av ersättningar för att stimulera till bättre kontinuitet eller fasta kontakter. Region Värmland tillför budgetmedel för fast vårdkontakt och samordnande sjuksköterska på länets vårdcentraler. Norrbotten har infört en stanna-kvar-premie riktat till specialister i allmänmedicin. Flera anger att man arbetar med att förbättra arbetsmiljön för att kunna behålla läkare. Fler regioner anger att man arbetar för att, eller har sett till att, det är möjligt att följa fast vårdkontakt och läkarkontakt i journalen eller andra system.

Nästan alla på SÄBO har fast läkarkontakt – nyhet på www.skr.se

SKR:s arbete med fasta kontakter

Mer om fasta kontakter och relationer i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Elisabeth Adamsson och Susanne Steen

Ett samtal med Elisabeth Abrahamsson, vårdsamordnare Region Örebro Län och Susanne Steen, projektledare kontinuitet och fasta vårdkontakter SKR. De talar om vikten av goda relationer och samordning som skapar trygghet och ett bättre stöd för patienten. Om att skapa utrymme för alla professioner att göra det de är bäst på. Om ”dragspelsvård” där mina behov som patient styr över när jag har kontakt med vården.

Nära vård-podden träffar Elisabeth Adamsson och Susanne Steen

Invånare som samskapar sin vård och omsorg

Fokusförflyttning: Från passiva mottagare till aktiva medskapare

Samskapande är centralt med patienter, brukare, närstående och invånare, både i det enskilda mötet med vård och omsorg och i utvecklingen av vård- och omsorgstjänster. En majoritet av länen har rapporterat någon eller några aktiviteter som handlar om medskapande, involvering och delaktighet. I flera målbilder nämns vikten av att stärka personens egen kraft och förmåga.

Flera aktiviteter och konkreta projekt redovisas i helårsredovisningen 2021 jämfört med delårsedovisningarna 2021. Det är dock olika nivå och struktur på arbetet, från att exempel ges på enstaka projekt där invånare involverats till ett mer systematiskt arbete. Region Kronoberg har till exempel ramverk för patientmedverkan och en ”resursgrupp vårderfarenhet”.

Flera län anger att de använder tjänstedesign för att skapa brukarfokus i utvecklingsarbetet; (till exempel Sörmland, Örebro, Västmanland, Värmland, Stockholm, Västernorrland.) Några anger att de har utbildningar i tjänstedesign för medarbetare.

Teman som syns i de rapporterade aktiviteterna kring samskapande och delaktighet är:

  • Stötta invånarnas egna resurser och delaktighet, till exempel stärka egenvård, egenmonitorering, olika tjänster via 1177, olika typer av skolor som Artrosskola.
  • Brukare som arbetar i vården, i de flesta fall inom psykiatrin: brukarstyrd revison för att förstå hur patienter upplever övergångar, patient- och närståendeexpedition som bemannas av brukar- och närståendeföreningar, självvald inläggning, peer-support i flera regioner.
  • Involvering på systemnivå/i utvecklingsarbete. Här finns många exempel så som:
    • att utveckla en modell för hälsocenter tillsammans med invånare, civilsamhälle och föreningsliv
    • levande bibliotek/intressebank i minst tre regioner
    • invånar- och medborgardialoger
    • anställda brukarsamordnare.
Bild som visar början av filmen "Näsåker samskapar". Bilden har gul bakgrund och en illustration av fyra vikfigurer i papper som håller hand. Klicka på bilden för att spela upp filmen.

Klicka på bilden för att spela upp filmen.

Exempel på aktiviteter och projekt kopplade till samskapande och delaktighet

Region Halland: Min operation - digitalt verktyg inför operation gör det enklare för patienten att vara delaktig och ta ansvar för förberedelser - de egna förmågan stärks.

Region Västerbotten: Samtliga närsjukvårdsområden har arbetat med att ta reda på vad invånaren förväntar sig av hälso-och sjukvården och ringat in målgrupper med stora behov av samordnade vård- och omsorgsinsatser. Syftet är att fånga upp behov och förväntan och samtidigt involvera invånarna inför fortsatt utveckling av arbetssätt som främjar hälsa och trygghet. En struktur för genomförande av 25 djupintervjuer med invånare i Umeåregionen har arbetats fram.

Region Jönköping: Projekt med extra testbäddsmedel från SKR om patientkontrakt. Projekten har baserats på co-designteorier och fokus har främst varit patientens levda verklighet, egna resurser, behov stödsystem/nätverk . Man har arbetat samskapande mellan region och patient- och brukarrörelsen och Funktionsrätt i Jönköpings län. Projektet har haft en utforskande karaktär.
Målet har varit att skapa hållbara strukturer, relationer och material för kunskapsspridning om patientkontrakt som stöd till regionens övergripande arbete med patientkontrakt.

Samordning som främjar att leva i livet, inte i vården

Fokusförflyttning: Från isolerade vård och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus

Ett viktigt område i omställningen till Nära vård är en ökad samordning av olika typer av insatser, från olika aktörer, utifrån invånarens behov och förmågor. Helårsredovisningarna 2021 visar att alla län har aktiviteter inom temat. Flera län rapporter att det pågår ett stort antal aktiviteter och projekt mellan kommun och region, eller inom en region eller kommun. Samordning eller samverkan är en del av många målbilder eller strategier. Flera rapporterar att man jobbar med att utveckla samverkansformer och gemensamma arbetssätt.

Inom flera län, till exempel Kalmar, Gotland, Jönköping och Värmland pågår strukturerad samverkan mellan kommun och region kring ett antal temaområden, exempelvis barn och unga, missbruk och beroende, psykisk hälsa och äldre. En liknande bild med ett stort antal aktiviteter och samverkan mellan kommun och region runt samordning sågs i delårsrapporteringen från 2021.

Exempel på ofta förekommande teman kring samordning/samverkan:

  • Undvikbar slutenvård
  • Utskrivning och övergångar; samverkan sjukhus, primärvård och omsorg
  • Samordnad individuell plan (SIP)
  • Samlokaliserad eller samordnad vård för personer med psykisk ohälsa och missbruk/samsjuklighet från kommunal och regional psykiatri och beroendevård
  • Olika typer av samordnare t.ex. samordningssköterska på vårdcentral eller patient- eller rehabkoordinatorer
  • Team, t.ex. demensteam och palliativa team. I flera län läggs mycket fokus på multiprofessionella team utifrån olika behov
  • Flera exempel på samverkansprojekt kring äldre, kring personer med psykisk ohälsa och kring tidiga insatser för barn och unga, t.ex. med elevhälsan.

Exempel på aktiviteter och projekt kopplade till samordning

Halland: Patientkoordinator vid akutmottagningen på Hallands sjukhus. Koordinatorn identifierar (främst äldre och sköra) patienter som sökt akutsjukvård men vars behov inte utgörs av medicinska insatser i slutenvård utan förstärkta kommunala vård- och omsorgsinsatser.

Skåne: På vårdcentralen i Svalöv infördes ett nytt arbetssätt där ”Alaskamodellen” var en viktig förebild. Medarbetarna har delats in i fyra tvärprofessionella team med cirka tio till tolv medarbetare per team. Patienten ingår i teamet! Teamet genomför en rond två gånger per vecka och patienten får teambesök vid behov. Patientärenden som rondas är till exempel ärenden där det behövs ett team eller flera personer, komplexa ärenden, mångsökare, flera olika diagnoser, och långdragna sjukdomar.

Beskrivning av Svalövsmodellen

Sörmland: Eskilstuna har tillsammans med regionen ett gemensamt ”Nära vårdteam” där funktioner från båda huvudmännen är samlokaliserade. Förvaltningen har avsatt personella resurser för att driva omställningen till nära vård tillsammans med samtliga berörda parter samt att processleda det interna utvecklingsarbetet med samma syfte.

Örebro: Under 2021 har Välfärd och folkhälsa stöttat den statliga utredningen Samsjuklighetsutredningen, via Hälsolabb, där en workshop har genomförts med personer med egenlevd erfarenhet av vård, politiker, medarbetare och chefer från kommun och region för att ge deras syn på utredningens förslag. Under arbetet identifierades en rad utvecklingsområden som en arbetsgrupp arbetat vidare med. En processledare kommer anställas för att arbeta med utredningens förslag för en mer samordnad och personcentrerad vård för personer med samsjuklighet och organisationernas utvecklingsbehov.

Mer om samordning i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Erika Lagergren och Alexandra Hansson

Ett avsnitt om barnen. Hur vi kan backa barnen och göra det bästa för dem? Erika Lagergren, Region Kronoberg och Alexandra Hansson, Ystad kommun i ett samtal om ett arbete som sker över hela landet kring nya arbetssätt för att bättre möta barns behov och arbeta närmre varandra över gränser.

Nära vård-podden träffar Erika Lagergren och Alexandra Hansson

Att förebygga sjukdom och främja hälsa

Fokusförflyttning: Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande

I helårsredovisningen 2021 beskriver alla län hälsofrämjande eller förebyggande aktiviteter, flera län rapporterar att det pågår ett stort antal aktiviteter både inom kommun och region.

Hälsofrämjande eller prevention är även en del av många målbilder eller strategier, och flera län anger att det är ett område man vill satsa på och att man håller på att utveckla fler strategier och arbetssätt. Några län genomför större samverkansatsningar mellan kommun och region och i vissa fall civilsamhället för specifika målgrupper, till exempel ”Tillsammans för barnens bästa i Sörmland”. Många jobbar med insatser riktade åt olika grupper, vanligast förekommande är äldre eller barn och unga.

Flera län arbetar tillsammans med civilsamhället, till exempel har en kommun i Halland skapat en frivilligsamordnartjänst för att rekrytera volontärer till hälsofrämjande insatser. Några län integrerar krav kring levnadsvanearbete eller liknande i avtalen inom vårdval för hälsocentral/vårdcentral. Några län arbetar med digitala tjänster, till exempel digitala rehabprogram, webbtjänster för första linjens psykiska hälsa för unga eller digital levnadsvanemottagning.

Exempel på aktiviteter och projekt kopplade till hälsofrämjande från region och kommuner runt om i landet

Örebro: Projektet Civilsamhälle och regionens offentliga aktörer i samverkan (CROSS) är inriktat på att kommun, närsjukvård och civilsamhälle ska hitta en generell samverkansstruktur för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt tillsammans.

Region Norrbotten har tillsammans med SPF Seniorerna, SKPF Pensionärerna och Pensionärernas riksförbund (PRO) erbjudit digitala föreläsningar om hälsofrämjande levnadsvanor. Utbildningsinsatser för en god existentiell hälsa i gruppen 75 år eller äldre har utarbetats och genomförts tillsammans med Sensus Vuxenskolan.

Kronoberg: Ett särskilt initiativ på Vårdcentralen Dalbo som har ett upptagningsområde med en stor andel av medborgarna med utländsk bakgrund och högt Care Need Index (CNI). En förstudie är genomförd. Exempel på fortsatta aktiviteter är: samarbeta med relevanta organisationer i närområdet, förbättra kommunikationen med patienterna med annat modersmål än svenska, minska medborgarnas oro för sin hälsa, öka medborgarnas förmåga att förstå och använda hälsorelaterad information, öka de preventiva insatserna bland och ha tydliga samarbetsformer med specialistklinikerna i processerna.

Gävleborg: På Alfta och Edsbyn Din Hälsocentral arbetar man med kartläggning för att se behov och samverkansutvecklingsmöjligheter för barn och unga 0-18 år och deras familjer. Kartläggningen sker med skola, socialtjänst, kultur och fritid, familjehälsan inom regionen och hälsocentralen. Planen är att komma fram till gemensamma aktiviteter som främjar hälsa och samverkan för barn och unga/deras familjer. De planerar också för brukarmedverkan för att fånga behov och idéer.

Uppsala: Pilotprojekt för ett förstärkt geografiskt hälsouppdrag genomförts under 2020-2021. Identifiera behov och riskgrupper, att tillsammans med aktörer i lokalsamhället genomföra hälsofrämjande insatser och att följa upp systematiskt. Breddinförandet påbörjades under hösten 2021 och kommer vara genomfört under 2022 vilket innebär att uppdraget blir länstäckande.

Samverkan för att utveckla primärvårdens befolkningsinriktade uppdrag

För tidiga befolkningsinriktade insatser behöver primärvården ta en aktiv roll. I det nationella grunduppdraget för primärvård som trädde i kraft 2021 tydliggjordes också att primärvården ska tillhandhålla förebyggande insatser utifrån både befolkningens och patienters behov.

Det finns regioner som har påbörjat ett tydligare befolkningsinriktat arbete för primärvården med ett förstärkt geografiskt områdesansvar. Regionerna Uppsala, Östergötland, Jönköpings län, Stockholm och Västra Götaland, har med stöd av SKR och Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), träffats regelbundet för ett erfarenhetsutbyte om hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet tillsammans med kommuner, civilsamhälle och andra aktörer i lokalsamhället.

De fem regionerna har en gemensam ambition att utveckla de hälsofrämjande och förebyggande insatserna för god och jämlik hälsa. De ekonomiska resurser som är avsatta används till aktiviteter i förbättringsområden som exempelvis hälsokommunikation med nyanlända, psykisk hälsa och tillsättning av samordnare för arbetet. Även befolkningsanalys genom samlad områdesstatistik genomförs av merparten av regionerna.

Regionerna har valt olika angreppssätt för områdesansvaret. Region Jönköpings län och Region Stockholm satsar på de vårdcentraler som finns i områden med störst socioekonomiska utmaningar enligt Care Need Index (CNI), medan Region Uppsala, vars arbete även nämns som exempel på hälsofrämjande arbete ovan, och Region Östergötland har ett bredare fokus på hela länet där vårdcentralerna får ansvar för befolkningen i ett definierat närområde. I Västra Götalandsregionen pågår sedan flera år ett initiativ där Angereds Närsjukhus har ett områdesansvar för befolkningen i Nordöstra Göteborg.

Nära vård för barn och unga

Denna skrift lyfter fram en samling exempel på inspirerande, nära arbetssätt med fokus på barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Dessa exempel visar hur barn och unga och deras familjer erbjuds stöd som är nära, hälsofrämjande, förebyggande, tidiga, samordnade och personcentrerade. Och hur känslan att tillsammans göra skillnad för ett barn blir drivkraften i att hitta samverkan, samskapande och lösningar utan att vara låsta i tidigare arbetssätt eller organisationsgränser.

Nära vård för barn och unga på www.skr.se

Mer om att främja hälsa och förebygga sjukdom i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Gabriel Wikström

”Ska vi kunna bygga en jämlik hälsa så är satsningar på barn och unga särskilt viktigt.” Möt Gabriel Wikström, Nationell samordnare för Agenda 2030, i ett samtal om hur Agenda 2030 och omställningen till Nära vård hänger ihop. Om att det är möjligheten att leva ett hälsosamt liv som skapar grunden för att bygga ett hållbart samhälle. Om det komplexa i att förändra samhället, kraven på ett modigt ledarskap och kraften hos alla initiativ som pågår.

Nära vård-podden träffar Gabriel Wikström

Nära vård-podden träffar Maria Elgstrand och Helena Wallin Eriksson

”Hur gör vi människor delaktiga i sin egen vård och i sin egen hälsa?” Möt Helena Wallin Eriksson, verksamhetsutvecklare för utveckling av Nära vård och hälsa i Region Uppsala, och Maria Elgstrand, verksamhetschef vid Folkhälso- och statistikenheten, Region Östergötland. De beskriver utifrån sina olika roller och regioner olika sätt att arbeta med de viktiga frågorna: Hur mår egentligen befolkningen i regionen? Vilka behov har de? Hur följer vi upp och vilket värde skapas i det arbete vi gör i omställningen till näravård?

Nära vård-podden träffar Maria Elgstrand och Helena Wallin Eriksson

Att styra och leda för Nära vård

Att ställa om till att styra och leda utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kräver kunskap och en nära samverkan mellan kommun och region i de frågor som båda huvudmännen har ansvar för. Det kräver också ett utvecklat ledarskap som bygger på tillit och förmågan att leda i komplexa sammanhang. Vi kallar det för Nära ledarskap.

Målbilder för Nära vård

  • 15 län har beslutade målbilder, 3 län är i beslutsprocess, 3 län arbetar fram målbilder
  • Invånarnas perspektiv är en tydlig utgångspunkt i de allra flesta målbilderna
  • Hållbart välfärdssystem och medarbetarnas förutsättningar och perspektiv är synliga som utgångpunkter för omställningsarbetet
  • Nära vårds fokusförflyttningar syns i så gott som alla målbilder

För att kunna erbjuda samordnad vård och omsorg utifrån invånarens perspektiv behöver chefer och medarbetare inom och mellan olika organisationer samarbeta. De målbilder som kommuner och regioner har tagit fram under 2021 i respektive län en viktig del i att skapa förutsättningar för en sådan samverkan. I målbilderna finns till exempel en gemensam avsikt och idé om hur vård och omsorgs ska utvecklas, och hur invånare är aktiva medskapare av både dagens och framtidens hälsa, vård och omsorg.

Under 2021 tog arbetet med målbilder för omställningen till Nära vård ordentlig fart och det finns nu framtagna målbilder eller målbilder under framtagande i samtliga län. Flertalet av dem är beslutade medan ett fåtal kvarstår att besluta om av den politiska ledningen i kommuner och regioner. Det flesta av dessa målbilder är gemensamma för kommunerna och regionen i respektive län. Till ungefär en tredjedel av målbilderna har kommuner och regioner också arbetet fram olika typer av planer för att förverkliga målbilden, till exempel en tidplan, färdplan, programplan eller liknande.

Enligt helårsrapporteringen har invånare, patienter och brukare varit delaktiga i framtagandet av målbilderna i mer än hälften av alla län.

Utvecklad ledning och styrning

I stort sett i alla kommuner och regioner konstaterar samma sak i sina rapporter för 2021. Det behövs nya sätt att styra och leda organisationer när det handlar om att utgå från individens behov i stället för organisationens. De konkreta insatserna för att utveckla ledning och styrning som görs i kommuner och regioner handlar till exempel om olika former av utbildningsinsatser för chefer och ledare kopplat till att hantera komplexa samhällsutmaningar. Många gånger är det SKR:s ledarskapsprogram för Nära vård som lyfts fram som ett tydligt stöd.

Det finns också andra initiativ för att utforska detta nya styrnings- och ledningslandskap, varav två exempel från Jönköping respektive Västerbotten återges nedan.

Cirka tre fjärdedelar av regionerna har etablerat systemledningar, med representanter från både kommun och region, för omställningen till Nära vård. Majoriteten av länen arbetar också med att utveckla styr- och ledningsmodeller och samverkansstrukturer för att skapa förutsättningar för Nära vård. Många av länen beskriver olika former av samverkansforum eller styrgrupper för omställningen till Nära vård. Allt från forum och grupper på högsta kommun- och regionledningsnivå till mer lokalt förankrade forum. Helhetsbilden blir att flertalet av länen under 2021 byggt en stabil grund att stå på för samverkan kring Nära vård över huvudmannagränserna. Det bådar gott för det fortsatta arbetet.

Utsedda Nära vård-samordnare finns det en eller flera av i samtliga regioner. Vad gäller andelen län där det finns både regionala och kommunala samordnare minskar andelen till drygt tre fjärdedelar.

Närsjukvårdens utveckling i Västerbotten

I Region Västerbotten har det genomförts tre fallstudier av närsjukvårdsutveckling lokalt. Inom fallstudierna granskas möjligheter till olika lösningar för styrning med syftet att få systemets olika nivåer att samspela. Studierna handlar om hur mobilitet och behovsanpassade vårdlösningar utvecklas genom ny styrning, hur nya vårdlösningar i samverkan kan öka trygghet, vårdkvalitet och kontinuitet, till exempel genom att utveckla sjukstugornas potential och nyttja digitaliseringens möjligheter. Ett annat exempel som studerats är direktsamverkan mellan region och kommun på strategisk nivå med tydlig koppling till samverkan på operativ nivå. Gemensamt för de tre fallstudierna är att de alla syftar till att belysa styrningsfrågorna inom hälso-och sjukvården; en styrning som behöver förändras för att ställa om till en Nära vård där kommuner och regioner samarbetar och äger vissa frågor tillsammans.

Gemensam plan för primärvård i Jönköping

I Jönköpings län har kommunerna och regionen tagit fram en gemensam plan för primärvård som ett sätt att ta steg mot den länsgemensamma målbilden för Nära vård. Syftet är att formulera och tydliggöra gemensamma områden att samverka i. Det utifrån regionens strategidokument ”Tillsammans möter vi framtidens behov av hälso-och sjukvård” och kommunernas strategidokument ”Tillsammans möter vi framtidens behov inom området främjande, hälsa, stöd, omsorg och vård”.

Den gemensamma planen för primärvård innehåller:

  • strategisk och visionär viljeinriktning och målbild samt ledningssystem i samverkan
  • konkret beskrivning av vad som ska ske på makro-, meso- och mikronivå
  • uppföljning med mätningar och berättelser

Genom planen vill Jönköpings län skapa förutsättningar och stödsystem på systemnivå för att stärka invånares hälsa genom hela livet, och ge verksamheter och medarbetare förutsättningar att skapa gemensamma lokala arbetssätt och stärkta samarbeten. I den gemensamma uppföljningen skapas lärande, effektiva arbetssätt och stöd och insatser kan riktas för att minska skillnader i ohälsa och oönskad variation.

Mer om styrning och leding i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Louise Hamark

I detta avsnitt möter vi Louise Hamark, biträdande förvaltningsdirektör i Region Uppsala med fokus på Nära vård och hälsa. Om Region Uppsalas arbete med vårdcentrum, Nära vård digitalt och ett utvecklingsarbete för psykisk hälsa.

Nära vård-podden träffar Louise Hamark

Nära vård-podden träffar Anna Ormegard och Anna Granevärn

Ett avsnitt med två divisionschefer, Anna Granevärn Region Jämtland/Härjedalen och Anna Ormegard Region Sörmland. De beskriver samverkan och styrning över gränser, det kan vara primärvård och slutenvård, region och kommun eller skolan och sjukvården. Om ett starkt utvecklingsarbete där det gäller att få ihop öarna av goda insatser till en helhet.

Nära vård-podden träffar Anna Ormegard och Anna Granevärn

Uppföljning

Ett uppdaterat sätt att följa upp och analysera hälso- och sjukvård och omsorg behöver utvecklas för att lära oss mera om dessa verksamheter skapar värde för människor, och hur värdet skapas. Detta utifrån ett personcentrerat och sammanhållet förhållningssätt.

Att följa upp vård och omsorg utifrån personens perspektiv är en nyckel till att erbjuda en relevant hälso- och sjukvård som utvecklas i takt med vår snabbt föränderliga omvärld. Det är också ett sätt att vässa kommuner och regioners förmåga att hantera den demografiska utvecklingen, förändrade beteenden i en digital tid och de behov av vård och omsorg som vår befolkning har idag.

Ett naturligt nästa steg efter målbildsarbetet är att skapa sätt att följa omställningen till nära vård. Initiativ pågår såväl i regioner och kommuner som vid SKR och vid nationella myndigheter.

Värt att poängtera är att det i uppföljningen av Nära vård inte bara handlar om vilka indikatorer och mått som väljs ut, utan också om på vilket sätt uppföljningen ligger till grund för lärande och förbättringsarbete. En viktig del i SKR:s arbete med att vidareutveckla uppföljningen av Nära vård kommer därför till stor del att handla om angreppssätt och verktyg som säkerställer att uppföljningen leder till insikter som är möjliga att agera på.

Utvecklad uppföljning för en Nära vård

En uppföljning av omställningen till Nära vård är nödvändig för att veta att rätt saker görs vid rätt tid och ger effekt. Det handlar om att följa upp av vilka resultat som uppnås, men också om att uppföljningen ska fungera som en motor i utvecklingen genom att visa på samband mellan nya arbetssätt och resultat.

Idag har vi system för uppföljning och analys som främst utgår från diagnoser och sjukdomstillstånd istället för att utgå från personer och deras levda liv. Detta behöver utvecklas för att även fånga värdet av tjänster för människor. Utöver om personen till exempel fick ett besök, använde en tjänst eller fick en diagnos eller behandling, behöver vi lära oss mera om vilka effekter insatsen eller stödet hade på människans hälsa och liv, samt hur personen upplevde tjänsten och möjligheterna att genom den påverka sin hälsa och sin vård.

Inom Nära vård pågår under 2022 ett arbete med att utveckla nya sätt att arbeta med uppföljning utifrån ett personcentrerat och sammanhållet förhållningssätt. Ett så kallat ramverk för uppföljning tas fram.

Ramverket ska fungera som ett stöd för verksamheter, region- och kommunledningar och systemledningar att utveckla vård och omsorg, visa på resultat som uppnås när vi ställer om till Nära vård samt visa på samband mellan nya arbetssätt och resultat eller effekter. Ramverket ska också bidra till att identifiera generaliserbara lärdomar om hur vård och omsorg kan utvecklas utifrån vad som skapar värde för människan. Lärdomarna ska vara för storskalig spridning och användning över hela landet.

Under våren 2022 genomförs en kartläggning av vilken uppföljning som görs i dagsläget – både nationellt, i regioner och kommuner, vid SKR samt en internationell utblick kring uppföljning av personcentrerad vård. Parallellt utvecklas grunderna för ramverket. Därefter genomförs en gapanalys mellan nuläget och ramverket för att identifiera särskilt angelägna insatser för uppföljning.

Under hösten 2022 kommer ramverket att vidareutvecklas i en lärprocess tillsammans med ett antal regioner och kommuner. Genom detta kommer även löpande resultat av omställningen till Nära vård att kunna redovisas.

Exempel på aktiviteter och projekt om uppföljning i regioner

Det finns exempel såsom Region Jönköping där det pågår en kontinuerlig utveckling av uppföljning med både kvalitativa och kvantitativa metoder där såväl lokala behov som nationella/internationella erfarenheter tas tillvara.

En övergripande mättavla har skapats i utdata-systemet där man följer ett urval övergripande mått inom områden som exempelvis patientkontrakt, diagnossättning för ett urval kroniska sjukdomar samt distanskontakter. En parlamentarisk grupp har tillsammans med tjänstepersoner under 2021 utvecklat nämndnyckeltal för att följa omställningen där patientkontraktets delar följs månadsvis, med både process- och resultatmått.

Ett annat exempel är Region Kronoberg som vid en uppdatering av utvecklingsstrategin under våren 2021 tagit fram tio nya övergripande mått på omställningen till Nära vård som kommer att följas från och med 2022. Utöver dessa indikatorer kommer ytterligare data regelbundet samlas in och följas, bland annat befolknings- och patientupplevelser.

I Region Uppsala sker ett samarbete med SKR kring en uppföljningsmodell som ett första steg i en utvecklad uppföljning. Det som framkommit hittills är ett stort behov av att förbättra förutsättningarna att följa upp samskapade tjänster, och att följa det som undviks i systemet genom insatser i den Nära vården. Det uppfattas även som önskvärt att utveckla indikatorer som visar på att vården bidragit till att patienter aldrig behövt sjukhusvård över huvud taget.

Indikatorer för Nära vård

Under 2020 utvecklade SKR en uppsättning med indikatorer som kommuner och regioner kan använda som stöd i den pågående omställningen och i utformningen av sin egen uppföljning. De sexton indikatorerna är sorterade utifrån fokusförflyttningarna i Nära vård och sammanfattas i en infografik som visar förändringar över tid, om ett resultat har gått upp, ner eller förblivit detsamma, samt när informationen om resultatet per indikator senast är uppdaterad:

Indikatorerna finns även tillgängliga via Vården i siffror, där de också är kompletterade med ett antal mått för exempelvis nettokostnad för primärvård och medarbetarengagemang.

I infografiken kan vi se en positiv utveckling för flera av indikatorerna, bland annat när det gäller kontinuitet, förtroendet för hälso- och sjukvården och vårdtillfällen i sluten specialiserad vård.

Infografik för Nära vårds indikatorer

nfografik som visar utvecklingen av indikatorer för Nära vård. Det är fyra indikatorer per fokusförflyttning i Nära vård. Utvecklingen per indikator är:  Från fokus på organisation - till fokus på person och relation: Upplevd trygghet i äldreomsorgen har från 85 procent (2018) till 86 procent (2020). Kontinuitetsindex har ökat från 0.37 (2019) till 0.40 (november 2021). Tillgänglighet har ökat från 84 procent (2019) till 88 procent (januari 2022). Kontinuitetsindex på SÄBO. Läkarkontinuitet för personer på särskilt boende. Här saknas värde.  Från invånare och patient som passiv mottagare - till aktiva medskapare: Förtroende för hälso-och sjukvården har ökat från 61 procent (2018) till 69 procent (2021). Påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom per 100 000 är 660 invånare (2018). Patientupplevelse av information och kunskap. 76 procent positiva svar (2021). Behov av hemtjänst. Personer 65 år och äldre som har beslut om hemtjänst uppgår till 172 100 (2019) och minskat till 158 856 (januari 2022).  Från reaktiv - till proaktiv och hälsofrämjande: Självskattad hälsa i befolkningen. 73 procent som gav bra/mycket bra (2021) är oförändrad sedan 2016. Fallskador per 100 000 invånare 65 år och äldre var 5518 (2018). Övervikt och fetma i befolkningen som har en BMI högre än 25 var 51 procent (2018) var 52 procent (2021). Vårdtillfällen per 100 000 invånare var 14 212 (2019) och har minskat till 13 190 (januari 2022).  Från isolerad vård och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus: Fast vårdkontakt. Andel patienter med fast vårdkontakt. Här saknas värde. Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, 17 procent (januari 2022) är oförändrad sedan 2019. Andel patienter med individuell plan, 0.24 procent (februari 2022) är oförändrad sedan 2019. Samtalsbehandling för barn med depression och ångest. Här saknas värde.

Infografik som visar utvecklingen av indikatorer för Nära vård. Det är fyra indikatorer per fokusförflyttning i Nära vård.

Myndigheternas uppföljning av Nära vård

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa omställningen, med utgångspunkt i de årliga överenskommelserna mellan SKR och regeringen. I uppföljningen för 2020, som publicerades i augusti 2021, konstaterar Socialstyrelsen bland annat att betydelsen av en mer nära vård är förankrad i regioners och kommuners arbete och att det finns allt fler gemensamma målbilder för regioner och kommuner. Utvecklingen av nya arbetssätt som en del i omställningen har också fortsatt, inte minst när det gäller insatser för att minska undvikbar slutenvård. Uppföljningen visar att såväl uppsökande verksamhet som samverkansinsatser mellan regioner och kommuner ökar, liksom mobila team och nya samarbetslösningar mellan vårdcentraler, den kommunala hälso- och sjukvården och den specialiserade vården.

Myndigheten har även i uppdrag att analysera möjligheterna att inhämta resultat på aggregerad nivå från regioner och kommuner i syfte att följa omställningen, samt att ge förslag på indikatorer anpassade för att kunna följa omställningen. Som ett led i detta har Socialstyrelsen tagit fram ett hundratal indikatorer och mått för att följa nära vård. För att skapa överblick till den mer omfattande uppsättningen av indikatorer har ett antal kärnindikatorer och centrala mått valts ut. Flera av de utvalda indikatorerna är desamma som i det av SKR utvecklade ramverket för uppföljning som utgår från de fyra fokusförflyttningarna. I den första övergripande resultatredovisningen i Socialstyrelsens uppföljning konstateras en viss negativ utveckling i ett antal av de utvalda indikatorerna. Vi ser bland annat en ökning i andelen primärvårdsläkare som uppger att de är mycket stressade och att andelen på särskilda boende som uppger att det är ganska eller mycket lätt att få träffa läkare är lägre 2020 jämfört med 2018. Samtidigt ser vi också en positiv utveckling, bland annat en ökning i andelen distansbesök primärvården och att andelen barn och unga som fått en medicinsk bedömning vid psykisk ohälsa i första linjen inom tre dagar ökar.

Även Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att utvärdera omställningen. Utvärderingen utgår från regeringens inriktningsmål för omställningen och görs utifrån tre perspektiv – patientperspektivet, systemperspektivet och yrkesverksammas perspektiv. I den andra delrapport som lämnades i oktober 2021 dras slutsatserna att det pågår en mängd aktiviteter inom omställningen, men att det ännu inte går att se några indikationer på att omställningen lett till måluppfyllelse.

Samtidigt går i den data som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterar att utläsa en del positiva tendenser – inte minst när det gäller samordningen. Vi ser till exempel att fler som behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst får en individuell plan, och att de som får en individuell plan i betydligt högre grad upplever att samordningen fungerar än de som inte får det. Bland de patienter som varit inskrivna på sjukhus är det en högre andel som upplever att personalen på den ordinarie vårdcentralen efter utskrivningen verkade vara informerade om sjukhusvården. Vi ser också att grupper med fasta kontakter har en bättre upplevelse av kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet.

Forskning och innovation som stöd för omställningen

Vad gäller stödet för omställningen finns det flera gemensamma nämnare för i stort sett samtliga län. Det handlar dels om olika former av utbildningsinsatser, samt utvecklingsledare, projektledare, programsamordnare och dylikt som tillsatts i olika delar av kommuner och regioners organisationer för att stödja omställningen. Flera regioner har också olika typer av samarbeten med akademin i arbetet med Nära vård, både följeforskning och stöd av forskare med kompetens inom exempelvis hälsoekonomi eller tjänstelogik och styrning och ledning.

Exempel på forskning och innovation som stöd

I Region Värmland startades under våren 2021 ett samarbete med Centrum för tjänsteforskning (CTF) där två forskare har kopplats till målbildsarbetet på halvtid. Syftet är att CTF ska stödja och följa arbetet och koppla detta till befintlig forskning eller forma ny kunskap med fokus på stöd till omställningsarbetet. Genom samarbetet bistår CTF med kunskapsöverföring i framtagandet av målbilden. Den spetskompetens som CTF bidrar med är inom området för ledning och styrning av offentliga organisationer såsom tillitsbaserad styrning, användarinvolvering och tjänstelogik. Målet är att processen blir ett lärande och en möjlighet att skapa delaktighet och involvering i länets verksamheter, med medarbetare och invånare.

Region Västmanland bygger kapacitet inom tjänstedesign, en personcentrerad utvecklingsmetod vars kärna är samskapande och involvering av patienter och medborgare. Målet är att redan tidigt i arbetet involvera invånarna i olika utvecklingsprojekt och att integrera utvecklingen av patientkontrakt i omställningsarbetet. Regionen har också upphandlat en expertkonsult för införandestöd av mobil verksamhet som också bidrar med följeutvärdering på området. En forskargrupp har startats upp med fokus på Nära vård och primärvård.

I Region Örebro län har en forskningsledare för Nära vård rekryterats vars uppdrag består av att initiera och stödja forskning inom området Nära Vård, följa utvecklingen regionalt och nationellt samt bidra till en aktiv utveckling av samverkan mellan klinisk verksamhet och forskning inom regionen.

Region Uppsala beskriver ett stöd som bland annat utgörs av innovationsstöd, kunskapsstöd och uppföljningsstöd samt även etablering av ett akademiskt primärvårdscentrum inklusive två akademiska vårdcentraler.

Stödjande strukturer för forskning

I november och december 2021 genomförde SKRs program för Nära vård ett webbinarium och ett antal intervjuer med företrädare för akademi, region och kommun och patienter/närstående för att diskuterades behov och frågeställningar om förutsättningar och stödjande strukturer för forskning inom Nära vård. En sammanställd bild av dialogerna finns i skriften ”Stödjande strukturer för forskning inom Nära vård”.

Sammanställningen Stödjande strukturer för forskning inom Nära vård på skr.se

Vad tjänar vi på att samverka? Lärdomar från beräkningsexempel

Under 2021 och 2022 har ett antal beräkningsexempel utförts av konsultfirman Governo på uppdrag av SKR för att kartlägga vilka effekter på vårdkonsumtion som nya samverkansmodeller inom Nära vård har. Utgångspunkter har varit olika etablerade samverkansmodeller, mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård, kring de gemensamma vårdkrävande patienterna som ofta är komplext sjuka äldre. Parallellt har även kartlagts vilka nyttor patienter och närstående samt vårdgivarna har av den nära samverkan – jämfört med förhållandena innan de arbetade enligt samverkansmodellen.

Vad som kan ses genom dessa exempel är att en samverkan som i praktiken intar en form av ett samägt vårdutförarsystem mellan kommun och region skapar mycket goda resultat. Exemplen i sin helhet visar att patienter och närstående får en väsentligt bättre kvalitet och i större grad är involverade i vårdtjänsterna, samtidigt som de samlade vårdresurserna nyttjas effektivare.

Granskning av vårdkonsumtion för ett urval av individuella patienter, sex månader före och sex månader efter involvering i de olika samverkansmodellerna, visar i samtliga fall att användningen av sjukhusvård minskar betydligt, mellan 40 och 80 procent, och att andra insatser inom öppen specialistvård också minskar tydligt med omkring 40 procent. Med en nära samverkan mellan kommunens hälso- och sjukvård och insatser av mobila team från sjukhus eller tät samverkan med regionens primärvård så kan såväl kommunala som regionala vårdutförare arbeta mer personcentrerat och använda resurser där de gör mest nytta.

Grunderna för detta ligger i den kontinuitet som uppstår och att de osäkra mellanrummen försvinner när samverkan är tät och patienterna inte längre behöver förflyttas på samma sätt mellan olika vårdinrättningar. Med en Nära vård-samverkan etablerad på dessa sätt ses ett vårdsystem som ur de befintliga resurserna får en högre kapacitet samtidigt som man kan skapa en högre kvalitet. Med tydliga och tillgängliga samverkanslänkar kan professionerna arbeta mer effektivt och läkarinsatserna behöver inte längre vara lika frekventa.

I kartläggningarna är det tydligt att dessa exempel av högre samverkansnivåer ses ömsesidigt som mycket givande, samt att övervältringseffekter inte uppstår när samverkansbalansen respekteras. Utmaningen framåt är ofta att vårduppdrag och styrning kan ställas om till att bättre stödja dessa samverkansmodeller, samt att dessa arbetssätt med individuella uppföljningar av patienters vårdkonsumtion och nyttor kan göras enklare och mer systematiskt. Då ses också de värden som uppstår av den Nära vården.

Mer om ekonomi och beräkningsexempel i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Annika Wallenskog och Dag Norén

Möt Annika Wallenskog chefsekonom SKR, och Dag Norén, Governo. I ett samtal om tillit, samverkan, ekonomifrågor, budget och ersättningssystem i Nära vård. Ekonomiarbetet behöver också utvecklas och nya modeller testas för att inte sätta upp hinder för att vi ta gemensamt ansvar för den enskilda personens behov.

Nära vård-podden träffar Annika Wallenskog och Dag Norén

Ökat lärande om principer för ändamålsenliga ersättningssystem

Som ett led i lärandet om effekter av den finansiella styrningen av sjukvården har SKR, i sitt arbete med att stödja omställningen till Nära vård, gjort kartläggningar av vilka principer som tillämpas inom regionfinansierad sjukvård. Ytterligare kartläggning har gjorts av ersättningsprinciper inom kommunal äldreomsorg i enskilt boende.

Den generella bild som framträder är att det i princip är inom verksamheter som är konkurrensutsatt genom vårdval och valfrihetssystem samt upphandlad verksamhet som utförs av privata utförare som en kan tala om ersättningsmodeller. I verksamheter som utförs i kommunens eller regionens regi och som inte är konkurrensutsatt genom valfrihetssystem, sker medelstilldelning med få undantag genom anslag, alltså en fixerad summa per år.

Inom specialistvården i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen som drivs i offentlig regi finns inslag av andra ersättningsformer, till exempel ersättning kopplad till besök eller patientklassificering (så kallad DRG-ersättning) och i mindre utsträckning även målrelaterad ersättning. I konkurrensutsatt verksamhet eller verksamhet som efter upphandling utförs av privata utförare är variationen större, liksom ambitionerna att använda sig av finansiell styrning. De områden där mångfalden utförare är som störst är regionens primärvård och kommunernas hemtjänst.

På en övergripande nivå så är det samma eller liknande principer som tillämpas inom regionernas primärvård. De mest utvecklade ersättningsmodellerna som används tillämpas för de personer som valt att lista sig på en vårdcentral. Vårdcentralens uppdrag och ersättning baseras huvudsakligen och på en logik för vårdcentralens listade personer. Ersättning utgår med ett fast belopp per år per person som är listad. Vårdcentralen har också en skyldighet att ta emot patienter som söker utan att vara listad. Ersättningslogiken är fundamentalt annorlunda för dessa patienter, med en rörlig ersättning som utgår istället per besök eller per digital vårdkontakt. Så länge volymen är låg utgör detta inget problem, men problemen med parallella system ökar i takt med stigande volym vilket särskilt uppmärksammats med en ökad efterfrågan på vård online som dessutom i stor utsträckning utförs av aktörer som är kontrakterade av någon annan region. I många fall är också besöks-/kontaktersättningen olika beroenden på om det är en invånare från det egna länet eller en utomlänspatient, trots att villkoren ska vara lika oavsett vilket län patienten bor i.

Skillnader i primärvårdens ersättningsmodeller för listade personer, som var lika på en övergripande nivå, uppenbaras när dessa studeras närmare. Ersättningen för uppdraget vårdval primärvård är i regel mixad, även om huvuddelen i alla regioner utgörs av kapitering[1]. Annan ersättning kan utgöras av patientavgifter, besöksersättning, målrelaterad ersättning eller en tillkommande ersättning för ogynnsamt geografiskt läge. Även när det gäller viktning (riskjustering) av kapiteringsersättning förekommer skillnader, alla tillkomna av olika skäl, geografiska och demografiska skilda förutsättningar, lokalt självstyre och i syfte stödja en önskvärd utveckling.

[1] Den övervägande delen av ersättningen i primärvården utgår som en fast ersättningen och utbetalas baserat på patientens val av vårdcentral. Ersättningen kallas kapitationsersättning, kapitering eller listningsersättning..

Motsvarande undersökningar av primärvården har skett vid flera tillfällen och några utvecklingstendenser kan urskiljas. Den första är att detaljstyrningen minskar som svar på kritiken om en överdriven detaljstyrning och tilltro till ersättningens roll i styrningen. Omfattningen av målrelaterad ersättning minskar och det finns exempel på att enklare, robustare principer vinner mark. Den andre trenden är att variationer av ersättningskomponenter, eller vikten mellan dem, minskar mellan regionerna. Det kan bero på ett kollektivt lärande och en ökad samsyn på den finansiella styrningen.

Ersättningsmodeller i primärvården på www.skr.se

Ett utvecklat ledarskap och medarbetarskap

I omställningen till Nära vård växer nya arbetssätt fram som kräver nya färdigheter hos både ledare, chefer och medarbetare. Under 2022 utvecklar SKR stödet för ledarskap och medarbetarskap ytterligare.

Ett exempel är att allt fler arbetar i team över traditionella organisatoriska gränser för att kunna skapa en sammanhängande vård och omsorg. Hur leder jag ett team där inte alla medarbetare jobbar hos min arbetsgivare? Hur jobbar jag för en god arbetsmiljö när jag delar frågan med chefer i andra organisationer?

Under 2022 utvecklar SKR stödet för ledarskap och medarbetarskap ytterligare. Kärnkomponenter i ett Nära ledarskap är bland annat att kunna leda utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, i komplexitet och med tillit till medarbetare, personer och organisationer att samverka med. Medarbetarskapet kännetecknas av lust, meningsfullhet och utrymme för att ta till initiativ till förbättringar för att möta människor utifrån deras förmågor och behov.

SKR:s ledarskapsprogram i Nära vård spelar en viktig roll i att sprida kunskap om metoder och verktyg för att leda storskalig förändring i en föränderlig tid och i komplexa sammanhang. Det är även en viktig plattform för att dela erfarenheter och bygga nätverk.

Högsta tjänsteledningar i kommuner och regioner går ledarskapsprogrammet i Nära vård tillsammans

Sedan 2018 ger SKR ledarskapsprogrammet i Nära vård med syfte att stärka och rusta ledare för omställningen. De som leder omställningen behöver både med kunskap och nätverk för att samarbeta, utbyta idéer och lära av varandra.

Från start till våren 2022 har 4 497 personers deltagit i ledarskapsprogrammet. Genom åren har deltagarna varit till exempel personer med olika professioner inom hälso- och sjukvård och omsorg, politiker, patient- och brukarrepresentanter och tjänstepersoner inom kommuner och regioner. Det finns en stor kraft i att så många personer, med olika perspektiv och roller i att utveckla vård och hälsa, får tillfälle att dela förståelse och kan finna stöd i varandra i det fortsatta arbetet med Nära vård.

Nytt sedan våren 2022 är att högsta tjänsteledningar i regioner och kommuner erbjuds ett eget ledarskapsprogram i Nära vård. I programmet deltar högsta tjänsteledningar i kommuner och regioner tillsammans från respektive län för att utveckla kunskap, förståelse och samverkan i frågor om att leda i gemensamma system och att skapa förutsättningar för Nära vård inom och mellan organisationer.

Ledarskapet i Nära vård börjar alltid i ett strakt ”varför”. Både i förståelsen kring varför vi behöver ställa om till en Nära vård, och i en reflektion för att hitta sitt eget varför. Vad driver mig i mitt ledarskap? Vad är det som gör att detta känns viktigt på riktigt för mig? Ledarskapet i Nära vård präglas också starkt av personcentrering och av att bidra till att utveckla en välfärd som tar sin utgångspunkt i invånarnas behov, förmågor och förutsättningar att leva sina liv i så god hälsa som möjligt.

Innehållet i ledarskapsprogrammet bygger på forskning om att leda storskalig förändring och att leda i komplexitet. Hit kommer deltagarna för att både stärka sitt individuella ledarskap och för att lära sig mer om att ta gemensamt ansvar för de frågor vi samäger i vård, omsorg och hälsa.

Som helhet sticker detta ledarskapsprogram ut genom att rusta deltagare med både kunskap, metoder och verktyg för att leda storskalig förändring både inom och över traditionella organisatoriska gränser, samt genom att uppmuntrat till att deltagarna ska skapa nätverk med varandra inom länen för att få större kraft i att driva arbetet tillsammans. Generellt är upplägget fyra digitala träffar, och det som sker mellan träffarna är av stor vikt. Nämligen att deltagarna börjar och fortsätter att göra förändringen.

För att ha rätt fokus i programmet medverkar patienter och brukare både i planering och genomförande. Programmet samlar också de bästa föreläsarna i de mest aktuella i frågorna för utvecklingen av Nära vård.

Sagt om ledarskapsprogrammet

”Ett mycket bra program som ger trygghet och kunskaper till att bidra till en nödvändig omställning”. Deltagare ledarskapsprogrammet Nära vård 2022.

Sagt om vad som uppskattas mest med ledarskapsprogrammet

”Teorigenomgångar" av vad som måste finnas med i en stor omställning, systemledarskapet, effektmål, målbild, olika saker man måste säkerställa som ledare. Det vill säga en genomgång av den "infrastruktur" och mekanismer som måste finnas för en lyckad omställning. Kunskap om nya arbetsformer (tjänstedesign etcetera) som möjliggör patientdelaktighet och medarbetardelaktighet på nytt sätt. Samt patientreflektionerna som löpte som röd tråd som så tydligt visar varför delaktigheten och patientbehovsutgångspunkten måste vara central! Jag är väldigt glad att utbildningen hålls i flera omgångar både för tjänstemän och politiker så vi tillsammans kan genomföra systemskiftet!” Deltagare ledarskapsprogrammet Nära vård 2021.

Mer om ledarskapsprogrammet i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Marie Blom Niklasson och Anneli Jäderland tillsammans med deltagare från ledarskapsprogrammet

Ett avsnitt om ledarskap - Marie Blom Niklasson och Anneli Järderland från SKR gästar podden och pratar om ledarskapsprogrammet för omställningen till Nära vård. Dessutom röster från några av de personer som gått programmet under våren 2021.

Nära vård-podden träffar Marie Blom Niklasson och Anneli Jäderland

Nya arbetssätt växer fram

Digitalisering

Nya arbetssätt är en viktig del av omställningen till Nära vård. Ett exempel är nya sätt att arbeta som nyttjar möjligheterna med digitaliseringen. Digitala initiativ beskrivs i stor omfattning i helårsrapportering för 2021.

Alla länen rapporter flera konkreta projekt och aktiviteter, vissa med tydligare verksamhets- eller patient/brukarfokus medan andra handlar om utveckling av infrastruktur eller informationshantering.

Av rapporterna framgår att många färdiga lösningar har kommit på plats under året. Det handlar till exempel om webbtidbok, digitala vårdbesök, digitala hälsorum och möjlighet till digital egenvård, men även olika former av läkemedelsrobotar och egenmonitorering. Samtliga regioner ger exempel på en eller flera av ovan nämnda digitala lösningar i sina rapporter och ser dessa som ett sätt att öka tillgängligheten för invånaren till hälso- och sjukvården.

Det finns också några exempel som handlar om hur data om invånaren flödar mellan kommunens och regionens verksamhetssystem samt olika former av gemensam journalföring.

Egenmonitorering erbjuds nu invånare i majoriteten av regionerna. SKR har tillsammans med regionerna tagit fram ett presentationsmaterial om egenmonitorering för att sprida kunskap och underlätta införandet av sådana tjänster.

Presentationsmaterial om egenmonitorering på www.skr.se

Bilden visar Kjell som använder egenmonitorering för att hålla koll på sin astma och lungkapacitet. Kjell är i sitt hem och beskriver att det med egenmonitorering är enkelt för honom att själv testa sin lungkapacitet på några minuter hemma.

Egenmonitorering erbjuds nu till invånare i majoriteten av alla regioner. Bilden visar hur Kjell använder egenmonitorering för att hålla koll på sin astma.

Digitala möjligheter som stöd i den nära vården

I denna rapport beskrivs vägledande principer för att tillvarata potentialen i digitala lösningar och hur dessa stödjer omställningen till Nära vård.

Åtta områden, med extra stort behov av att med digitalisering stödja omställning till Nära vård, beskrivs utifrån vilken nytta de kan skapa samt förslag på insatser inom respektive område. Det handlar till exempel om digitalt stöd vid kronisk sjukdom, kunskapsstöd för patienter eller sammanhållen vårdplanering.

Digitala möjligheter som stöd i den nära vården på www.skr.se

Exempel på aktiviteter och projekt kopplade till digitalisering:

I Region Halland pågår en rad initiativ utifrån en strategi för digitalisering. Dessa handlar om allt från de delar som nämns ovan till att även innefatta inrapporterade invånardata, olika former av AI-verktyg men även en utbyggnad av bredbandsnätet som en del av att kunna erbjuda digital nära vård i större utsträckning. Det tycks även finnas ett utvecklat samarbete mellan region och kommuner kring framtidens digitala vård och omsorg.

Region Norrbotten lanserade i februari 2020 Digitalen, en ny central digital ingång till första linjens vård där patienter kan få råd, bedömning och behandling. Satsningen syftar till att öka tillgängligheten till vården och göra det enklare och smidigare för patienterna, samtidigt som det sparar tid för vården. Hösten 2021 breddinförandes Digitalen på samtliga regiondrivna hälsocentraler i länet. På sikt planeras även den specialiserade vården integreras i tjänsten. Digitalen uppskattas högt, 4,3 på en femgradig skala, av patienterna. Utvärderingen visar att patienterna framförallt uppskattar att tjänsten ger hög tillgänglighet till vården och att den är enkel att använda.

Mer om digitalisering i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.

Nära vård-podden träffar Sofie Zetterström

”Möjligheten att kunna erbjuda dokumentation och information om det absolut viktigaste man har - sin egen kropp och hälsa”. I stort sett alla i Sverige har kommit i kontakt med 1177 och i detta avsnitt av Nära vårdpodden berättar Sofie Zetterström på 1177/Inera om arbetet med att ta fram nationella tjänster och verktyg som stärker och skapar möjlighet för invånare att vara självständiga när de så önskar.

Nära vård-podden träffar Sofie Zetterström

Nära vård-podden träffar Patrik Sundström

E-hälsa, digitalisering, data, välfärdsteknik - kärt barn har många namn. Ett samtal med SKRs digitaliseringschef Patrik Sundström om tjänsteutveckling och att nyttja potentialen i tekniken för att möta invånarnas behov.

Nära vård-podden träffar Patrik Sundström

Mobila team

Ett annat exempel på nya arbetssätt som finns i majoriteten av alla län är mobila team.
I flera län är det ett gemensamt arbete eller utvecklingsarbete mellan regionen och kommunerna. Fler anger att syftet är att undvika inläggningar på sjukhus och kunna erbjuda mer vård i hemmet. Till exempel Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro anger att det finns mobila team på flera ställen i länet och Blekinge håller på att breddinföra arbetssättet.

Det finns exempel på olika typer av team, flera anges vara mobil närvård eller närsjukvårds-team. Blekinge har till exempel fokus på komplexa patientgrupper. Norrbotten, Skåne och Örebro har mobila team inom psykiatrin och Örebro har team som utgår från barnkliniken och stroketeam som utgår från medicin- och geriatriska kliniker. Det är något fler som anger aktiviteter inom detta område i helårsrapporteringen jämfört med delrapporteringen 2021.

Exempel på aktiviteter och projekt kopplade till mobila team

Skåne. Ett teamarbete för personer med psykisk ohälsa som man arbetar med kallas FACT (Flexible Assertive Community Treatment) och innebär att man som patient får hjälp av ett team med personal både från regionens psykiatri och från sin hemkommun – och att dessa insatser samordnas. Teamet arbetar nära patientens eget nätverk och mötena sker där personen själv önskar. Det kan vara i hemmet, på ett café eller på mottagningen. Teamet består av bland annat läkare, psykolog, sjuksköterska, kurator och arbetsterapeut. I teamet ingår även en peer-support, det vill säga en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

Sörmland: Alma teamet - Mobilt akutgeriatriskt team Nyköpings lasarett. Syftet har handlat om att möta äldre multisjuka patienter med akut sjukdomstillstånd i hemmet med specialistteam från geriatriska enheten.

Mer om mobila team och mobila arbetssätt i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Maria Taranger

Maria Taranger, områdeschef på Sahlgrenska sjukhuset, berättar om arbetet med mobila team och hur det växlades upp under pandemin. Ett avsnitt om hur samarbete över organisatoriska gränser kan fungera i praktiken för att möte de behov som finns hos både invånare och medarbetare i vård och omsorg.

Nära vård-podden träffar Maria Taranger

Nära vård-podden träffar Ingela Sunneskär och Karin Scharl

Ett avsnitt om mobila arbetssätt över gränser, i samverkan och vikten av att lära av varandra för en Nära vård. I avsnittet får vi möta Ingela Sunneskär, medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering och verksamhetschef i Bollebygds kommun och Karin Scharl, verksamhetschef klinik för Nära vård, Södra Älvsborgs sjukhus.

Nära vård-podden träffar Ingela Sunneskär och Karin Scharl

Berättelser från patient-, brukar-, och närståenderörelsen

Nära vård-programmet vid SKR bjuder regelbundet in patient-, brukar-, närstående- och seniorrörelsen till ett dialogforum om utvecklingen av Nära vård. Det ger värdefulla inspel om invånarens perspektiv och erbjuder ett fora för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande och görande i omställningen till Nära vård. Nedan berättar några av de föreningar som medverkar i dialogforumet om sina respektive arbeten med Nära vård.

Riksförbundet HjärtLung

Riksförbundet HjärtLung erfar allt för ofta att personer med kroniska sjukdomar fungerar som budbärare av sina åkommor i vården – att det saknas samordning och att patienten därmed blir behandlad diagnos för diagnos och inte ses som en medskapare i sin egen behandling. Detta bekräftas bland annat av våra egna medlemsundersökningar. Därför har vi under fler år arbetat hårt för en personcentrerad vård. Vi är noga med att vården ska vara just person- och inte patientcentrerad eftersom man lever med sin sjukdom dygnets alla timmar, och är en väldigt liten tid i vården. När man möter vården är man ofta i ett utsatt läge. Då betyder det fantastiskt mycket att känna sig sedd. Att sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och annan vårdpersonal som man träffar, ser en som en människa och inte bara som en patient med en diagnos. För att beskriva vad vi menar startade vi kampanjen Sedd i vården. Vårt arbete har gett effekt även om det går rätt långsamt. Men ett framsteg är att myndigheter, regering och många fler idag använder personcentrerad vård som begrepp. Vi är också väldigt glada för SKRs aktiva arbete i samarbete med patientrörelsen för att det ska blir mer än bara ord på papper.

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung 2010-2022

Reumatikerförbundet

Vi försöker lyfta god och nära vård i alla olika sammanhang där vi är med, såväl med politiker, vården och hela den egna organisationen.

Under pandemin bjöd Reumatikerförbundet in medlemmarna till ett digitalt medlemsparty som handlad om vad patientkontrakt är och hur man får ett patientkontrakt. Medlemstidningen Reumatikervärlden har också skrivit en artikel på temat för att öka kännedomen bland förbundets medlemmar. Då var det rätt få av våra medlemmar som erbjudits ett kontrakt, förhoppningsvis är det bättre idag.

Befolkningen behöver utbildas om sina rättigheter i sjukvården. Informationen bör särskilt riktas till personer med allvarliga eller kroniska hälsotillstånd- och sjukdomar. Förutsättningarna att lyckas med omställningen till en personcentrerad god och nära vård där patientkontrakt är en del, ökar radikalt när både patienter och vårdpersonal vet vad det innebär.

Vi vet att SKR med fler har gjort stora insatser för att få god och nära vård att landa på riktigt ute i regionerna. Det är bra, men ibland funderar vi på om det når ända ut till de som faktiskt möter patienterna? Vi pratar ofta om hur viktigt det är att styrning och ledning är med på tåget, men det är minst lika viktigt att de som faktiskt möter patienten har koll på vad patientkontrakt, fast vårdkontakt och individuell rehabiliteringsplan innebär och vet att det ska erbjudas patienten. Här tror vi att det finns en del kvar att göra.

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Nationellt Kompetenscentrum anhöriga

Nationellt Kompetenscentrum anhöriga (Nka)[2] har uppdrag av Socialdepartementet via Socialstyrelsen att vara ett expertstöd till kommuner, regioner och enskilda utförare avseende utvecklande och införande av stöd till anhöriga.

Reformen Nära vård innebär förändrade förhållningssätt i sätten att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det ökar fokus på ett person- och familjecentrerat förhållningssätt, i så väl behandling och dess effekter som i att vardagslivet ska fungera. Familjen, såväl barn som vuxna och äldre står många gånger för det huvudsakliga omvårdnadsinnehållet och bidrar till att livskvalitet kan bibehållas för den närstående/patienten. Som framgår av den av regeringen nyligen beslutade anhörigstrategin behöver anhöriga och familjen få information och göras delaktiga och involverade i vården och omsorgen. Under 2021/22 har Nka arbetat med omställningen till Nära vård genom:

  • att vara remissinstans till God och Nära vårdutredningens olika delar
  • kunskapsspridning och fördjupning kring alla anhörigas situation och behov. På grund av samhällets behov har det varit ett särskilt fokus på anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga till personer med psykisk ohälsa, anhöriga till äldre personer, barn som anhöriga samt anhöriga till någon på flykt
  • skapa och driva ett nätverk för aktörer som vill utveckla nationellt digitalt anhörigstöd och erbjuder sammanhang för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte i samverkan med Nationella nätverket för anhörigstöd i Sverige[3]
  • produktion av tre korta webbutbildningar, en som avser vuxna anhöriga och en som avser barn som anhöriga båda riktade till vårdcentralernas verksamhet och en som vänder sig till den kommunala hälso- och sjukvården och som avser anhöriga i ett livsloppsperspektiv
  • att kunskap om kommunikation, i familjer där föräldern insjuknat, har spridits genom en sammanfattande rapport på svenska, i artiklar i facktidskrifter och en vetenskaplig artikel
  • att sjukvårdspersonal har utbildats avseende barn som anhöriga genom föreläsningar framför allt inom primärvård och psykiatri/barnpsykiatri
  • att ett implementeringsprojekt har initierats för hur vård-/hälsocentraler kan implementera ett barnperspektiv och skapa lokala rutiner för barn som anhöriga på sin egen enhet.

Lennart Magnusson, verksamhetschef Nationellt Kompetenscentrum anhöriga

Mer från patientrörelsen i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Sara Riggare

”Den närmaste vården är egenvården!” Sara Riggare, spetspatient och nyligen disputerad inom vardagsvetenskap eller ”personal science” resonerar kring hur vi kan stötta egenvården på bästa sätt både för bättre hälsa och ekonomi. Ett avsnitt om forskning, egenerfarenhet som kunskapskälla och om att ha ett bra liv i närvaro av sjukdom.

Nära vård-podden träffar Sara Riggare

Nära vård-podden träffar Inger Ros

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung, i ett samtal om att möta medlemmar i en stor organisation, att ha livskvalitet i närvaro av sjukdom och en hälso- och sjukvård som möter behoven. Att hitta sätt att vara medskapare, att orden blir viktiga och att förändring tar tid!

Nära vård-podden Inger Ros

Vårdens medarbetare har ordet

Nära vård-programmet vid SKR bjuder regelbundet in professionsföreningar inom vård och omsorg till ett dialogforum om utvecklingen av Nära vård. Det ger värdefulla inspel om medarbetarnas perspektiv och erbjuder ett fora för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande och görande i omställningen till Nära vård. Nedan berättar några av de föreningar som medverkar i dialogforumet om sina respektive arbeten med Nära vård.

Fysioterapeuterna

Under 2022 startade vi upp ett arbete inom förbundet för att väcka nyfikenheten hos våra medlemmar om Nära vård. Vad innebär det och varför behöver vi som fysioterapeuter vara en del i det? Syftet har varit att öka medvetenheten bland medlemmar och förtroendevalda för att de ska kunna ta sin självklara roll och del i omställningen. Vi delade in det i 4 delar:

  • Webbinarium
  • Studiecirkel
  • Poddcirkel
  • Presentationsmaterial

I förbundets podd - En podd i rörelse – har nära vård flitigt diskuteras utifrån olika vinklar. Goda exempel på hur till exempel vår profession arbetar, patient- och anhörigperspektivet men även hur chefer arbetar med frågan. Och för att inspirera än mer arrangerade vi ett webbinarium våren 2021 med Lisbeth Löpare Johansson, Anna Nergårdh och ett hemrehabteam på Kalix sjukhus. Här fick vi grunderna till varför en nära vård utreddes, hur omställningen ser ut i kommuner och regioner och varför det är en viktig fokusförflyttning men framförallt fick vi möta personer i hälso- och sjukvården som redan ställt om. Webbinariet följdes upp i En podd i rörelse där vi fått träffa hemreahbteamet igen och lyssna till deras lärdomar och utveckling.

För att tydliggöra och underlätta de förtroendevalda styrelsernas arbete med nära vård fick alla distrikt- och sektionsstyrelser möjligheten att genomföra en studiecirkel i påverkansarbete med fokus på nära vård. Genom studiecirkeln fick styrelserna på ett strukturerat sätt arbeta med prioritering av frågor, målgrupper och aktiviteter. Studiecirkeln kommer att kompletteras med en presentation och ett samtalsunderlag som tydliggör bakgrund, syfte och mål med omställningen till en nära vård.

Under våren 2022 har en poddcirkel tagits fram i samarbete med Sensus. Poddcirkeln är en digital studiecirkel som innehåller poddar, filmer och reflektionsmaterial för deltagarna . Cirkeln görs först tillgänglig för förbundets förtroendevalda och i nästa steg för alla medlemmar. Studiecirkeln och webbinarium är medlemsförmåner men där vi gärna delar med oss av erfarenheter och innehåll!

Cecilia Winberg, Ordförande fysioterapeuterna

Fysioterapeuternas podd En podd i rörelse

Psykologförbundet

Inspirerade av SKRs dialogmodell ville vi fortsätta den ända ut i vår organisation och har därför samlat representanter för våra föreningar och nätverk digitalt parallellt med SKR dialogmöten. Vi har gått igenom de olika fokusförflyttningarna och diskuterat implementeringsprocesserna av God och nära vård-utredningens förslag. Det har varit viktigt att dels återge vilka de bärande förflyttningarna för omställningen varit i utredningen, dels fånga upp och sprida kunskap om de utvecklingsarbeten som påbörjats i regionerna.

Vi kan konstatera att våra medlemmar har en tydlig och gemensam bild av vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik omställning. Dessa är bland annat en organisation med styrmedel som stödjer förflyttningen, ett ledarskap med kunskap om interprofessionellt arbetssätt, samt en jämlik relation mellan vårdens yrkesgrupper. Just ett välintegrerat samarbete mellan olika professioner i primärvård har vi tagit med oss till SKR som också fått bli ett nationellt exempel i Nära vård-podden.

Att gå mot en mer sammanhållen vård där psykiska och fysiska tillstånd jämställs och där interaktionen mellan dem ses som en självklar förutsättning för att sätta patientens behov i centrum, är en utgångspunkt för psykologisk bedömning och behandling. Vi ser ett starkt intresse hos psykologer för att ta ett ökat ansvar i utvecklandet av vårdprocesser, men också hos vårdgivare som ser vikten att integrera psykologisk kompetens i styrning och ledning genom att antalet psykologiskt ledningsansvariga ökar.

Sveriges Psykologförbund ser att för att omställningen till en God och nära vård ska bli verklighet är det avgörande med psykologisk kompetens i ledningen för vårdens verksamheter. Kunskaper om psykologiska processer på individ- grupp- och organisationsnivå behövs. Användandet av psykologiska behandlingsmetoder, inte bara för psykiska tillstånd, behöver utvecklas liksom förståelsen för hur olika vårdkedjor och vårdprocesser påverkar patienter.

Kristina Taylor, ordförande psykologförbundet

Vårdförbundet

Illustration som visar Vårdförbundets målbild för omställningen till Nära vård. Målbilden kallas för "Med hälsan i fokus". Den visar bland annat att målbilden innehåller aspekter som medarbetarnas karriär, personcentrering, att nära vård är tillgänglighet i ny tappning, upplevd hälsa och olika aktörers arbetssätt och kompetens.Förstora bilden

Vårdförbundets målbild för nära vård.

Vårdförbundet delar årligen ut Vårdförbundspriset och Årets vårdchef till medlemmar som genom utvecklingsarbete och sitt ledarskap bidragit till en mer personcentrerad och nära vård. Finalisterna presenteras i samband med en vårdgala som Vårdförbundet anordnar.

2015 tog Vårdförbundet fram ett studiecirkelmaterial om personcentrerad vård tillsammans med Centrum för personcentrerad vård - GPCC, och studieförbundet Sensus. Materialet används fortfarande i kontakt med medlemmar i arbetet med att vara aktiv i omställningen till en personcentrarad nära vård (se länk nedan).

Vårdförbundet anordnar också ett ledarskapsprogram som riktar sig till chefs/ ledarmedlemmar och ger praktiskt tillämpbara färdigheter i personcentrerat ledarskap och i att leda personcentrerad vård. Utbildningen ger deltagaren förutsättningar att utveckla sitt ledarskap och rusta sig inför en framtida omställning av hälso-sjukvården. Ledarskapsprogrammet är en forskningsbaserad digital utbildning som bygger på aktuell ledarskapsforskning och är framtaget i samarbete mellan Vårdförbundet och forskare vid Göteborgs Universitetet, Centrum för personcentrerad vård (GPCC) samt Karolinska Institutet. Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng. I dagsläget deltar 80 chefer/ledare. Det finns ett stort intresse för att få gå utbildningen.

Omställningen till Nära vård är också något vi diskuterar på enhetsmöten. Vi anordnar inspirationsträffar och lokala möten med förtroendevalda och medlemmar där vi informerar om, har dialoger och erfarenhetsutbyte om vad som händer i omställningsarbetet nationellt, regionalt och lokalt. Vi har även tagit fram en målbild för omställningen.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Vårdförbundets studiecirkelmaterial om personcentrerad vård

Mer från professionsföreningar i Nära vård-podden!

Illustration för Nära vård-podden. Bilden är tecknad och i den syns flera personer som talar in i en mikrofon samtidigt som Lisbeth Löpare Johansson lyssnar på dem.
Nära vård-podden träffar Kristina Taylor och Veronica Magnusson

”Att få förutsättningar att göra ett gott jobb. Ett samtal om att vara mitt i omställningen till Nära vård. Om professionernas vilja att få förutsättningar att jobba utifrån sin yrkeskompetens, att få vara med i en helhet både i planering och utveckling och att samverkan mellan professioner, verksamheter, vårdnivåer är ett mänskligt behov som kan skapa bättre hälsa. Samtalar med två ordföringar: Visions Veronica Magnusson och Sveriges Psykologförbunds Kristina Taylor.

Nära vård-podden träffar Kristina Taylor och Veronica Magnusson