Måttboken
-
Måttbokens kapitelindelning
- Amerikansk fotboll
- Badminton
- Bandy
- Bangolf
- Baseboll
- Basketboll
- Biljard
- Bilsporter: Miljökrav
- Bilsporter: Backe
- Bilsporter: Bilorientering
- Bilsporter: Crosscart
- Bilsporter: Dragracing
- Bilsporter: Drifting
- Bilsporter: Folkrace
- Bilsporter: Karting
- Bilsporter: Lådbil
- Bilsporter: Offroad
- Bilsporter: Radiostyrd bilsport
- Bilsporter: Racing
- Bilsporter: Rally
- Bilsporter: Rallycross
- Boboll, Pesis
- Bordtennis
- Boule petanque och Boccia
- Bowling
- Bowling: Kägelspel, Asfaltkägel
- Boxning
- Brottning
- Budo och Judo: Aikido, Ju-Jutsu, Judo
- Budo och Judo: Karate, Kendo
- Bågskytte, Armborstskytte
- Båtsporter: Jetski
- Båtsporter: Kanotsporter
- Båtsporter: Modellbåt
- Båtsporter: Racerbåt
- Båtsporter: Rodd
- Båtsporter: Segling
- Casting
- Cricket
- Curling
- Cykel
- Danssport
- Dart
- Dragkamp
- Flygsporter: Ballongflyg
- Flygsporter: Fallskärmshoppning
- Flygsporter: Hängflyg
- Flygsporter: Modellflyg
- Flygsporter: Motorflyg som tävlingsgren
- Flygsporter: Segelflyg
- Flygsporter: Skärmflyg
- Fotboll
- Friidrott
- Friidrott: Tävlingscentral, resultatmätning
- Friidrott: Löpning
- Friidrott: Hopp
- Friidrott: Kast
- Friidrott: Inomhus
- Frisbeesport
- Futsal
- Fäktning
- Golf
- Gymnastik
- Gång
- Handboll
- Hundkapplöpning
- Innebandy
- Ishockey
- Ishockey: In line hockey
- Ishockey: Ringette
- Issegling
- Klättring
- Konståkning
- Krocket
- Landhockey
- Landhockey: Indoor Hockey
- Lyftsporter: Styrkelyft
- Lyftsporter: Tyngdlyftning
- Motorcykelsporter: Backe
- Motorcykelsporter: Dragracing
- Motorcykelsporter: Enduro
- Motorcykelsporter: Minimoto
- Motorcykelsporter: Motocross och enklare isbana
- Motorcykelsporter: Roadracing
- Motorcykelsporter: Snöskoter
- Motorcykelsporter: Speedway och isracing
- Motorcykelsporter: Supermoto
- Motorcykelsporter: Trial
- Paraidrott – idrott för personer med funktionsnedsättning
- Ridsport: Allmänt
- Ridsport: Dressyr
- Ridsport: Hoppning
- Ridsport: Körning
- Rugby
- Simsporter: Konstsim
- Simsporter: Simhopp
- Simsporter: Simning
- Simsporter: Sportdykning
- Skateboard
- Skidskytte
- Skidsporter: Backhoppning
- Skidsporter: Freestyle
- Skidsporter: Längdåkning
- Skidsporter: Snowboard
- Skidsporter: Utförsåkning
- Skridskolöpning: Kortbana (Short Track)
- Skridskolöpning: Rullskridskor
- Skridskolöpning: Hastighetsåkning
- Skytte: Allmänt
- Skytte: Inomhus
- Skytte: Utomhus
- Squash
- Tennis
- Varpa
- Vattenpolo
- Vattenskidåkning
- Volleyboll
- Volleyboll: Beachvolleyboll
Måttbokens kapitelindelning
I Måttboken anges de mått och krav som ställs på olika idrottsmiljöer. Det handlar om tävlingskrav för mer än 70 olika idrotter. Måtten på anläggningen ska utgå från hur den ska användas och vilka funktioner den ska fylla.
Amerikansk fotboll
Amerikansk fotboll är ett spel som utövas av två lag med 11 spelare var. Spelarna skall försöka göra poäng genom att placera bollen bakom motståndarnas mållinje, vilket kallas touchdown, eller också genom att sparka den över målribban.
En match varar i två halvlekar om 24 min (20 min för juniorer) effektiv speltid vardera med 20 min paus mellan halvlekarna. Halvlekarna delas i två perioder med en enminutspaus för sidbyte. Vid oavgjort resultat vid full tid i slutspelsmatcher och samtliga Superseriematcher spelas extra perioder tills endera laget segrat. En match varar mellan två och tre timmar.
Planen kan ha en yta bestående av konstgräs eller naturgräs. Utanför slutlinjerna bör finnas ett underlag av naturgräs, konstgräs eller liknande mjukt material minst 3,65 m fram till avgränsningslinjerna.
Vid tävling kan följande funktionärer med flera förekomma
- 4–8 domare vilka samtliga agerar på spelplanen
- 3–4 markerare med 10-yardskedja
- 2–4 bollplockare
- Spelare och avbytare – max 48 per lag – samt tränare, lagledare m fl max 25 per lag.
- Tillsammans högst 73 personer per lag.
- 10–20 personer hejaklacksledare i grupp
- 10–40 personer orkestrar
- 1–4 medicinsk personal
Belysning
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Bredd | Bredd | Längd | Längd | |||
---|---|---|---|---|---|---|
A | B | C | D | E* | F** | |
Internationella och nationella matcher | 56,08 | 48,77 | 117,04 | 109,73 | 91,44 | 45,75 |
*=Måtter B, D och E gäller till linjernas innerkanter.
**=Måttet F gäller till linjernas mitt.
Om planen är kortare än 91,44 m (100 yards) ska minskningen göras från mitten. I praktiken används ofta fotbollsplaner även om de är lite korta.
Målet ska ha en invändig bredd av 5,64 m. Höjden till målribbans överkant skall vara 3,05 m och till målstolparnas topp minst 9,14 m. Markstolpen kan fästas i mark t ex 1,5 m utanför slutlinjen. Detaljmått och infästning fastställs i samråd med tillverkaren. Markstolpen skall vara inklädd med mjukt stötskyddande material upp till minst 1,83 m höjd.
Markeringar
Linjebredd 0,10 där inte annat anges. Linjefärg vit.
Mållinje får ha annan färg än vit. Avgränsningslinjer får vara gula.
Målställning skall vara gul eller vit. Vindriktningsvimplar 10x110 cm i toppen på målstolpar är tillåtna.
Pyloner, totalt 12 st, av mjukt material skall vara röda eller orange.
Den 1,83 m breda sidolinjen mellan 25-yardslinjerna kan vara helt vit eller markerad med textilmaterial.
Färgning av gräsytor skall utföras så att färgen syns från alla riktningar. Om konstgräsplaner används se även avsnittet i den allmänna delen.
Reklam, symboler och texter m m som inte har betydelse för spelets bedrivande får inte finnas närmare än 1,22 m från någon linje på spelfältet med undantag av målområdet där färgvalet skall vara sådant att spellinjerna framträder tydligt.
Resultatmarkering
- 1 siffra för period
- 2+2 siffror för resultat
- Matchur som visar vad som återstår av 12 min effektiv speltid
Badminton
Badminton spelas inomhus och utomhus av två spelare (= singel) eller fyra spelare
(= dubbel). I tävling förekommer herr- eller damsingel, herr- eller damdubbel och blandad dubbel (mixed). En match spelas i bäst av tre set.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
För hela tävlingen
- 1 tävlingsledare
- 1 referee
Vid varje bana
- 1 huvuddomare
- 1 servedomare (placerad i markhöjd mittemot huvuddomaren)
- linjedomare (2–10 st)
Domarnas placering vid banan

Hänsyn tas till huvuddomarens stol så att banorna inte ligger alltför nära varandra
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | Linjer | Linjer | Linjer | |
---|---|---|---|---|---|
Vita 0500 | Svarta 9500 | På mycket mörkt golv (svarthet > 80): Ljusgröna | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 10-20 | ||
Kulörhet | < 40 | < 40 | 50-60 | ||
Kulörton | Valfri | Valfri | G-G30Y | ||
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% | |||
Glans | < 20 |
Färgrekommendationerna för golv och väggar avser kombinationshallar. Tag kontakt med Svenska Badmintonförbundet för färgval i hallar som enbart används för badminton.
Lämpliga mått
Bredd A min | Längd B min | Höjd H min | |
---|---|---|---|
Nationella matcher utom SM | 8,0 | 16,0 | 7,0 |
Motion | 8,0 | 16,0 | 6,0 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
VM | 10,1 | 17,4 | 12,0 |
---|---|---|---|
EM, internationella tävlingar | 10,1 | 17,4 | 9,0 |
SM, Lag-SM, Elit-serien | 8,6 | 16,0 | 8,0 |
Nationella tävlingar | 7,0 |
Om avstånd mellan banorna är för litet vid tävlingar används varannan bana.
Markeringar
- Linjebredd 0,04
- Linjefärg svart eller ljusgrön vid banor med flera markeringar annars vit.
Resultatmarkering:
- 2x1 siffra
- 2x2 siffror
Linjering av sporthallar
Detaljmått
Bandy
Bandy är ett lagspel som spelas på isbana med klubbor och boll. Varje lag består av 11 spelare och 5 avbytare, varav en för målvakt. Om tre av spelarna som inte är målvakt är U19-spelare eller yngre får laget ha 5 avbytare. Matchtiden är 2x45 min med 20 min paus mellan halvlekarna, totalt 1 tim 50 min. S k knattebandy kan spelas på banor tvärs över en normalstor plan.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- 3 domare som vistas på banan
- 1 sekreterare
- 1 tidtagare
- 1 speaker
- 1 webredigerare (Tillgång till IT-uppkoppling i Herrelitserien)
Placering av funktionärer, spelare m fl.

Belysning
Lämpliga mått
Bredd A | Bredd B | Bredd C | Längd D | Längd E | Längd F | Höjd H Min | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Internationella och nationella matcher | 69 | 67 | 65 | 119 | 113 | 105 | 12 |
H = minsta höjd till hinder.
Sargens höjd 0,15 m. Sargen placeras på spelplanens sidlinjer mellan båda båglinjerna för hörnpunkterna.
Målet ska invändigt vara 3,5 brett och 2,1 högt. Dess djup upptill 1,0 och nedtill min 2,0. Vid spel på tvären ska målet ha måttet b x h = 2,5x1,6 invändigt. Målet placeras med sin ytterkant på ytterlinjens utsida.
Bollnät bakom mål bör vara minst 6 högt och 30 brett.
Bana och friområde (BxE) ska vara isbelagda.
Säkerhetsområdet skall i inomhushallar beläggas med gummi.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
A | C | D | F | |
---|---|---|---|---|
Internationella matcher | C+4 | 60-65 | F+8 | 100-110 |
Nationella matcher | C+4 | 60-65 | F+8 | 100-105 |
Markeringar
- Linjebredd: Min 0,05, max 0,08
- Linjefärg: Röd
Resultatmarkering:
- 2x2 siffror
- Matchur 0-45 min
För spel på tvären
- Linjebredd: 0,05
- Linjefärg: Blå
Detaljmått
Bandyplan
1: Regelmått: 60–65 m
2: Regelmått: 100–110 m
Totalyta för nybyggd hall: 69 x 119 m Minsta höjd till hinder: 12 m
Båsen för sekretariat, utvisade och avbytare ska inhägnas med räcke eller staket så att publiken ej kan störa ordningen under match.
Domare och övriga funktionärer ska ha en säker väg/miljö mellan isen och omklädningsrummen.
Klicka på bilden för större version.
Bangolf
Bangolf spelas inomhus eller utomhus på byggda banor av varierande längd upp till 20 m. En klubba typ ”putter” används.
Tävlingsbanan skall omfatta spel på 18 banor eller hål. Dessa kan byggas som 18 olika banor eller som 12 banor.
Normalt spelas tävling över 2x18 hål, vilket innebär att tävling på 12-hålsbana spelas 3x12 hål.
Vid tävlingar kan följande funktionärer förekomma
- 1 domare
- 1 sekreterare
Mått och markeringar
Lämpliga mått
- Se regelmått
- 18-hålsbana ca 2000 m2
- Enskild banas mått: se respektive ritning
- Takhöjder ned till ca 2,5 m kan godtas.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Längd | Bredd | |
---|---|---|
Hinderdel | 6,0-20,0 m | 0,8-0,9 m |
Banhuvud | 1,6-1,8 m | 1,6-1,8 m |
- Banhuvud ska vara runt eller 8-kantigt.
- Diametern eller längd och bredd ska vara 2xhinderdelsbredden.
- Sarghöjd: Min 0,04, max 0,10.
- Kopp: Diameter 10% av banbredden ±0,005.
- Vid horisontell bana får ytan luta max 5 ‰.
Markeringar
Se respektive banritning
Bantyp 1
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta och hinder med mittport. Längd 9 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
- Bana med mittport. Längd 9–12 m. Hinderhål 0,15–0,20 m.
- Hinder placeras minst 3,0 m från utslagsmarkering.
Bantyp 2
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta med hinder av typ lådor. Längd 10 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bana med hinder av typ lådor, 3–5 st. Genomgångens storlek 0,15–0,20 m.
Bantyp 3
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och sidoportar kring trekant. Längd 9 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bana med motlut och sidoportar. Genomgångens storlek 0,08–0,10 m. Hinder ska vara trekantigt. Längd 9–12 m. Hinder placeras minst 5,0 från utslagsmarkeringen.
Bantyp 4
Lämpliga mått
- Alt 1. Bana med horisontell yta och lutande banhuvud.
- Alt 2. Lutande bana med 2 m lång horisontell yta närmast det lutande banhuvudet. Längd 12 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Längd 10–12 m.
Bantyp 5
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta och med mitt- och sidohinder. Längd 12 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bana med mitt- och sidoportar. Genomgångens storlek 0,16–0,20 m. Längd 12–14 m. Avståndet mellan hindren får inte vara mindre än 1 m. Vidare får ett hinder ej placeras närmare banhuvudet än 1 m. I övrigt bör hindren placeras ut över hela banan med första hindret minst 3 m från utslagsplatsen.
Bantyp 6
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och hinder av typ sparbössa. Längd 11 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bana med lutande plan och hinder av typ sparbössa. Hålet placeras minst 5 m från utslagsmarkeringen.
Bantyp 7
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta och vinklad 90°, vinkelbana. Längd 9 m.
Bantyp 8
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och hinder av typ uppfångare. Längd 9 m.
Bantyp 9
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och hinder av typ sparbössa. Längd 11,4 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bana med lutande plan och hinder av typ sparbössa. Ska var längre och högre än bana 12.
Bantyp 10
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och hinder av typ ränna. Längd 12 m.
Bantyp 11
Lämpliga mått
Bana med vinkel och horisontell yta och mitthinder på kulle. Längd 11,40 m. Vinkel 160°
Bantyp 12
Lämpliga mått
Bana med vinkel och horisontell yta och mitthinder på kulle. Längd 11,40 m. Vinkel 160°
Bantyp 13
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta och 2 st hinderportar med direktgenomgång. Längd 9,4 m.
Bantyp 14
Lämpliga mått
Bana med horisontell yta med 3 st hinder typ lådor. Längd 9,9 m.
Bantyp 15
Lämpliga mått
Bana med lutande plan och med 4 st triangelformade hinder. Längd 9,5 m.
Bantyp 16
Lämpliga mått
Bana med vinkel och horisontell yta samt med mittportar. Längd 12 m. Vinkel 160°.
Bantyp 17
Lämpliga mått
Hinder som utgörs av kulle med hål på den högsta punkten. Längd 7,6 m.
Bantyp 18
Lämpliga mått
Inslagsbana med backe och hinderport längst upp. Kan tillverkas fristående eller i anslutning till kioskintag. Längd 9,0 resp. 7,8 m.
Belysning
Medelbelysning - driftvärden | Likformighet | ||||
---|---|---|---|---|---|
Typ | Funktionsmodell | Horisontal belysning i lux | Vertikal belysning % av horisontalvärde | Horisontal- | Vertikal- |
- | Film och tv | < 600 | ≥ 60% | ≥ 0,70 | ≥ 0,50 |
1 | Tävling | 100-200 | ≥ 40% | ≥ 0,70 | ≥ 0,50 |
2 | Motion, träning | 15-20 | - | ≥ 0,30 | - |
Baseboll
Baseboll spelas utomhus av två niomannalag, ett ute- och ett innelag. I tävling förekommer endast herrlag.
En match spelas i bäst av 7 eller 9 omgångar (innings). En omgång innebär att lagen har varit inne- och utelag en gång vardera.
En match varar 2–3 timmar.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- 1 hembasdomare
- 1–3 basdomare
- 1 protokollförare
- 1 överdomare
Funktionärernas placering på planen

Protokollförare och överdomare befinner sig utanför planen.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Se figurer.
Totalt ytbehov 126x126 m.
Markeringar
- Linjebredd 0,05
- Linjefärg vit
Om annan idrott utövas på planen ska dess eventuella linjer ha avvikande färg.
Resultatmarkering
- 2x2 siffror poäng
- 1+1 siffra inning bräda
- 3X1 siffra strike, boll och hit
Softboll
Softboll spelas utomhus av två niomannalag, ett ute- och ett innelag. I tävling förekommer dam- eller herrlag.
En match spelas i bäst av 5 eller 7 omgångar (innings). En omgång innebär att lagen har varit inne- och utelag en gång vardera.
En match varar upp emot två timmar.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- 1 hembasdomare
- 1–3 basdomare
- 1 protokollförare
- 1 överdomare
Funktionärernas placering på planen

Protokollförare och överdomare befinner sig utanför planen.
Belysning
Se allmända avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Se figurer.
Totalt ytbehov 86x86 m.
Markeringar
- Linjebredd 0,05
- Linjefärg vit
Om annan idrott utövas på planen ska dess eventuella linjer ha avvikande färg.
Resultatmarkering
- 2x2 siffror poäng
- 1+1 siffra inning bräda
- 3X1 siffra strike, boll och hit
Basketboll
Basketboll spelas främst inomhus och av två lag med vardera 5 spelare på planen och högst 7 avbytare.
En match spelas 4x10 min effektiv speltid med 10–15 min halvtidspaus och 2 min paus mellan de övriga spelperioderna. Vid oavgjort resultat spelas en eller flera förlängningar om 5 minuter tills ett avgörande uppnåtts.
Vid basket för ungdomar kan andra speltider förekomma.
Särskilda regler och mått gäller för minibasket och övningsbasket. Vid träning och motion är tidsbegränsning till 50–60 min vanligast.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- 1 förstedomare
- 1 alt. 2 andredomare
- 1 sekreterare
- 1 biträdande sekreterare
- 1 tidtagare
- 1 30-sekunders tidtagare
- 1 kommissarie (vid vissa matcher)
Placering av funktionärer, avbytare och lagledare
Mått och markeringar
Förhållandet mellan banans bredd (B) och längd (D) bestämmes alltid enligt följande formel: B = D/2+1.
Lämpliga mått
Bredd A min | Bredd B | Längd C min | Längd D | Höjd H Min | |
---|---|---|---|---|---|
Internationella matcher, div I och div II | 19 | 15 | 34 | 28 | 7 |
I befintliga hallar | 18 | 14 | 32 | 26 | 7 |
Övriga matcher | 16 | 14 | 28 | 26 | 7 |
Övning | 9 | 16 | 5 |
Övningsbasket. Stoppbrädan placeras min 0,8 från hinder. Korgen bör vara reglerbar i höjd mellan 2,60–3,05 från korgens överkant till golv. Övningsbasket spelas vanligen på tvären i stora hallar.
Minibasket. Minibasket spelas på reguljära banmått, men med avvikelser beträffande korgens höjd och avståndet mellan stoppbrädan och straffkastlinjen. I stället för en extra markering för straffkast kan korgställningen flyttas 0,6 mot strafflinjen.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
B | D | H Min | |
---|---|---|---|
Internationella matcher, nationella matcher | 15 | 28 | 7 |
Bredden får variera mellan min 13 och max 15. Längden mellan min 24 och max 28. Gäller befintliga hallar. När banans mått minskas ska längden alltid minska dubbelt så mycket som bredden.
Markeringar
- Linjebredd 0,05, (övningsbasket 0,02).
- Linjefärg röd. Vid om- och nybyggnation ska linjefärgen vara vit.
Övningsbasket och 2-m linjer vid lagbänksområden, bruna. Se även ”Färger”.
Resultatmarkering
- 2x3 siffror
- Markering för lagfoul siffrorna 0–5
- Specialskyltar för individuell foul
- Matchur 4x10 min
- Specialur för 24-sekundersperiod ska kunna stannas och startas på nytt utan att däremellan behöva nollställas. Alternativt manuell tidtagning med bordsur.
Skissen avser en plan med måtten 15x28 meter
Golvställning som uppbär stoppbräda får ej placeras närmare än 1,00 från kortsidslinjens yttre kant utanför planen – vid internationella matcher och div I och II minst 2,00. Om säkerhetsområdet utanför planen är mindre än 1,00 ska en 0,01 bred linje uppritas inne på planen 1,00 från sid- och/eller kortsidlinjer. Golvställning kan vara mobil. Stoppbräda med korg kan även hänga i mobil ställning från tak eller vägg.
Stoppbrädans mått (bxh) = 1,80 x 1,05. Vit tavla – svart linje.
Transparent tavla – vit linje.
Klicka på bilden för större version.
Diagonalmått vid olika planstorlekar
Innermått | Yttermått | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Planstorlek | Kortsidslinje B | Sidlinje D | Diagonal E | Kortsidslinje B | Sidlinje D | Diagonal E |
15 X 28 | 15,0 | 28,0 | 31,76 | 15,1 | 28,1 | 31,90 |
14 x 26 | 14,0 | 26,0 | 29,52 | 14,1 | 26,1 | 29,67 |
13 x 24 | 13,0 | 24,0 | 27,29 | 13,1 | 24,1 | 27,43 |
Övningsbasket
En yta som motsvarar halva planen kan användas vid s k halvplanspel (street-basket).
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | Linjer | Linjer | |
---|---|---|---|---|
Tävling, röda | Övning och vid lagbänksområde, bruna | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 10-30 | 40-70 |
Kulörhet | < 40 | < 40 | 70-80 | 30-40 |
Kulörton | Valfri | Valfri | Y80R-R | Y60R-Y70R |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% | ||
Glans | < 20 |
Linjering av sporthallar
Biljard
Biljard består av tre grenar: Carambole, Pool och Snooker. Samtliga grenar spelas inviduellt eller i lagspel med 2–3 spelare per lag.
Carambole spelas på ett bord utan hål och går ut på att man skall låta sin spelboll gå i vall ett visst antal gånger. Carambole räknas som den mest avancerade grenen inom biljard.
Pool spelas på ett bord med sex hål och discipliner som spelas är 9-boll, 8-boll och 14:1. Pool är den vanligast förekommande grenen bland allmänheten.
Snooker spelas på ett bord med sex hål som är större än både pool och carambolebord. Spelet går ut på att spelaren skall först göra en röd boll och därefter en färgad tills alla röda bollar är slut på bordet. Då skall spelaren göra alla färgade bollar i en viss ordning.
Vid tävling förekommer följande funktionärer
- 1 domare
- 1 markör (protokollförare)
Belysning
Driftvärden
Medelbelysning i lux Driftvärden | Likformighet | ||||
---|---|---|---|---|---|
Typ | Funktionsmodell | Uppfyller Europastandard krav upp till: | Horisontal belysning | Vertikal belysning % av horisontal värde minst | Horisontalljus E-min/ E-med |
1 | Träning och tävling | Internationellt, Nationellt | 750 | 60% | ≥ 0,80 |
Mått och markeringar
A | B | C | D | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Spel med 120 cm kö | Spel med 140 cm kö | Spel med 120 cm kö | Spel med 140 cm kö | ||||
Carambole | Hobbyspel | 3,67 | 4,07 | 4,94 | 5,34 | 1,52 | 2,80 |
Tävlingsspel | 3,82 | 4,22 | 5,24 | 5,64 | 1,67 | 3,10 | |
Pool | Hobbyspel | 4,15 | 4,30 | 5,25 | 5,45 | 1,12 | 2,24 |
Tävlingsspel | 4,25 | 4,45 | 5,55 | 5,75 | 1,27 | 2,54 | |
Snooker | Tävlingsspel | - | 4,90 | - | 6,70 | 2,10 | 3,90 |
Takhöjd min 2,30 m
Markeringar
Resultatsmarkering
- Skrivtavla, overheadprojektor eller liknande.
Bilsporter: Miljökrav
Samtliga bilsportanläggningar ska utformas så att de uppfyller de krav som ställs
enligt Svenska Bilsportförbundets miljöcertifiering samt kommunens miljökrav.
Vid alla tränings-/tävlingsarrangemang är det obligatoriskt att det ska finnas en
Miljöchef.
Se även ”Motorsporter – buller, säkerhet” under rubriken ”Regler normer standard”
i allmänna delen.
Bilsporter: Backe
En backtävling är en hastighetstävling där ett fordon i taget körs på tid uppför en backe med varierande lutning. Flera bilar kan befinna sig i backen samtidigt om backen är lång. Körs med rally- eller rallycrossbilar. Normalt är bilföraren ensam i bilen, men kör man en rallybil så får man ha med kartläsare om man vill.
Bilsporter: Bilorientering
Bilorientering körs med transportsträckor och orienteringssträckor på icke avlysta
allmänna och enskilda vägar. Ekipagen ska orientera längs angiven väg på idealtid.
Fordon med besättning
Bil med förare och kartläsare. Tävlingslicenser krävs för alla tävlande. Kartläsare ska vara minst 13 år. Fordon ska vara registrerat och godkänt för körning på allmän väg.
Bana
Vägar av skiftande slag, ofta vägrika områden såsom industriområden, grusgropar. Tillstånd regleras av länsstyrelserna. Orienteringssträckor ska återställas i ursprungligt skick efter tävling om ej annat avtalas.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Publik saknas oftast.
Byggnader vid start och mål
- Besiktningslokal helst med genomfart
- Parkeringsytor för tävlande, funktionärer och publik
- Lokaler för sekretariat och servering
- Rum för resultaträkning
- Rum för radiosamband
- Utrymmen för personlig hygien och toaletter
Tillfredställande lokaler kan ofta anordnas genom kombinationen skola – bensinstation eller verkstadslokal.
Funktionärer
- Tävlingsledning
- Tävlingsfunktionärer för tidtagning och radiosamband m m
Ljudfrågor
Tävlingsbilarnas ljudnivå ska uppfylla kraven för färd på väg.
Bilsporter: Crosscart
Crosskart är hastighetstävling på bana.
Fordon med besättning
Bil med förare. Tävlingslicener krävs för alla tävlanden. Oregistrerade bilar.
Bana
Sluten bana med grus- och asfaltunderlag, längd cirka 1 000 meter.
Utrymme för bana, depå, publik, parkering och tävlingsledning m m 15–20 ha.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap ska finnas för de tävlandens säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon med mera. För publikens säkerhet ska det finnas avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner med mera.
Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer ska finnas runt banan.
Byggnader med mera
- Speakertorn
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik och tävlande
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukrum
- Besiktningslokaler
Funktionärer
Förutom tävlingsledning och personal med ansvar för information och säkerhet, sjukvård och bärgning m m ska det finnas personal för biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Högtalare behöver inte ha hög volym för att överrösta motorljuden så att publiken hör dem under pågående tävling. Dagens avgassystem är mycket effektiva samt att tävlingsbilarnas ljudnivå regleras i deras reglemente och överskrids detta får tävlingsbilen inte delta. Ljudnivån kontrolleras med hjälp av en ljudmätare.
Skyltning
Vägvisning för publik.
Bilsporter: Dragracing
Dragracing är en hastighetstävling där två fordon tävlar mot varandra på en rak bana. Tävlandet går ut på att komma först över mållinjen. Individuella körning och träningar förekommer också.
Fordon med besättning
Bil med förare. Licens krävs för alla som kör på banan. Registrerade och oregistrerade fordon används. Körkort är inget krav. Från det år man fyller 15 år kan man tävla t.ex. i en vanlig bil mot seniorerna. Från det år man fyller 8 år får man börja tävla i en klass som heter Juniordragster.
Bana
Dragracing körs vanligen på fasta motorsport-/dragracinganläggningar eller på avlysta flygfält samt att man avlyser allmänna gator i industriområden. Tävlingssträckan är vanligtvis 1/4 engelsk mil (402,33 m), men även 1/8 engelsk mil (201,17 m) förekommer. Tid och hastighetsmätning sker med fotoceller och datorer.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap ska finnas för de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. För publikens säkerhet ska det finnas avspärrningar som markerar publikområde samt avåkningszoner enligt framtagna säkerhetsregler.
Bilsporter: Drifting
Drifting handlar om att med full kontroll hantera ett fordon, en kombination av
racinglinje, bred sladd med maximal vinkel utan att tappa farten. Man inte tävlar för att komma först i mål, sportgrenen är en ren bedömningssport där hastigheten är en del, men inte i fokus.
Fordon och bana
Drifting i Sverige körs i 2 klasser, Modified som körs på bana där hastigheten aldrig får överstiga 80 km/h. Proint är elitklassen, här är det rena racingbilar och tävlingar körs på racingbanor, stora flygfält eller liknande. Ingen begränsning i fart finns, säkerhetskraven är likställda med racing.
Bilsporter: Folkrace
Folkrace är en hastighetstävling på bana. Reglementet syftar till att göra folkrace till en billig tävlingsform bl a genom tvånget att vid anfordran sälja bilen för ett lågt enhetspris efter tävlingen. När tävlingen genomförs utan publik bortfaller vissa krav nedan.
Fordon med besättning
Bil med förare. Tävlingslicenser krävs för alla tävlanden. Oregistrerade bilar. Hastighet max 80 km/h.
Bana
Sluten bana med grus och/eller asfaltunderlag, längd 500–1000 m, bredd 6–12 m.
Provisoriska banor t ex i grusgropar eller på sjöisar kan användas.
Utrymmen för bana, depå, publik, parkering och tävlingsledning m m 15–20 ha.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap ska finnas för de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. För publikens säkerhet ska det finnas avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m.
Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer ska finnas runt banan.
Byggnader m m
Sekretariat, toaletter, sjukrum m m kan t ex ordnas med mobila enheter.
Funktionärer
Förutom tävlingsledning och personal med ansvar för information och säkerhet, sjukvård och bärgning m m ska det finnas personal för biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Högtalare behöver inte ha hög volym för att överrösta motorljuden så att publiken hör dem under pågående tävling. Dagens avgassystem är mycket effektiva samt att tävlingsbilarnas ljudnivå regleras i deras reglemente och överskrids detta får tävlingsbilen inte delta. Ljudnivån kontrolleras med hjälp av en ljudmätare.
Skyltning
Vägvisning för publik.
Bilsporter: Karting
Karting är en hastighetstävling på sluten bana.
Fordon med besättning
Bil med förare. Bilarna är indelade i klasser med eller utan växellåda och med olika cylindervolymer (60–250 cc) och minimivikter (85–205 kg inklusive förare), avsedda
för olika åldersgrupper av förare. Tävlingslicens krävs för alla tävlande. Minimiålder
10 år för tävling och 7 år för träning.
Bana
Sluten bana med asfalt. Banlängd 700–1500 m. Banbredd minst 8 m.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap för publikens och de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, ambulans m.m. Avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m.m.
Bemannade posteringar som kan ge flaggsignaler till förarna och hjälpa till vid avåkning. Miljöstation för deponering av miljöfarliga vätskor m.m.
Principskiss för kartingbana
Teckenförklaring
A Flaggvakt
B Varvräkningstavla och funktionär
C Startens placering
D Område för mekaniker
E Bandepå min 2 m
F In- och utfart bandepå min 2 m
G Nästa heat, min 4 m bred
H Startrutor markeras för stående start
J Våg
K Ambulans
L Svets
M Toalett
N Tvättmöjligheter
O Sekretariat
P Bandepå
R Heldragen linje
S 75 meterslinje
T Överkörningsmöjlighet
U Infart till parkeringsdepå, bör vara min 5 m bred
V Skyddsanordning
X Banmarkering
Y Grind som kan låsas
Z Depårutor
Klicka på bilden för större version.
Funktionärer
- Tävlingsledare
- Tidtagningschef
- Domarjury med domarordförande
- Banchef
- Teknisk chef
- Depåchef
- Sekreteriatchef
- Miljöchef
Utöver vad som angivits i tabellen ska arrangör vid behov utse ytterligare chefsfunktionärer, tex. ordnings- och sjukvårdstjänst, brandskydd, förbindelsetjänst, speaker, presschef etc. Till chefsfunktionärernas förfogande ska finnas erforderliga antal biträdanden,
t ex besiktningsmän, protokollförare, varvräknare och tidtagare.
Ljudfrågor
Tävlingsbilarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna. Högtalare behöver ha så hög volym att publiken hör speakern under pågående tävlingskörning.
Bilsporter: Lådbil
Lådbilar rullar i utförsbacke och man tävlar om snabbaste tid.
Fordon med besättning
Förare från 7 år till 15 års ålder i egentillverkad bil av trä utan motor. Bil får inte väga över 40 kg i standardklass eller över 50 kg i specialklass. Bakaxel ska vara fast och framaxel vara fäst med en centrumbult. Bil får inte ha fjädring och största tillåtna mått är 2,35 m och max spårvidd = 1,0 m. Höjd max 1,0 m inklusive störtbågestopphandtag.
Bana
Se principskiss för lådbilsbana.
Funktionärer
Tävlingsledaren är domare och kan utse medhjälpare. Funktionärer behövs för banskötsel, tidtagning m m.
Bilsporter: Offroad
Offroadsporten organiseras genom SBF och har fyra olika tävlingsgrenar när det gäller terrängbanekörning med fyrhjulsdrivna bilar; Challenge, Formula Offroad, Monster Race och Bil Trial 4x4. Dessutom finns TerrängTouring, som är utbildning och träning i terrängbanekörning.
Verksamheten utförs huvudsakligen på inhägnade motorsportsområden, körningen sker mestadels på terrängbanor. Förare med erfarenhet och fordon för terrängkörning kan göra viktig samhällsnytta vid exempelvis olyckor, naturkatastrofer eller orostider. Avtal finns redan med Civilförsvarsförbundet.
Offroad har ett omfattande regelverk för säkerhet och miljö.
Challenge
Challenge är en relativt ny sportgren i Sverige. Challenge består av ett antal specialprov av varierande art och svårhetsgrad. Tävlingen körs med transportsträckor på allmänna/enskilda vägar, specialprov och sektioner i befintliga terrängspår.
Fordon med besättning
Bil med förare och co-pilot. Det finns en klass. Tävlingslicens krävs. Co-pilot ska vara minst 15 år. Fordonet ska vara registrerat och godkänt för körning på allmän väg.
Formula Offroad
Formula Offroad är tävling i precisionskörning i mycket branta backar/terrängavsnitt. Tävlingen körs på inhägnade områden, minst sex banor, poäng erhålls beroende på hur många poängzoner som fullföljs. Tidbana kan förekomma.
Fordon med besättning
Bil med förare. Det finns två klasser. Tävlingslicens krävs. Registrerade och oregistrerade specialbyggda fordon, enligt tekniska reglementet för Formula Offroad.
Bana
Körs vanligen på inhägnade industriområden, besiktigade och provisoriska banor, exempelvis grusgropar.
Monster Race
Monster Race är giganternas duell, en acclerationstävling på en uppmätt kort, rak hinderbana på cirka 100 m, där två fordon i taget körs från stillastående start. En
Monster Race-tävling består av kvalificering/tidsträning och eliminering/utslagning.
Fordon med besättning
Bil med förare. Det finns 3 klasser. Tävlingslicens krävs. Oregistrerade fordon. Miniålder 15 år i Juniorklass, Smallsize.
Bana
Körs vanligen på inhägnade industriområden, besiktigade och provisoriska banor, exempelvis grusgropar.
Bil Trial 4x4
Bil Trial 4x4 är precisionskörning med fyrhjulsdrivna bilar i terräng eller på hinderbana. Tävlingen körs på inhägnat område och avgörs med prickbelastning och poängsystem.
Fordon med besättning
Bil med förare och co-pilot. Fordonen kan vara registrerade och oregistrerade. Det finns fem klasser. Tävlingslicens krävs. Förarlicens från 15 år junior. Co-pilot från 12 år.
Bana
Områden av skiftande slag: industriområden, grusgropar, terrängbanor.
Terräng touring
Terräng Touring är utbildning och träning i terrängkörning där förarna övar upp sig för eventuellt tävlande i Offroad. Utbildningen/träningen körs på inhägnade områden eller på terrängbanor.
Fordon med besättning
Bil med förare och eventuell Co-pilot. Passagerare får följa med. Fordonen ska vara registrerade, skattade, försäkrade och besiktigade. Körkort för bil/A-traktor fordras.
Bana
Områden av skiftande slag: motorsportområden, terrängbanor, grusgropar och offroadparker.
Övriga formaliteter
För samtliga Offroadgrenar gäller att tävling ansökes hos: Bilsportförbundet, Polis och Länstyrelsen.
Säkerhet – för samtliga Offroadgrenar
Förarna ska ha föreskriven säkerhetsutrustning, dels personlig, dels på och i fordonen. Miljösäkerhet enligt Offroadreglementet och SBF: s Miljöpolicy. Säkerhets och Beredskapsplan finns. Rikspolisens föreskrifter och allmänna råd om motorsport i terräng (FAP 512-2 / 2 00:24) och om motorsport på bana (FAP 512-2 / 2 00:23 i tillämpliga delar.
Byggnader mm start & mål
- Besiktningslokal, smörjgrop, eller lyft ,helst med genomfart
- Parkeringsytor, för tävlingsledning sekr. servering, kiosker
- Utrymme för personlig hygien och toaletter för tävlande och funktionärer, publik.
- Speakertorn: ( gäller endast för Monster Race och Formula Offroad.)
Funktionärer, gäller samtliga tävlingsgrenar
- Tävlingsledning, teknikeransvarig
- Tävlingsfunktionärer, miljöansvarig, bevakningspersonal
- Träff/TerrängTouring: Träffledare, miljöansvarig.
Massmedia
Pressrum med tillgång till Internet.
Ljudfrågor
Generellt max 95dBA vid förbifartsmätningar på banan.
Högtalare behöver inte ha hög volym för att överrösta motorljuden så att publiken hör dem under pågående tävling. Dagens avgassystem är mycket effektiva samt att tävlingsbilarnas ljudnivå regleras i deras reglemente och överskrids detta får tävlingsbilen inte delta. Ljudnivån kontrolleras med hjälp av en ljudmätare.
Skyltning
Vägvisning för tävlande och för publik.
Bilsporter: Radiostyrd bilsport
Små skalenliga bilar utan förare, ofta med fullstora bilar som förebild. Radiostyrda bilar delas in i olika klasser med hänsyn tagen till chassiestorlek och motortyp.
Eldrivna bilar
Drivning sker med elmotor som får sin försörjning från uppladdningsbara batterier.
Skala 1:12 och 1:10. Hastigheten för dessa bilar varierar från ca 30 km/tim till drygt 60 km/tim.
Banor
Inomhus krävs för tävling en lokal utan pelare. Golvyta minimun 18x35 m samt plats för publik. För träning krävs en lokal helst utan pelare med fri golvyta ca 15x30 m.
Utomhus kan dessa bilar köra på samma typ av banor som förbränningsdrivna bilar. Off Road körning bör genomföras på permanent tävlingsområde med sand eller gräsbana gärna i kuperad terräng. Banbredd 3 m, längd ca 125 m vilket förutsätter ett tävlingsområde som är ca 40x60 m. Ytmaterialet bör vara hårt packad lera gärna med inslag av andra material som tex. gräs, asfalt, nålfilt eller betong på någon del av banan.
Principskiss över tävlingsområde
a Förarepodie helst med tak för 10 förare. Höjd 2–3 m, bredd 1,5 m, längd 10–12 m.
Uppfart bör inte vara brantare än 1:12, helst 1:20, med hänsyn till rullstolsburna.
Trappa bör dessutom finnas. För tillfälliga arrangemang kan lastbilsflak eller travar av lastpallar nyttjas.
b Mekanikerdepå cirka 10x20 m med arbetsbänkar höjd cirka 0,9 m.
c Plats för varvräkningsfunktion.
Klicka på bilden för större version.
Förbränningsmotordrivna bilar
Drivningen sker med en glödstiftsmotor, bränslet består av en blandning av metanol, nitrometan och någon vegetabilisk olja.
Skala 1:8 och 1:10 samt 1:5. Hastigheten för dessa bilar varierar från ca 40 km/tim upp till drygt 100 km/tim.
Banor
On Road körs på släta horisontella asfalterade banor. Banbredd 4 m och längd min 200 m vilket kräver ett tävlingsområde som är ca 50x80 m. Gräsytor som bör finnas utanför asfaltbanan får inte skilja i höjd med hänsyn till eventuella avåkningar. Asfaltytorna ska luta så att regnvattensamlingar inte bildas. Runt banan ska det finnas ett minst 90 cm högt staket som hindrar bilarna från att åka ut bland publiken.
Off Road körs på banor där underlaget är kombinationer av lera, gräs, asfalt, eller betong. Gärna kuperad med hopp och tekniska variationer. Max 50 % av banbeläggningen får bestå av konstgjort material. Banbredd 4 m, längd min 200 m, vilket kräver ett tävlingsområde som är ca 40x60 m. Runt banan ska det finnas ett minst 90 cm högt staket som hindrar bilarna från att åka ut bland publiken.
Funktionärer
Tävlingsledning och funktionärer för bevakning m.m.
Övrigt
Utrymmen för sekretariat, depå, verkstad och servering samt toaletter behövs vid alla tävlingar liksom el och gärna rinnande vatten. Uppsamlingsställen för miljöfarligt avfall ska finnas.
Träning och mindre tävlingar med alla typer av radiostyrda bilar kan arrangeras på skolgårdar, parkeringsplatser, parkområden, fotbollsplaner eller motsvarande. Tänk dock alltid på åskådarnas säkerhet.
Bilsporter: Racing
Racing är en hastighetstävling på bana med bilar från standardklasser till Formel 1, med såväl historiska som moderna bilar.
Fordon med besättning
Bil med förare. Tävlingslicenser krävs för alla tävlande.
Bana
Sluten bana med asfalt eller motsvarande. Tävlingar körs även på is.
Oftast används stora motorsportanläggningar såsom Mantorp park, Kinnekulle ring m fl, men andra, enklare typer av anläggningar kan förekomma.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap för publikens och de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. Avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m.
Bemannade posteringar som kan ge flagg- eller ljussignaler till förarna och hjälpa till vid avåkning och brand.
Miljöstation med utrustning för sanering.
Byggnader m m.
- Speakertorn
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukstuga
- Toaletter och duschar för tävlande och funktionärer
- Garage, besiktningshall, anläggningskontor
Funktionärer
Domare, tävlingsledning, sekretariat, tidtagning, speaker, säkerhetsansvariga,
posteringspersonal, tekniker m fl samt personal för sjukvård, banskötsel, servering, biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum med tillgång till intern-TV och Internet.
Ljudfrågor
Generellt max 95 dBA vid förbifartsmätning på banan. Högtalare behöver inte ha hög volym för att överrösta motorljuden så att publiken hör dem under pågående tävling. Dagens avgassystem är mycket effektiva samt att tävlingsbilarnas ljudnivå regleras i deras reglemente och överskrids detta får tävlingsbilen inte fortsätta. Detta kontrolleras med en ljudmätare.
Skyltning
Vägvisning för publik och tävlande.
Bilsporter: Rally
Rally körs med transportsträckor i allmän trafik och specialsträckor på avlysta vägar. Snabbaste tid på specialsträckor är avgörande i tävlingen.
Fordon med besättning
Bil med förare och kartläsare. De har oftast tillgång till servicebilar med mekaniker. Tävlingslicenser krävs för alla tävlande. Kartläsare ska vara minst 13 år. Fordon ska vara registrerat och godkänt för körning på allmän väg.
Bana
Vägar av skiftande slag. Tillstånd lämnas av länsstyrelserna. Specialsträckor ska återställas i ursprungligt skick efter tävling om ej annat avtalats.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Publikens säkerhet ska tillgodoses genom arrangörens försorg genom information,
avspärrningar och bevakning.
Beredskapsplan ska finnas att delge polis och ambulans.
Byggnader m m vid start och mål
- Besiktningslokal med smörjgrop eller lyft helst med genomfart
- Parkeringsytor för tävlande, funktionärer och publik
- Lokaler för sekretariat och servering
- Rum för resultaträkning
- Rum för radiosamband
- Utrymmen för personlig hygien och toaletter.
Tillfredställande lokaler kan ofta anordnas genom kombinationen skola – bensinstation, verkstadslokal eller bilprovningsanläggning.
Funktionärer
- tävlingsledning
- tävlingsfunktionärer för tidtagning och radiosamband m m
- bevakningspersonal m m
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Tävlingsbilarnas ljudnivå ska uppfylla kraven för färd på väg.
Skyltning, vägvisning, information, reklam
Skyltar ska anvisa parkeringsplatser för publik. Berörda längs avlysta vägar ska informeras om avlysningstider m m.
Bilsporter: Rallycross
Rallycross och crosskart är hastighetstävlingar på bana.
Fordon med besättning
Bil med förare. Tävlingslicener krävs för alla tävlanden. Oregistrerade bilar.
Bana
Sluten bana med grus- och asfaltunderlag, längd cirka 1 000 m.
Utrymme för bana, depå, publik, parkering och tävlingsledning m m 15–20 ha.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap ska finnas för de tävlandens säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. För publikens säkerhet ska det finnas avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m.
Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer ska finnas runt banan.
Byggnader m m:
- Speakertorn
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik och tävlande
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukrum
- Besiktningslokaler
Funktionärer
Förutom tävlingsledning och personal med ansvar för information och säkerhet, sjukvård och bärgning m m ska det finnas personal för biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum.
Skyltning
Vägvisning för publik.
Boboll, Pesis
Det finska namnet är Pesäpallo, i dagligt tal och internationellt Pesis.
I boboll, som är ett finskt spel, tävlar två 9-mannalag. Spelet har likheter med svensk brännboll och amerikanskt baseboll. Lagen spelar turvis ”inne” som slagmän och löpare och ”ute” som uppgivare (som kastar bollen till slagmannen i innelaget), snappare, bovaktare, brännare eller lyrtagare.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 domare
1 uppgivningskontrollant vid hemboet
1 kontrollant vid 2:a boet
1 kontrollant vid 3:e boet
1 baslinjekontrollant
1 sekreterare
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Bredd A | Bredd B | Bredd C | Bredd D | Bredd E | Längd F | Längd G | Längd H | Radier R1 | Radier R2 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Senior | 100 | 42 | 10 | 19 | 3 | 150 | 133 | 42 | 3 | 10 |
Junior | - | 30 | 10 | - | - | - | - | - | 2,5 | 17 |
Barn | - | 30 | 10 | - | - | - | - | - | 2,5 | 17 |
Lämpliga mått
Delmått I | Delmått J | Delmått K | Delmått L | Delmått M | Delmått N | Delmått O | Delmått P | Delmått S | Delmått T | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Senior | 27 | 10 | 60,5 | 3,5 | 3,2 | 17 | 35,5 | 15,5 | 20 | 3 |
Junior | - | 10 | 40 | 4 | - | - | 27 | 12 | 16 | - |
Barn | - | 10 | 25 | 2 | - | - | 25 | 10 | 12 | - |
Linjebredd 0,10.
Linjefärg vit. Annan färg vid spel på fotbollsplan.
Servplattan är en 0,02–0,05 tjock träplatta med diametern 0,6, vars överyta ligger
ca 0,02 över omgivande mark. Den ska vara fixerad vid underlaget t ex med piggar
på undersidan.
Resultatmarkering
- 2x2 siffror
Bordtennis
Bordtennis spelas inomhus av två spelare (= singel) eller fyra spelare (= dubbel).
I tävling förekommer herr- eller damsingel, herr- eller damdubbel och mixed dubbel.
En match spelas i bäst av fem eller sju set.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 överdomare
1 huvuddomare
1 biträdande domare
1 slagräknare
poängmarkörer
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet
(Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar
och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter
med avvikande färg.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | |
---|---|---|
Svarthet | 10-30 | 30-60 |
Kulörhet | < 40 | <40 |
Kulörton | Valfri | Valfri |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% |
Glans | < 20 |
Belysning
Se även allmänna avsnittet om belysning.
Vad avser belysning kräver bordtennisens regler för internationella tävlingar 1 000 lux mätt vid bordshöjd och jämnt fördelat över spelytan och minst 500 lux i övriga delar av spelområdet. För nationella tävlingar är motsvarande gränsvärden 600 respektive 400 lux.
Synliga ljuskällor eller fönster bör inte förekomma över eller bakom området mellan tänkta linjer med 15° vinkel mot bordets långsidor. (se fig.)
Ljusarmaturer ska monteras lägst på höjden H över golvet. Se tabellerna "Lämpliga mått" och "Regelmått".
Figur

Mått och markeringar
Lämpliga mått
Bredd A min | Längd B min | Höjd min | |
---|---|---|---|
Internationella tävlingar | 7,0 | 14,0 | 5,0 |
Nationella tävlingar | 5,0 | 10,0 | 3,0 |
Motion och träning , min | 4,0 | 8,5 | 2,4* |
Lek, min | 3,0 | 6,0 | 2,4 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bredd A min | Längd B min | Höjd min | |
---|---|---|---|
Internationella tävlingar | 7,0 | 14,0 | 5,0 |
SM och Elitserien | 6,0 | 12,0 | 3,5 |
Nationella tävlingar, min | 5,0 | 10,0 | 3,0 |
Vid tävlingar med publik används normalt stor hall som avdelas med 0,75 höga
barriärer.
Markeringar
Resultatmarkering
- 1+1 siffror
- 2+2 siffror
Boule petanque och Boccia
Boule petanque är ett klotspel där man ska komma så nära en målkula som möjligt.
Boccia spelas såväl inomhus som utomhus. Inomhus spelas med läderklot och utomhus med plastade träkulor på plan yta med kortklippt gräs vid tävling. Sällskapsspel kan bedrivas på annat plant underlag. Alla kloten inklusive målklotet har samma diameter, cirka 85 mm, men har olika färger.
Boule petanque spelas huvudsakligen utomhus på plant område med företrädesvis stenmjöl i ytan. Det är en fördel om det går att rita linjer på marken där man spelar. Det går även att använda linor (se nästa sida). Spelkloten ska vara av metall. För vuxna ska kloten ha diameter 70,5-80 mm och vikten ska vara mellan 650 och 800 g.
Målkulan (lillen) ska ha diameter 30 mm (+/– 1 mm) och vara av trä.
Vid tävling kan bland annat följande funktionärer förekomma
Boccia:
1 tävlingsledare
1 domare
1 linjeman och protokollförare
Boule petanque:
Tävlingsledare
Tävlingsjury med minst 3 och högst 5 medlemmar
Huvuddomare
Mätdomare
Belysning
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet
(Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och klot och bör därför inte ha stora kontraster.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | Golvlinjer | Golvlinjer | |
---|---|---|---|---|
Gula | Vita | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 00-10 | 05 |
Kulörhet | < 40 | < 40 | 70-80 | 00 |
Kulörton | Valfri | Valfri | Y-Y20R | - |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% | ||
Glans | < 20 | |||
Linjer på golv | Svarthet | Skall vardera avvika minst 20% från golvets svarthet respektive kulörhet. Båda avvikelserna skall gå i samma riktning dvs mot vitt och mindre mättad kulör eller tvärtom. | Skall vardera avvika minst 20% från golvets svarthet respektive kulörhet. Båda avvikelserna skall gå i samma riktning dvs mot vitt och mindre mättad kulör eller tvärtom. | Skall vardera avvika minst 20% från golvets svarthet respektive kulörhet. Båda avvikelserna skall gå i samma riktning dvs mot vitt och mindre mättad kulör eller tvärtom. |
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Fri höjd min 6,0 för boule och 3,0 för boccia. Se f ö regelmått.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Boule Petanque | Boccia | |
---|---|---|
Tävlingsområde utomhus och inomhus | 4x15 | 6x10 |
Markeringar
Boccia
Linjebredd 0,02–0,04. Utomhus används gula eller vita plastband eller vita kritlinjer. Inomhus används tejp eller målade linjer med kulör som tydligt avviker från underlag och övriga linjer. I första hand väljs gul eller vit kulör.
Boule petanque
Spelområdet behöver inte ha begränsningslinjer men vid tävlingar kan linor användas för att begränsa området. Linornas tjocklek får inte påverka spelet.
Cirkel med diameter 0,35–0,50 skall kunna ritas på marken vid utslagsplatsen. Om flyttbar ring används ska den vara stel och ha en inre diameter på 50 cm.
Detaljmått
Boccia

Klicka på bilden för större version.
Bowling
Bowling är ett inomhusspel som spelas individuellt eller i lag. I seriesammanhang spelar man vanligen i 8- eller 4-mannalag. Övriga lagtävligar spelas ofta samtidigt med individuella tävligar och då för varierande 2-, 3- och 4-mannalag. I korporationsspel spelas vanligen med 3- eller 6-mannalag. Internationella mästerskap spelas individuellt samt med 2-, 3- och 5-mannalag.
Bowling spelas vanligen med två man per bana. En serie tar då ca 20 min.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- Tävlingsledare
- Protokollförare
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Bredd A | Längd B min | Höjd min | |
---|---|---|---|
Vid spelplatserna | Antal banor x 1,72+1,2* | 29,6 | 3,7 |
Från undergolv | 4,0 |
*=Placeras pelare mellan banorna ökas A-måttet med pelarens mått.
Markeringar
Resultatmarkering
- För resultatmarkering kan stordiaprojektor användas.
- För poängräkning finns utrustning med automatiska räknare (scorer). Den består av dator samt TV-monitorer över varje bana eller banpar. Angivna takhöjder är anpassade till sådan utrustning.
Belysning
Driftvärden
Medelbelysning – Driftvärden | Likformighet | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Typ | Funktionsmodell | Uppfyller Europa-standard krav upp till: | Horisontal belysning, i lux | Vertikal belysning, i lux | Horisontalljus | Vertikalljus |
1 | På käglor | Internationellt | 500 | 1000 | ≥ 0,70 | ≥ 0,80 |
1 | På banor och spelarplatser | Internationellt | 200 | - | ≥ 0,70 | - |
Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,3 meter över golv med halvcirkelformad
detektor som hålls lodrätt.
Belysning ska vara avskärmad så att spelarna inte bländas.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Övriga tekniska krav
Luftklimat
Temperatur +18–20°C
Luftfuktighet 40–50%
Akustik
Oftast används ett absorberande undertak. Ljudabsorberingskoefficienten bör då vara ≥ 0,8 mellan 500 och 4 000 Hz för de använda takskivorna vilka bör monteras med luftspalt ca 0,2 meter under tak.
Bowling: Kägelspel, Asfaltkägel
Asfaltkägel är ett inomhusspel som spelas individuellt eller i lag. I nationellt seriesammanhang spelar man vanligen med 4- och 6-mannalag. Övriga lagtävlingar spelas normalt med 4- och 6-mannalag, men även 2-mannalag förekommer.
Internationellt spelas kägel med 2- och 6-mannalag.
En serie består av 50 slag, varav 25 slag i följd på hel ”uppställning” (samtliga käglor),
och därefter 25 slag s k ”rensning”. En serie tar max 20 minuter.
Asfaltkägel spelas på en yta av specialasfalt eller specialplast.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- Domare
- Protokollförare
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Bredd | Längd min | Höjd min |
---|---|---|
Antal dubbelbanor x 3,80 + gångar* | 30 | 3,0 |
*=Gångar med minsta bredd 0,7 placeras in mellan dubbelbanor. Minst en sådan gång erfordras. Placeras pelare mellan banorna ökas breddmåttet med pelarens mått.
Markeringar
Resultatmarkering sker vanligen med hjälp av elektronisk utrustning.
Belysning och Övriga tekniska krav
Se Bowling
Boxning
Boxning bedrivs huvudsakligen inomhus.
En match omfattar ett antal ronder. Rondernas antal och längd varierar beroende på klass. Mellan ronderna ska vilopausen vara en minut.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 ringdomare
3 eller 5 poängdomare
1 tidtagare
2 eller 4 assistenter till de tävlande (sekonder)
Mått och markeringar
Lämpliga mått
A | B | Podiegolvets höjd över golv | Takhöjd över | |
---|---|---|---|---|
Internationella och nationella tävlingar | 4,9-6,1 | 0,46 | 0,91-1,22 | 3,0 |
Träning | 4,9-6,1 | 0,46 | 2,4 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
AIBA-sanktionerade matcher | 6,1 | 0,85 | 1,0 |
---|
Markeringar
Resultatmarkeringar
- Matchur för 2-minutersronder, effektiv matchtid, som regleras av tidtagaren.
Belysning
Se även allmänna avsnittet om belysning.
Driftvärden
Medelbelysning – Driftvärden | Likformighet | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Typ | Funktionsmodell | Uppfyller | Horisontal belysning, i lux | Vertikal belysning i % av horisontalvärde | Horisontalljus | Vertikalljus |
1 | Publik | Internationellt | 2000 | ≥ 50% | ≥ 0,80 | ≥ 0,70 |
2 | Publik | Internationellt | 1000 | ≥ 50% | ≥ 0,80 | ≥ 0,50 |
3 | Motion, träning, | Lokalt | 500 | ≥ 40% | ≥ 0,50 | ≥ 0,50 |
Brottning
Brottning är en kampsport som går ut på att med hjälp av olika grepp kasta motståndaren. Brottning bedrivs av såväl pojkar som flickor.
En match kan avgöras antingen genom fallseger, vilket innebär att ena brottarens båda skuldror pressas mot mattan, eller genom poängseger, då den brottare segrar som vid full tid har erhållit flest tekniska poäng.
Inom brottning förekommer tre stilarter – grekisk-romersk, fristil och dambrottning.
I den först nämnda är det tillåtet att koppla grepp enbart ovanför midjan. I fristil och dambrottning är det tillåtet att även koppla grepp med och mot benen.
Brottare indelas i viktklasser. Vägning sker före tävling första dagen.
Vid träning kan upp till 4 par brottas på samma matta.
En brottningsmatch är indelad i perioder. Antal perioder och dess längd varierar beroende på ålder. Upp till 17 år gäller 2 x 2 minuter och över 17 år gäller 2 x 3 minuter.
Mellan perioderna är det 30 sekunders paus.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 matchledare
1 mattpresident
1 poängdomare
1 tidtagare
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Material
Överdrag till brottarmatta bör av hygieniska skäl bestå av PVC.
Lämpliga mått
Bredd och längd A | Bredd och längd B | Delmått C | Delmått D | Höjd H | |
---|---|---|---|---|---|
Tävling och träning | 14 | 12 | 7 | 3 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Internationella tävlingar | 12,0 | 7,0 | 1,5 |
---|---|---|---|
Nordiska och nationella mästerskap, landskamper samt nationella | 10,0 | 5,0 | 1,5 |
Barn- och ungdomstävlingar | 8,0 | 4,0 | 1,0 |
Används podium ska dess höjd vara max 1,1. Podiets sidor ska luta 45° utåt. Podium får inte vara < A(=B+2).
Vid tävlingar med publik används normalt en stor hall.
Markeringar
Linjer röda eller vita för mittmarkering.
Linjebredd 0,1
Diagonalt i 2 hörn görs markering med fält, det ena rött och det andra blått.
Röda zonen är ett fält med röd färg, bredd 1,0.
Resultatmarkering för varje matta
- 3 siffror för matchnummer
- 2+2 siffror för poäng
- Poängdomare och mattpresident ska var och en kunna markera situationspoäng
(1–2–3–5) och varningar för röd respektive blå brottare samt kunna avge vit signal. - Tidtagarur; tid i sekunder bör kunna markeras upp till 2 min 30 sek och uret ska kunna stannas och startas på nytt och att däremellan kunna nollställas.
- 1+1 siffra för varning
Budo och Judo: Aikido, Ju-Jutsu, Judo
Aikido är ej tävlingsidrott, men utövas på samma underlag som ju-jutsu eller judo.
Kendo och karate, se separat blad
Tävlingar i judo och ju-jutsu sker på särskild matta.
Matchtid i judo: 5 minuter för herrar, 4 minuter för damer.
Följande funktionärer kan förekomma
1 matchdomare
1 mattdomare (Ju-jutsu, par)
2 kantdomare
3–5 jurymedlemmar (Ju-jutsu, par)
1 sekreterare
1 tidtagare (Ju-jutsu, kamp)
2 tidtagare (Judo)
1 speaker
Lämpliga mått
Planmått A | Planmått B | Planmått C | Höjd H | |
---|---|---|---|---|
Judo och aikido | 12 | 8 | 2 | 3 |
Ju-jutsu, kamp | 12 | 10 | 1 | 3 |
Ju-jutsu, par | 10 | 10 | - | 3 |
Vid tävlingar med publik används normalt en stor hall
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Planmått A | Planmått B | Planmått C | Höjd H | |
---|---|---|---|---|
Ju-jutsu, kamp | 12 | 10 | 1 | 3 |
Ju-jutsu, par | 10 | 10 | - | 3 |
Judo EM, VM, OS | min 8,0 | 3* | ||
Judo SM, NM, landskamp, cuptävlingar | 8,0-10,0 | 3* | ||
Judo DM och ungdom i judo | 8,0 | 2* |
*=Mellan två tävlingsytor ska säkerhetszonen vara ≥4
Utanför säkerhetszonen ska i judo finnas 0,5 hinderfri golvyta
Markeringar
Varningszon ska ha annan färg än tävlingsområde och säkerhetszon.
Resultatmarkering
- Matchur 0–5 minuter
- 2+2 siffror (Ju-jutsu, kamp)
- 3–5 poängtavlor 0–10 (Ju-jutsu, par)
Speciell tavla för judo
Budo och Judo: Karate, Kendo
Budosporterna omfattar ju-jutsu och aikido (se separat blad) samt kendo och karate.
Närbesläktade sporter är taekwondo och kung-fu/wushu.
Tävlingar i kendo och karate sker på golv, såsom sporthallsgolv eller på mattor.
Funktionärer vid tävling
Kendo
1 matchdomare
2 kantdomare
1 sekreterare
1 tidtagare
1 speaker
Karate
1 matchdomare inom tävlingsområdet
3 skiljedomare
1 arbitratör
1 tidtagare
1 speaker
Lämpliga mått
Planmått A | Planmått B | Höjd H | |
---|---|---|---|
Kendo och karate | 13 | 10 | 3 |
Vid tävlingar med publik används normalt en stor hall.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Planmått B | |||
---|---|---|---|
Kendo | Internationella | min | 9 |
max | 11 | ||
Karate | Internationella | min | 8 |
Markeringar
Linjebredd 0,05
Linjefärg röd
Resultatmarkering
- Matchtid 0–5 min med ljudsignal på valfri tid.
- 2+2 siffror
Bågskytte, Armborstskytte
Bågskytte bedrivs utomhus på 90-metersbana där skjutavstånd – ronder – kan varieras
från 30 till 90 meter. Dessutom genomförs fältskytte på stationer längs terrängbana.
Bågskytte inomhus skjuter man vanligen på 18 och 25 meters ronder.
Armborstskytte bedrivs utomhus på skjutavståndet 20, 30, 35, 40, 45, 55, 65 och 70 meter.
På avstånden 20, 30 och 40 meter skjuts medeltida- och historisk klass. 35, 45, 55 och 70
meter används i Sportingklass och i Targetsklass är skjutavståndet 45, 55 samt 65 meter.
Armborstskytte inomhus skjuts på avståndet 18 meter. Internationella tävlingar skjuts på
avståndet 25 meter. Vid tävlingar med pistolarmborst inomhus är avståndet 10 meter.
Vid tävlingar kan följande funktionärer förekomma
1 tävlingsledare
1 skjutledare
Domare
Protokollförare
Tavelvärdar (markörer)
Speaker
Funktionärer vid fälttävlan
Banchef med bankontrollanter
Domare
Fältskytte med båge
Fältskytte med båge genomförs mot 12, 15 eller 20 mål som är utplacerade i terräng längs
en snitslad bana.
För armborst finns 2D/3D skytte som bedrivs genom att skyttarna får gå en snitslad bana
med djurformade mål, 2D eller 3D, på för skytten okända avstånd (maxavstånd 55 meter).
Belysning
Driftvärden
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Belysning mot måltavlor
Medelbelysning i lux, driftvärden | Likformighet | ||||
---|---|---|---|---|---|
Typ | Funktionsmodell | Uppfyller Europastandardkrav upp till | Vertikal belysning i lux | Eh-min/Eh-med | |
1 | Träning och tävling | Internationellt | 25m | 50m | 0,8 |
Nationellt | 1000 | 2000 |
Armaturplacering

Färger
Färgen bör vara något ljusare i taket än på väggarna. Lämpliga färger enligt SIS färgatlas 01 91 02.
Golv och väggar: svarthet 20–30, kulörhet 40, kulörton G–Y.
Synfältet i anslutning till måltavlorna bör vara så beskaffat att luminansen (ljusreflektionen) är mellan hälften och en tredjedel av den luminans som erhålls från en vit yta på måltavlorna.
Mått och markeringar
Lämpliga mått (Utomhus)
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Längd E | |
---|---|---|---|---|---|
Bågskytte | B+22,0 | Antal tavlor x2,0 | 115,0 | 90,0 | 20,0 |
155,0* | 60,0* | ||||
Armborstskytte | B+22,0 | Antal tavlor x2,0 | 95,0 | 65,0 | 20,0 |
135,0* | 60,0* |
*=Utan pilfång
Pilfång i form av jordvall ska vara 2,0 hög, gå ut 1,0 utanför yttersta tavlornas ytterkanter och ligga 10,0–15,0 bortom bakersta måltavlorna.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Skjutavstånd 30, 50, 60, 70 och 90 m för bågskytte samt 35, 50 och 65 för armborstskytte.
Markytan vid målplats ska ligga på en höjd mellan 0,5 under och 0,5 över skjutplatsens markyta.
Måltavlor
Måltavlorna i armborstskytte är 60 cm utomhus och 40 cm inomhus. Centrum på tavlan skalll vara 130 cm ovan mark/golv. Butten/pilfånget som tavlan fästes på bör vara 90x90 cm utomhus respektive 70x70 inomhus.
Tavlorna får inte lutas mer än 15 grader från horisontalläge.
Pilfång
Om pilfång saknas så måste terrängen bakom vara fri från föremål som kan skadas.
Lämpliga mått (Inomhus)
Bredd A | Längd C | Längd D | Höjd min | |
---|---|---|---|---|
Internationell inomhusrond 18 m för båg- och armborstskytte | Antal skjutplatser x 1,2 | 21,0* | 18,0 | 2,5 |
Internationell inomhusrond 25 m, bågskytte | Antal skjutplatser x 1,2 | 28,0 | 25,0 | 2,5 |
*=23,0 för armborstskytte
Vid tävlingar med publik används normalt en stor hall.
Vägg bortom tavlorna ska vid armborstskytte vara klädd med mjukt trä minst 0,05 tjockt för att pilar som passerar tavlorna inte ska skadas.
Detta gäller även för pilbågar, speciellt för compoundbågar som ofta har snabbare pilar än armborst.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Längdmåttet D | |
---|---|
Internationell inomhusrond 18 m för båg- och armborstskytte | 18,0 |
Internationell inomhusrond 25 m, bågskytte | 25,0 |
Ljud- och ljuskontroll
Vid nybyggnation är det bra att tänka på möjligheten att koppla in ljud- och ljuskontroll för skjutning.
Båtsporter: Jetski
Jet ski, är en styrbar surfbräda som drivs med vattenstrålar som skapas med hjälp av en förbränningsmotor.
Minimiålder för tävlande är 16 år.
Tävlingar sker på vattenområden med måtten 30–60 x 60–100 m med start från en cirka 20 m lång strandremsa helst med svagt sluttande botten.
Vattendjupet bör vara minst 1 m.
Landområdet bör ha ett djup på minst 5 m. Högtalareanläggning behövs.
Toaletter ska finnas inom rimligt avstånd.
Regnskydd för sekretariat, depå m m är önskvärt.
Parkering för 5–10 bilar bör finnas nära landområdet som också måste ha tillfart för transportbilar.
Båtsporter: Kanotsporter
Bantävlingar genomförs på sträckorna 200, 500, 1 000, 2 500, 5 000 och 10 000 m samt i stafett på sträckorna 4x200 och 4x500 m.
Kanotpolo är en lagsport som spelas mellan två lag med fem spelare och maximalt tre avbytare vardera. Målen sitter två meter upp i luften och bollen som passas mellan spelarna skjuts i mål, oftast med hjälp av händerna men skott med hjälp av paddel förekommer också. En målvakt täcker målet med sin paddel. Matcherna spelas över 2x10 minuter.
Forsränning (störtlopp). Vid forsränning gäller det att hitta den snabbaste och bästa vägen ner genom en fors mellan naturliga hinder och ständigt växlande strömformer. För närvarande är sträckorna minst 3 km och färdtiden högst 45 min (damer 20 min). Sträckorna ”mäts” i tid eftersom skilda strömförhållanden inte möjliggör några längdjämförelser. Vattnets hastighet ska vara minst 7 km per tim.
Kanotsegling, se segling.
Kanotslalom innebär färd i strömmande vatten med passage genom portar på en kort, överskådlig sträcka. Tävlingssträckan kan vara upp till 800 m. Den måste innehålla 15–20 portar vilka markeras med stänger som är upphängda över vattnet.
Surfski paddlas på hav och öppna vatten i öppna kajaker som är anpassade för att klara vågor och vind. Tävlingarna utförs ofta över sträckor mellan 500 meter till 50 km, där man paddlar en sträcka från A till B, ofta med utgångspunkt från en strand.
Kanoter
Kajaker är helt däckade kanoter med sittbrunn för 1, 2 eller 4 paddlare. K1, K2 och K4.
Canadensare är öppna kanoter avsedda för 1, 2 eller 7 paddlare. C1, C2 och C7.
Bana
Kanotslalom och forsränning. se ovan. För att bedriva tävlingar i banpaddling behövs ett vattenområde som är 1500–5000 m långt och 100–250m brett. Vattendjupet bör vara minst 3 m. Banorna, som är 9 m breda har fasta banmarkeringar med minst 5 m:s bredd enligt svenska regler.
I anslutning till banorna bör det finnas markområden för parkering, åskådarplatser, sekretariatbyggnad. Markområdet bör gå att spärra av vid tävlingar. Nedanstående figur illustrerar en önskesjö för kanotstadion.
Ett kanotstadion bör helst ligga i nära anslutning till ett samhälle och kunna nås med allmänna kommunikationsmedel. Gångavståndet till hållplats bör ej överstiga 300 m.
Önskesjö för internationell kanotstadion
Sjöns längd cirka 2 500 m, bredd 225–250 m.
I följande tablå ges en sammanfattning av banpaddlingens krav på vatten- och landområde
Övningsplats, nybörjare, mindre samhälle | Tävlingssport, noviser, DM-nivå | Tävlingssport, Elit, SM-krav och högre | Anmärkningar | |
---|---|---|---|---|
Banpaddlingens krav på vatten | ||||
Minidjup | 0,6–1,0 m | 1–2 m | 3 m | |
Ström m/sek max-min | 1–0 m/sek | 0,5–0m/sek | 0 m/sek | |
Längd min–max | 200–600 m | 1200–5000 m | 1500–5000 m | |
Bredd min–max | 10–500 m | 90–500 m | 100–250 m | |
Banpaddlingens krav på land | ||||
Måldomartorn | - | Domare, TV, press | Sekritariat, telefon | Storlek 6x6 m |
Avtorkningsställ, antal | 6 | 10 | 10 | Kanoter eller canadensare |
Kanothus – antal kanoter | 5-30 | 20-50 | 40-100 | Modul 6x2,5 à 3,0 m |
Kanothus – yta | 15–40 m² | 40–70 m² | 70–140 m² | |
Brygga för samtidigt antal kanoter | 2-6 | 2-12 | 4-15 | Maxhöjd 50 cm. All metall försänkt, ej överhängade kant |
Avstånd kanothus – brygga, min–max | 15-50 m | 15-50 m | 25-50 m | |
Omklädning, dusch, antal personer | Önskvärt | Behövligt | För 300 pers | |
Toalett, antal | 1 | 2 | 5 | |
Sekretariat press, yta | Önskvärt | Behövligt | 36–40 m² | |
Sammanträdes-, träningslokal | - | - | För 75 pers | Storlek: Sammanträdeslokal 5x7m Träningslokal 10x10 m |
Verkstad, småreparationer | - | - | Nödvändigt | Ljus och värme för vinterarbete |
Åskådarsittplatser, antal | Önskvärt | Önskvärt | 200–500 | |
Antal tillfarter | 1 | 1 | 1-2 | |
Väg längs strand | - | - | För TV | |
Stig längs strand | - | Ja | ||
P-platser, antal | 10 | 50-100 | 200-500 | |
Tältplatser, antal | Eventuellt | 40-50 | 100-200 | |
Självhushåll | Ej nödv. men bra | |||
Hotell | - | - | Ja |
Funktionärer vid banpaddling
- Överledare
- Tävlingsledare
- Tävlingssekreterare
- Starter
- Måldomare
- Tidtagare
- Två vändpunktskontrollanter och en sekreterare vid varje vändpunkt
- Mätningsman
- Bandomare
- Speaker
- Presskommissarie
Kanotpoloanläggningar
På barn- och motionsnivå kan inomhusbassänger med 25 meters längd användas för tävlingar.
För poloallsvenskan, SM och uppåt krävs det en riktig anläggning enligt figur, för att kunna genomföras. Här krävs ofta mer än en bana och uppvärmningsmål.
Vid EM och VM krävs 4 fullstora banor. En fullt synlig resultattavla med rullande tid och löpande resultat krävs på riktiga tävlingar samt skottklocka på 60 sek.
För träning kan givetvis 25 metersbassäng användas och på lugnt vatten kan man placera sin bana efter önskemål.
Mått på kanotpoloplan
Spelytan ska vara rektangulär, med en längd på 35 meter och bredd på 23 meter. Runt banan krävs en minsta bredd av 1 meter med fritt vatten. Runt om planen ska bryggor eller liknande finnas för möjlighet för domare att gå runt planen. Minst 3 meter i höjd över banan måste vara fritt från hinder och eventuell takhöjd måste minst vara 5 meter.
Vattnet måste vara lugnt och stilla, samt minst 90 centimeter djupt.
Båtsporter: Modellbåt
Tävlingar med radiostyrda modellbåtar bedrivs dels som rundbanelopp dels som distanslopp. Den vanligaste tävlingsformen är tidlopp på rundbana, där det gäller att under en viss tid, oftast 7 min, köra så många varv som möjligt.
Tävlingsreglerna grundar sig på de regler som gäller för båtsport i stor skala.
Båtarna indelas i olika klasser beroende på dels båtstorlek och dels motorstorlek.
Riksmästerskap kör man i följande klasser.
F3 Båtar med in- och utombordsmotorer på cirka 2,5 hkr. Valfri båtstorlek. Vikt cirka 5 kg. Toppfart cirka 35 knop = 65 km/h.
F2 Sport- och racerbåtar med inombordsmotorer på cirka 3–3,5 hkr. Valfri båttyp. Denna klass är den största. Farter upp mot 45 knop = cirka 85 km/h.
F1 Tungviktsklassen med motorer på cirka 4–5 hkr. Båtarna kan vara V-skrovsformade eller tvåskrovstyper s k katamaraner. Farterna ligger på drygt 45 knop = cirka 85 km/h.
En tävling genomförs vanligen under två dagar vid ett veckoslut och samlar ett 50-tal deltagare med totalt 75–100 modellbåtar. 6–10 båtar startar i varje heat.
Banor
Landområdet ska ha en avspärrad del som sträcker sig 10–20 m från strandlinjen, för depå, radiodepå och sekretariat. Radiodepå och sekretariat bör ligga under tak.
Toaletter ska finnas inom rimligt avstånd.
Parkering för minst 30 bilar är önskvärt liksom bilinfart till tävlingsområdet.
Vattenområdet bör ha måtten cirka 200x250 m för att rymma en 350 m lång bana. Sjöns form kan motivera andra proportioner på vattenområdet. Området bör vara fritt från båttrafik.
Våghöjder upp till 0,2–0,3 m accepteras.
Brygga för förare bör ha 1,5 m fri kant mot vattnet för varje tävlande och höjd högst 0,5 m över vattenytan.
Funktionärer vid tävling
1 tävlingsledare – starter
1 bitr tävlingsledare – starter
1 tävlingssekreterare
1 sekretariatansvarig
2 tidtagare och varvräknare
2 depå- och radioansvariga
2–4 hämtbåtspersonal
1 besiktningschef
1 sjukvårdare
4 jurymedlemmar
1 speaker
Minst två hämtbåtar ska finnas, varav en med motor.
Båtsporter: Racerbåt
Bantävlingar genomförs på avlyst rundbana med racerbåtar och sportbåtar indelade i olika klasser bl a beroende på motorvolym.
Distanstävlingar genomförs på längre sträckor, som vanligen inte är avlysta, med båtar av standardtyp och med skilda klasser för enskrovsbåtar och katamaraner (flerskrovsbåtar).
Racerbåtar och sportbåtar körs med en förare, distansbåtar med förare och navigatör.
Formaliteter
Samtliga tävlingsdeltagare ska ha licens. Minimiålder är 12 år för förare av båtar med högst 250 cc motorvolym, 14 år för 400 cc och 16 år i övriga klasser. Distansbåtar får ha fler än två personer ombord.
Banor m m
Motorbåtstävlingar körs på rundbanor som är 1 500–5 000 m långa. Vid tävling körs banvarvet 4–10 varv eller som s k timlopp där längst körda sträcka på fastställd tid ger seger. Banan är av 2-, 3- eller 4-punktstyp. Banan markeras med bojar, vilka kan tas upp efter varje tävling. Vattendjup måste vara minst 2 m och vatten med stark ström eller vågor från annan båttrafik bör undvikas.
Startraka ska vara minst 500 m lång.
Exempel på bana
Vid uppläggning av banan ska ingen punkt längs en linje som sammanbinder de bojar, som markerar innerbanan vara närmare land än antalet startande båtar multiplicerat med 4 m. Med land menas då alla stationära föremål, som utgör en risk för förare, inklusive vass och grund på mindre djup än 50 cm.
Vattenområde för motorbåtstävlingar bör helst ligga i närheten av tätort. Det måste finnas en väg ner till stranden eftersom båtarna transporteras på trailer till tävlingarna. I anslutning till banorna bör det vara möjligt att spärra av ett depåområde.
Tävlingsdepå bör ha plats för anordningar för sjösättning, t ex ramp och bryggor samt avskild plats för motorbesiktning. Den bör vara möjligt att spärra av vid tävling. Det är önskvärt med 50 m lång bryggplats vid startbrygga och 50 m vid depåbrygga. Vidare ska det i närheten av depån finnas toaletter. Deltagare och publik bör ha tillgång till kiosk eller servering.
Andra tävlingsformer är långsträckelopp och distanstävlingar. Vid långsträckelopp körs vanligen hela tävlingen i en följd. Tävlingen varar mellan 1 och 24 timmar. Distanstävlingar körs vanligen inte på avlyst bana dvs start och mål är på olika platser. Banan mellan olika kontrollpunkter kan vara fri eller på bestämd på förhand. Vilket som gäller avgörs från fall till fall av arrangörerna.
Säkerhetsarrangemang
Förutom de säkerhetskrav som ställs när det gäller tävlingsbåtar och tävlingsdeltagare ska det finnas:
- minst 10 båtar totalt bestående av
- avspärrningsbåtar beroende på vattenområdet
- bojbåtar, 1 st per boj
- räddnings-/plockbåtar, cirka 4 st
- Dykare
- Ambulans
- Läkare
- Radiosamband
Funktionärer
Förutom förare av arrangörernas båtar och servicepersonal m m på landområdet ska det finnas:
- Tävlingsledare
- Besiktningschef
- Säkerhetschef
- Tävlingssekreterare
- Varvräkning/tidtagning
- Depåchef
Båtsporter: Rodd
Rodd genomförs på sträckorna 250, 500, 1 000, 1 500 och 2 000 m.
Båtar
Parårsbåtar där varje roddare använder två åror, kallas också sculler.
Följande parårsbåtar används:
Singel, 1 roddare
Dubbel, 2 roddare
Scullerfyra utan styrman, 4 roddare
Scullerfyra med styrman, 4 roddare men totalt 5 personer
Enkelårsbåtar där varje roddare använder en åra. Följande enkelårsbåtar används:
Tvåa med styrman, 3 personer
Tvåa utan styrman, 2 personer
Fyra med styrman, 5 personer
Fyra utan styrman, 4 personer
Åtta med styrman, 9 personer
Inriggad fyra är en båt med årtullarna fästade på relingen i stället för på utbyggda riggar, 4 roddare plus styrman.
Bana
Ett vattenområde lämpligt för roddtävlingar bör vara vindskyddat och 2 000–2 500 m långt, minst 100 m brett om det är 6 banor, och minst 130 m brett om det är 8 banor, minst 3 m djupt och får ej vara strömt. Antalet startplatser och banor är vanligen 6.
Dessutom ska – i vart fall på tävlingsbanans ena sida – vara så mycket fritt vatten, att båtarna kan ro till start utan att störa regattan, minst 5 m brett. Räddningsbåt ska finnas tillgänglig.
Tävlingsbanan vid internationella möten eller svenska mästerskap ska vara 1 800–2 000 meter lång. Det bör finnas 100 m fritt vatten efter mållinjen för uppbromsning.
Det ska finnas plats för sex båtar i bredd. Varje båts bana ska vara högst 15 meter bred och minst 12,5 meter. Vidare ska det finnas ett fritt vattenfält om minst 5 meters bredd mellan tävlingsbanans yttre markeringar och land eller varje fast anordning.
Varje båts bana ska vara utmärkt med bojar. Dessa bojar ska vara tillverkade av ett material som inte kan skada båtar eller åror. Boj ska vara av färg och storlek så att den syns tydligt. Avstånden mellan bojarna i loppets riktning ska vara 12,5 meter eller 25 meter. För varje 250 meter ska det finnas bojar i en annan färg. Avstånden 500, 1 000 och 1 500 meter ska vara märkas ut särskilt tydlig med siffror i banans ytterkant.
Start bör ske från fasta startplatser.
Det är nödvändigt att en anläggning för roddtävlingar kan nås både med bil och med allmänna kommunikationer.
Ska anläggningen kunna utnyttjas för större tävlingar bör det i anslutning till banorna finnas omklädningsrum, domartorn, åskådarläktare och servering. Området bör gå att spärra av vid tävlingar.
Jämför även banpaddling för kanoter när det gäller vattenområde och anordningar på land i anslutning till banan.
Funktionärer
- Tävlingsledare
- Sekreterare
- Pressombudsman
- Båtplatschef
- Banchef
- Tävlingsläkare eller sjukvårdspersonal
- Livräddare
- Domarkommitté med:
- chefdomare
- skiljedomare
- starter
- startdomare
- måldomarchef
- tidtagarchef
- kontrollkommissionens chef.
Båtsporter: Segling
Svenska seglarförbundet (SSF) arbetar kontinuerligt med förnyat material under rubriken "Seglingens idrottsplats". Här följer innehållet i de delar som är färdiga.
Arbetet har syftet att visa vilka krav Svenska seglarförbundet ställer på arrangörer av mästerskap och att ge klubbarna planeringsmål samt att skapa en anläggningshandbok.
Dessutom är syftet att underlätta val av arrangör och att ge vägledning för val av plats för arrangemang.
Arrangör och plats bör väljas så att segelsporten främjas med hänsyn till:
- Kostnad och avstånd för deltagarna
- Deltagarantal och publikvänlighet
- Tidpunkt och eventuellt samarrangemang för flera klasser
- Antal anmälningar
- Arrangörserfarenhet och tillgång på funktionärer
- Möjlighet att skapa sociala aktiviteter.
Lämpligt val av arrangörsplats kan variera beroende på målgrupp.
Målgrupper: tävlande med kölbåt, jolle, bräda för handikappade, omfattande bredd, elit, junior, senior samt bankappsegling, havskappsegling/distanssegling och match-racing.
Intressenter: arrangörsklubb, distriktsseglarförbund, SSF, kommun.
Nivåer
Nedan definieras kvalitetsnivåerna
Nivå 1 – Nivå 2 – Nivå 3 – Nivå 4 – Nivå 5
Efter illustrationer över tänkbara utformningar av de olika idrottsplatserna följer tabelluppställning med uppgifter om krav på kapaciteter och kvaliteter m m.
Nivå 1
Idrottsplats för internationella och svenska mästerskap med stora klasser och stora arrangemang. God publik- och mediakapacitet krävs.
Nivå 2
Idrottsplats på riksnivå med exempelvis en eller flera klasser för SM.
Nivå 3
”Regionnivå” för kvalificeringstävlingar på riks- och regionalnivå samt t ex Svenska Mästerskap för en klass.
Nivå 4
”Distriktsnivå” för DM och kvalificeringstävlingar för en klass till tävling på riksnivå.
Uppgifter om krav på seglingens idrottsplatser
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Läge | Flygplats inom resetid i timmar | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Goda transportmöjligheter för båtar och utrustning med tåg, båt, flyg, buss och bil. | ||||||
Orientering | God skyltning från allmän väg till idrottsplatsen. Orienteringstavlor vid infarter och inom idrottsplatsområdet. | Text på svenska och engelska | Text på svenska och engelska | Enbart svenska texter | Enbart svenska texter | Enbart svenska texter |
Hamn | Djup ca 3m. Lyft med såväl fast som mobila enheter. | Enbart mobila enheter | Enbart mobila enheter | Enbart mobila enheter | Enbart mobila enheter | |
Kapacitet för tävlande båtar i vatten, antal ca: | 200 | 100 | 50 | 50 | 20 | |
Land | Kapacitet för jollar på land antal ca: | 400 | 200 | 100 | 60 | 40 |
Sjösättningsramp: | Flera | Flera | 1 | 1 | 1 | |
Parkering för servicefordon inom avstånd i m med goda transportmöjligheter till kaj och ramp. Kapacitet, antal ca: | 50 | 50 | 50 | 50 | 50 | |
Parkering personbilar-funktionärer inom avstånd i m: | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Kapacitet, antal ca: | 50
| 25 | 15 | 10 | 5 | |
Parkering personbilar-publik inom avstånd i m med tydliga anvisningar till publika platser: | 500 | 500 | 500 | 500 | 500 | |
Kapacitet, antal ca: | 1000
| 300 | 100 | 50 | 30 | |
Parkering för bussar inom avstånd i m: | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Kapacitet, antal ca: | 25 | 10 | 3 | 2 | - | |
Hållplatser för bussar inom avstånd i m: | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Förläggning | Hotell inom restid i tim: | 1 | 2 | 2 | 2 | - |
Kapacitet, antal bäddar ca: | 1000 | 500 | 300 | 100 | - | |
Camping, stugor inom restid i tim: | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |
Kapacitet, antal platser ca: | 2000 | 1000 | 300 | 100 | 50 | |
Service | Utrymmen och kommunikationsytor ska vara tillgängliga för alla. | |||||
Tillgänglighet: komma fram, komma in, kunna orientera sig, vistas och använda serviceutbuden. | ||||||
Omklädning, dusch, toalett för tävlande och funktionärer i omedelbar närhet till tävlingsplatsen med anslutningsmöjligheter för mobila system. Kapacitet, antal personer ca: | 200 | 100 | 100 | 50 | 30 | |
Toaletter för publik med anslutningsmöjligheter för mobila system. Kapacitet, antal personer ca: | 500 | 200 | 100 | 50 | Gemensamma | |
Mat | Restaurang kapacitet, antal personer ca: | 600 | 200 | 50 | - | - |
Cafe, butik, kiosk, kapacitet, antal personer ca: | 1000 | 300 | 100 | 100 | Kiosk | |
Publik | Publikläktare, publikbåtar, intern TV sändning. Resultatredovisning via: | Storvideo | Radio & tavla | Radio & tavla | Radio & tavla, ej TV | Radio & tavla, ej båtar, ej TV |
Kansli | Tävlingsexpeditioner med plats för arbetande funktionärer antal ca: | 10 | 5 | 5 | 3 | 3 |
Konferensrum, antal: | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
Juryrum, antal: | 2 | 1 | 1 | - | - | |
Pressrum, antal: | 2 | 1 | - | - | - | |
Anslutningar för data, radio och TV i samtliga utrymmen samt ett väl utvecklat signalsystem som korrensponderar med tävlingsplatsen. Anslutningsmöjligheter för mobila enheter. | ||||||
Tävlingsplats | Banområde för kölbåtar, avstånd i nm (nautiska mil): | 2-5 | 2-4 | 1-3 | 1-3 | 0-2 |
För jollar, avstånd i nm: | 1-3 | 1-2 | 0-2 | 0-2 | 0-1 | |
Vattenytor som möjliggör flera flexibla banor. Bra sjökort. | utan risk för omlottbanor |
Casting
Casting är en sport där man tävlar individuellt om att kasta antingen långt eller med precision mot bestämda mål. Kastredskapet är kastspö med rulle för haspel, spinn eller fluga. Casting bedrivs i idrottshallar inomhus eller på gräsplaner utomhus.
Tävlingar genomförs i 9 olika grenar
Gren 1 Fluga, precision
Gren 2 Fluga, längd enhands
Gren 3 Haspel, Arenberg
Gren 4 Haspel, precision
Gren 5 Haspel, längd enhands
Gren 6 Fluga, längd tvåhands
Gren 7 Haspel, längd tvåhands
Gren 8 Spinn, precision
Gren 9 Spinn, längd tvåhands
Internationella tävlingar, världsdels- och världsmästerskap får genomföras endast på gräsplaner, vars gräs inte är högre än 3 cm. Vid grenarna 5, 7 och 9 är en gräshöjd på 5 cm tillåten.
Utomhus ska kastning om möjligt ske i medvind.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
Tävlingsledare
Redskapsdomare
Kastplatsdomare
Måldomare
Längddomare
Tävlingssekreterare
Banfunktionärer
Belysning
Driftvärden
När casting bedrivs inomhus i sporthallar används den belysning som finns för andra idrotter.
Casting utomhus kan genomföras t ex på en fotbollsplan varvid dess belysning kan användas.
Om casting skall ske på andra ytor utomhus rekommenderas samma värden som för fotboll.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Detaljmått på banor för precisionskast framgår av illustrationerna för grenarna 1, 3, 4
och 8.
För längdkast (grenarna 2, 5, 6, 7 och 9) används ett triangelformat kastområde med längden = A.
Detaljmått
Triangelformat kastområde
Detaljmått
Detaljmått
Plattform
Detaljmått
Stoppbräda
Markeringar
Stoppbräda ska vara vit.
Kastområden markeras med plastlinor med diameter minst 2 mm och som ligger på marken. Om kastområden för olika grenar överlappar varandra ska linor för varje gren ha en färg som avviker från korsande linor. Linornas färg ska också avvika från underlaget.
Mål i grenar med precisionskast ska ha form och färg som anges i följande beskrivningar av de olika banorna.
Detaljmått och beskrivningar av banor
Gren 1. Fluga med precision
Kastplats: Plattform
Mål: 5 skålar av plast eller plåt, som ska vara helt vattenfyllda. Ytterdiameter 0,60, kanthöjd 0,03. Skålarnas färg svart med matt yta.
Gren 2. Fluga, längd enhands
Kastplats: Plattform
Triangelformat kastområde: A = 85, B= 25.
Gren 3. Haspel, Arenberg
Kastplats: 5 st med stoppbrädor, L = 1,0.
Mål: En grön duk med 5 koncentriska vita cirklar med ytterdiametrarna 0,75, 1,35, 1,95, 2,55 och 3,15. Linjebredd högst 0,02. Mattsvart centrumplatta med en ytterdiameter av 0,75 och med en tjocklek av högst 5 mm.
Gren 4. Haspel, precision
Kastplatser: 5 st med stoppbrädor, L = 1,0.
Mål: 5 st lutande plattor med diameter 0,76. Plattans tjocklek max 10 mm. Varje plattas framkant respektive bakkant har en höjd av 0,05 respektive 0,17 m över underlaget. Lägsta kanten närmast kastplatsen. Plattorna ska ha matt yta med gul färg.
Färgen kan i SIS färgatlas 01 91 02 väljas inom följande område:
Svarthet 05–25
Kulörhet 10–50
Kulörton G 50-Y
Gren 5. Haspel, längd enhands
Kastplats: Stoppbräda, L = 1,5.
Triangelformat kastområde: A = 80, B ≥ 25.
Gren 6. Fluga, längd tvåhands
Kastplats: Plattform
Triangelformat kastområde: A = 110, B = 25.
Gren 7. Haspel, längd tvåhands
Kastplats: Stoppbräda, L = 1,5.
Triangelformat kastområde: A = 130, B ≥ 35.
Gren 8. Spinn, precision
Kastplats: 5 st med stoppbrädor, L = 1,0.
Mål: 5 st lutande plattor med diameter 0,76. Plattans tjocklek max 10 mm. Varje plattas framkant respektive bakkant har en höjd av 0,05 respektive 0,17 m över underlaget. Lägsta kanten närmast kastplatsen. Plattornas färg och yta såsom i gren 4.
Gren 9. Spinn, längd tvåhands
Kastplats: Stoppbräda, L = 1,5.
Triangelformat kastområde: A = 130, B ≥ 35.
Cricket
Cricket spelas ute av två elvamannalag, ett ute- och ett innelag. Innelaget har två man på banan, utelaget 11. Vardera laget har en eller två inneomgångar.
En match varar 1–5 dagar med 5–6 timmars effektiv speltid per dag.
Vid tävlingar kan följande funktionärer förekomma
1 huvuddomare
1 andre domare
2 protokollförare
Domarna dömer vid varsin grind
Vardera laget har
1 tränare
1 avbytare
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Se figurer
Totalt ytbehov från 100x120 till 150x170
Markeringar
Linjebredd 0,04
Linjefärg vit.
Spelytans yttre gräns kan markeras med vitt rep och vimplar 0,2x0,3 var 10:e–15:e m.
Resultatmarkering
- 3+3 siffror poäng
- 2+2 siffror brända
- 2+2 siffor kastomgångar
Curling
Spelare tävlar mot varandra genom att skjuta (sätta) stenar på en isbana mot ett mål som kallas hus eller bo.
Ett lag består av 1–4 spelare beroende på spelform. Varje spelare sätter två stenar i varje omgång.
Det finns även en individuell spelform, figurspel, som innebär spel där stenar är
placerade i fastställda positioner i den motsatta änden av banan.
Curling spelas i 8–10 omgångar vid lagspel och 9 omgångar vid individuellt spel.
Vid tävlingar skall följande funktionärer förekomma
Tävlingsledare
Domare
Banpersonal
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Markeringar
I isen läggs linjer enligt ritning. Linjerna skall vara synliga max 13 mm breda.
Boet ritsas och de olika fälten målas mormalt med vitt i mittpunkten och sedan
rött/blått samt vitt och därefter blått/rött.
Detaljmått
Mått-toleranser
Mått som är mindre än 4 m får avvika högst 2 mm. Mått som är 4 m eller större får avvika högst 1 x √ L mm där L = måttet i m.
För den yttersta ringen i boet (R=1,83) är toleransen ±0,001. Isytan ska vara horison-tell och plan.
Cykel
Inom cykelsporten finns följande typer av tävlingar:
- Landsväg
- Bana (inomhus)
- MTB
- Cykelcross
- BMX
- Trial
- Inomhuscykel (cykelboll & artistisk cykel)
- ”Cycling for all” (Motion)
- För tävlande med funktionshinder
Inom varje gren finns många olika discipliner med olika distanser och åktider.
Detaljer och bestämmelser till de olika grenarna uppdateras kontinuerligt finns att hämta på Internationella cykelförbundets (UCI) hemsida och Svenska Cykelförbundets (SCF) hemsida.
UCI: www.uci.ch under rules.
SCF: www.scf.se under tävlingar och regler.
Frågor kan ställas till Svenska Cykelförbundet, 08 699 63 00, e-post: kansli@scf.se
Landsvägscykel
Cykeltävlingar på vägar arrangeras för tävlande från 11 års ålder. I tempolopp sker starten med tidsmellanrum såväl individuellt som för lag. I linjelopp är starten gemensam för alla deltagare.
Kortaste distans är vanligen 10 km i tempo och lagtempo samt 20 km i linjelopp. Det finns ingen gräns för längsta distans men i linjelopp körs mästerskap på distansen 80 km för damer och 180–200 km för herrar. I lagtempo tas tiden på näst sista man i 3- eller 4-mannalag.
Följande funktionärer kan förekomma:
Tävlingsledare
Banchef
Bankontrollanter
Förvarnare på motorfordon
Starter
Målchef
Måldomare
Tidtagarchef och tidtagare
Tävlingskommissarie
Tävlingsjury, 3 personer
Sekretariat
Personal för bevakning mm vid start, mål, vändpunkt, vätskestationer, trafikfarliga platser etc.
Sjukvårdspersonal
Sambandschef
Totalt 20–50 personer beroende på tävlingens omfattning.
Banan
Exempel på tävlingskaravan vid stora linjelopp. Vid tävlingar på vägar medföljer alltid minst ledarbil, MC-ordonans och kommissarie (tävlingskontrollant) i följebil.
Startplats ska vara avspärrad mot publik och allmänhet.
Vätskestation ska finnas efter 100 km vid tävlingar där tävlingssträckan är längre än
150 km.
Vändpunkt, som förekommer i tempolopp, kan markeras med trafikkon.
Klicka på bilden för större version.
Målområdet
Vid mållinjen – samt före och efter denna – ska avspärrning sättas upp mot publik. Målsträckan, som bör vara minst 200 m raksträcka, får inte läggas i utförsbacke men gärna i uppförsbacke. Mållinjen kan bestå av två parallella vita linjer med 0,34 m bredd med en 0,04 m omålad strimma mellan, som utgör den egentliga mållinjen. Målet kan dessutom markeras med målskynke och infarten mot målet markeras med spurtlinjer de sista 100 meterna. Se figur. Den mittersta av spurtlinjerna kan göras längre än 100 m för att underlätta vid målgång i klunga. Målskynkets fria höjd ska vara densamma som gäller för allmän trafik på den aktuella vägavsnittet.
Skyltning, markeringar m m
Banan markeras – förutom i start- och målområden enligt ovan – med skyltar samt med markeringar på vägbanan. Färg eller krita – vanligen vit – kan användas för markeringar på vägbanan när det gäller t ex pilar och spärrlinjer. Skyltar kan användas för vägvisning och besked om vägsträcka m m och ska användas före och efter vätskestation, samt med texten ”1 km” när en km återstår till mål. Markeringar på vägbanan ska avlägsnas omedelbart efter det tävling genomförts.
Lokaler m m
Tävlingsexpedition bör ha utrymme för dator med skrivare, kopiator mm samt
3–8 personer.
Utrymmen för omklädning samt toaletter och hygienutrymmen ska finnas i anslutning till start- och målplatser.
Målkamera, se måttblad för friidrott, tävlingscentral – resultatmätning.
Bancykel
Bancykel körs på friidrottsbana eller velodrom (velodrom = rundbana med doserade kurvor).
Mountainbike (MTB)
Tävlingsbanan består till största delen av skogsvägar och stigar. MTB-banan är ofta backig och knixig.
Inom MTB tävlas i flera discipliner där den vanligaste är Cross Country (XCO).
Cross Country körs antingen från en startplats till en målplats som är belägen på
annan plats än starten eller på varvbana vanligtvis från 3 km och längre.
Downhill är en annan disciplin där det gäller att ta sig nedför en backe på snabbaste tiden. Här startar man alltid individuellt.
Four Cross är en disciplin där fyra cyklister startar samtidigt i samma bana som innehåller hopp, doserade kurvor och är teknisk i övrigt. Tävlingstiden är 40–60 sek.
Cykeltrial
Cykeltrial bedrivs i två olika huvudkategorier, indelade efter cyklarnas storlek.
Tävlingar arrangeras utomhus eller inomhus i idrottshallar och andra arenor. Banan består av ett antal sektioner med naturliga eller konstruerade hinder som ska avverkas utan att foten sätts ner i marken eller att cyklisten på annat sätt tar stöd. Typiska naturliga hinder är stenar/klippor och trädstammar. Konstgjorda hinder kan bestå av exempelvis cementrör eller bilar.
Cykelcross (cyclocross)
Tävlingsbanan utgörs främst av parkvägar och parkterräng där hinder eller strukturen på vissa partier av banan ska tvinga cyklisten att springa med cykeln. Ett banvarv är mellan 2,5 och 3,5 km långt och under 90 % av sträckningen ska det vara möjligt för cyklisten att sitta kvar på cykeln.
Inomhuscykling
Cykelboll spelas på en plan som är 9–11 m bred och 11–14 m lång. Internationellt mått:
b x l = 11x14 m. Planen omges av en 0,3 m hög sarg. Målen är 2x2 m.
Ett lag består av två spelare som ska skjuta, mota och dribbla bollen med fram- och bakhjul. Bollen är ungefär lika stor som en handboll. Matchtid är 2x7 minuter.
Artistisk cykling är en bedömningssport med lag, par eller individuella tävlande med balansakter till musik i sex minuter långa program.
Rullcykel
Rullcykling bedrivs på rullträningsapparat. Till cyklarna kopplas en visartavla, där cyklisten kan se hur långt han cyklar.
Danssport
Dans förekommer i många former. Förutom sällskapsdans och professionell dans finns organiserade former såsom folkdans, motionsdans och danssport. Detta blad handlar om danssport vilket innebär träning och tävling i olika danser. Dessa indelas i två grupper; 10-dans samt bug och rock´n roll.
10-dans omfattar de moderna danserna vals, tango, wienervals, slowfox och quickstep samt de latinamerikanska danserna samba, rumba, cha-cha-cha, paso doble och jive.
I gruppen bug och rock´n roll bedrivs tävlingsdans i rock´n roll, boogie-woogie, jitterbug/lindy hop, bugg och dubbel bugg.
Träning och tävling sker bl a i sporthallar.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
- 1 tävlingsledare
- 1 tävlingskontrollant
- 3–7 domare
- 3 protokollförare
- 3 medhjälpare som samlar befordrar protokoll mm
- 1 musikansvarig, eventuell ljudtekniker
- 1 speaker
Dessutom har varje deltagande klubb en lagledare som också är kontaktman med tävlingsledningen.
Mått och markeringar
Lämpliga mått, se regelmått
Bredd A | Bredd B min | Längd C | Längd D min | Yta m² BxD min | |
---|---|---|---|---|---|
Nationella tävlingar | B+1 | 10 | D+1 | 14 | |
SM- och Grand Prix-tävlingar | B+1 | * | D+1 | * | 200* |
Formationsdans (internat. tävlingar) | B+1 | 20 | D+1 | 30 |
*=Ytan ska vara minst 25 m2 per dansande par. 6–8 par tävlar samtidigt. Proportionerna på ytan bör vara ungefär 1:1,5 t ex cirka 12x18m.
Takhöjd minst 3 m. För bug och rock’n roll-dans 6 m.
Markeringar
Resultatmarkering kan ske genom projicering.
Belysning
Typ | Uppfyller Europastandardkrav upp till: | Ev cyl lux |
---|---|---|
1 | Internationellt | 500 |
2 | Regionalt | 300 |
3 | Lokalt | 200 |
Ljus från fönster eller elarmaturer får inte blända de tävlande eller domarna.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Akustik, ljudanläggningar
Efterklangstiden i tränings- och tävlingslokal bör vara ganska kort. Riktvärden för efterklangstider i tom lokal är:
- Liten lokal (ca 150 m2) 0,8–1,5 sek
- Stor lokal (ca 600 m2) 1–2,0 sek
Jämnhet för olika frekvenser ska eftersträvas
Högtalare kan lämpligen placeras centralt i lokalen t ex mitt på långsidorna, lägst 2 m över golv, riktade svagt nedåt. De bör ha jämn och kontrollerad spridning.
När publik är närvarande förbättras de akustiska förhållandena genom att efterklangstiden förkortas.
Störande ljud – främst från fläktsystem och belysningsarmaturer – får inte överstiga 30–35 dB (A).
Kraftiga lågfrekventa ljud med frekvenser under 100 Hz kan medföra störningar i ljudanläggningar. Varistorreglage t ex till belysning kan också innebära störningsrisker.
Temperatur och luftkvalitet
Dragfri luftväxling med lufttemperatur +18° – +20°C är önskvärd. Förbud mot rökning bör råda under träning och tävling.
Dart
Spelarna kastar pilar mot en rund måltavla, indelad i olika poängområden. Man
tävlar individuellt, i par eller i lag av varierande storlek. Spelet går vanligen ut på
att reducera en bestämd startpoäng till noll.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 Matchdomare
2 Protokollförare
Mått och markeringar
Mått enligt figur
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Kastmarkeringen, minst 3,8 cm hög planka, som placeras på golvet, bör vara
90 cm lång, dock minst 61 cm och parallell med tavlan.
Utrymmet runt banan skall vara så tilltaget att spelare inte störs av medspelare eller
fasta inventarier, och takhöjden sådan att kastbanan inte påverkas.
Resultatmarkering
Blädderblock
Belysning
Driftvärden
Typ | Uppfyller Europastandardkrav upp till: | Horisontal belysning | Vertikal belysning |
---|---|---|---|
1 | Internationellt | 200 | 750 |
2 | Regionalt | 100 | 500 |
3 | Lokalt | 50 | 300 |
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färgen bör vara något ljusare i taket än på väggarna.
Lämpliga färger enligt SIS färgatlas 01 91 02.
Golv och väggar: svarthet 20–30, kulörhet 40, kulörton G–Y.
Synfältet i anslutning till måltavlorna bör vara så beskaffat att luminansen
(ljusreflektionen) är mellan hälften och en tredjedel av den luminans som erhålls
från en vit yta på måltavlorna.
Dragkamp
Dragkamp är en lagsport som företrädesvis sker utomhus. Ett lag består av 8 dragare och coach. Individuell dragkamp förekommer, varvid dragaren drar upp vikter som hänger i en speciell ställning.
Vid tävling förekommer följande funktionärer på banan
1 huvuddomare
1 biträdande domare
1 sekreterare/tidtagare
Belysning
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Se regelmått
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
| Bredd | Längd |
---|---|---|
Internationella och nationella tävlingar, min | Antal banor x 3+10 | 50 |
Markeringar
Linjebredd 0,05
Linjefärg vit
Flygsporter: Ballongflyg
Tävling
Tävlingsmomenten är olika typer av precisionsflygning. Precisionsflygning innebär flygning mot bestämda mål från en utvald startplats. Olika vindriktningar på olika höjder utnyttjas för styrning av ballongen.
Ballonger
I Sverige är varmluftsballonger vanligast. Lyftkraften åstadkoms genom att ballongen fylls med varmluft som produceras av gasolbrännare som följer med på färden. Tävlings- och klubballonger tar vanligen 2–5 personer. Det finns också större kommersiella ballonger som kan ta upp till 30 passagerare. Ballongen har vanligen en följebil med uppgift att bl a sköta hemtransport av ballongen och dess passagerare.
Ballongcertifikat
Transportstyrelsen utfärdar ballongcertifikat som ger rätt att framföra varmluftsballong.
Alla svenska ballonger är registrerade hos Transportstyrelsen i deras luftfartygsregister. Koder med första bokstaven Z är reserverader för luftballonger. Registreringen börjar på SE-Z.
Startplats m.m.
Start och landning sker oftast i terräng där bland annat vindskydd och avsaknad av hinder är viktiga faktorer. Byggda start- och målplatser är inte nödvändiga. Underlaget bör dock vara mjukt, t ex gräsmatta eller vall, och utan skarpa föremål som kan skada ballongen.
Säkerhet
Säkerhet för såväl ballongekipaget, med hänsyn till hinder i form av byggnader, träd, kraftledningar mm, samt när det gäller markkontakter vid landning mm tillgodoses
huvudsakligen genom de krav som ställs på innehavare av ballongcertifikat.
Övrigt
Mer information finns på Svenska Ballongfederationens hemsida www.ballong.org samt på Transportstyrelsens hemsida www.transportstyrelsen.se.
Flygsporter: Fallskärmshoppning
Inom fallskärmshoppning tävlar man inom en rad olika grenar. Vissa går ut på aktiviteter i frifall och andra på aktiviteter med fallskärmen. Frifallsgrenarna filmas och bedöms via filmen. Landningsgrenarna har domare som dömer på marken. Vanligtvis landar fallskärmshopparna på samma plats (flygfält) som de startar på med flygplanet.
Fallskärmar
Fallskärmar består av rektangulär huvudfallskärm och reservfallskärm. Fallskärmarna är mycket styrbara.
Formaliteter m.m.
Fallskärmsförbundet har ett delegerat myndighetsansvar och har ett gediget regelverk. Varje fallskärmsklubb har en chefsinstruktör som ansvarar för klubbens verksamhet. Svenska Fallskärmsförbundet har en anställd riksinstruktör som ansvarar för säkerhets- och utbildningsfrågor på nationell nivå.
Vid uppvisningshoppning inför publik ska arrangören ansöka om tillstånd från Polisen. En särskild uppvisningsledare ska också finnas på plats.
Vid all fallskärmshoppning finns en ansvarig hoppledare som styr verksamheten från marken.
Bana m.m.
Byggda målplatser behövs sällan. Oftast används gräsbevuxna delar av flygfält, vilket ger närhet till startplatsen. På vissa flygplatser anläggs en sandfylld s k hoppgrop eller tjock rund madrass av höjdhoppstyp för att minska risken för skador under landning vid precisionstävling.
Flygsporter: Hängflyg
Hängflyg, som tidigare kallades drakflyg, kan ha som mål att flyga högt, långt eller under lång tid genom att utnyttja termik eller hangvind. Termik är uppåtgående ”varma” luftströmmar. Hangvindar uppstår utefter sidor av höjder i terräng.
Hängglidare
Hängglidare är en vinge som består av segel, bommar, stag, wires och styrbygel. De styrs genom att flygaren, som hänger i sele under vingen, förskjuter tyngdpunkten genom att röra sig i olika riktningar i förhållande till vingen.
Formaliteter m.m.
Minimiålder för centifikat är 16 år. Certifikatet ges för två kompetensnivåer. För varje nivå ställs krav på teoretiska kunskaper och ett bestämt antal genomförda flygningar från olika fallhöjder. Säkerhetskrav tillgodoses huvudsakligen genom de krav som ställs på innehavare av certifikat.
Bana m.m.
Terrängen utnyttjas utan byggda start och målplatser.
Flygsporter: Modellflyg
Tävlingar med modellflygplan genomförs i fyra huvudgrenar vilka var och en indelas i olika klasser.
Huvudgrenar är:
F1: Friflygande modellflygplan
F2: Linstyrda modellflygplan
F3: Radiostyrda modellflygplan
F4: Skalamodeller
Flygplanens storlek kan variera från spännvidd 0,35 m till 6–7 m över vingarna.
För samtliga grenar gäller att även om det inte finns specificerade krav beträffande omklädnings- och hygienutrymmen, verkstadslokaler, publikplatser, högtalaranläggningar, elkraft och belysning m m, är det önskvärt att sådana lokaler m m och sådan utrustning finns.
Tillgång till toalett måste dock finnas inom rimligt avstånd. I sporthallar accepteras den belysning som finns för idrottsutövning. Elkraft behövs främst i grenen radiostyrda modellflygplan och stängsel är nödvändiga vid hastighetstävlingar i grenarna F2 och F3.
Flygning utomhus ska inte bedrivas nära luftledningar för elkraft m m. De ska inte heller flygas så nära inhängnade områden, som inte är tillgängliga för allmänheten, att flygplan av misstag kan hamna där.
F1 Friflygande modellflygplan
Friflygning bedrivs utomhus och inomhus med segelflygplan, gummi eller kolvdrivna plan samt inomhus även med gummimotordrivna helikoptrar.
Följande takhöjdsklasser gäller för tävlingar och rekord:
I mindre än 8 m
II mellan 8 och 15 m
III mellan 15 och 30 m
IV högre än 30 m
Takhöjden är definierad som avståndet från golvet till den högsta punkt vid vilken en hinderfri horisontell cirkel med 15 m diameter kan inskrivas. På mark finns endast kravet att ytan ska vara horisontell och lämplig att beträda.
Inomhus används lämpligen lokaler med mått för handbollspel 22x43 m, höjd minst 7 m eller större t ex för hallar för fotboll och friidrott. Utomhus bör utrymmet helst vara större än så.
Varje startande får ha högst en medhjälpare. Vid tävlingen kan antal startande variera från 5 till 150.
Funktionärer vid tävlingar
1 tävlingsledare
2 tidtagare per startgrupp
Vid internationella tävlingar dessutom en jury med 3 personer.
F2 Linstyrda modellflygplan
Linstyrt modellflyg bedrivs huvudsakligen utomhus.
Vid allt linstyrt modellflyg befinner sig piloten i centrum av en cirkel och dennes modell flyger längs periferin. Modellen hålls kvar och manövreras med hjälp av vanligen två linor av tunn stålwire som är kopplade till ett handtag hållet av piloten. I modellen är linorna via ena vingspetsen förbundna till en mekanism som kontrollerar modellens höjdroder. Modellen kan därmed via pilotens rörelser i handtaget manövreras i en halvsfär med radien lika med linlängden. Modellerna framdrivs vanligen av en förbränningsmotor, och hastigheten är så hög att centrifugalkraften håller linorna sträckta, även vid manövrer rakt ovanför piloten. Linlängden är vanligen minst 13 m och högst 21,5 m. Modellernas vikt är vanligen mellan 0,25 och 2,5 kg. Spännvidden är mellan 0,6 m och 1,5 m. Motorstorleken är mellan 0,8 och 15 cm3.
Tävlingar genomförs i fyra kategorier: hastighetsflygning, "Speed", konstflyg, "Stunt",
racing, "Team racing" och stridsflyg, "Combat"
Hastighetsflygning, Speed
Här står i cirkelns centrum en "pylon", en stolpe med en klyka som kan rotera och som piloten måste hålla sitt handtag anslutet till medan hastighetsmätningen pågår.
Medhjälpare: 2 st
Linlängd: 17,69 m
Radie: 20 m
Underlag: Asfalt eller betong
Hastighet: 250–300 km/h
Funktionärer: 2 domare, 3 tidtagare
Konstflyg, "Stunt"
Här flygs ett fastställt manöverprogram om 16 manövrer som bedöms av en
domarpanel.
Medhjälpare: 2 st
Linlängd: 21,5 m
Radie: 25 m
Underlag: Asfalt, betong eller kortklippt gräs
Hastighet: ca 90 km/h
Funktionärer: Starter, 3 domare (6 vid VM)
Racing, "Team Racing"
Här genomförs lopp där tre piloter tävlar mot varandra och samtidigt flyger sina
modeller i samma cirkel.
Under ett lopp måste mellanlandningar för omtankning göras. Varje pilot har därför en mekaniker som står på en bestämd plats vid cirkelns kant och genomför omtankningar och omstarter. Laget – teamet – utgörs av pilot med mekaniker.
Medhjälpare: 1 mekaniker pr pilot = 3 st
Linlängd: 15,92 m
Radie: 20 m, med 3 m radie för piloternas vistelseområde.
Underlag: Asfalt eller betong
Hastighet: 180–210 km/h
Funktionärer: Starter, 3 domare, 2x3 tidtagare (3x3 vid VM)
Stridsflyg, "Combat"
Här matchas två piloter mot varandra. Deras modeller har i aktern kopplat ett snöre med en pappersserpentin, 3 m lång. Målsättningen är att med den egna propellern göra klipp i motståndarens serpentin, och att hålla den egna modellen luftburen.
Medhjälpare: 2 mekaniker pr pilot
Linlängd: 15,92 m
Radie: 20 m, med 3 m radie för piloternas vistelseområde.
Underlag: Kortklippt gräs
Hastighet: 120–150 km/h
Funktionärer: Starter, Centrumdomare, 3 domare, 2x2 tidtagare/klippräknare
F3 Radiostyrda modellflygplan
Radiostyrd flygning bedrivs enbart utomhus. Tävlingar genomförs i konstflygning, segelflygning med hjälp av termik (uppåtstigande varma luftströmmar), helikopterflygning, hastighetsflygning (pylon), luftstrid (aircombat), flygning med eldrivna flygplan samt hangflyg (hangvindar är uppåtstigande vindar utefter sidor av höjder i terräng).
Mark bör ha gräsytor eller vara hårdgjorda med asfalt eller betong. Segelflyg och hangflyg ska ha landningsbanor med 15 m radie men kan annars använda markområden med andra ytor. Helikopterflyg och flyg med eldrivna flygplan har inga speciella krav på markytor mer än att ytorna ska kunna beträdas. För segelflyg ska terrängen vara flack så att hangvindar inte uppstår. Hangflyg kräver givetvis terräng med hangvindsskapande höjder.
Tävlingsområde för hastighetsflygning ska rymma en triangelbana med sträckorna 180–180–40 m.
Tävlingsområde för luftstrid ska ha en yta av minst 500x500 m, där publik inte får finnas.
Tävlande får ha en medhjälpare i alla klasser utom i radiostyrt segelflyg där tävlande kan ha fyra medhjälpare inklusive lagledare.
Funktionärer vid radiostyrd flygning
Konstflygning 3 domare, 5 st vid VM
Helikopterflygning 5 domare
Hastighetsflygning 1 tävlingsledare, 3 flaggvakter
Luftstrid 1 tävlingsledare, 4–7 pilotdomare
Flygning med eldrivna flygplan 3 domare
Hangflygning 1 tävlingdsledare
För klassen QM (Quarter Midget) används en bana med följande mått
F4 Skalamodeller
Skalamodeller är modellflygplan som är byggda med samma proportioner som fullstora existerande eller tidigare existerande flygplan. De flygs friflygande, linstyrda eller radiostyrda enbart utomhus.
Vid friflygning och linstyrd flygning gäller samma krav på markytor och luftrum som för F1 och F2 ovan. För radiostyrd flygning med skalamodeller behövs två startstråk lagda i 90° vinkel mot varandra. Vardera stråket bör ha måtten mist 20x50 m och vara hårdgjorda med asfalt eller betong.
Varje tävlande får ha en medhjälpare utom när det gäller flermotoriga flygplan där tävlande får ha två medhjälpare.
Funktionärer vid flygning med skalamodeller
Linstyrd flygning 3 domare
Radiostyrd flygning 3 skaladomare, 3 flygdomare, 5 st vid VM
Flygsporter: Motorflyg som tävlingsgren
Tävlingsgrenar är: Rally, Civil flygfemkamp, precisionsflygning med pricklandning samt aerobatics. Det senare är avancerad luftmanöver såsom spin och looping.
Flygplan
Standardflygplan. För aerobatics krävs dock speciella för ändamålet godkända flygplan.
Formaliteter
Minimiålder för motorflygcertifikat är 17 år. Ensamflygarbevis kan erhållas vid 16 års ålder.
Certifikat har tidsbegränsad giltighetstid.
Flygplatsen m.m.
För att få bedriva motorflyg krävs en flygplats vars utformning regleras av Transportstyrelsen.
För flygplan av de storlekar som används i sportflyg erfordras endast mindre och enkla fält – ofta utan belagda banor.
Ett typiskt fält för motorflygsport kan se ut som på skissen. Generella krav på frihet från närhinder finns dels under en tänkt yta 45 m över flygplatsen med radien 2 500 m räknat från landningsbanans mittpunkt. Hinderfrihet (HF) ska dessutom gälla för luftrummet över tänkta lutande plan från landningsbanans gränser enligt angivelser på skissen på nästa sida.
Skissen är endast avsedd som orientering. Luftfartsverkets bestämmelse BCL-F måste följas bl a när det gäller hindersituationen längre bort från fältet. Vidare måste miljöfrågor – främst buller – beaktas.
Tävlingar
Tävlingar inom motorflyg är ingen publiksport annat än när vissa moment såsom aerobatic visas upp vid andra evenemang eller vid flygdagar och liknande. Tävlingstid vid precisionsflygning m m är vanligtvis två dagar i följd med en reservdag för dåligt väder.
Flygsporter: Segelflyg
Precisionslandning samt distans-, höjd- och hastighetstävlingar genomförs, de senare med hjälp av termik, hangvindar eller andra uppåtstigande luftströmmar. Termik är uppåtgående ”varma” luftströmmar, hangvindar uppstår utefter sidor av höjder i terräng och s k lävågor på läsidan av större höjder såsom fjällkedjor.
Segelflygplanen
Lätta flygplan utan motor som kan vara byggda för hastigheter upp till 280 km/tim, vanligen med plats för en eller två personer.
En variant med hjälpmotor finns främst för utbildning eftersom startmanskap då inte behövs. Normalt bogseras segelflyg upp på höjd av ett motorflygplan.
Formaliteter
Minimiålder för s k C-diplom, som berättigar till ensamflygning runt ett flygfält, är 15 år.
För certifikat är minimiåldern 16 år. Certifikat har begränsad giltighetstid.
Tävlingar
Segelflygtävlingar är som regel ingen stor publiksport, men ett arrangemang som kräver många funktionärer. Som regel krävs 2–3 funktionärer per tävlande pilot. Tävlingstiden varierar mellan 1–2 veckor, beroende på om det är DM, SM eller VM, varvid det krävs ett hundratal medverkande per tävlingsvecka.
Banor m.m.
- Banans längd ska vara minst 600 m. Utanför banans båda ändar ska finnas ett för segelflygplan landningsbart område som sträcker sig cirka 30 m från banändan.
- Banans bredd ska vara minst 30 m. Utanför banans båda sidor ska finnas ett för segelflygplan landningsbart område som sträcker sig cirka 10 m från banans sidor. Se skiss på nästa sida.
- Parkeringsplats för bogserflygplan och segelflygplan ska finnas vid varje banända.
- Start- och landningsområde bör vara gräsbevuxet.
- Område där segelflygplats ska anläggas bör i förväg inspekteras av segelflygförbundet, varvid ett förhandsgodkännande kan erhållas.
Flygsporter: Skärmflyg
Skärmflyg som rekreation eller tävling har som mål att flyga länge genom att utnyttja stigande luftströmmar (sk termik) eller hangvind. Hangvindar uppstår utefter sidorna av höjder i terrängen, vanligt förekommande efter våra kuster är sk. kusthang. Det finns två olika metoder att starta: start från bergssluttningar/hang eller genom bogsering (vinschning) på fält.
Skärmflygpiloter flyger med en skärm som är fastspänd till en sele. Styrning sker genom att flytta tyngdpunkten med kroppen och med hjälp av styrhandtag. Flygskärmarna har i allmänhet ett glidtal på uppemot 1:10 och de är mycket manöverbara.
Det finns också paramotor, skärmflygning där piloten har en liten motor på ryggen. Också dessa skärmar startas och landas till fots.
Formaliteter
Minimiåldern för licens är 15 år. Licenser finns i olika nivåer och särskilda krav ställs på varje nivå. Säkerhetskrav tillgodoses genom de krav som ställs på innehavare av en licens samt genom instruktörer verksamma i klubbarna. Licensen har begränsad giltighetstid.
Anläggning m.m.
Skärmflygverksamhet med bergsstart kräver en startplats på ett berg, hangflygning ett hang med startplats. För utbildning behövs en skolningbacke (skidbackar är utmärkta). En startplats måste vara minst 30 m x 30 m (beroende på hinder i närheten).
Ibland är startplatsen täckt av en matta (för att skydda skärm och linor). Nedanför behövs det en landingsplats som ska vara fri från höga hinder (t.ex. höga träd i närheten) som kan osakar turbulens.
För vinsching används befintliga flygfält eller andra gräsbevuxta fält. En vinschfält måste vara ca 1 000 m långt och ca 30 m brett. Utanför banan måste det finns plats för landning och parkering av bilar.
Fotboll
Fotboll är ett lagspel som spelas av två lag. Vid tävling kan fotbollsplaner ha en yta bestående av stenmjöl, naturgräs eller konstgräs.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 Huvuddomare
2 Assisterande domare
En fjärde domare i de högsta serierna
Beroende på serie behövs upp till två takförsedda avbytarbås för upp till 14 personer finnas. I de högsta serierna ska det dessutom finnas en takförsedd sittplats för fjärde domaren.
Fotboll inomhus
Fotboll kan även spelas inomhus och heter då Futsal, mer om detta finns att läsa i Måttbladet Futsal.
Mått och markeringar
Alla mått i meter.
Lämpliga mått spelplan 11 mot 11
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A min | Bredd B | Längd C min | Längd D | Delmått E | |
---|---|---|---|---|---|
Damallsvenskan, Allsvenskan, Div III och högre samt herrar | 71 | 65 | 111 | 105 | 3 |
Rekommendationer damer och herrar. Övriga matcher och senior | 71 | 65 | 111 | 105 | 3 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd B | Längd D | |
---|---|---|
Internationella matcher | 64-68 | 100-105 |
Damallsvenskan samt Allsvenskan herrar ned till division 3 (Förbundsserierna) | 65-75 | 105-110 |
Övriga matcher, seniorer, damer och herrar | 60-65 | 100-110 |
Målet ska invändigt vara 7,32 brett och 2,44 högt. Målstolpens genomskärningsyta kan vara kvadratisk, rektangulär, rund eller oval och vara högst 0,12 i genomskärning. Nätmaskor 0,12. Nätets djup, mätt från målets bakkant ska vara minst 0,8 upptill och minst 1,5 nedtill. Hörnflaggor och mittflaggor ska fästas på 1,5 höga stänger som inte får vara spetsiga i topparna.
Markeringar
Linjebredd 0,10
Linjefärg vit
Målställning, div I och högre, vit (0500 enl NCS-systemet)
Resultatsmarkeringar
2x2 siffror
Matchur 0-45 min
Detalj av mål
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Planstorlekar för barn- och ungdomsfotboll
Nationella spelformer för barn- och ungdomsfotbollen gäller från och med 1 januari 2019 för hela landet. Nedan finns några riktlinjer som gäller för barn – och ungdomsfotbollsplaner. Dessa gäller för spelformerna 3 mot 3, 5 mot 5, 7 mot 7 och 9 mot 9. För spelformen 11 mot 11 gäller planstorlek och markeringar enligt regelboken ”Spelregler 2019”.
Mått och markeringar (utgår från planstorlek 105x65m)
Kan utföras genom att fälla in linjer vid nybyggnation (konstgräsplan), linjera med färg, spray, plastband, koner eller sarger/nät.
Anpassning av spelytan
Om en spelyta utgör del av en större fotbollsplan (t ex en plan för spel 11 mot 11) får spelytan för matchen anpassas i storlek proportionerligt utifrån förutsättningarna på den befintliga fotbollsplanen.
Säkerhetsavstånd
Vid nybyggnation av planer bör ett säkerhetsavstånd på tre meter från sid- och kortlinje till närmaste fasta eller mobila föremål gälla. Denna yta bör beläggas med samma underlag som planen.
Målet
Målen (inklusive flyttbara mål) måste vara säkert förankrade i marken så att de inte välter (t ex med tyngder).
Straffområde och straffpunkt
Rekommenderar vi att ni markerar med färg, spray eller koner.
Retreatlinje
Rekommenderar vi att ni markerar med färg, spray eller koner. Markeringen kan finnas vid sidan av planen (d v s inget måste att retreatlinjen ska markeras på planen).
Mått 3 mot 3, 6-7 år
Planstorlek | 15 x 10-12 meter med sarg/nät |
---|---|
15 x 10-12 meter utan sarg/nät | |
Storlek mål | Max 1.6 x 1.15 meter |
Rekommenderad planstorlek | 15 x 10 meter med sarg/nät |
Rekommenderad målstorlek | 1.5 x 1 meter |
Mått 5 mot 5, 8-9 år
Planstorlek | 30 x 15-20 meter med sarg/nät |
---|---|
30 x 15-20 meter utan sarg/nät | |
Storlek mål | Max 3 x 1.5-2 meter |
Rekommenderad planstorlek | 30 x 15 meter med sarg på långsida |
Rekommenderad målstorlek | 3 x 1.5 meter |
Mått 7 mot 7, 10 -12 år
Planstorlek | 50-55 x 30-35 meter |
---|---|
Straffområde | 19 x 7 meter |
Rekommenderad planstorlek | 50 x 30 meter (10-11 år) |
Rekommenderad planstorlek | 55 x 35 meter (12 år) |
Rekommenderad målstorlek | 5 x 2 meter |
Mått 9 mot 9, 13-14 år
Planstorlek | 65-72 x 50-55 meter |
---|---|
Straffområde | 24 x 9 meter |
Storlek mål | 5-7, 42 x 2-2.44 meter |
Rekommenderad planstorlek | 65 x 50 meter (13 år) |
Rekommenderad planstorlek | 72 x 55 meter (14 år) |
Rekommenderad målstorlek | 6 x 2.20 meter |
Anpassning av spelytan - förtydliganden och exempel
Anpassning till större eller mindre plan
Min- och maxmått gäller för varje spelform, men anpassning i proportion av den befintliga 11 mot 11 planen kan ge undantag.
Om planen är 100 x 60 m
- Spelplan 9 mot 9 för 13-åringar 60 x 50 m
- Spelplan 9 mot 9 för 14-åringar 67 x 55 m (straffområde till straffområde)
- Spelplan 7 mot 7 för 10-12-åringar 50–55 x 30–35 m
Undantag för 4 st 7 mot 7 (10-11 år) planer (och spel på alla planer samtidigt)
- Spelplan 7 mot 7 för 10-11-åringar 48 x 28 m.
Om planen är 110 x 68 m
- Spelplan 9 mot 9 för 13 åringar 65 x 50 m
- Spelplan 9 mot 9 för 14-åringar 77 x 55 m (straffområde till straffområde)
- Spelplan 7 mot 7 för 10-12-åringar 50–55 x 30–35 m
Befintliga planer
Befintliga planer får användas till rätt spelform med rekommendationen att planen anpassas till spelformen enligt min- och maxmått.
Om planen är 60 x 40 m (gamla 7 mot 7)
- Spelplan 7 mot 7 för 10-12-åringar 50–55 x 30–35 m
- Spelplan 5 mot 5 för 8-9-åringar 30 x 15-20 m
- Spelplan 3 mot 3 för 6-7-åringar 15 x 10-12 m
Går det att använda befintliga linjer som hjälp för linjering kan man göra det förutsatt att spelplanen överensstämmer med min- och maxmått för spelformen som ska spelas.
Vid avvikelser från min- och maxmått används koner/spray till att markera rätt spelplan för respektive spelform.
Friidrott
Detta måttblad omfattar mått på anläggningar för friidrott på idrottsplats.
Angivna mått är endast avsedda att vara ett stöd gällande regelmått för utformning av friidrottsanläggningar. Det åligger konstruktör att objektsanpassa mått och utföranden av anläggningar efter dess specifika behov, som gäller för respektive anläggning.
Friidrott består av många grenar som indelas i löpning, hopp och kast. Löpning omfattar sprinter-, medel- och långdistans, häck- och hinderlöpning på bana samt löpning utanför idrottsplats. Hopp omfattar höjd, stav, längd och tresteg. Kast omfattar kula, diskus, slägga, spjut, viktkastning och kast med liten boll.
För ytterligare instruktioner för byggnation - se senaste version av World Athletics anläggningsmanual samt Svenska friidrottsförbundets tävlingsregler:
World Athletics
Track and Field Facilities Manual - Chapters 1-3
Track and Field Facilities Manual - Chapters 4-8
https://www.worldathletics.org/about-iaaf/documents/technical-information
Svenska friidrottsförbundet
Tävlingsregler för friidrott
https://www.friidrott.se/Regler/index.aspx
För mer information om beläggningar se World Athletics manual & guidelines.
Utformning och huvudmått på en 400 m rundbana med 6 banor runt och 8 på upploppet. Radie 36,5 m. Löpriktningen på upploppet anpassas efter den dominerande vindriktning för platsen. Arenan planeras så att det är medvind för löparna på upploppet så ofta som möjligt under sommarhalvåret. Mått angivna i meter.
Friidrott: Tävlingscentral, resultatmätning
En tävlingscentral innehåller tävlingssekretariat, eltidtagningsutrymmen och utrymme för speaker samt telekommunikationer med funktionärer vid olika platser inom tävlingsområdet. Tävlingscentralen kan lämpligen anordnas nära eltidtagning – målkamera för löpgrenarna.
Vid resultatmätning i hopp- och kastgrenar kan elektro-optisk mätning användas, vilket innebär krav på utrymme för uppställning av dessa instrument.
Önskvärt är att wifi finns att tillgå på hela arenan, då detta möjliggör en mer effektiv resultatrapportering från samtliga grenar vid tävling. För speaker bör det finnas både fast och bärbar mikrofon med täckning över hela arenaområdet.
Utrymmeskrav m m
Alla mått i meter.
Följande utrymmen behövs för:
Målkamera, eltidtagning
Bredd 2,0 m. Djup 2,5 m. Ska rymma arbetsplatser (stolar och bord) för tidtagare och löpningssekreterare. Utrymmet ska vara låsbart. Fönster framför kamera ska vara öppningsbara eller kunna tas bort. Utrymmet ska ha fönster som medger utblick över hela tävlingsområdet. Kamerautrustning ska kunna låsas in i inbrottsskyddat utrymme mellan tävlingstillfällen. Utrymmet placeras på samma nivå som målkameran.
Speakerutrymme
Arbetsbord för speaker och ytterligare två personer nära mållinjens förlängning. Utrymmet ska ha fönster som medger utblick över hela tävlingsområdet. De bör vara öppningsbara. Speakerutrymmet bör kunna avskärmas så att ljud inte stör verksamheten i eltidtagnings/mållkamerautrymmet om de är sammanbyggda.
Speakerutrymme bör vara upphöjt på målkamerans nivå. Från speakerutrymmet ska man kunna kontrollera arenans ljudanläggning. Ljudanläggning och mikrofoner skall kunna låsas in i inbrottsskyddat utrymme mellan tävlingstillfällena.
Tävlingssekretariat
Utrymme för 2–3 personer med skrivbordsytor och datorer samt plats för skrivare. Utrymmet ska vara tillräckligt stort för att också inrymma nummerlappsutdelning, efteranmälningar mm i samband med tävling.
Friidrott: Löpning
Måttblad för löpning omfattar:
Löparbana
Banmarkering
Häck- och hinderlöpning
Löpning utanför idrottsplats
Målkamera redovisas på separat måttblad.
Löpning
Löpning på bana med följande distanser:
Sprintdistanserna 60, 80, 100, 200, 300 och 400 m.
Medeldistanserna 800, 1 000, 1 500 m, 1 609 m (1 engelsk mil).
Långdistanserna 2 000, 3 000, 5 000 och 10 000, 20 000, 25 000, 30 000 m samt en timme.
Stafettlöpning med distanserna 5 x 60, 4 x 80, 4 x 100, 4 x 200, 3 x 400, 4 x 400, 3 x 800, 4 x 800, 3 x 1 500 och 4 x 1 500 m samt stafett 1 000 m (100 + 200 + 300 + 400 m) och 4 000 m (1 200 + 400 + 800 + 1 600 m).
Häcklöpning med distanserna 60, 80, 100, 110, 200, 300 och 400 m.
Hinderlöpning som omfattar distanserna 1 500, 2 000 och 3 000 m.
Löpning utanför idrottsplats som omfattar bl a landsvägslöpning (lopp på sträckorna 5 km, 10 km, halvmaraton, maraton och 100 km ska vara kontrollmätta av förbundsbanemätare) samt terränglöpning, traillöpning och ekiden.
Mått och markeringar
Löparbana
Alla mått i meter
Lämpliga måt
Antal banor | Totalmått | Detaljmått | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Rundbanor | Rakbanor | Banbredd | Radie | A | B | C | D | |
OS, VM, EM och europacup | 8 [1] | 8 [1] | 1,220 | 36,500 | 94,520 | 178,910 | 9,760 | 9,760 |
SM för seniorer | 8 [2] | 8 | 1,220 | 36,500 | 94,520 | 178,910 | 9,760 | 9,760 |
JSM och USM | 6 | 8 [2] | 1,220 | 36,500 | 92,080 | 176,470 | 7,320 | 9,760 |
Nationella tävlingar | 6 [4] | 8 [4] | 1,220 | 36,500 | 92,080 | 176,470 | 7,320 | 9,760 |
Rekommenderat minimiutförande | 4 | 6 | 1,220 [3] | 36,500 | 87,200 | 171,590 | 4,880 | 7,320 |
[1] För OS och VM förekommer även 9 banor
[2] I undantagsfall kan 6 banor accepteras
[3] Som minimibredd kan 1,000m användas
[4] Antal banor för nationella tävningar och ungdomstävlingar bestäms i varje enskilt fall av tävlingens omfattning och antal deltagare. Det är även vanligt att utländska tävlande förekommer vid dessa tävlingar
Banan bör ha en varvlängd av 400 m men kan ha annan form än vad figuren visar t.ex. med varierande radie, sk ”tryckt kurva”. För banor med halvcirkelkurvor bör radien vid sarg inte understiga 33,5 m. Radien för enskilda banor får ej överstiga 50 m.
I Sverige har radiens längd (till sarg) i många år varit 36,0 m. Internationellt är radielängden 36,5 m. Det rekommenderas att radien 36,5 m används även i Sverige.
För banor med sk tryckta kurvor är det lämpligt att den korta radien (vid sarg) är kortare än 25 m. Se World Athletics manual fig. 1.2.3 b-d.
Kurvradien för hinderbanan bör vid sarg vara 20 m. Dock aldrig mindre än 16 m.
Sarg och markeringar
Fullständig banmarkeringsritning ges ut av Svenska Friidrottsförbundet.
Inmätning av start- och målplatser, växlingsområden, häckar, hinder mm, kan genomföras med hjälp av datorprogram som anger läget för alla banmarkeringar vanligen utgående från medelpunkten för de båda kurvorna. Föreliggande måttblad för löparbanemarkeringar behandlar därför enbart principerna för dessa markeringar.
Säkerhetszon
Säkerhetszon innanför innerbana ska vara minst 1,0 m och utanför ytterbanan rekommenderas att minsta säkerhetszonen är 1,0 m.
Mått-toleranser
- Mått som är mindre än 4 m får avvika högst 10 mm.
- Gäller inte för resultatmätning.
- Ett banvarv på en SM-anläggning för seniorer och internationella ska ha varvlängd 400,000– 400,040 m.
- Övriga anläggningar 400,000–400,080 m.
- Rakbanor på en SM-anläggning för seniorer och internationella ska ha längd 100,000–100,020 m resp. 110,000–110,020 m.
- Övriga anläggningar 100,000–100,040 m resp. 110,000–110,040 m.
Toleranser för markeringar:
- Häckar, kort häck ± 0,010 m Häckar, lång häck (200–400 m) ± 0,030 m.
- Stafett, växlingsgränser/ växlingsområde ± 0,050 m.
Detaljmått
400 m:s löparbana
Banlängden mäts för inner- banan 0,3 från sargen och för övriga banor 0,2 från vänstra banlinjens högra kant.
Om innerbanan markerats med vit linje kompletterad med konor eller flaggor ska banlängden mätas 0,2 m från linjen.
Löparbanornas lutning och beläggning
Lämplig och maximalt tillåten sidolutning mot innersarg: 10 ‰.
Tillåten längdlutning: max 1 ‰.
Beläggning: Syntetmaterial. Se rubrik ”Syntetiska beläggningar”.
Klicka på bilden för större version.
Inmätning av evolventbåge
Löparbanemarkeringar
De nedan angivna banmarkeringarna följer Svenska Friidrottsförbundets standard. Markeringar för anläggningar som skall certifieras enligt WA bör anpassas till WA:s standard.
Färger
Nedlöpningsevolvent för 800 och 4x400 | grön |
---|---|
Stafett 5x60 startlinje | vit+orange* |
Växlingsgränslinjer | orange |
Stafett 4x80 startlinje | vit+violett* |
Växlingsgränslinjer | violett |
Stafett 4x100, växlingsgränslinjer | gul (växlingsmitt vit) |
Stafett 4x400 startlinje | vit+blå* |
Växlingsmittlinje = start på 800 m skilda banor | vit+grön* |
Främre och bakre växlingsgränslinjer | blå |
Stafett 3x800, 4x800 startlinje = startlinje 800 m på skilda banor | vit+grön* |
Främre och bortre växlingsgränslinjer (vid mål) | blå |
Svensk stafett startlinje | vit+grå* |
Växlingslinjer | grå |
* Flera färger på startlinje innebär vit linje med avvikande färg på en 0,3 m lång delsträcka på mitten.
Häckplaceringsmärken - Se Svenska Friidrottsförbundets banmarkeringsritning.
Färger anges här enligt SIS färgatlas SIS 01 91 02 baserad på NCS-systemet
(Natural Colour System).
gul | 1070-y10r |
---|---|
röd | 1080-y90r |
orange | 1080-y50r |
blå | 2060-r90b |
violett | 4040-r50b |
grön | 2060-g |
svart | 9500 |
vit | 0502-y |
Linjebredd 0,05.
Så kallad gruppstart kan genomföras bl a i 2000, 10 000 och 4x1500 m lopp genom att start på banorna 5–8 (4–6) sker på en särskild startevolvent framför den vanliga startevolventen där start för banorna 1–4 (1–3) äger rum. Startgruppen på banorna 5–8 (
4–6) löper då på sin avgränsade halva banbredd fram till nedlöpningsevolventen. Detta kan även tillämpas i 1000, 3000 och 5000 m lopp.
Häcklöpning
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) — Se Svenska Friidrottsförbundets banmarkeringsritning samt regel F 4.13.1.
Häcklöpning
Häckens bredd skall vara 0,02 kortare än banans bredd, dvs 1,20 vid banbredden 1,22. Vid häcklöpning bör banbredden vara 1,22.
Hinderlöpning
Hindrens bredd Min 3,960
Hinder vid vattengrav 3,660 ± 0,020
Överliggare 0,127 x 0,127
Höjd A Män 0,914 ± 0,003 Kvinnor 0,762 ± 0,003 Pojkar 17 0,838 ± 0,003
Vattengravens längd L 3,660 ± 0,02
Vattengravens bredd B 3,660 ± 0,02
Friidrott: Hopp
Höjd- och stavhopp sker över ribba på hoppställning och landning på hoppbädd. För stav finns en stavlåda i marken under ribban för att hindra staven att glida.
Längd och tresteg sker från avstamp i slutet av ansatsbana och landning i sand i hoppgrop. I tresteg tas två mellanstag på banan och landning sker på sand i hoppgrop.
Mått och markeringar
Markeringar mm
Banmarkeringar och avstamp vita (0502-Y enligt NCS-systemet för bestämning av färger).
Stav
Lämpliga mått
Längdlutning: Medlutning mellan banans ändpunkter högst 1 ‰.
Beläggning: Syntetmaterial. Se rubrik ”Syntetiska beläggningar”.
Se för övrigt regelmått nedan. Stavlådans mått får avvika högst ± 10 mm.
Det bör eftersträvas att lådans djup är min 0,20.
Vinkel (105°) i lådans framkant får variera mellan 105° och 106°.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultatmätning.
Längd | Bredd (inkl banlinjer) |
---|---|
min. 40,0 – helst 45,0 | 1,31–1,33 |
Tillåten sidolutning max 10 ‰.
Tillåten längdlutning max 1 ‰ mellan startplats och vid låda. Ytan där emellan får bukta.
Stavlådans överkant ska vara avrundad och ligga i nivå med ansatsbanans yta.
Hoppbädd för stav, se figur.
Detaljmått
Hoppbädd stav
Längd, tresteg
Lämpliga mått
Beläggning: Syntetmaterial Se rubrik ”Syntetiska beläggningar”.
Sarg runt hoppgrop, tolerans ± 20 mm i förhållande till högsta punkt på avstampsyta.
Hoppgropen ska vara fylld med sand med djup minst 0,4 m. Inomhus min 0,50 m.
Se för övrigt regelmått nedan
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Ansats
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultatmätning.
Längd | Bredd (inkl banlinjer) |
---|---|
min 40,0 – max 45,0 | 1,31–1,33 |
Från avstampsplanka till gropens bortre ände ska avståndet vara minst 21m för tresteg och 10m för längdhopp. Mellan avstamp för längdhopp och grop ska avståndet vara 1–3m.
Tillåten sidolutning max 10 ‰.
Tillåten medlutning från startplats till avstamp max 1 ‰. Ytan däremellan får bukta.
Hoppgrop för längd och tresteg ska vara 2,75–3,0 m bred.
Hoppgropens och avstampets överyta ska vara i nivå med ansatsbanans yta.
Sarg runt hoppgrop ska vara horsontell.
Detaljmått
Avstamp med övertrampsmarkering. Ändring planeras till hösten 2021.
Höjd
Lämpliga mått
Beläggning: Syntetmaterial. Se rubrik ”Syntetiska beläggningar”.
Se för övrigt regelmått nedan.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Ansatsbanans längd min 15,0 helst 20,0; vid internationella mästerskap och elitträning min 25,0.
Hoppbädden ska vara min 3,0 x 5,0. Min 4,0 x 6,0 rekommenderas. För elitträning samt internationella tävlingar och mästerskap rekommenderas 4,0 x 6,0 x 0,7.
Ansatsbanan får ha medlutning högst 6 ‰.
Friidrott: Kast
Vid kast med diskus och slägga omges kastringen med skyddsbur som hindrar redskapet att hamna på annat ställe än på kastfältet. Nätet ska även hindra återstuds.
Förutom nämnda kastgrenar förekommer
- viktkastning som sker från släggring eller från kulring
- kast med liten boll som sker från ansatsbana för spjut eller annan ansatsbana.
Mått och markeringar
Markeringar
Markeringar vita (0502-Y enligt NCS-systemet för bestämning av färger).
Kula
Lämpliga mått
För ansatsytan gäller
Beläggning: Stålslipad betong som syratvättas vid behov.
Lutning: Kastfältet bör ligga i nivå med kastringen. Tolerans: ±0 till +0,05. Kastfältet bör ej variera i sidled.
Jämnhet: Avvikelser högst 2 mm inom ringen.
Ring och stoppbalk får ligga på klotsar för att medge vattenavrinning.
Se för övrigt regelmått nedan
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Kulringen ska ha en inre diameter av 2,135 med en tolerans av ± 0,005.
Ringens höjd = 0,02 ± 0,006.
Stoppbalkens höjd skall vara 0,1 ± 0,002 mätt från ansatsytan i ringen. Övertrampsmarkering vid ringens sidor ska vara 0,05 bred.
Kastfältet får luta högst 1 ‰ nedåt från ytan i ringen räknat. Kastfältet bör markeras på var eller varannan meter inom beräknat nedslagsområde med en 0,05 bred vit linje.
Detaljmått
Ansatsring
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Utsättning av kastsektor
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Stoppbalk
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Spjut
Lämpliga mått
Stopplinjen ska vara en båge med r = 8,0. Se figur.
Beläggning: Syntetmaterial. Se rubrik ”Syntetiska beläggningar”.
Se för övrigt regelmått nedan
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Ansatsbanans längd ska vara 30,0 till 36,5 och ha en invändig bredd av 4,0. För tävlingar i WA och EAA:s regi ska anstatsbanans längd vara min 33,5, för elittävlingar dock 36,5m. Dess linjemarkeringar skall vara 0,05 breda utom stopplinje och övertrampsmarkering som skall vara 0,07 breda.
Ansatsbanans sidolutning får vara högst 1% och medlutning de sista 20 m högst 1 ‰. Kastfältets medlutning, räknat från ansatsytans högsta punkt vid stopplinjen, får ej vara mer än 1 ‰.
Kastfältet bör markeras på var 5:e meter inom beräknat nedslagsområde med en 0,05 bred vit linje.
Detaljmått
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Utsättning av kastsektor
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Diskus, Slägga
Lämpliga mått
För ansatsytan gäller
Beläggning: Stålslipad betong som syratvättas vid behov.
Jämnhet: Avvikelser högst 2 mm inom ringen.
Ring får ligga på klotsar för att medge vattenavrinning.
Se för övrigt regelmått nedan.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Diskusringen ska ha en inre diameter av 2,500 med en tolerans av ± 0,005.
Ringens höjd = 0,02 ± 0,006.
Släggringen ska ha en inre diameter av 2,135 med en tolerans av ± 0,005.
Ringens höjd = 0,02 ± 0,006.
Övertrampsmarkering vid ringens sidor ska vara 0,05 bred.
Kastfältets största lutning får vara högst 1 ‰ nedåt från yta i ringen räknat.
Kastfältet bör ej variera i sidled.
Kastfältet bör markeras på var 5:e meter inom beräknat nedslagsområde med en 0,05 bred vit linje.
Skyddsbur ska finnas.
Detaljmått
Utsättning av kastsektor
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
Detaljmått
Mått får avvika högst 5x√L mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Gäller inte för resultat-mätning.
A PLANVY
1 Centrumpunkt
2 Markering för landningssektor
3 Säkerhetszon
5 Dräneringshål
Min 1,0 m mellan insprigningsskydd och markering för landningssektor
Klicka på bilden för större version.
Bild Hämtad från World Athletics Manual
Friidrott: Inomhus
Tävlingar i friidrott genomförs i följande grenar
Löpning
Sprinterdistanserna 60 m, 200 m samt 400 m. Även 50 m kan förekomma. Medeldistanserna 600 m (i mångkamp), 800 m, 1000 m och 1500 m och 1 mile.
Långdistans 3000 m och 5000 m Stafettlöpning 4x200, 4x400 och 4x800.
Häcklöpning 60 m. Även 50 m kan förekomma.
Mångkamp 7-kamp och 5-kamp
Hopp
Höjd, stav, längd och tresteg
Kast
Kula
Träning i övriga grenar bedrivs inomhus varvid kast sker mot lösa nät som stoppar kastredskapet utan att det återstudsar.
Markeringar, måttoleranser, resultatmarkeringar, belysning och utrustning är i tillämpliga delar desamma som för friidrott utomhus.
Banorna ska ha ytbeläggning som tillåter användning av spikskor.
Vid tävling fordras följande banor:
Rundbanor där innerbanan bör ha en längd av 200 m samt ha doserade kurvor. Rundbana kortare än 200 m kan accepteras t ex i befintliga byggnader med begränsade ytor.
Kortare rundbana än 160 m ska undvikas.
Rakbanor för 60 m sprinterlopp.
Banor och utrustning för höjd, stav, längd och tresteg samt ring och kastfält för kula.
Markeringar
Banmarkeringar för rundbana utförs enligt Svenska Friidrottsförbundets banmarkeringsritning.
Linjebredd 0,05 Resultatmarkeringar mm. Se friidrott utomhus.
Linjefärg, vit 0500
Mått
Alla mått i meter
Fria höjder, lämpliga mått
Löpning 3,5 vid ev målkamera min 6,0.
Hopp, stav 6,5 vid ansats 8,0–9,0 vid hoppställning.
Höjd 4,0
Längd 4,0
Tresteg 4,0
Kast, kula 8,0–9,0
Spjut 8,0 för nät
Diskus 8,0 för kastbur
Slägga 8,0 för kastbur
Önskvärd temperatur: 15–20° C
Löparbanor
Lämpliga mått
200 m rundbana enligt ”Exempel på inomhusarena”. Se även WA fig. 8.2.2.1a.
Rundbanor b = 0,90-1,10. Tolerans ± 0,01. Rakbanor b = 1,22. Tolerans ± 0,01.
Lutning på dosering i kurvor enligt WA fig. 8.1.1.3.
För anläggning som används för träning och tävling begränsas innerbanan av linje, inte sarg. Se för övrigt regelmått. För internationella tävlingar i WA:s regi rekommenderas sarg.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Rakbanor: Längd 60,00–60,03 m. 6–8 banor. Bredd 1,21–1,23 m.
Lutningar: Sidolutning max 1%. Längdlutning max 1‰ mellan banornas ändpunkter.
Rundbanor: Längd 200,00–200,04 m. 4–6 banor. Bredd: 0,90–1,10 m.
Radier för innerlinje i kurvor får variera men får inte vara mindre än 11 m och ej över 21 m.
Lutningar: Längdlutning längs innerbanans insida max 1‰.
Sidolutning max 1% där banorna inte är doserade. Dosering i kurvor min 10° max 15°. Banorna ska i varje tvärsektion luta lika mycket i sidled. Övergång till doserad kurva får ske 5 m in på raksträckor.
Innerbanans innersida avgränsas med vit linje. När sarg saknas skall linjen markeras med 0,45 m höga flaggor som lutar 120° mot horisontalplanet i riktning från löparbanan från innerlinjens kant mot innerplan. I stället för flaggor kan koner med höjden 0,2 användas. Avståndet mellan koner i kurva max 2,0 och på raksträcka max 10,0. Banlängden mäts 0,2 från vänstra banlinjens högra kant, även på innerbanan när sarg saknas.
Banornas ytbeläggning: Syntetmaterial 13 mm ± 2, trä eller liknande material som tål spikskor med 6 mm spikar. För ansatsbana spjut bör sista 8 m ha 20 mm beläggning.
Se rubrik "Syntetiska beläggningar" under "Friidrott, allmänt".
Häckplacering
Se Svenska Friidrottsförbundets banmarkeringsritning samt regel F 4.13.1.
Hoppgrenar
Se måttblad som gäller friidrott, hopp.
Höjdhopp
Ansatsen får påbörjas på lutande ytor. Dock ska ansatsens sista 15 m ske på en yta som har ett medlut på max 0,6%. Ansatsbanan får ej bestå av speciella sviktande partier.
Stavhopp, längdhopp och trestegshopp
Ansatsen får påbörjas på lutande ytor. Dock ska ansatsens sista 40 m ske på en yta som har ett medlut på max 0,1%.
Ansatserna får ej bestå av speciella sviktande partier.
Kastgrenar
Kulstötning
Ring kan vara portabel. Kastfältet bör ur säkerhetssynpunkt vara omgärdat av skyddsnät samt sarg som förhindrar att kulan studsar ut utanför avsett område. Kastfältet bör helst ha en yta som är stötdämpande och ger avläsbart nedslagsmärke, yta av stenmjöl eller andra material med lösa korn e d. Kastfältet behöver inte vara bredare än 9 m. Kastfältet bör omgärdas av sarg för att förhindra att stenmjöl e. d. prids i hallen.
Se för övrigt måttblad som gäller friidrott utomhus, kast-kula.
Spjut
Ansats samt plats för nätvägg för spjutkastningsövning kräver cirka 4x40 m. Ansatsbanan bör ha en syntetisk beläggning med tjockleken 20mm.
Diskus, slägga
Åttakantig kastbur med innermått ca 7 m.
Löst hängande nät och slagtåliga draperier, höjd ≥ 8 m.
Detaljmått
Exempel på inomhusarena
Vid bestämning av mått ska avstånd till eventuella pelare och andra fasta hinder beaktas.
Frisbeesport
Frisbee – kast med disc – utövas individuellt och i lagspel.
Individuella grenar är:
MTA (Maximum Time Aloft), där man ska kasta en disc mot vinden och fånga den själv. Tiden som discen är i luften mäts.
TRC (Throw, Run and Catch), där man ska kasta en disc i en kurva och själv springa för att fånga den. Sträckan mellan kast- och fångstplats mäts.
SCF är en tävling där sammanlagda resultaten av MTA och TRC räknas.
Discathon, där man ska kasta en disc längs en cirka 1 km lång markerad bana. Discen ska passera mellan, över eller under olika hinder. Tiden från start till mål mäts.
Disc golf, där man ska gå längs en bana med 9 eller 18 ”hål”.
”Hålen” utgörs av en nätkorg runt en stolpe. Över korgen dämpas discen av järnkedjor som hänger från en ring ovanför korgen. Spelreglerna liknar de som tillämpas i golf.
Längd, där man ska kasta en disc så långt som möjligt i medvind.
Grupp- eller lagspelsgrenar är:
Fristil, där 2 eller 3 spelare ska kasta och ta emot en disc så avancerat som möjligt till musik.
DDC (Double Disc Court), kan liknas vid racketspel över nät men en disc kastas här mellan två kvadratiska 13 m-rutor som ligger 17 m från varandra.
Ultimate, där en disc kastas mellan två lag med 5–7 spelare vardera på en rektangulär plan med målzoner vid kortändarna. Mål räknas när en spelare på innerplan kastar till en medspelare i motståndarnas målzon.
Guts, där 5-mannalag står på var sin sida av ett 14 m brett fält och ska kasta en disc så svårt att motståndarlaget inte kan fånga den.
Detaljbeskrivningar av de olika grenarna
Alla mått i meter
För de grenar som har linjemarkeringar gäller:
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
MTA (Maximum Time Aloft)
Man ska kasta en disc mot vinden och fånga den själv. Tiden som discen är i luften mäts.
Funktionärer vid varje utkastplats
- Protokollförare
- Tidkontrollant
- 3 tidtagare
Bana för MTA
Horisontalt fält ca 100x100 m utan hinder, helst med kortklippt gräs.
Fältet bör inte vara vindskyddat.
TRC (Throw, Run and Catch)
Man ska kasta en disc i en kurva och själv springa för att fånga den.
Sträckan mellan kast- och fångstplats mäts.
Funktionärer vid varje utkastplats
- Protokollförare
- Tidkontrollanter
- Övertrampskontrollant
- 2–3 markörer – mätare
Bana för TRC
På MTA-fältet markeras en utkastning för TRC med ett kryss på mittpunkten vilken är mätpunkt. Ringens radie är 2,0 m till linjens innerkant.
Linjebredd ca 0,05 m.
Färg, t ex krita, ska kontrastera mot underlaget.
SCF
Är en tävling där sammanlagda resultaten av MTA och TRC räknas.
Discathon
Man ska kasta en disc längs en cirka 1 km lång markerad bana.
Discen ska passera mellan, över eller under olika hinder. Tiden från start till mål mäts.
Funktionärer
- Huvuddomare
- Biträdande domare (= observatörer)
- Tidtagare
- Protokollförare
Bana för discathon
Banan innehåller ett antal portar (naturliga hinder såsom träd, lyktstolpar osv). Vid varje port visas en kastväg som måste följas av discen, Spelaren däremot behöver inte följa banan eller passera mållinjen.
Disc golf
Man ska gå längs en bana med 9 eller 18 ”hål”. ”Hålen” utgörs av en nätkorg runt en stolpe. Över korgen dämpas discen av järnkedjor som hänger från en ring ovanför korgen. Spelreglerna liknar de som tillämpas i golf.
Funktionärer
- Tävlingsledare
- Protokollförare
Vid tävling ska banan vara 9 eller 18 hål.
En 9-hålsbana behöver en areal på ca 1 ha
och 18-hålsbana det dubbla.
Korg med dämpande kedjor som utgör banans ”hål”.

Längd
Man ska kasta en disc så långt som möjligt i medvind.
Funktionärer vid varje utkastplats
- Protokollförare
- Övertrampskontrollant
- Tidtagare
- 2 markörer – mätare
- Vid tävling används nedräkningsur, 5 min.
Bana för längdkast bör vara ett horisontalt fält utan hinder, helst med kortklippt gräs. Fältet bör vara minst 100 m brett och 150 m långt i vindriktningen.
Fristil
2 eller 3 spelare ska kasta och ta emot en disc så avancerat som möjligt till musik.
Funktionärer
- Tävlingsledare
- Protokollförare
- Deltagande lag, som kallas pooler, bedömer varandras prestationer
Bana för fristil kan vara en horisontell gräsplan med kortklippt gräs utan hinder och med minsta mått ca 50 m.
Vid tävling används nedräkningsur, 5 min samt högtalaranläggning med utrustning för musikåtergivning.
DDC (Double Disc Court)
kan liknas vid racketspel över nät men en disc kastas här mellan två kvadratiska
13 m-rutor som ligger 17 m från varandra.
Funktionärer
- Domare
- Protokollförare
Bana för DDC kan vara en horisontal gräsplan med kortklippt gräs.
Spelplan
Spelplanen utgörs av två kvadratiska rutor enligt figur placerade med rådande vind vinkelrät mot planens längdaxel.
Linjer markeras med färg, t ex krita, som avviker från underlagets färg.
Linjebredd ca 0,05 m.
Ultimate
En disc kastas mellan två lag med inomhus 5 och utomhus 7 spelare vardera på en rektangulär plan med målzoner vid kortändarna.
Mål räknas när en spelare på innerplan kastar till en medspelare i motståndarnas målzon.
Funktionärer
- Protokollförare
Bana för Ultimate kan vara en horisontell gräsplan med kortklippt gräs för utomhusspel. Inomhus spelas på sporthallsgolv.
Spelplan – utomhus
Linjer markeras med färg, t ex krita, som avviker från underlaget.
Linjebredd 0,05–0,10 m.
Om utrymme inte finns för plan med följande mått så minskas måtten proportionellt.
Spelplan – inomhus
Handbollsplanens gula ytterlinjer används.
Mållinjerna utgörs av 0,05 m breda ljusgröna linjer:
svarthet 10–20
kulörhet 50–60
kulörton G-G30Y
Färger anges här enligt SIS färgatlas SIS 019102 baserat på NCS-systemet
(Natural Colour System).
Om golvet är ljusgrönt eller om ljusgrönt används för badminton väljs annan färg
på linjerna.
Fri höjd min 7 m.
Guts
Två 5-mannalag står på var sin sida av ett 14 m brett fält och ska kasta en disc så svårt att motståndarlaget inte kan fånga den.
Funktionärer
- Protokollförare
Spelarna är själva domare. Bana för Guts kan vara en horisontell gräsplan med kortklippt gräs. Inomhus spelas på sporthallsgolv.
Linjer markeras med färg, t ex krita, som avviker från underlaget.
Inomhus målas linjer med färg såsom i ”Ultimate”.
Linjebredd 0,01 m.
Belysning
Futsal
Sedan 2006 har Sverige spelat futsal enligt FIFA:s (det internationella fotbollsförbundets) regelverk. Futsal klassificerades då som den enda varianten av inomhusfotboll av Svenska Fotbollförbundet (SvFF).
Futsal var det namn som FIFA valde för inomhusfotboll och är helt enkelt en kombination av den spanska orden för hall (”sala”) och fotboll (”futbol”) – ”Futsal”.
Futsal är ett lagspel som spelas av två lag med vardera 5 spelare och 9 ersättare.
Matchtiden är 2x20 min effektiv tid för seniorer Paus mellan halvlekarna är max 15 min. Förlängning för seniorer är 2x5 min effektiv tid
Matcher ska spelas på plan företrädesvis gjord av trä alternativt sporgolv. Cement och asfalt ska undvikas. Konstgräsplaner tillåts i exceptionella fall och endast i nationella tävlingar.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 Huvuddomare
2 Assisterande domare
3 Tredje domare i de högsta serierna
4 Fjärde domare (tidtagare)
På spelarbänkar vid sidan om planen får max 15 personer (9 ersättare och 6 ledare) per lag befinna sig.
Mått och markeringar
Stor plan (se måttbladet Fotboll)
Lämpliga mått
A min | B | C min | D | |
---|---|---|---|---|
Nationella matcher | B+2 | 18–20* | D+3 | 38–42* |
Internationella matcher | B+2 | 20–25 | D+3 | 38–42 |
Breddfotboll | B+2 | 16–25 | D+2 | 25–42 |
*=Vid nybyggnad 20
**=Vid nybyggnad 40
- Planens längd måste vara större än bredden.
- Linjerna ska vara 0,08 breda.
Om handbollsplan används för Futsal kan följande kompletteringar göras (se skiss)
- Straffpunkter med sidomarkeringar
- Planens mittpunkt och mittcirkel
- Kvartscirklar i hörnen
- Friområde vid hörnspark
Detaljmått Futsal
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Komplettering av handbollsplan för Futsal
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Tekniskt område, placering
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer
eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna
uppfattas.
Färger
Golv | Väggar | |
---|---|---|
Svarthet | 10-30 | 30-60 |
Kulörhet | < 40 | < 40 |
Kulörton | Valfri | Valfri |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% |
Glans | < 20 |
Fäktning
Fäktnig sker med tre olika vapen: värja, florett och sabel.
Vid tävlingar kan följande funktionärer förekomma
- 1 Matchdomare
- Protokollförare
- Tidtagare
- Övervakare av elektrisk markeringsutrustning
- Om elektrisk markering av stötar inte finns skall dessutom finnas 4 sidodomare
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Används podium får dess höjd inte överstiga 0,5. Vid tävlingar med publik används normalt en stor hall.
Detaljmått
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Delmått E min | Fri höjd F min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Internationella och | 4,0 | 1,5-2,0 | 17,0-18,0 | 14,0 | 4,0 | 3,5 |
Träning | 3,8-4,0 | 1,5-2,0 | 12,0-17,0 | 2,0 | 3,0 |
Regelmått (i tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Delmått E min | Fri höjd F min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1,5-2,0 | 14,0 | 4,0 |
Markeringar
Linjebredd 0,03
Linjefärg vit
Resultatmarkering
- 2x2 siffror
Golf
En golfanläggning kan bestå av 18, 12 eller 9 banor, där varje enskild bana från utslagsplats till det hål där bollen till slut ska hamna även benämns ”hål”. Så kallad par-3 bana och kortslagsbana kan bestå av 9 eller 6 hål.
För att en bana skall ha godkänd banvärdering 2016 krävs följande delar
- att golfbanan är minst 1371 meter (1500 yards) lång per nio hål
- att minst ett av hålen per nio hål är längre än 228 meter
- att minst två hål på en 12 håls bana är längre än 228 meter
På en 18-hålsbana uppehåller sig samtidigt som mest 100–120 spelare. Vid tävling förekommer dessutom funktionärer dels vid start och mål dels vid varje green.
Antalet funktionärer kan uppgå till 20–25 personer. Tävlande kan desutom ha medhjälpare som har hand om utrustningen (caddies).
Ytbehov
Yta | |
---|---|
18-hålsbana | 60-70 ha |
12-hålsbana | 40–50 ha |
9-hålsbana | 35–40 ha |
Korthålsbana (par 3-bana) 18 hål | 10–15 ha |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
18-hålsbana | Sammanlagd banlängd (hållängd) |
---|---|
Internationella och nationella mästerskapstävlingar, herr | 7 000–7 500 m |
Internationella och nationella mästerskapstävlingar, dam | 5 300–5 800 m |
Nationella tävlingar, herr | min ca 5 500 m |
Nationella tävlingar, dam | min ca 4 800 m |
Banlängder (hållängder) | |
Korta | 100-225 m |
Medellånga | 226–430 m |
Långa | 431–550 m |
Klipphöjder
Green | 3-4 mm |
---|---|
Ruff | 35-50 mm |
Fairway | 12-15 mm |
Gymnastik
Gymnastik bedrivs som träning, tävling och uppvisning, i huvudsak inomhus i
gymnastiksalar, idrottshallar, kombinationshallar och specialhallar för gymnastik.
Gymnastik förekommer i ett flertal olika former:
Barngymnastik upp till 12 år
Kännetecknande för verksamheten är grundläggande motorisk träning. Med grundläggande motorisk träning avser vi att barnen tränar följande motoriska grundformer; åla, krypa, gå, springa, hoppa, balansera, stödja, klättra, hänga, kasta, fånga och rulla. Barngymnastiken ska vara allsidig, varierande, lekfull och utgå från barnets individuella förutsättningar. Av största betydelse är att lokaler för barngymnastik är rikt utrustade med redskap och materiel som stimulerar och uppmuntrar till grundläggande motorisk träning.
- Familjegymnastik
- Bamsegympa/Barngymnastik upp till 6 år
- Parkour och Barngymnastik 7–12 år
Ungdomsgymnastik 13–20 år
Kännetecknade för verksamheten är fortsättning av utveckling av olika gymnastikaktiviteter som attraherar tonåringar (både killar och tjejer), som ej i första hand
är tävlingsinriktade. En del av verksamheten kan med fördel bedrivas utomhus
(exempelvis Parkour).
Exempel på verksamhetsformer är:
- Uppvisningsgymnastik
- Showdans
- Cirkusskolor/akrobatik
- Cheerleading
- Streetdance/breakdance
- Parkour/Free running/Tricking
- Olika former av anpassad gruppträning från Komigång till Intensiv, samt andra
varianter (se nedan för vuxen ålder).
Gymmix/Gruppträning – kvinnor och män i vuxen ålder
Kännetecknande för verksamheten är inriktningen på motion, kondition, rörlighet, spänst/smidighet, balans och styreträning i ledarledda grupper till musik, i många olika varierande former, anpassade till olika behov och förutsättningar på ett lättillgängligt sätt.
Av betydelse för lokaler med gruppträning är egenskaperna på golvet och musikanläggningen samt förekomst av speglar.
Exempel på verksamhetsformer är:
- Komigång gympa
- Lättgympa
- Medelgympa
- Intensivgympa
- Aerobic
- Styrkegymnastik
- Step-up
- Pilates
- Dans/funk/afropass
- Yoga/Body Mind/Tai Chi/Qi Gong
- Boxpass
- Vattengympa
Tävlingsgymnastik – åtta tävlingsdiscipliner
Inom Gymnastikförbundets verksamhetsområden finns åtta tävlingsdiscipliner:
- Manlig Artistisk Gymnastik/MAG (sex grenar)
- Kvinnlig Artistisk Gymnastik/KvAG (fyra grenar)
- Rytmisk Gymnastik/RG (fem grenar – handredskap)
- Trampolin (individuellt, synkront samt dubbeltrampett/DMT)
- Truppgymnastik (tre grenar)
- Hopprep (enkelrep och dubbelrep)
- Aerobic Gymnastics
- Free running och Tricking
Tävlingar i gymnastik – golvfästen
För tävlingar i Artistisk Gymnastik för damer och herrar är det viktigt att golvfästena för redskap placeras så att tävlingar i samtliga grenar samtidigt blir möjligt.
Takhöjd
Takhöjden är av stor betydelse, speciellt i Trampolin och Rytmisk Gymnastik.
För tävling och träning i dessa två discipliner bör den fria takhöjden vara minst 10 m
(inga nedhängande lampor, vajrar, ringar, bomsystem etc.).
Den fria takhöjden för övriga tävlingsdiscipliner bör vara minst 8 m.
För barn/ungdomsgymnastik och gruppträning kan takhöjden 4–6 m räcka.
Musik och ljudanläggningar
Gymnastik utövas huvudsakligen till musik varför stora kvalitetskrav ställs på musikanläggningar och högtalare. En stor fördel är om det finns pitch (hastighetskontroll), fjärrkontroll samt headset (trådlöst) kopplat till anläggningen. Mikrofon och musik ska kunna användas samtidigt med separata volymkontroller. Musikanläggning ska vara tillgängligt från golvet och förvaras lämpligtvis i låsbart AV-skåp.
Högtalarna kan lämpligen placeras mitt på lokalens långsidor. Vid tävlingar är det en fördel om högtalarna är vridbara, så att volymen kan regleras olika till publiken (på läktaren) och gymnasterna på golvet. Ljudet ska kunna spridas på ett balanserat sätt.
Störande ljud (främst från fläktsystem och belysningsarmatur) får inte överstiga 30–35 dB (A). Infraljud och ljud med frekvenser under 100 Hz kan medföra brus och andra störningar i ljudanläggningar. Varistorreglage (dimmer) till belysning kan också innebära störnings risker.
Efterklangstiden (akustiken) i tränings- och tävlingslokaler bör vara kort.
Riktvärden för efterklangstider i tom lokal är:
- Liten lokal (c:a 200 m2) 0,8–1,5 sek
- Större lokal (c:a 600 m2) 1,0–2,0 sek
Resultatåtergivning
Vid tävlingar i gymnastik blir gymnasterna bedömda av domare som lämnar sina resultat till tävlingssekretariat som sammanställer poängen för varje framträdande. Domarpoängen hanteras med hjälp av datorteknik och en stor fördel är om resultatåtergivningen till publik och deltagare görs med hjälp av större datorskärmar alternativt dataprojektorer och större projektordukar placerade så att publik och deltagare kan se resultaten.
Golv för gymnastik
Golv för gymnastik bör i första hand vara en kombination av ytelastiskt och punktelastiskt golv och i andra hand ytelastiskt. Enbart punktelastiskt golv, t.ex. beläggning direkt på betonggolv bör undvikas.
Belysning
Belysning för gymnastik ska ej vara riktad så att den stör/bländar gymnasterna. Speciellt viktigt är detta inom Rytmisk Gymnastik. Det är en fördel om ljusstyrkan går att reglera
i lokalen.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Temperatur och luftkvalitet
Dragfri luftväxling med en temperatur av c:a 20° C är önskvärd.
Vid träning och tävling i framförallt artistisk gymnastik används magnesia i händerna,
i syfte att förbättra greppet i redskapsgymnastik. Magnesia ger upphov till dammpartiklar som bör ventileras bort, speciellt behov i träningshallar där förekomsten av magnesia kan vara stor.
Redskapsrum – en viktig förutsättning
Gymnastikverksamhet ställer krav på både fastmonterad utrustning (exempelvis ribbstolar, bomsystem, linor, ringar etc.) och flyttbar utrustning/redskap. En nödvändig förutsättning för den flyttbara utrustningen är tillräckligt stora redskapsrum(gäller både höjd, djup och bredd) finns för förvaring i direkt anslutning till aktivitetsytorna. Djupet bör vara minst 4 m.
Mängden och typen av redskap är beroende av antalet deltagare och verksamhetsinriktning. De flesta redskapen förvaras på vagnar. En stor fördel är om redskapen kan rullas rakt ut från redskapsförråden. Bästa stängningen/låsningen av redskapsrummen är breda ortar. Portarna till redskapsförråden bör ha måtten 3x3 m. Även lastporten in till hallen bör vara minst 3x3 m.
Alternativ kompletterande förvaringsplats av utrustning/redskap (t.ex. hoppbäddar/
mattor) kan vara takmonterade förvaringshissar.
Inredningsförslag – 12x18 m
Verksamhet
Barn- och familjegymnastik, tricking¹, parkour, akrobatik², young training och dans.
[1] För att tricking ska kunna utövas i en hall av det här slaget krävs småmattor med kardborreband som kan sättas ihop, ”plyomattor”, som täcker en yta på minst 4x12 m.
[2] För att akrobatik ska kunna utövas krävs minst 2 st mattvåder (2x14 m) samt en takhöjd på minst 7 m.
Förslag till utrustning
Fasta redskap | Beteckning |
---|---|
2 st dubbelbommar (4 m) | BO |
4 st ringpar | RI |
2 st uppsättningar linor (4 m) | L |
4 st matthissar (2+2) | HI |
4 st redskaps hissar | RH |
Ribbstolar längst med långsidorna | R |
Flyttbara redskap | Nummer |
4 st nedslagsmattor (3,5 x 1,8 x 0,3 m) | 1 |
4 st räck (2 m) | 2 |
6 st bänkar | 3 |
4 st plintar, 7-del | 4 |
4 st mjuka klossar | 5 |
6 st pallplintar, inkl vagn | 6 |
10 st små mjuka mattor, inkl vagn | 7 |
1 st mattvåd (12 x 2 m, alt 14 x x2 m) | 8 |
2 st satsbrädor, skola | 9 |
2 st satsbrädor, tävling | 10 |
2 st trampetter, skola | 11 |
2 st flipperdynor, inkl vagn | 12 |
1 st kil | 13 |
1 st voltkudde | 14 |
1 st klätternät | 15 |
6 st bomsadlar, inkl vagn | 16 |
Övrigt
Stort redskapsrum krävs för den flyttbara redskapen (minst 4x5 m).
Ett skolredskapsrum bör finnas för de material som skolverksamheten använder.
Föreningsskåp för exempelvis pärmar, sjukvårdsväska, ärtpåsar, sjalar, hopprep bör
finnas (h/b/d: 60/40/40 cm).
Uttag för sladd till musikspelare, exempelvis mobiltelefon och mp3.
Inredningsförslag – 18x24 m
Verksamhet
Barn- och familjegymnastik, redskapsgymnastik för ungdom, tricking¹, parkour, akrobatik², young training och dans.
[1] För att tricking ska kunna utövas i en hall av det här slaget krävs småmattor med kardborreband som kan sättas ihop, ”plyomattor”, som täcker en yta på minst 4x12 m.
[2] För att akrobatik ska kunna utövas krävs minst 2 st mattvåder (2x14 m) samt en takhöjd på minst 7 m.
Förslag till utrustning
Fasta redskap | Beteckning |
---|---|
4 st dubbelbommar (4 m) | BO |
8 st ringpar | RI |
2 st uppsättningar linor (4 m) | L |
4 st matthissar (2+2) | HI |
1 st svängbar ribbstolsspegel | RS |
4 st redskaps hissar | RH |
1 st klättervägg | K |
Ribbstolar längst med långsidorna | R |
Flyttbara redskap | Nummer |
8 st nedslagsmattor (3,5 x 1,8 x 0,3 m) | 1 |
8 st räck (2 m) | 2 |
8 st bänkar | 3 |
6 st plintar, 7-del | 4 |
4 st mjuka klossar | 5 |
6 st pallplintar, inkl vagn | 6 |
10 st små mjuka mattor, inkl vagn | 7 |
2 st mattvåd (12 x 2 m, alt 14 x x2 m) | 8 |
1 st airtrack 15x2 m med variabel fläkt | 9 |
2 st satsbrädor, skola | 10 |
2 st satsbrädor, tävling | 11 |
2 st trampetter, skola | 12 |
2 st trampetter, tävling | 13 |
2 st flipperdynor, inkl vagn | 14 |
1 st kil | 15 |
1 st voltkudde | 16 |
1 st klätternät | 17 |
6 st bomsadlar, inkl vagn | 18 |
Övrigt
Stort redskapsrum krävs för den flyttbara redskapen (minst 4x9 m).
Ett skolredskapsrum bör finnas för de material som skolverksamheten använder.
Föreningsskåp för exempelvis pärmar, sjukvårdsväska, ärtpåsar, sjalar, hopprep bör
finnas (h/b/d: 60/40/40 cm).
Uttag för sladd till musikspelare, exempelvis mobiltelefon och mp3.
Inredningsförslag – 18x36 m och 23x42 m
Verksamhet
Barn- och familjegymnastik1, redskapsgymnastik för ungdom, tricking2, parkour, akrobatik3, young training och dans.
[1] Barn- och familjegymnastik utövas endast på en sida av vikväggen, delad hall.
[2] För att tricking ska kunna utövas i en hall av det här slaget krävs småmattor med kardborreband som kan sättas ihop, ”plyomattor”, som täcker en yta på minst 4x12 m.
[3] För att akrobatik ska kunna utövas krävs minst 2 st mattvåder (2x14 m) samt en takhöjd på minst 7 m.
Förslag till utrustning
Fasta redskap | Beteckning |
---|---|
1 st ridåvägg | RV |
4 st dubbelbommar (4 m) | BO |
8 st ringpar | RI |
4 st uppsättningar linor (4 m) | L |
8 st matthissar (2+2) | HI |
2 st svängbar ribbstolsspegel | RS |
8 st redskaps hissar | RH |
2 st klättervägg | K |
Ribbstolar längst med långsidorna | R |
Flyttbara redskap | Nummer |
8 st nedslagsmattor (3,5 x 1,8 x 0,3 m) | 1 |
8 st räck (2 m) | 2 |
8 st bänkar | 3 |
8 st plintar, 7-del | 4 |
8 st mjuka klossar | 5 |
12 st pallplintar, inkl vagn | 6 |
20 st små mjuka mattor, inkl vagn | 7 |
4 st mattvåd (12 x 2 m, alt 14 x x2 m) | 8 |
1 st airtrack 15x2 m med variabel fläkt | 9 |
4 st satsbrädor, skola | 10 |
4 st satsbrädor, tävling | 11 |
4 st trampetter, skola | 12 |
4 st trampetter, tävling | 13 |
4 st flipperdynor, inkl vagn | 14 |
2 st kil | 15 |
2 st voltkudde | 16 |
2 st klätternät | 17 |
8 st bomsadlar, inkl vagn | 18 |
Övrigt
Stort redskapsrum krävs för den flyttbara redskapen.
Ett skolredskapsrum bör finnas för de material som skolverksamheten använder.
Föreningsskåp för exempelvis pärmar, sjukvårdsväska, ärtpåsar, sjalar, hopprep bör
finnas (h/b/d: 60/40/40 cm).
Uttag för sladd till musikspelare, exempelvis mobiltelefon och mp3.
Inredningsförslag – Gruppträning
Storlek på lokalen beroende på antalet deltagare och inriktning på träningen. Oavsett
om hallen är 12x18, 18x18,18x36 eller 23x43 m finns behov av bra redskapsförråd, där
redskapen för att kunna träna i våra gruppträningspass kan förvaras. Det är många gruppträningspass som kräver vissa redskap.
Viktigt för Gruppträning
- Ett bra sportgolv (ej kampsportsgolv för de är för mjuka).
- Musikanläggning och högtalare med hög kvalitet (gjord för musik och inte bara för tal). Högtalarna ska också spridas i hallen på ett balanserat sätt (alltså inte sitta på samma vägg)
- Mikrofon och uttag för sladd till musikspelare, exempelvis mobiltelefon eller mp3. WiFi-uppkoppling är också önskvärt.
- Headset, pitch och remote control bör finnas, samt att det går att reglera bas och
diskant. - Kodlås till AV-skåp, som är tillgängligt från golvet (inte lås med nyckel).
- Ljuset i hallen ska helst kunna gå att reglera med en dimmer + släcka och tända.
- En av väggarna bör har speglar, där man också kan dra för ett draperi.
- Det bör finnas ribbstolar, bänkar, bommar och plintar i lokalen.
- Bra redskapsförråd (minst 20 m2 beroende av antal deltagare och verksamhet) i direkt anslutning till träningslokalen med vagnar, hyllor och ställningar och bred låsbar port.
Redskapsförråd – förslag på rekommenderade redskap
Redskap | Antal |
---|---|
Mattor | 35-40 |
Hantlar | 35-40 |
Steplådor | 25 |
Pinnar | 25 |
Exertubes/gummiband | 25 |
Skivstänger | 25 |
Olika vikter | 100 |
Pilatesbollar | 25 |
Hopprep | 35 |
Boxhandskar | 25 |
Mitzar | 25 |
I förrådet bör även finnas tillgång till enklare städmaterial (exempelvis moppar) så att damm och skräp lätt kan tas bort innan träning.
Inredningsförslag – Artistisk gymnastik, Herrar och Damer
Manlig artistisk gymnastik omfattar följande sex grenar:
- Fristående
- Bygelhäst
- Ringar
- Hopp
- Barr
- Räck
Kvinnlig artistisk gymnastik omfattar följande 4 grenar:
- Hopp
- Barr
- Bom
- Fristående
Förslag till utrustning
Hallstorlek | 12x18 m | 18x24 m | 18x36 m | 23x43 m | |
---|---|---|---|---|---|
Nr | Förrådsstorlek | 5x4 m | 9x4 m | 12x4 m | 12x4m |
1 | Nedslagsmatta 3 500 x 1 800 x 300 mm | 4 | 6 | 6 | 6 |
2 | Gymnastikmattor 2 000 x 1 000–1 200 x 50–60 mm | 16 | 24-28 | 24-28 | 24-28 |
3 | Mattvåd 12–15 x 2 m, H: 35 mm | 2 | 6 | 6 | 6 |
4 | Softkil liten 2 800 x 1 400 x 700/150 mm | 1 | 1 | 1 | 1 |
5 | Softmatta 2-delad 4 000 x 2 000 x 350 mm | 1 | 1 | 1 | |
6 | Softmatta 4 000 x 2 000 x 100 mm | 1 | 1 | ||
7 | Softmatta 2 000 x 1 200 x 100 mm | 4 | 4 | 4 | 4 |
8 | Airtrack 15x2 m | 1 | 1 | 1 | |
9 | Bomräck/barrholme | 4 | 4-6 | 4-6 | 4-6 |
10 | Räck/Dambarr | 1-2 | 1-2 | 1-2 | |
11 | Ringställning | 1 | 1 | 1 | |
12 | Takringar, par | 4 | 6 | 6 | 6 |
13 | Fify-fifty set till ringar, inkl bälte | 1 | 1 | 1 | |
14 | Vikbarr | 2 | 2 | 2 | 2 |
15 | Herrbarr | 1 | 1 | 1 | |
16 | Bom | 2 | 3 | 3 | |
17 | Bom, låg | 1 | 2 | 3 | 3 |
18 | Bom, skum | 3 | 3 | 3 | 3 |
19 | Svampar | 2 | 2 | 2 | 2 |
20 | Bygelbänk, med byglar | 1 | 1 | 1 | 1 |
21 | Kretshink | 1 | 1 | 1 | 1 |
22 | Bygelkropp, utan byglar | 1 | 1 | 1 | |
23 | Junior-bygelhäst | 1 | 1 | 1 | 1 |
24 | Bygelhäst | 1 | 1 | 1 | |
25 | Hoppbord i skum | 1 | 1-2 | 1-2 | 1-2 |
26 | Kombiplint | 4 | 8-10 | 8-10 | 8-10 |
27 | Hoppbord, typ Pegases | 1 | 1 | 1 | |
28 | Mini trampolin-satsbräda | 1 | 1 | 1 | 1 |
29 | Satsbräda tävling mjuk | 2 | 3 | 3 | 3 |
30 | Satsbräda tävling hård | 1 | 1 | 1 | |
31 | Trampet, resår/fjäder | 1 | 1 | 1 | 1 |
32 | Dragbänk för ringar, Ribbstol | 1 | 1 | 1 | |
33 | Ryggtränare, Ribbstol | 1 | 2 | 2 | 2 |
34 | Vipp/långkipp tränare, Ribbstol | 1 | 2 | 2 | 2 |
35 | Magnesiumskål | 2 | 3 | 6 | 6 |
36 | Ribbstolar | 10 | 10 | 10 | 10 |
37 | Bänkar | 6 | 6 | 6 | 6 |
38 | Lodlinor 5-8 st per skena | 1 | 1 | 1 | 1 |
39 | Mattvagn 2 x 1 m | 3 | 3 | 3 | 3 |
40 | Väggkonsoler, redskapsförråd | 8 | 12 | 12 | 12 |
Placering av golvfästen – Artistisk Gymnastik, tävling, 23x43 m
Inredningsförslag – Rytmisk Gymnastik
Rytmisk Gymnastik omfattar följande fem grenar (handredskap):
- Rep
- Tunnband
- Boll
- Käglor
- Band
Tävlingar genomförs individuellt och i trupp (5 gymnaster).
Tränings- och tävlingsytan för Rytmisk Gymnastik är 13x13 m (minst 14x14 m inklusive säkerhetszon runt hela ytan). Tävling bör genomföras i hall med skiljevägg, där tävlingsytan är avskiljd från träningsytan.
Rytmisk Gymnastik ska ha en fri takhöjd av minst 10 m, då gymnasten kastar sina handredskap (inga nedhängande lampor, vajrar, ringar, bomsystem etc.). Belysningen i lokalen bör vara justerbar pga. av bländningsrisk.
Fyra rullbara förvaringsboxar för RG-mattvåder krävs, cirka 4 m långa, 50 cm höga och 50 cm djupa. Förvaringsboxarna bör förvaras längs väggarnas kortsidor.
Musikanläggning och högtalare med hög kvalitet. Mikrofon och uttag för sladd till musikspelare, exempelvis mobiltelefon och mp3. Wifi-uppkoppling i hallen är också önskvärt.
Inredningsförslag – Rytmisk Gymnastik, tävling, delbar hall, 23x43 m
Inredningsförslag – Truppgymnastik, 23x43 m
Truppgymnastik omfattar följande tre grenar:
- Fristående
- Tumbling
- Trampett
Varje trupp består av 6–16 gymnaster.
Förslag till utrustning
Hallstorlek | 12x18 m | 18x24 m | 18x36 m | 23x43 m | |
---|---|---|---|---|---|
Nr | Förrådsstorlek | 5x4 m | 9x4 m | 12x4 m | 12x4m |
1 | Nedslagsmatta 3 500 x 1 800 x 300 mm | 4 | 6 | 8 | 8 |
2 | Gymnastikmattor 2 000 x 1 000–1 200 x 50–60 mm | 10 | 10 | 10 | 10 |
3 | Mattvåd 14–15 x 2 m, H: 35 mm (för fristående) | 1 | 2 | 9 | 9 |
4 | Softkil liten 2 800 x 1 400 x 700/150 mm | 1 | 1 | 1 | 1 |
5 | Softkil stor 3 500 x 2 000 x 900/150 mm | 1 | 1 | 1 | |
6 | Softmatta Happy landing 4 000 x 2 000 x 100 mm | 1 | 1 | 1 | |
7 | Softmatta Happy landing 2 000 x 1 200 x 100 mm | 4 | 4 | 4 | 4 |
8 | Airtrack 15 x 2 x 0,2 m eller 15 x 2,8 x 0,33 m | 1 | 1 | 1 | |
9 | Tumblinggolv komplett inkl mattvåder, 15 x 2 x 0,35 m, inkl 2 st vagnar | 1 | 1 | 1 | |
10 | Sidoskydd till tumblinggolv. 2 000 x 500 x 350 mm, inkl vagn | 6 | 6 | ||
11 | Vikbar dämpningsmatta med landningszon (4x2 m), 4 500 x 3 500 x 50 mm | 1 | 1-2 | 2 | 2-3 |
12 | Ansatsklossar 1 500-2 000 x 700-1 000 x 300-350 mm | 3 | 8-10 | 10-14 | |
13 | Ansatsvåd, 25x1 m, H: 25 mm | 1 | 1 | 1-2 | |
14 | Hoppredskap i skum, 3-6 delar | 1 | 1 | 1 | 1 |
15 | Hoppredskap enligt bedömningsreglemente | 1 | 1 | 1 | |
16 | Kombiplint | 2 | 2 | 3 | 3 |
17 | Satsbräda för tävling mjuk | 1 | 1 | 2 | 2 |
18 | Satsbräda för tävling hård | 1 | 1 | 2 | 2 |
19 | Mini trampolin-satsbräda | 1 | 1 | 1 | 1 |
20 | Trampett tävling senior, 40 fjädrar | 2 | 2 | ||
21 | Trampett tävling junior, 36 fjädrar | 1 | 2 | 2 | 2 |
22 | Trampett tävling ungdom, 32 fjädrar | 2 | 2 | 2 | 2 |
23 | Trampett skola, 28-32 fjädrar | 1 | 1 | 1 | 1 |
24 | Trampolin tävling | 1 | 1 | 1-2 | |
25 | Skyddsmattor inkl ställning samt inskjutsmatta | 1 par | 1 par | 1-2 par | |
26 | Ribbstolar, varav 4-6 st med speglar bakom | 6 | 10 | 10 | 10 |
27 | Ryggtränare, Ribbstol | 1 | 2 | 2 | 2 |
28 | Bänkar | 3-4 | 6 | 6 | 6 |
29 | Lodlinor 5-8 st per skena | 1 | 1 | 1 | 1 |
30 | Musikanläggning | 1 | 1 | 1 | 1 |
31 | Väggkonsoler, redskapsförråd | 8 | 8 | 12 | 12 |
Inredningsförslag – Trampolin
Tävlingar i Trampolin genomförs individuellt och synkront (2 gymnaster) samt på dubbeltrampett (DMT), där ansats används till skillnad från trampolinhoppning.
Trampolin ska ha en fri takhöjd av minst 10 m (inga nedhängande lampor, vajrar, ringar, bomsystem etc.). Belysningen i lokalen bör vara justerbara pga. av bländningsrisk.
Över trampolinerna monteras lonsar i taket till hjälp vid inlärning av volter och
skruvar.
Förvaringsutrymme krävs för förvaring av trampoliner, dubbeltrampett, hoppdynor, plintar och kortmattor/skyddsmattor.
Tävlingar i Aerobic Gymnastics kan genomföras antingen på särskilda tävlingsgolv
eller på vanligt sportgolv, då tävlingsytan ska tejpas. Följande tävlingsytor förekommer:
- 7 x 7 meter
- 10 x 10 meter
Den totala tävlingsytan ska vara 12 x 12 meter. Då ett uppbyggt podium används ska en meters säkerhetsyta omgärda tävlingsytan.
Tävlingsytan ska vara ljus såsom trägolv. Specialgolv av trä används vanligen vid stora tävlingar. Säkerhetsområdet ska vara i annan färg än tävlingsytan.
Takhöjden ska vara minst 6 meter och ytan minst 18 x 18 meter
Tävlingsytan för freestyle ska vara 12 x 12 m + plats för domare runt om tävlingsytan.
Tävlingsytan för snabbhet ska minst vara 5 x 5 m för varje pool.
Tävlingsytan ska vara tydligt uppmärkt med tejp på golvet.
Sportgolvet ska vara i gott skick, utan skarvar och utan matta som suger tag i repen.
Specialhallar med hoppgropar för AG- och Truppgymnastik
Hoppgrop kan vara utformad på flera olika sätt, nedan ges exempel på de mått man ska ta hänsyn till som byggherre. Det är även viktigt att armatur, fläktsystem, element, fönster, el ned till grop, säkerhetslucka m.m. planeras i samråd med leverantör av gymnastikutrustningen innan byggstart.
Alla hoppgropar ska vara försedda med kantskydd. Vid höj- och sänkbara gropsystem med eller utan golvlucka ska samtliga delar godkännas av besiktningsorgan och personal utbildas innan användning påbörjas Samtliga maskindelar ska vara CE-märkta alternativt inneha en EG försäkran om överensstämmelse med maskindirektivet 2006/42/EG.
Exempel på olika typer av hoppropar för truppgymnastik
- Hoppgrop med lösa skumkuber och täckande bottenskum på min. 300 mm tjocklek.
- Hoppgrop med lösa skumkuber vilande på fjädrande botten.
- Fast hoppgropsmadrass min. 900 tjock.
- Fast hoppgropsmadrass min. 900 mm tjock vilande på fjädrande botten.
- Höj- och sänkbar hoppgropsmadrass min. 900 mm tjock vilande på fjädrande botten.
- Höj- och sänkbar hoppgropsmadrass min. 900 mm tjock vilande på fjädrande
botten med vikbar hydraulisk golvlucka för att täcka över gropen. - Höj- och sänkbar hoppgropsmadrass min. 900 mm tjock vilande på fjädrande
botten samt 2 st trampoliner (höj- och sänkbara) med två hydrauliska vikbara golvluckor för att täcka gropen.
Gjutmått hoppgrop för truppgymnastik (L x B x D, Längd x Bredd x Djup)
Ett redskap | Två redskap bredvid varandra alt. vid redskap i 90° vinkel | |
---|---|---|
Hoppgrop nr 1–5 | 6 100 x 4 100 x 2 000–-2 600 ± 15 mm | 6 100 x 6 100 x 2 000–2 600 ± 15 mm |
Hoppgrop nr 6 | 7 515 x 4 365 x 2 550 ± 15 mm | 7 515 x 6 365 x 2 550 ± 15 mm |
Hoppgrop nr 7 | 11 745 x 7 835 x 2 550 ± 15 mm |
- Hoppgrop med lösa skumkuber och täckande bottenskum på min. 300 mm tjocklek.
- Hoppgrop med lösa skumkuber vilande på fjädrande botten.
- Fast hoppgropsmadrass min. 900 tjock för truppgymnastik.
- Fast hoppgropsmadrass min. 900 mm tjock vilande på fjädrande botten.
Redskapen monteras på konsoler innanför gropkanten och med golvfästen 4 x 5,5 m,
se skiss nedan.
Gjutmått hoppgrop för truppgymnastik (L x B x D, Längd x Bredd x Djup)
Ett redskap | Två redskap efter varandra | Tre redskap efter varandra | |
---|---|---|---|
Hoppgrop nr 1-4 | 10 100 x 3 200 x 1 500–2 000 mm | 16 100 x 3 200 x 1 500–2 000 mm | 21 100 x 3 200 x 1 500–-2 000 mm |
Gång
Tävlingar i gång genomförs på följande sträckor:
Bana
3 000 m, 5 000 m, 10 000 m, 20 000 m och 50 000 m. Resultat noteras även på 15 000 m, 25 000 m, 30 000 m, 35 000 m, 1 engelsk mil och för 1- och 2-timmars gång på bana.
Tävlingar på 3 000 m och 5 000 m genomförs även inomhus.
Väg
5 km, 10 km, 15 km, 20 km och 50 km. Resultat noteras även på 25 km, 30 km och 35 km.
Även stafett-tävlingar förekommer.
Gångtävlingar utanför idrottsplats med många deltagare ställer särskilda krav på organisation och val av startplats, service längs banan samt rutiner vid målplats m m.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
Tävlingsledare
Sekretariat
Starter
Domare
Tidtagare
Varvräknare
Banchef
Banvakter bl a för vändpunkter och trafikfarliga platser.
Personal för service och tillsyn vid platser för omklädnad, start, vätske- och tvättsvamputdelning, duschplatser, toaletter och tidkontroller.
Speaker
Läkare och sjukvårdspersonal
Totala antalet funktionärer kan vara 20–50 personer beroende på tävlingens omfattning.
Tävlingsexpedition bör ha utrymme för dator, kopiator och 3–8 personer.
Intill startplats bör finnas markytor som är lämpliga för tävlingsdeltagarnas uppvärmning – uppmjukning. Intill målplats bör finnas resultattavla.
Mått och markeringar m m
Banan mäts den kortast möjliga vägen som de tävlande kan utnyttja. Banan ska vara tydligt markerad med markering på marken. På idrottsplatser gäller samma mätregler och linjer som för friidrott. Se måttbladet friidrott, löpning.
Vid gångtävling på väg eller gata ska banan vara markerad med pilar som anbringats på vägbanan. Färgen ska synas tydligt mot underlaget. Vanligen används vit färg. Pilarna ska vara raka eller vinkelböjda. De ska vara 0,4–0,6 m långa och 0,05–0,08 m breda. Markeringar på vägbanan ska avlägsnas omedelbart efter det att tävlingen är genomförd.
Markeringen i en korsväg
Vid mål anordnas målfållor bortom mållinjen. Inom målfållor ska deltagare inte kunna passera varandra.
Exempel på målfålla på friidrottsbana samt placering av målfunktionärer
Handboll
Handboll spelas inomhus och utomhus.
Ett handbollslag för seniorer består av 14–16 spelare (2 målvakter och 12–14 utespelare). För juniorer och yngre högst 17 spelare. På spelplanen får finnas högst 7 spelare (1 målvakt och 6 utespelare). De övriga spelarna sitter jämte högst 4 ledare på avbytarbänk vid mitten på spelplanens ena långsida.
En handbollsmatch för seniorer spelas i 2 halvlekar med 30 minuter för varje halvlek.
För juniorer och yngre är speltiden kortare.
Minihandboll för pojkar och flickor upp till 10 år spelas på en mindre plan med boll och mål som är mindre än i vanligt handbollsspel.
I minihandboll har man en målvakt och 4 utespelare.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
2 domare
1 tidtagare
1 sekreterare (i matcher i lägre serier är samma funktionär både tidtagare och sekreterare)
1 speaker
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A min | Bredd B | Längd C min | Längd D | Höjd H min | |
---|---|---|---|---|---|
Nationella matcher | 22* | 20 | 43 | 40 | 7 |
Träning och motion | 20 | 18 | 40 | 37 | 7 |
Träning och motion vid nybyggnad | 22 | 20 | 43 | 40 | 7 |
Minihandboll | 11-12 | 18-20 |
*=Vid nybyggnad 23
Målet ska invändigt vara 3 m brett och 2 m högt. Nätets djup, mätt från målets framkant ska vara minst 0,8 upptill och minst 1,0 nedtill. Maskvidd max 0,10. Mål i minihandboll
2 m brett och 1,7 m högt invändigt.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
A | B | C | D | |
---|---|---|---|---|
Internationella matcher | 23 | 20 | 44 | 40 |
Markeringar
Linjebredd 0,05
Linjefärg gul
Minihandboll gul eller ljusbrun med linjebredd 0,025
Resultatmarkering
- 2 x 2 siffror
- Normaltidur
Linjering av sporthallar
Se allmänna avsnittet om linjering av sporthallar.
Minihandboll
Linjer kan tejpas.
2–3 planer kan placeras på tvären över en stor handbollsplan med 2 m avstånd mellan planerna. Stora handbollsplanens gula linjer kan då utnyttjas till miniplanernas kortsidlinjer och två av sidlinjerna. För små idrottshallar anpassas yttermåtten efter lokalens storlek.
Klicka på bilden för större version.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet
(Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer
eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna
uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30 % rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | Linjer Handboll | Linjer* Minihandboll | |
---|---|---|---|---|
gula | ljusbruna | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 00-10 | 30 |
Kulörhet | < 40 | < 40 | 70-80 | 30 |
Kulörton | Valfri | Valfri | Y-Y20R | Y30R-Y40R |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% | ||
Glans | < 20 |
*=Vid nymålning använd samma linjefärg (gul) som vid handboll.
Hundkapplöpning
Hundkapplöpning (Greyhound Racing) är en kapplöpningstävling som bedrivs utomhus på rundbana mellan 6 hundar per lopp företrädesvis, av rasen Greyhound, men övriga vinthundsraser kan förekomma.
Ytlagret på banan kan vara sand.
Tävlingsloppens längd varierar, men den vanligaste tävlingsdistansen är medeldistansen 480–550 m, vilket motsvarar ett banvarv plus en långsida. Men det arrangeras även s k kort- (280–320 m) och långdistanslopp (680–780 m).
Hundarna startas från en startbox bestående av sex separata burar – en för varje hund. Vid tävling bär hundarna olikfärgade numrerade tävlingstäcken samt tävlingsmunkorg.
Ett tävlingstillfälle omfattar cirka 10 lopp och varar 2–3 timmar.
Hundarna jagar en harattrapp som går på skena, alltid på innersargen. Attrappen kan drivas på olika sätt; vanligast är en radiostyrd motor eller en eldriven wire.
Tävlingar i Sverige arrangeras av lokala sällskap anslutna till Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund (SHCF). SHCF ansvarar bland annat för regelverk
och stadgar.
Utöver själva bankroppen så krävs det sk domartorn, hus för veterinärbesiktning och ett depåområde för de tävlande att vistas i under tävling, skilt från publikområdet runt själva banan. Sällskapet som bedriver sin verksamhet vid banan önskar dessutom ha en byggnad med servering, klubbrum och förråd av material till tävling t.ex. harmaskin, flaggor, drivmedel till harmaskin med mera. Se hemsida www.shcf.se för mer information.
Följande funktionärer förekommer
1 tävlingsledare
1 tävlingsdomare
1 tidtagare
2 starters
1 harkörare
Mått och markeringar
Banor kan ges olika utformning. Den här redovisade är en sk riksspelbana.
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Längd B | Delmått C | D |
---|---|---|---|
ca 112 | ca 193 | 48 | 77 |
Banans omkrets vid innersarg = 455,6
Banans bredd 7,0 på raksträckor, 9,0 i kurvor.
Markeringar m m
Resultatmarkering
- 3 x 7 siffror (startnr, min, sek, delsek)
Regleras av tidtagarna
Målkamera redovisas på separat måttblad ”Friidrott, tävlingscetral...”
Banornas lutning
Lämplig sidolutning mot innersarg är 2% med ökning till 4% vid kurvornas in- och utgångar. I kurvor ska lutning mot innersarg öka från 4% vid in- och utgångar till 6% på mitten. Tillåten längdlutning: max 1‰.
Innerplanens lutning
Från en tänkt linje mellan cirkelmedelpunkterna i planens mitt ska planen luta 1‰ mot sargen runt om.
Belysning
Det är önskvärt att enbart tävlingsbanan är upplyst under pågående lopp.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Innebandy
Innebandy är ett lagspel med klubbor och boll som spelas på golv inomhus.
Varje lag består av 6 spelare och högst 14 avbytare.
Matchtiden är 3 x 20 min med 10 min paus mellan perioderna.
Effektiv speltid tillämpas. Total matchtid är cirka två timmar.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
2 domare som vistas på bana
1 protokollförare och tidtagare
2 utvisningstidtagare
1 speaker
5 ledare
Innebandy som motion och lek kan bedrivas i lokaler med takhöjd som motsvarar normal takhöjd i bostäder och med små ytor, kanske från 4x8 m för barn om enbart små målburar eller koner används.
5x10 m kan behövas om målgårdar markeras. Större ytor t ex 10x20 m är önskvärt för motion för vuxna. I små lokaler är det särskilt viktigt att ventilationen är tillräcklig.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A min | Bredd B | Längd C min | Längd D | Höjd H min | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Tävlingsinnebandy | 22* | 20 | 43 | 40 | 7 | Sarg h= 0,5 |
Träning och motion | 20 | 18 | 40 | 37 | 7 | Ev. sarg |
Motion och lek | 4 | - | 8 | - | 2,4 |
*=Vid nybyggnad 23
Mål kan ha måtten bxh 0,90x0,60 vid spel utan målvakt.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
B | D | |
---|---|---|
Tävlingsinnebandy | 20 | 40 |
Målet ska vara 1,6 brett, 1,15 högt och 0,65 djupt i golvhöjd samt 0,40 i överkant.
Sarg h=0,5. Sargelementens längd 2,0–3,0. Hörnradier 1,5–3,5. Sargens ytor, överkanter, fogar och stödkonstruktioner ska utföras så att skaderisker undviks vid kontakt med eller hopp över sargen.
Markeringar
Linjebredd 0,05
Linjefärg orange
Se även ”Färger”
Resultatmarkering:
- 2 x 2 siffror
- Normaltidur
Linjering av sporthallar
Se allmänna avsnittet om linjering av sporthallar.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet
(Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga mått
Golv | Väggar | Linjer | |
---|---|---|---|
orange | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 10-20 |
Kulörhet | < 40 | < 40 | 70-80 |
Kulörton | Valfri | Valfri | Y50-Y60 R |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% | |
Glans | < 20 |
Ishockey
Ishockey spelas mellan två lag på is. Fem spelare och en målvakt från vardera laget får samtidigt vistas på isen. Ett lag får ha totalt 22 spelare av vilka 2 ska vara målvakter samt maximalt 6 ledare.
Match spelas i tre perioder om 20 effektiva min med 15 min paus mellan perioderna. 18 min paus i SHL och Hockeyallsvenskan. Totalt varar en match ungefär 2 1/2 tim.
Vid ishockeymatcher kan följande funktionärer m fl förekomma
1–2 domare och 2 linjemän som samtidigt vistas på isen.
2 måldomare (enbart internationellt)
1 matchtidtagare
2 utvisningstidtagare
1 protokollförare
1 speaker
1 onlinerapportör
Utvisningsbänkar ska ha minst 4 m bänklängd. Avbytarbänkar ska ha 10–12 m bänk.
Rinkbandy eller hockey-bockey spelas av två lag om vardera 5 utespelare och en målvakt på en ishockeybana. Spelarna använder bandyklubbor och en bandyboll.
Matchtid är 2x30 min med 5 min paus mellan halvlekarna, totalt 65 min. Varje lag får ha högst 6 avbytare.
Skridskolöpning sker även på ishockeybana. Se måttuppgifter om ”Skridskolöpning, kortbana (short track)”.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler. Sargmått ±0,5 procent.
Bredd A | Längd B | Delmått C | Delmått D | Höjd h | Höjd H | |
---|---|---|---|---|---|---|
Internationella | 30,0 | 60,0 | 18,86 | 14,28 | 1,17-1,22 | 7,0 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Längd B | Delmått C | Delmått D | Höjd h | Höjd H | |
---|---|---|---|---|---|---|
30,0 | 60,0 | 18,86 | 1,17-1,22 |
Målet ska ha invändigt mått: höjd 1,22, längd 1,83, djup 0,60–1,00 mätt från mållinjens kant mot banan. Från och med säsongen 2015/2016 skall hallar/arenor där man spelar regionala serier använda flexible goal pegs för att fästa målburen i isen.
Från och med säsongen 2016/2017 skall flexible goal pegs användas i samtliga serier.
Sarg
Banan ska vara omgiven av en vit trä- eller plastskiva, benämnd "sargen". Sargen skall vara lägst 1 100 mm och högst 1 250 mm hög mätt från pistens/banans överkant. Sargen ska vara konstruerad så att dess inåtvända sida är jämn, slät och fri från allt som kan förorsaka skada. Det ska finnas en 150-250 mm hög gul sparklist i nederkanten av sargen, mätt från isens yta.
Anordningar för att hålla skyddsglasen och sargen på plats ska vara monterade på utsidan av sargen från isen räknat.
Alla dörrar i sargen ska vara konstruerade så att de öppnas utifrån från banan. Med dörr innefattas även maskinport (-ar) för in-/utfart av is skötselmaskin. Dörrbredd 700-800 mm. Springan mellan dörr/port och sargen får vara högst 5 mm. Det ska vara lika antal dörrar i respektive spelarbås.
Skydd över sarg
- höjd över sarg 2,8 m –3,4 m på kortsida och i kurva och sträcka sig minst 8 m framåt från kortsidan
- höjd över sarg minst 2 meter på långsidan (utom vid avbytarbås där skydd placeras bakom och vid sidan av båsen) och får inte vara högre än kortsidans glas.
Svenska Ishockeyförbundet avråder från användning av härdat glas.
Som skydd för publik skall dessutom ett minst 4 meter högt nät hängas ovanför skyddsglaset på kortsidorna. Nätet skall sträcka sig minst 4 meter fram, mätt från icinglinjen, längs långsidan mot mittlinjen på sida där det finns publikplatser/läktare. Skyddsnätet fästs i överkant skyddsglas.
Vid om och nybyggnad ska ett skyddsnät finnas mot publiksida och sträcka sig minst
8 meter framåt från sargens kortsida. Skyddsnät fästs ovanför sargen och skyddsglaset
i ytterzonerna.
Markeringar
Linjebredd 0,05 och 0,30.
Linjefärg blå eller röd. Se ritning.
Linjer bredare än 0,05 markeras på utomhusbanor med två linjer 0,05 breda.
Resultatmarkering
- 2x2 siffror
- Matchur. Effektiv matchtid 20 min. Uret ska kunna stoppas och startas
utan nollställning. Tid visas från 0 till 20 min.
Specialutrustning för markering av spelperioder, utvisningstider mm kan förekomma.
Exempel på utformning
Spelperiod 4 siffror
Utvisningar, spelare 4x2 siffror
Utvisningar, tid 4x4 siffror
Minsta innerprofil
exklusive utrymmen för avbytande spelare, funktionärer m fl.
Belysning
Skuggbildning intill sargernas insidor skall undvikas.
Utomhus
Ljuskällans placering:
Armaturer som monteras på linor över banan ska om möjligt placeras 7 m över isytan om seriespel ska bedrivas.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Ishockey: In line hockey
In line hockey spelas mellan två lag på en rink med yta av trä, betong, asfalt eller plastgolv. Rinken kan vara belägen helt eller delvis utomhus eller inomhus. Rullskridskor
används. Fyra spelare och en målvakt från vardera laget får samtidigt vistas på banan.
Ett lag får ha totalt 18 spelare av vilka 2 ska vara målvakter. Högst 6 ledare får vistas i
båset. Spel med puck eller boll. Enbart boll tillåts om sarg är lägre än 1,0 m
Match spelas i 4 perioder med följande effektiva speltider:
seniorer 4x12 min,
juniorer 4x10 min och
ungdomar 4x8 min
rullande speltid, eventuellt delvis effektiv tid. Pauser 10–12 min mellan perioderna
2 och 3 och 3 minuter mellan övriga perioder.
Vid in line hockey matcher kan följande funktionärer m fl förekomma
2 domare som samtidigt vistas på banan
1 matchtidtagare
2 utvisningstidtagare
1 protokollförare
1 speaker
Utvisningsbänkar ska ha 4 platser för varje lag. Avbytarbänkar ska ha cirka 20 platser per lag.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A min | Bredd B | Längd C min | Längd D | Höjd Sarg | Höjd H | |
---|---|---|---|---|---|---|
Internationella matcher | B+2 | 27,0–30,0 | D+2 | 58,0–61,0 | 0,2–1,2 | 7,0 |
Nationella matcher | 30,0 | 60,0 | 0,2–1,2 | 7,0 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
min | min | |
---|---|---|
Vid mästerskap | 27 | 58 |
Målet ska ha invändigt mått: höjd 1,22, längd 1,83, djup 0,60–1,12 mätt från mållinjens kant mot banan. Målburar ska vara fixerade vid, men inte fast förenade mot underlaget. Målram röd, övriga delar, förutom nät, vita.
Sarg av plast eller trä. Gul eller ljus nedre del. Sargens ytor, överkanter, fogar och stödkonstruktioner ska utföras så att skaderisker undviks vid kontakt med eller hopp över sargen. Sargportar ska vara utåtgående med alla beslag på utsidan.
Skydd över sarg
- höjd över sarg 1,6–2,0 på kortsida och i kurva och 4 m framåt från mållinjen
- höjd över sarg 0,8–1,2 på långsida utom vid avbytarbänkar där skydd placeras bakom och vid sidan av bänkarna.
Som skydd för publik ska dessutom nät hängas ovanför sargskydd på kortsidorna och helt eller delvis runt banan.
Markeringar
Linjebredd 0,05 och 0,30. Röd NCS 1080-Y90R
Linjefärg blå eller röd. Se ritning. Blå 3060-B
Tvärlinjer ska fortsätta upp på sarg. Ljusblå 0020-R90B (målgård)
Resultatmarkering mm
- 2x2 siffror
- Matchur. Effektiv matchtid 12 min. Uret ska kunna stoppas och startas utan
nollställning. Tid visas från 0 till 12 min. - Sirén
Specialutrustning för markering av spelperioder, utvisningstider mm kan förekomma.
Exempel på utformning
Spelperiod 4 siffror
Utvisningar, spelare 4x2 siffror
Utvisningar, tid 4x4 siffror
Minsta innerprofil
exklusive utrymmen för avbytande spelare, funktionärer m fl.
Belysning
Skuggbildning intill sargernas insidor skall undvikas.
Utomhus
Ljuskällans placering:
Armaturer som monteras på linor över banan ska om möjligt placeras 7 m över isytan.
Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning.
Ishockey: Ringette
Ringette spelas mellan två lag på is, enbart med damer. Spel sker på ishockeybana vars sarger, linjer och målburar, belysning, matchur och annan tidvisning, resultatvisning samt platser för avbytare, lagledare, utvisade spelare, plats för funktionärer m m används med undantag av målgård som har andra mått för ringette. Dessutom har ringette mindre försvarszoner vilket markeras med extralinjer intill tekningscirklarna. Måldomare förekommer inte.
Se även måttblad för ishockey.
Spelarna är utrustade som ishockeyspelare inklusive målvaktsklubba. Utespelarnas klubba ser ut som en ishockeyklubba utan blad. I stället för puck används en luftfylld gummiring med 16,5 cm ytterdiameter och 2,7 cm tjocklek. Därav spelets namn – ringette. Tacklingar får inte förekomma.
Vardera laget får ha fem utespelare och en målvakt på isen samt upp till 15 avbytare.
Match spelas i tre perioder om 20 minuter effektiv tid med spolning mellan
perioderna.
Följande funktionärer skall förekomma vid match
2 domare som samtidigt vistas på isen
1 matchtidtagare
1 protokollförare
2 utvisningsfunktionärer
1 speaker
Issegling
Issegling utövas dels som skridskosegling dels som isjaktssegling.
Skridskosegling
Skridskosegling genomförs stående på skridskor med hjälp av ett segel med rigg. Seglet har en yta från 5 till 8,8 m och är fäst vid en rigg av aluminium.
En tävlingsbana ska vara en liksidig triangel (se bilden) med en totallängd av 5000 m
som seglas två varv. Om isen inte tillåter denna storlek kan banan kortas till 3400 m
som då seglas tre varv. Banan ska läggas så att en sida ligger rakt mot vinden = kryssben samt två stycken slörben. Start och målplats ska vid krysstart läggas i lä om banans
lämärke. På godkända banor körs bl a SM- och DM-tävlingar, klubbtävlingar samt
nationella tävlingar.
Isjaktssegling
Denna vintersport utövas med isjakter som glider över isen på tre medar och drivs fram av vinden. På grund av det låga friktionsmotståndet mellan medar och is kan man nå
hastigheter upp till 100 km/tim med en DN-jakt (DN=Detroit News).
En DN-jakt som väger cirka 70 kg är inte större än att den demonterad kan transporteras på ett biltak. Man är därför oberoende av grannskapets sjöisar och seglar där det finns snöfria isar.
I DN-klassen tävlas om DM, SM, EM och VM samt klubbtävlingar och nationella
tävlingar som ofta har internationella deltagare.
Det förekommer även ett mindre antal tävlingar med en typ av jakter som kallas
XVjakter.
En tävlingsbana går runt två vändmärken. Avståndet mallan vändmärkena bör vara
cirka 2000 m. Mer sällan förekommer triangelbanor.
Klättring
Klättring bedrivs på klippor och artificiella klätterväggar. Måttboken behandlar bara klätterväggar.
För många är klätterväggen ett träningsredskap som kan ersätta styrketräning eller ett gympass.
Det finns många olika tävlingsformer inom klättring. Det kan gälla att komma högst (lead och boulder) eller att komma först upp (speed).
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
Tävlingsledare
Huvuddomare
Kategoridomare
Chefsledbyggare
Tävlingsläkare
Speaker
Isoleringsvakter
Säkrare
Sekretariat
Kameraansvarig
Hallvärdar
Klätterväggar
En klättervägg ska uppfylla Svensk standard för artificiell klätterkonstruktion. Ofta köper man en vägg från en leverantör som har ett väggsystem som har kontrollerats av tredjepart, men inte alla svenska leverantörer uppfyller detta.
Varje klättervägg i Sverige är en individuell installation och drivs av många olika aktörer. Många äldre väggar är byggnationer som saknar dokumentation om konstruktionen.
En väggägare måste se till att varje del i en vägg är säker att använda, detta görs normalt genom årliga inspektioner enligt tillverkarens manual. Saknas sådan manual kan det vara svårt att bibehålla säkerheten.
Svenska Klätterförbundet har tagit fram en certifieringsnorm, som ägare av klätterväggar kan ansluta sig till för att därigenom kvalitetssäkra sin verksamhet.
Det finns två huvudtyper av klätterväggar, boulderväggar och repklätterväggar. Dessa regleras av två olika standarder, SS-EN 12572-1 för repväggar och
SS-EN 12572-2 för boulderväggar.
Bouldervägg
En boulderväggs höjd får inte överstiga 4,5 meter, klättraren skyddas av en tjockmatta under väggen. Tjockmattan [grå i figuren] måste täcka en yta som sträckersig mer än 2,5 meter från klätterväggens yttersta kant.
Vissa andra krav finns rörande tjockmattors utbredning, se standarden.
Repklättervägg
En repklättervägg kan vara hur hög som helst, klättraren skyddas framförallt av ett system med sele och rep, som säkras av en annan person. På en repklättervägg kan repet antingen gå via ett ankare vid toppen av väggen (topprepsklättring) eller så kan klättraren koppla i repet i karbinhakar medan han/hon klättrar uppåt (ledklättring).
Förutom måtten som är angivna på ritningen så får en klättervägg inte ha sprickor eller hål som fingrar kan fastna i, dvs hål/glipor får ej vara 8–25 mm breda.
Mindre och medelstora väggar
Den faktor som i största grad påverkar väggens svårighetsgrad är väggens branthet.
Hur brant väggen är, ger en god indikation till vilken målgrupp väggen är tänkt för.
Den fördelning av väggareal som här följer, är ett exempel på hur en fördelning kan se ut. En klättervägg för repklättring bör inte vara lägre än 6 meter. Om utrymmet ej möjliggör en högre vägg är det oftast lämpligare att bygga en bouldervägg.
Stor hall, ca 300 kvm klätteryta
Denna fördelning lämpar sig för repklätterväggar, boulderväggar bör vara något brantare.
Lutning | Andel av väggyta | |
---|---|---|
≤ 90° | ca 15–20% | För barn, nybörjare eller klättrare med funktionshinder. |
100° | ca 25% | Passar de flesta klättergrupper, ej mycket |
110° | ca 25% | Passar för de med ett par års erfarenhet upp till tävlingsnivå. |
120–130° | ca 10% | Passar avancerade klättrare och på tävlingsnivå. |
150–180° | max 5 % |
Mindre vägg
För en vägg i en idrottshall eller liknande, kan följande fördelning vara lämplig:
Lutning | Andel av väggyta | |
---|---|---|
≤ 90° | ca 30–50% | För barn, nybörjare eller klättrare med funktionshinder. |
100° | ca 25–35% | Passar de flesta klättergrupper, ej mycket |
110° | ca 10–15% | Passar för de med ett par års erfarenhet upp till tävlingsnivå. |
120–130° | upp till 10% | Passar avancerade klättrare och på tävlingsnivå. |
Tävlingsväggar
För internationella tävlingar krävs bland annat följande:
Lead
Vägghöjd minst 12 meter, klätterlängd minst 15 meter. Väggsektionen för en led skall vara minst 3 meter bred.
Boulder
Väggens ska vara så stor att det normalt går att bygga mist 10 oberoende boulderproblem.
Speed
Kräver en särskilt designad vägg med specifika grepp, placerade i ett särskilt mönster. Tävling görs på 10-metersvägg och 15-metersvägg.
Konståkning
Konståkning bedrivs som träning på såväl is som mark, samt tävling och uppvisning på is, främst i inomhushallar. Konståkning har utövare i alla åldrar, dock är merparten av utövarna barn och ungdomar t.o.m 20 år. Konståkningen delas in i fyra discipliner: Singel, paråkning, isdans och synkro. Singel är en individuell disciplin, isdans och paråkning utförs av par och synkro är en lagdisciplin bestående av 12–20 lagmedlemmar.
Konståkningstävlingar bedrivs i ishallar. Mästerskapstävlingar och andra tävlingar på högre nivå arrangeras i större evenemangsarenor. Kortprogram och friåkningsprogram tävlas i regel på olika dagar, varför en konståkningstävling vanligen tar minst två (2) dagar att genomföra.
Discipliner
- Singel: Damer resp. Herrar tävlar i ett kortprogram och ett friåkningsprogram.
- Paråkning: Manlig och kvinnlig åkare som åker tillsammans som ett par. Tävlar i ett kortprogram och ett friåkningsprogram. Kännetecknande för paråkning är att åkarna utför specifika parelement, till exempel lyft och kasthopp. Detta ställer andra krav på arenans utformning än exempelvis singel och isdans, då paråkning kräver takhöjd på minst 7 m.
- Isdans: Par som utgörs av en manlig och en kvinnlig åkare. Tävlar i en kortdans och en fridans.
- Synkro: Konståkningens lagidrott. 12–20 lagmedlemmar. Tävlar i ett kortprogram och ett friåkningsprogram (undantaget ungdomslag som endast tävlar i ett friåkningsprogram). Synkro kräver takhöjd på minst 7 m.
Tävlingar
Konståkningstävlingar finns för aktiva på alla nivåer från nybörjare till elit. De bedöms antingen med Sluten bedömning (Stjärntävling) eller med Öppen bedömning med resultatredovisning (Klubb-, A-, Elitserietävlingar, Elittävlingar i synkro samt mästerskap). De olika tävlingsformerna kräver olika förutsättningar vad gäller såväl ishallens/arenans utformning som tekniska hjälpmedel.
Vid tävlingar krävs utrymme för följande funktionärer vid långsidan av isen
Skiljedomare (Referee)
3–9 poängdomare
Teknisk panel (Min 4 personer, max 6 personer)
- Teknisk Kontrollant (TC)
- Teknisk Specialist (TS)
- Assisterande Teknisk Specialist (AST)
- Dataoperatör (DataOp)/Inmatare
- Videooperatör (VideoOp)
- Teknisk support (Calc & Backup)
1 musikansvarig
1 speaker
1 filmare
1 tidtagare
1 assistent till skiljedomare (endast Synkro)
För Stjärntävling är antalet tekniska funktionärer färre till antalet.
Förutsättningar vid sluten bedömning (Stjärntävlingar)
Förenklad tävlingsform med lägre krav på teknisk utrustning och ishallens utformning. Bedömningssystemet som används vid Stjärntävlingar kallas StarComp. Placeringen av domarpanel ska vara på lämplig långsida av rinken.
Mellanrum mellan bedömare: ca 2 meter.
Domarbord: Djup minst 40 cm, max 60 cm. Höjd ca 70 cm (bordsskivan ska vara i höjd med sargkanten eller strax under, oftast måste en uppbyggnad göras för detta). Bredd ca 1,20 m. Ställbara kontorsstolar ska placeras bakom varje bord. Eventuell uppbyggnad skall vara försedd med ett skydd så att stolarna inte kan glida av plattformen.
Eluttag med tillräcklig kapacitet för tävlingsutrustning samt för extra värme såsom filtar och fläktar skall finnas framdraget i anslutning till domarpodiet.
Förutsättningar vid öppen bedömning (Klubb-, A-, Elitserietävlingar, Elittävlingar
i synkro samt mästerskap)
På tävlingar med öppen bedömning används två olika typer av bedömningssystem, ISU Judging System eller ClubComp. Bedömningssystemen ställer stora krav på tekniska hjälpmedel, såsom datorer med videoreplay, kommunikationsutrustning, videofilmning. Strömförsörjning och wi-fi ska finnas vid rinken.
Teknisk panel: identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsnivån. Alla element har ett fastställt värde och finns listade i tabeller.
Domarpanel: värderar kvaliteten på de utförda elementen.
Singel/par/isdans
Placeringen av domare och teknisk panel ska vara på lämplig långsida av rinken. Totalt djup från sargen för domarpodium och plattform för teknisk panel: ca 5 m exkl ev räcken etc.
Exempel på placering av domarpanel med 6 domare och teknisk panel
Mellanrum mellan poängdomarna: ca 2 meter.
Domarbord: Djup min 40 cm max 60 cm. Bredd ca 80 cm. Höjd ca 70 cm. Bordsskivan ska vara i höjd med sargkanten. Golvet skall därför vara så högt att bordsskivorna är i sarghöjd. Oftast behövs en uppbyggnad göras för detta. Ställbara kontorsstolar ska placeras bakom varje bord. Plattformen ska vara försedd med ett skydd så att stolarna inte kan glida av plattformen. Domarpodiets längd varierar beroende på antalet poängdomare.
En extra stol till tidtagaren ska finnas bakom skiljedomaren.
Teknisk panel placeras på upphöjd plattform bakom domarna. Plattformens golv ska vara ca 1 m ovanför domarpanelens golv. För bredden ska 80 cm per person beräknas. Det kan vara upp till 5 personer i tekniska panelen, dvs totalt 4 meter i bredd. Om speaker, musik och mixerbord är placerade på samma plattform krävs ytterligare utrymme. Plattformen ska vara försedd med ett skydd så att stolarna inte kan glida av plattformen.
Utrymme för videokamera och videofilmare ska finnas utmed samma rinksida och i anslutning till domarpanelen.
El ska finnas framdraget till domarpodiets mitt på två separata säkringar för tävlingsutrustning samt för extra värme såsom fläkt.
Synkro
Placeringen av domare och teknisk panel ska vara på lämplig långsida av rinken. Totalt djup från sargen för domarpodium och plattform för teknisk panel: ca 7 m exkl ev räcken etc.
Exempel på placering av domarpanel med 6 domare och teknisk panel (Synkro)
Mellanrum mellan poängdomarna: ca 2 meter.
Domarbord: Djup minst 40 cm, max 60 cm. Bredd ca 80 cm. Höjd ca 70 cm. Domarpodiet byggs upp ca 2 m från sargen och ska vara ca 1,3 m högt. Ställbara kontorsstolar ska placeras bakom varje bord. Domarpodiet ska vara försedd med ett skydd så att stolarna inte kan glida av. Domarpodiets längd varierar beroende på antalet poängdomare. En extra stol till tidtagaren ska finnas bakom skiljedomaren.
Teknisk panel placeras på upphöjd plattform bakom domarna. Plattformens golv ska vara ca 1 m ovanför domarpanelens golv. För bredden ska 80 cm per person beräknas. Det kan vara upp till 5 personer i tekniska panelen, dvs totalt 4 meter i bredd. Om speaker, musik och mixerbord är placerade på samma plattform krävs ytterligare utrymme. Plattformen ska vara försedd med ett skydd så att stolarna inte kan glida av plattformen.
Utrymme för videokamera och videofilmare ska finnas utmed samma rinksida och i anslutning till domarpanelen.
El ska finnas framdraget till domarpodiets mitt på två separata säkringar för tävlingsutrustning samt för extra värme såsom fläkt.
Assistent till skiljedomare placeras vid isen där lagen kliver på.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Tävlingar genomförs på bana med standardmått 30 x 60 m. Vid större arrangemang
behövs ytterligare isyta i anslutning till tävlingsarenan för träning och uppvärmning.
En mindre isyta i anslutning till isytan med standardmått är att önskvärt då både skridskoskoleverksamheten och viss momentträning kan förekomma på denna yta.
De kan vara cirkulära, 4-,6- eller 8-kantiga eller kan ha annan fri form dock med minsta tvärmåttet omkring 25 m.
Vid paråkning krävs en takhöjd på minst 7 m.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Tävlingsbana: max 30 m x 60 m, min 26 m x 56 m.
Markeringar m m
Det finns inga krav på markeringar på isen. Det ska finnas sargportar på båda långsidorna och dubbla sargportar på ena långsidan.
Om det finns plexiglas och/eller nät ovanför sargen bör det vara konstruerat så att det enkelt går att montera/nedmontera. Om det finns bås intill sargen är det en fördel om dessa är konstruerade så att det enkelt går att montera/nedmontera.
Resultatredovisning
Tidtagarur med sekundprecision och tydliga minutangivelser upp till 10 min ska finnas. Fast anslutning för videosignal alt VGA bör finnas i närheten av domarpanelens placering.
För en fullgod slutredovisning är det önskvärt att ishallen är utrustad med något av
följande:
- Videoskärm
- PC-kanon med filmduk (min 4 x 3 m)
Belysning
Förutom ”normal” standard krävs
- Belysningen ska kunna tändas och släckas utan uppvärmningstider eller motsvarande fördröjningar.
- Tilläggsljus ska kunna anordnas i form av effektbelysnings såsom spotlights som följer åkarna.
- Belysningen ska kunna manövreras från speaker- och musikplacering.
- Säkerhetsbelysning 5 % under minst 30 sekunder.
- Skuggbildning intill sargernas insidor skall undvikas.
Se även det allmänna avnittet om belysning.
Ljud
Musik-/ljudanläggning med möjlighet för uppspelning av CD-skivor samt från dator och mobiltelefon ska finnas. Musikanläggningen ska kunna manövreras från den plats där speaker och musikansvarig finns vid tävlingar, samt kunna manövreras från isytan under träning.
Efterklangstid <1.5 sek, bör om möjligt vara kortare vid musikåtergivning under tävling. Efterklangstider bör mätas när det finns publik i ishallen.
Högtalare ska vara placerade centralt över isytan och/eller med många högtalare spridda över lokalen så att musiken hörs överallt samtidigt. Varje högtalare ska endast täcka ett avgränsat område och inte interferera med andra. Högtalarna bör vara riktade såväl mot isen som mot läktarna.
Störande ljud – främst från fläktar och belysningsarmatur får inte överstiga 30–40 dB(A).
Infraljud och ljud med frekvenser under 100 Hz kan medföra brus och andra störningar
i ljudanläggningar. Varistorreglage t ex till belysning kan också störa.
Högtalare för meddelande bör finnas i alla utrymmen för publik och i omklädningsrum för tävlande, dock får meddelandeutrop ej gå ut i tävlingsarenan under pågående tävling.
Temperatur och iskvalitet
I ishallen bör rumstemperaturen vara som lägst 7 grader Celsius vid träning och 10 grader Celsius vid tävling. Rumstemperaturen är en viktig faktor för att minimera skaderisken för utövaren. En halltemperatur enligt ovan skapar även förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för såväl tränare som domare.
Uppvärmningsytor bör vara minst 20 grader Celsius. Den ideala istemperaturen för konståkning är -4 till -5 grader Celsius. Temperaturen på vattnet vid spolningar bör inte understiga 50 grader Celsius och inte överstiga 55 grader Celsius. Det ideala isdjupet är 3,8–4,4 centimeter.
Övriga önskemål
Fallskydd/Hoppsele
Ishallens takkonstruktion bör vara så konstruerad att det finns bärighet och möjlighet att montera en s k hoppsele (även kallat fallskydd). Önskvärt är att fallskyddet ska monteras på en rundbana i taket som gör det möjligt att utnyttja hela isen med en sele fastspänd på åkaren. Selen underlättar väsentligt för konståkare att utföra hopp i träningsmiljö. Likaså är den ett utmärkt hjälpmedel vid verksamhet för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.
Uppvärmningsytor
Gällande uppvärmningsytor är önskemålet att dessa ska vara utrustade med mjukt underlag, mattor, motionscyklar, speglar, musikanläggning. Tänk på att musik ska kunna spelas utan ekoåtergivning och ej höras i tävlingsarenan.
Uppvärmningsytor
Uppvärmningsytor, min | Takhöjd, min | Rumstemperatur, min | |
---|---|---|---|
Singel/par/isdans | 25 m² | 7 m | 20° |
Synkro | 50 m² | 7 m | 20° |
Omklädningsrum och förråd
Omklädningsrum vid träning
Omklädningsrum bör finnas med låsbar förvaring. Det är viktigt att tänka på att det finns lufttillströmning vid eventuella skåp för åkarnas skridskor, det finns risk för att de möglar om de ligger i vanliga skåp.
Omklädningsrum vid tävling
Det är viktigt att det finns speglar i omklädningsrummen och toaletter och duschar bör finnas i direkt anslutning till varje omklädningsrum.
För Singel/par/isdans behövs minst 2 omklädningsrum/isyta. För Synkro behövs minst
5 omklädningsrum/isyta.
Förråd vid träning
Förråd med fullgod ventilation bör finnas och dessa bör rymma bland annat:
- Skridskoskoleredskap/utrustning
- Träningsredskap
- Kläder/skridskor
- Uppvisningskläder etc.
Förråd vid tävling
Vid tävling bör det finnas möjlighet att i ett låst utrymme förvara teknisk utrustning
inför, under och efter tävling. Gäller ej stjärntävling.
Krocket
Krocket är ett sällskapsspel där det gäller att med träklubbor driva träklot genom portar samt förbi och mot pålar i en viss i förväg bestämd ordning.
Tävlingsspel bedrivs på en horisontell gräsplan med tätt kortklippt gräs.
Mått och markeringar
Alla mått i meter.
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd | Längd |
---|---|
14,0 | 24,0 |
Plan kan ha andra mått men bör helst ha samma proportioner d v s 1:1,7.
Spelet kan även bedrivas på en yta med fri form i svagt kuperad terräng där några få
hinder såsom buskar och träd får förekomma.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Bankrocket
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd | Längd |
---|---|
14,0 | 24,0 |
Fältkrocket
Fältkrocket spelas på planer med fri form utan krav på plan, horisontell mark. Spelytans
storlek är vanligen 50x80 m.
Markeringar
- Planens linjer markeras med kritstreck.
Linjebredd minst 0,01.
Eventuellt används snören, plastband eller liknande.
Landhockey
Landhockey är en idrott som spelas med klubba och boll på konstgräs (eller naturgräs av mycket hög kvalitet).
Spelet sker på en plan som är något mindre än en fotbollsplan. Lagen består av 11 spelare och 5 avbytare. Matchtiden är 2x35 minuter med 5–10 minuters halvtidspaus.
Vid tävling kan funktionärer förekomma
2 domare som bevakar var sin planhalva och en långsida
1–2 matchsekreterare
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | |
---|---|---|---|---|
Internationella och nationella matcher | 57,0 | 55,0 | 96,0 | 91,4 |
Regelmått (i tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | |
---|---|---|---|---|
Internationella och nationella matcher | 55,0 | 91,4 |
I internationella och nationella matcher skall målet invändigt vara 3,66 brett och 2,14 högt enligt nedanstående figur. Maskvidd max 0,045. 0,46 höga skivor som ersätter nät närmast mark såväl baktill som på sidorna ska ha mörk färg på insidorna. Vid övriga tävlingar och vid träning kan bandymål med måtten 3,50 brett och 2,10 högt användas.
Stolpar till hörnflaggor i planens ytterhörn och flaggstolpar vid mittlinjen skall ha höjden 1,2–1,5. De får inte utgöra fara för spelare och skall vara böjliga vid marken om de är stela. Flaggor får inte vara större än 0,3 i höjd eller bredd.
Markeringar
Linjebredd 0,05. Linjefärg gul.
Resultatmarkering
- Matchur 2x35 min
- 2+2 siffror
Landhockey: Indoor Hockey
Indoor Hockey är en idrott som spelas med klubba och boll inomhus. Vanligen spelas
Indoor Hockey på en handbollsplan varvid dess frikastlinje utgör målgårdslinje och
långsidorna förses med 0,1 m hög sarg. Se även måttbladet för handboll.
Lagen består då av 6 spelare och 6 avbytare. Matchtiden är 2x25 minuter med 5 minuters halvtidspaus.
Vid tävling kan funktionärer förekomma
2 domare som bevakar var sin planhalva och en långsida
1–2 matchsekreterare
Mått och markeringar
Alla mått i meter.
Lämpliga mått
Bredd A min | Bredd B | Längd C | Längd D | Höjd min | |
---|---|---|---|---|---|
Internationella och nationella matcher | 22* | 20 | 43 | 40 | 7 |
*=Vid nybyggnad 23
Regelmått (i tävlingsregler föreskrivna mått)
Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Höjd min | |
---|---|---|---|---|---|
Internationella och nationella matcher | min 18 max 22 | min 36 max 40 |
I internationella och nationella matcher skall målet invändigt vara 3,00 brett och 2,00 högt enligt figur på sidan 8. Maskvidd max 0,045. 0,46 höga skivor som ersätter nät närmast mark såväl baktill som på sidorna ska ha mörk färg på insidorna. Vid övriga tävlingar och vid träning kan handbollsmål med måtten 3,00 brett och 2,00 högt användas.
Sargar längs långsidorna skall ha måtten 0,1x0,1, delade i 4 m långa element, varvid 2x10 st erfordras. Se figur.
Markeringar
Linjebredd 0,05. Linjefärg gul.
Resultatmarkering
- Matchur 2x25 min
- 2+2 siffror
I sporthallar där flera idrotter ska utövas bör linjerna målas i följande ordning
- Badminton (överst, målas sist)
- Tennis
- Basketboll
- Volleyboll
- Handboll och Indoor Hockey
- Volleybollövningsplaner
- Basketövningsplaner
- Innebandy
Korsande linjer med olika färger måste accepteras men inte linjer som täcker varandra på annat sätt. Sådan övertäckning kan elimineras genom att hela banor förskjuts mer än en linjebredd åt något håll. Dessa förskjutningar bör planeras vid inmätning av fundament för nät och mål. För att behålla gemensam centrumlinje kan banor för basket, handboll och innebandy ändras något. Exempelvis kan handbollsplan förlängas 0,1 m för att undvika övertäckning mellan målgårdslinjen och basketbanans kortsidlinje. Banor för spel över nät – badminton, tennis, volleyboll – får inte ändras och inte heller målgårdar och strafflinjer i förhållande till mål eller korgar.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System).
Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som t ex ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer
eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna
uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | Handboll och Indoor Hockey | |
---|---|---|---|
gula | |||
Svarthet | 10-30 | 30-60 | 00-10 |
Kulörhet | < 40 | < 40 | 70-80 |
Kulörton | Valfri | Valfri | Y-Y20R |
Ljusreflektans | > 40 %, helst > 50% | < 40 %, helst 30 % | |
Glans | < 20 |
Lyftsporter: Styrkelyft
Styrkelyft är en inomhusidrott som bedrivs både individuellt och i lag med grenarna
styrkelyft med knäböj, bänkpress och marklyft. Dessutom tävlas också i enbart bänkpress. Tävling sker i olika viktklasser.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 tävlingsledare
1 tävlingssekreterare
3 domare
2–5 skivpåsättare
1 speaker
1 tidtagare
Vid vissa tävlingar finns det en jury bestående av 2–5 IT-domare
Funktionärernas placering
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Minimimått | A | B | Fri höjd |
---|---|---|---|
Internationella och nationella tävlingar | 3,5 | 2,5 | 3,0 |
Regelmått (i tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Internationella och nationella tävlingar | B |
---|---|
Vid styrkelyft | min 2,5 max 4,0 |
Markeringar
Resultatmarkering som regleras från tävlingssekretariatet:
- 3 vita och 3 röda lampor
- 2x2+4 siffror
- Nedräkningsur (återstående försökstid), 1–4 minuter.
Även tidur som täcker in 20 minuters paus mellan delgrenarna. - Resultattavla
Lyftsporter: Tyngdlyftning
Tyngdlyftning är en inomhusidrott som bedrivs individuellt med grenarna ryck och stöt. De tävlande indelas i 8 viktklasser för herrar och 7 för damer.
Vid tävling skall följande funktionärer förekomma
1 tävlingsledare
1 tävlingssekreterare
3 domare
2 skivpåsättare
1 speaker
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Minimimått | A | B | C | D | Höjd |
---|---|---|---|---|---|
Internationella och nationella tävlingar | 5,0 | 4,0 | 0,95 | 1,0 | 3,0 |
Enbart träning | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
Gummimattorna ska vara försänkta och i samma nivå som lyftplan. Tävlingar med publik anordnas normalt på podium i sporthall.
Regelmått (i tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
B | C | D | |
---|---|---|---|
Internationella och nationella tävlingar | 4,0 | 0,95 | 1,0 |
Markeringar
Resultatmarkering som regleras från tävlingssekretariatet:
- 3 vita och 3 röda lampor
- 2x2+4 siffror
- Nedräkningsur (återstående försökstid), 1 resp. 2 minuter
Motorcykelsporter: Backe
En backtävling är en hastighetstävling där en motorcykel i taget körs på tid uppför en backe med varierande lutning.
Övriga faktorer är desamma som i motocross.
Motorcykelsporter: Dragracing
Dragracing är en motorsport där två motorcyklar tävlar mot varandra på en rak bana som mäter 402,33 m (1/4 engelsk mile). På en del banor som är kortare byggda tävlar man på distansen 201 m (1/8 engelsk mile). Tid och hastighetsmätning sker med fotoceller och datorer.
Fordon med besättning
Motorcykel med förare. Det finns ett flertal mc-klasser. Dragracing körs även med snöskotrar antingen på snö, asfalt eller på gräs. Det finns ett flertal snöskoterklasser inom Dragracing (se även under rubriken Snöskoter längre fram).
Formaliteter
Tävlingslicenser krävs för alla tävlande. Oregistrerade och registrerade fordon.
Bana
Körs vanligen på fasta motorsport/dragracinganläggningar eller på avlysta flygfält samt att man avlyser allmänna gator i industriområden.
Alla övriga faktorer är desamma som för racing.
Motorcykelsporter: Enduro
Enduro hette tidigare ”Tillförlitlighet”.
Enduro är spanska och betyder uthållighet. Enduro Typ 1 körs med transportsträckor på allmänna vägar och specialsträckor i terräng och på mindre vägar och stigar som är avlysta från annan trafik. Exempel på enduro är Novemberkåsan.
Enduro Typ 2 avser tävling utan tidskontroller, vanligen varvlopp, som körs ett eller flera varv på en sluten bana med start ave en eller flera förare samtidigt. Tävlingen genomförs inom ett begränsat tävlingsområde, som ska vara helt avskilt från annan trafik.
Fordon med besättning
Motorcykel med förare som även är mekaniker.
Formaliteter
Tävlingslicenser krävs för alla tävlande. Fordon ska vara registrerat och godkänt för körning på allmän väg (Typ 1). För tävlingar gällande tävlingsformen Typ 2 behöver fordonet ej vara registrerat.
Bana
Terräng, vägar och stigar. Tillstånd regleras av länsstyrelserna. Specialsträckor på vägar ska återställas i ursprungligt skick efter tävling om inte annat avtalas.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Publikens säkerhet ska tillgodoses genom arrangörens försorg genom information,
avspärrningar och bevakning.
Beredskapsplan ska finnas att delges polis och ambulans. Rekommenderas även att det finns ett för sjuktransport lämpat fordon samt sjukvårdspersonal med erfoderlig sjukvårdsutrustning på plats.
Byggnader m m vid start och mål
- Besiktningslokal
- Parkeringsytor för tävlande, funktionärer och publik
- Lokaler för sekretariat och servering
- Rum för resultaträkning
- Rum för radiosamband
- Utrymmen för personlig hygien och toaletter.
Lokaler kan ofta anordnas genom kombinationen skola- bensinstation eller verkstadslokal.
Funktionärer
- tävlingsledning
- tävlingsfunktionärer för tidtagning och radiosamband m m
- bevakningspersonal m m
- miljöchef
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Motorcyklarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna.
Skyltning, vägvisning, information, reklam
Skyltar ska anvisa parkeringsplatser för publik.
Berörda längs avlysta vägar ska informeras om avlysningstider m m.
Motorcykelsporter: Minimoto
Minimoto är hastighetstävling med mini-motorcykel på bana med asfaltbeläggning, oftast gokartbanor. Start sker samtidigt för deltagare i ett heat och den som är först över mållinjen efter ett visst antal banvarv har vunnit.
Fordon med besättning
Mini-motorcykel, solomaskin med förare, tävlar i olika klasser indelade efter motorstorlek.
Formaliteter m m
Tävlingslicens krävs för alla deltagare. Minimiålder är 9 år.
Bana
Sluten bana med asfalt, oftast gokart-bana. Kontakta Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet för information om godkända Minimotobanor i Sverige.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap för publikens och de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. Avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m. Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer runt banan.
Byggnader
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik och tävlande
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukrum
Funktionärer
Tävlingsledning, sekretariat, tidtagning, säkerhetsansvariga m fl samt personal för sjukvård, banskötsel, servering, biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Media
Eventuellt pressrum
Ljudfrågor
Tävlingscyklarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna, och enligt banas respektive miljökrav.
Skyltning
Tydlig vägvisning för publik.
Motorcykelsporter: Motocross och enklare isbana
Motorcross, som tidigare hette ”scramble”, är en hastighetstävling med motorcykel på bana.
Isbanetävling, s k ”enklare isbana”, bedrivs på sjöis.
Fordon med besättning
Solo- eller Quadmaskin med förare eller sidvagnsekipage med förare och passagerare.
Formaliteter
Tävlingslicenser krävs för alla tävlande. Oregistrerade fordon. Minimiålder för barnverksamhet är 5 år, 10 år för ungdomsverksamhet.
Bana
Sluten kuperad bana med slingor på grusunderlag, längd 1 000–1 750 m.
Utrymme för bana, depå, publik, parkering och tävlingsledning m m 15–20 ha.
Isbana i slingor, längd 300–1 500 m, bredd minst 10 m för solomotorcyklar och minst 15 m för sidvagnsekipage.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap ska finnas för de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. För publikens säkerhet ska det finnas avåkningsskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m.
Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer ska finnas runt banan.
Parkeringsplatser får inte anordnas på sjöis.
Byggnader m m.
- Speakertorn
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik och tävlande
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukrum
Vid isbana används mobila enheter på eller i anslutning till isen.
Funktionärer
Förutom tävlingsledning och personal med ansvar för information och säkerhet, sjukvård och bärgning m m ska det finnas personal för biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Fordonets ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna.
Skyltning
Tydlig vägvisning för publik.
Motorcykelsporter: Roadracing
Roadracing är hastighetstävling med motorcykel på bana med asfaltbeläggning. Start sker samtidigt för deltagare i ett heat och den som är först över mållinjen efter ett visst antal banvarv har vunnit.
Fordon med besättning
Motorcykel, solomaskin med förare, tävlar i olika klasser indelade efter motorstorlek. Det finns många olika klasser i modern och Classic Roadracing.
Sidvagnekipage tävlar med förare och en sidvagnspassagerare, s k burkslav.
Formaliteter m m
Tävlingslicens krävs för alla deltagare. Minimiålder för Juniorklassen är 13 år.
Bana
Sluten bana med asfalt. Kontakta Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet för information om godkända Roadracingbanor i Sverige.
Oftast används stora motorsportanläggningar såsom Mantorp park och Knutstorp.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Beredskap för publikens och de tävlandes säkerhet runt banan med säkerhets- och sjukvårdspersonal, beredskapsfordon m m. Avåkningskydd, stängsel mot publik, avåkningszoner m m.
Posteringar med tävlings- och säkerhetsfunktionärer runt banan.
Byggnader
- Speakertorn
- Sekretariat
- Servering, kiosker
- Toaletter för publik och tävlande
- Förråd för banutrustning och verktyg för banskötsel
- Sjukrum
Funktionärer
Tävlingsledning, sekretariat, tidtagning, speaker, säkerhetsansvariga m fl samt personal för sjukvård, banskötsel, servering, biljettförsäljning, parkeringsplatser, bevakning m m.
Massmedia
Pressrum rekommenderas.
Ljudfrågor
Tävlingscyklarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna och enligt banans respektive miljökrav.
Skyltning
Tydlig vägvisning för publik.
Motorcykelsporter: Snöskoter
Grenar
De olika tävlingsformerna är dragracing, som innebär körning på rakbanor, cross med bana i kuperad terräng samt enduro. Tävlingar körs även i backe.
Fordon
Snöskotern är ett bandfordon som drivs av en motor med s k variatordrift, en slags automatutväxling. Tävling sker med förare och fordon utan passagerare.
Formaliteter
Alla deltagare måste ha förarlicens.
Banor
Dragracing på is, gräs, asfalt och snöunderlag, längd max 201,17 m och på gräs, längd max 152,4 m. Banbredden ska vara minst 8 meter. Istjockleken ska vara minst 0,15 m på sjöis.
Crossbanan ska ha höger- och vänsterkurvor i kuperad terräng med minsta bredd av 5 m för vissa nationella tävlingar och 8 m för SM och internationella tävlingar. Ytan ska bestå av hårt packad snö.
Enduro körs på tid på markerad tävlingssträcka av viss svårighetsgrad.
Tillstånd regleras av länsstyrelserna.
Säkerhet
Utrustning, säkerhets- och miljöaspekter, skyltning m m kan för dragracing jämföras med roadracing, för cross och backe med motocross och för långlopp med bilrally eller enduro.
Funktionärer
- tävlingsledning
- tävlingsfunktionärer för tidtagning och radiosamband m m
- bevakningspersonal m m
Motorcykelsporter: Speedway och isracing
Speedway körs med speciella motorcyklar på rundbana. Ett lag består av 3–7 förare inklusive reserver vid VM.
En lagtävling genomförs vanligen i 14–20 heat med 4 förare som kör 4 varv i varje heat. Individuella tävlingar körs med 16 förare i 20 heat. En tävling tar cirka 2 timmar.
Banans ytskikt får ej innehålla material med kornstorlek över 7 mm.
Depå bör ha minst 150 m2 stort utrymme under tak och ha vindskydd för motorcyklar, förare och mekaniker.
Ungdomsspeedway får man tävla i från det år man fyller 11 år. För seniorcyklar från det år man fyller 16 år.
Isracing körs som speedway men på is med 28 mm långa sylvassa nabbar i däcken.
Vid tävling förekommer följande funktionärer
- 1 tävlingsledare
- 1 domare
- 1 registrator
- 1 tidtagare
- 1 speaker
- 1 starter
- 1 depåchef
- 1 besiktningschef
- 1 miljöansvarig
Funktionärer för kontroll och skötsel av banan, säkerhetsanordningar, flaggvakter samt katastrofutrustning m m.
Sjukvårdspersonal måste finnas finnas vid varje tävling.
Belysning
Det är önskvärt att enbart tävlingsbanan är upplyst under pågående heat.
Belysningsstolpar eller master placeras minst 3 m utanför banans skyddsstaket.
Se f ö allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Alla mått i meter.
Lämpliga mått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Omkrets | Bredd A | Längd B | Delmått C | Delmått D | Delmått E | Delmått G | Delmått R | Delmått R1 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nationella och internationella tävlingar | 300,0 | 80,0 | 152,1 | 10,0 | 15,0 | 62,1 | 5,0 | 27,0 | 37,0 |
85 cc speedway | 157,5 | 55,5 | 82,5 | 8,0 | 10,0 | 23,0 | 2,0 | 13,0 | 22,0 |
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Omkrets | C | D | E ca | G | R | |
---|---|---|---|---|---|---|
Nationella tävlingar, Internationella tävlingar (min 285) | 285 | 10 | 15 | 56 | 5 | 25-27 |
300 | 10 | 15 | 61 | 5 | 27-30 | |
325 | 10 | 15 | 67 | 5 | 29-32 | |
350 | 10 | 15 | 70 | 5 | 32-35 | |
375 | 10 | 17 | 76 | 7 | 34-37 | |
400 | 10 | 17 | 81 | 7 | 36-40 | |
Ungdomsspeedway (85 cc) | 120-180 | 8 | 10-15 | 19-50 | 2-7 | 12-15 |
Banlängden mäts 1,0 från innerkant. Innersargens höjd högst 50 mm. Signaler till förarna ska ske med ljussignaler eller flaggor. Startgrind med elektrisk utlösning, alternativt grönt ljus för start. Rött ljus eller röd flagga för stopp. Stoppsignaler ska vara minst 6
till antalet. Stopp- och startlampa ska placeras 1,5 över banan och utslutningslampor 3,0 över banan och i övrigt enligt ritning. Skyddstaket ska vara av fjädrande nätkonstruktion och minst 1,2 högt samt ha en minst 0,3 hög avbärare längst ned.
Skyddsräcke ska finnas på ett avstånd av minst 3,0 utanför staket. Staket och räcke ska skydda åskådare. Staketet ska utformas så att det minskar risk för skador på åkande som ev kolliderar med staketet.
Markeringar
Linjer 0,05 breda
Linjefärg vit
En startgrind som består av 3 band, det understa på en höjd av 0,53 från banytan
(vid 80 cc, 0,47), placeras över startlinjen.
Startområdet skall uppdelas i 4 lika stora fält, antingen genom markering på startgrinden medelst 3 band, vertikalt knutna mellan de horisontella banden eller genom markering på banan med 3 kritlinjer 1,0 bakåt från startlinjen.
Motorcykelsporter: Supermoto
Supermoto är en hastighetsgren för motorcyklar som genomförs på en sluten bana med som kan innehålla ett eller flera hopp. Denna bana kan bestå av underlag av såväl asfalt/betong som naturmaterial (jord/sand/grus).
Fordon med besättning
Solomaskin med förare.
Formaliteter
Tävlingslicenser krävs för alla tävlande.
Bana
Banans längd ska vara mellan 500-3000 meter. Banans underlag bör vara 70–80% asfalt och 20-30% naturmaterial. Som natur material räknas jord, grus etc. Vid övergången från naturmaterial till asfalt får inte en hög kant bildas. Banans bredd får inte understiga 6 meter. Minsta frigångshöjd under broar etc. är 3 meter.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Publikens säkerhet ska tillgodoses genom arrangörens försorg genom information, avspärrningar och bevakning. Beredskapsplan ska finnas att delges polis och ambulans.
Byggnader m m vid start och mål
- Besiktningslokal
- Parkeringsytor för tävlande, funktionärer och publik
- Lokaler för sekretariat och servering
- Rum för resultaträkning
- Rum för radiosamband
- Utrymmen för personlig hygien och toaletter
Funktionärer
- tävlingsledning
- tävlingsfunktionärer
- bevakningspersonal m m.
Massmedia
Pressrum.
Ljudfrågor
Motorcyklarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna.
Skyltning, vägvisning, information, reklam
Skyltar ska anvisa parkeringsplatser för publik.
Motorcykelsporter: Trial
Trial körs med motorcykel i terräng, där markerade tävlingssträckor på 15–50 m övervakas av funktionärer. En markerad sträcka kallas sektion och en tävlingsbana kan bestå av 20–32 sektioner med transportsträckor emellan.
När föraren studerat sektionen till fots, gör han ett försök (”trial” på engelska) att köra sektionen utan att ta stöd med fötterna i marken. Den förare som får minst antal ”fotningar” vinner.
Fordon med besättning
Solomaskin med förare eller sidvagnsekipage med förare och passagerare.
Formaliteter
Tävlingslicenser krävs för alla tävlande.
Bana
Terrängbana med total längd över 10 km och med transportsträckor på stigar och vägar samt specialsträckor, s k sektioner, i terräng.
Tillstånd regleras av länsstyrelserna.
Säkerhet
Tävlande ska ha föreskriven säkerhetsutrustning dels personlig, dels på fordonet.
Publikens säkerhet ska tillgodoses genom arrangörens försorg genom information, avspärrningar och bevakning.
Beredskapsplan ska finnas att delges polis och ambulans.
Byggnader m m vid start och mål
- Besiktningslokal
- Parkeringsytor för tävlande, funktionärer och publik
- Lokaler för sekretariat och servering
- Rum för resultaträkning
- Rum för radiosamband
- Utrymmen för personlig hygien och toaletter
Tillfredsställande lokaler kan ofta anordnas genom kombinationen skola- och bensinstation eller verkstadslokal.
Funktionärer
- tävlingsledning
- tävlingsfunktionärer för kontroll vid bansektioner och radiosamband m m
- bevakningspersonal m m.
Massmedia
Pressrum rekommenderas.
Ljudfrågor
Motorcyklarnas ljudnivå regleras i tävlingsbestämmelserna samt banans respektive miljökrav.
Skyltning, vägvisning, information, reklam
Skyltar ska anvisa parkeringsplatser för publik.
Paraidrott – idrott för personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning kan vanligen bedriva idrott i lokaler och anläggningar för idrott utan att de kompletteras för idrottarens behov.
Tillgängligheten till byggnader och anläggningar måste givetvis vara anpassad för
personer med funktionshinder enligt krav som gäller offentliga byggnader och
anläggningar.
Exempel på idrotter som inte behöver anpassning av lokaler och anläggningar
Boccia och Boule
Bordtennis
Bowling
Bågskytte
Rullstolsbasket
Rullstolsdans
Simning
Skidor, utförsåkning
Skytte, inomhus
Skytte, utomhus
Tyngdlyftning
För vissa idrotter behövs kompletteringar av anläggningarna för att
personer med funktionshinder ska kunna bedriva idrott. Exempel:
Friidrott
Goalboll
Mattcurling
Kälkhockey (som bedrivs på ishockeyplaner)
Ridning
Skidskytte och skidsport, längdåkning
Varpa
För de flesta på denna sida uppräknade idrotter finns måttblad som beskriver de regler som gäller anläggningarnas mått mm.
På följande sidor beskrivs sådana kompletteringar av anläggningar som behövs för att paraidrott ska kunna bedrivas.
Alla mått i meter.
Friidrott
Se friidrott allmänt
friidrott, tävlingscentral, resultatmätning
friidrott, löpning
friidrott, hopp
friidrott, kast
Kompletteringar för personer med funktionsnedsättning
- När kast sker från tävlande i rullstol ska rullstolen kunna spännas fast med spännband. Spännbanden ska kunna förankras. Detta kan göras t ex
- i öglor svetsade på sidan av 16 mm rundstål som drivs ned i marken.
Antal: 4–6 st per kastställe, längd cirka 0,3 m (se bild nedan) - i fyrkantsprofiler 30x30 mm av stål som fästes antingen i kastringen om den är
förankrad, eller i markförankringar av 16 mm rundstål. Fyrkantsprofilerna kan
ha påsvetsade byglar eller öglor på 0,2–0,3 m inbördes avstånd.
- i öglor svetsade på sidan av 16 mm rundstål som drivs ned i marken.
Förankringen ska finnas i första hand framför och bakom kastplatsen, helst runt om rullstolen så att kastaren kan välja olika fästpunkter för spännbanden.
Goalboll
Goalboll för personer med synskada spelas inomhus på en bana med måtten 9x18 m med en tung boll som har inbyggd bjällra så att det hörs var den befinner sig. Alla spelare ska bära ögonbindel under hela matchtiden. Banan har de flesta linjerna gemensamt med volleyboll. Spelet går ut på att göra mål. Målet är lika brett som banan, 9 m och 1,3 m högt. De två lag som spelar utgörs vardera av 3 spelare och 3 avbytare. En match är uppdelad i två halvlekar om 7 minuter effektiv tid med 3 minuter paus emellan.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
1 Huvuddomare
2 Tävlingsdomare
4 Måldomare
1 Protokollförare
1 Tidtagare
Färger
Färger anges här enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System).
Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Exempel: 3050 – Y30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30% rött i gulröd kulör
Lämpliga färger
Golv | Väggar | |
---|---|---|
Svarthet | 10-30 | 30-60 |
Kulörhet | < 40 | < 40 |
Kulörton | Valfri | Valfri |
Ljusreflektans | > 40%, helst > 50% | < 40%, helst 30% |
Glans | < 20 |
Linjer på golv
Svarthet och kulörhet bör vardera avvika minst 20% från golvets svarthet respektive kulörhet. Båda avvikelserna ska gå i samma riktning, dvs mot vitt och mindre mättad kulör eller tvärt om.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Lämpliga mått
Spelhall med måtten 18x36 (tennishall) kan användas vid träning.
Se f.ö. regelmått.
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått)
Se detaljmått
Fri höjd min 5,0
Markeringar
Linjebredd 0,05
Linjefärg är valfri men ska avvika från underlagets färg.
Linjer som inte finns målade på golvet kan tejpas. Spelarnas orienteringslinjer tejpas
alltid. Under orienteringslinjernas tejp placeras snören eller linor med 4–6 mm diameter så att linjerna kan kännas vid beröring.
Resultatmarkering
- 2 x 2 siffror
- Normaltidur
Mattcurling
Mattcurling spelas individuellt eller i lag på nålfiltmatta 2,8x14 m utlagd på ett plant golv.
För juniorer används en matta som är 2,0x10,0 m.
Stenar
Till spelet hör 6 st curlingstenar som har vikten 4,2 kg +/- 0,1 kg. I ett spel ingår 3 vit/gula och 3 röd/blå stenar vars färgmärkning är på stenens överdel.
Juniorstenar har vikten 3,0 kg +/– 0,1 kg.
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Mått och markeringar
Markeringar
Linjebredd 0,03.
Linjefärg vit på mörk matta.
Färger enligt NCS-systemet: Vit färg 0500
Alla mått i meter.
Detaljmått
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Kälkhockey
Kälkhockey spelas på ishockeyplaner. Önskemål för anpassning av planen är:
- Sargen i avbytarbås och utvisningsbås byts till plexiglas så att spelarna kan följa spelet från båsen.
- Tröskeln till båsen tas bort för att undvika nivåskillnad mellan bås och is.
- En speciell plast läggs på golvet i båsen som gör det möjligt att åka kälke i båset.
Vid större turneringar läggs denna plast hela vägen ut till omklädningsrummen.
Mer detaljerad information om kälkhockey finns i Internationella Paraolympiska
Kommitténs regelhäfte: https://www.paralympic.org/ice-hockey/rules
Ridning
Hjälp med uppsittning på häst behövs. Det kan ske från bryggor eller ramper med höjder vanligen mellan 0,5 och 0,9 m som anpassas till ryttare och hästar. Se separata måttblad för ridsport.
Skidskytte och skidsport, längdåkning
Se separata måttblad för skidsport, Längdåkning samt Skidskytte.
Spår för tävling med ledsagare. Avstånd mellan spårens mitt får variera mellan 0,9 och
1,5 m.
Höjdskillnaden mellan lägsta och högsta punkt på banan får inte vara mer än:
50 m vid 2,5 km
100 m vid 5 km
150 m vid 10 km
200 m vid 15 km
250 m vid 15 km och däröver
Varpa
Se separat måttblad.
Avstånd mellan målstickor ska i vissa tävlingsklasser vara 10 m förutom de avstånd upp till 20 m som måttbladet omfattar.
Ridsport: Allmänt
Belysning
Se allmänna avsnittet om belysning.
Om det sker ett strömavbrott under pågående verksamhet är det viktigt att på ett säkert sätt kunna avsluta aktiviteten och att ta ekipagen in i stallet. Därför är det viktigt att det finns en säkerhetsbelysning som slår på omedelbart vid ett ev. strömavbrott. Lämpligt är att minst fem procent av det ursprungliga antalet lux finns kvar, dock lägst 15 lux, samt att den håller i minst 20 min. Detsamma gäller även i stallet och väg till och från ridbanan.
Övrigt
Framridningsbana/ridhus, i samma storlek och med samma underlag som tävlingsbanan, ska finnas vid vissa nationella och internationella elittävlingar i enlighet med ridsportens tävlingsreglemente.
Vid internationell nivå och vid svensk Elitnivå av tävling ställs högre krav på övriga faciliteter i anläggningen som tex läktarkapacitet, service- och hygienutrymmen, uppstallningsmöjligheter samt yttre infrastruktur.
Parkeringen måste vara utformad så att det finns gott om plats. Vid större tävlingar behövs elplatser samt tillgång till yta för uppbyggnad av mobila boxar. Det är viktigt att man kan skilja människor och hästar vid publika event för att hålla en hög säkerhet över hela anläggningen.
Vad gäller verksamhet/tävling för funktionsnedsatta finns det mer information hos Svenska Ridsportförbundet.
Vad som också är viktigt att tänka på är att de flesta anläggningar bedriver både dressyr och hoppning samt även ridskoleverksamhet. Det är viktigt att man tittar på den verksamhet som bedrivs på respektive anläggning.
Ridsport: Dressyr
Dressyrtävling genomförs alltid på bana med storlek 20 x 60 m eller 20 x 40 m.
Vid dressyrtävlingar genomför de tävlande fastställda program som omfattar olika gångarter, riktningsförändringar, rörelser och figurer m m.
Tävlingar genomförs i olika klasser med huvudindelningen lätt – medelsvår – svår.
En dressyrtävling kan pågå en hel dag.
För utbildning förekommer lektionsridning med ridinstruktör på banan och för träning sker ridning med eller utan tränare på banan.
Vid tävling kan följande funktionärer förekomma
Vid dressyrtävling är antalet domare en, två, tre, fem eller sju till antalet beroende på nivå av tävling. Huvuddomare är alltid placerad vid position C. När tävling döms av två eller tre domare ska om möjligt en domare vara placerad på långsida. När tävling döms av fem domare är tre domare placerade på kortsida och två mitt på vardera långsida. (När sju domare dömer (mästerskap, WC final etc.) tillkommer två domare på motsatt kortsida.)
Domare bör placeras tre till fem meter från dressyrbanan vid utomhustävling och minst två meter från dressyrbanan vid inomhustävling om möjligt. För att hästar ska kunna passera utanför dressyrbanan innan start kan ytterligare utrymme krävas beroende på utformning av domarnas sittplatser. Domarnas plats bör vara placerad minst 50 cm upp från marken för bästa sikt.
Domarplatser kan placeras utanför själva manege/sarg om avstånd och sikt går att tillgodose.
Mått och markeringar, dressyr och paraddressyr
Inomhusbana
Lämpliga mått (meter)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd* A | Bredd* B | Längd* C | Längd* D | Höjd minst | |
---|---|---|---|---|---|
30 | 30 | 80 | 80 | 6 |
Förklaring: Yttermått = A*C tävlingsyta B*D
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått i meter)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Bredd* A | Bredd* B | Längd* C | Längd* D | Höjd minst | |
---|---|---|---|---|---|
Internationella tävlingar Bana A | 30 | 20 | 80 | 60 | 6 |
Nationella tävlingar Bana B | 20 | 20 | 20 | 40 | 6 |
Förklaring: Yttermått = A*C tävlingsyta B*D
Markeringar
Bokstäver på sidan om banan markeras med svart färg på ljust underlag.
Utomhusbana
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått i meter)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Internationella och nationella tävlingar | Bredd* A | Bredd* B | Längd* C | Längd* D | Delmått E | Höjd |
---|---|---|---|---|---|---|
Bana A | 30 | 20 | 100 | 60 | 20 | 6 |
Bana B | 30 | 20 | 80 | 40 | 20 | 6 |
Förklaring: Yttermått = A*C tävlingsyta B*D
Markeringar
Bokstäver på sidan om banan markeras med svart färg på ljust underlag. På staket innanför markeringar görs en markering med ett 0,01 brett streck. Färg svart.
Framridningsbana
Till tävlingsbanor ska höra en eller två plana framridningsbanor med en markyta om minst 2 400 m2.
Ridsport: Hoppning
Hästens hoppförmåga och ryttarens skicklighet prövas under olika förhållanden på hinderbana.
Tävlingar genomförs i olika klasser med huvudindelning lätt – medelsvår – svår.
En hopptävling kan pågå en hel dag beroende på antalet startande ekipage. Tiden mellan varje start kan beräknas till 2–3 minuter. Inomhus något kortare tid.
För utbildning förekommer lektionsridning med ridinstruktör på banan och för träning sker ridning med eller utan tränare på banan.
Förutom hoppning och dressyr, som har egna måttblad, förekommer inom ridsport
bl a terrängritt och fälttävlan. Manegen kan användas till utbildning och träning för alla nämnda ridsporter.
Mått och markeringar, hoppning
Lämpliga mått (meter)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Internationella och nationella tävlingar | Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Höjd minst |
---|---|---|---|---|---|
Utomhus | 70 | 70 | 100 | 100 | 6 |
Inomhus | 40 | 40 | 80 | 80 | 6 |
Förklaring: Yttermått = A*C tävlingsyta B*D
Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått i meter)
Mått-toleranser
Mått får avvika högst 5x√Lmm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelsen sker med eller utan decimaler.
Inomhus | Bredd A | Bredd B | Längd C | Längd D | Höjd minst |
---|---|---|---|---|---|
Internationella tävlingar | 30 | 30 | 70 | 70 | 6 |
Nationella tävlingar | 30 | 30 | 70 | 70 | 6 |
Förklaring: Yttermått = A*C tävlingsyta B*D
Framridningsbana
Till tävlingsbanor ska höra en eller två plana framridningsbanor med en markyta om minst 2 400 m2.
Kommunikationen mellan framridnings- och tävlingsbanorna ska vara skyddad från publik och störningsmoment.