Internationella exempel

Även i andra länder beskrivs eftervården som ett område med förbättringspotential

Den svenska diskussionen om eftervårdens utformning, utmaningar och förbättringsområden har många beröringspunkter med vad som sker i andra länder. I studier från USA lyfts bland annat utmaningar som fragmentering, otydlig ansvarsfördelning och otydlighet kring vart man vänder sig vid besvär. [16] En annan likhet är att psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning uppmärksammas allt mer. Storbritanniens nationella sjukvårdsmyndighet (National Health Service) beskriver till exempel att vården vid psykisk ohälsa i många delar av landet är ”otillräcklig eller icke-existerande” och konstaterar att detta har lett till att barn har skadats och att kvinnor tagit livet av sig. [17]

Nedan beskrivs kortfattat några exempel på hur eftervården organiserats i andra länder. Eftersom vården under och efter graviditet organiseras på olika sätt är de internationella exemplen sällan direkt överförbara till en svensk kontext. Arbetssätt och erfarenheter kan dock i vissa fall fungera som inspiration för utvecklingsarbete i Sverige.

Exempel: Storbritannien

Tio till fjorton dagar efter förlossning träffar kvinnan en barnmorska, antingen hemma eller på mottagning. Syfte är att kontrollera både kvinnans och barnets hälsa, samt att ge stöd till kvinnan den första tiden efter förlossning. [18] Cirka sex veckor efter förlossning genomförs ett eftervårdsbesök hos allmänläkare. Detta sker dock inte alltid per automatik, utan kan i vissa fall vara något kvinnan själv bokar in. Även eftervårdsbesökens innehåll kan skilja sig åt, eftersom det inte finns någon fastställd rutin, utan är upp till den enskilde läkaren. [19]

För närvarande pågår ”Better Births”, vilket är ett långsiktigt, omfattande förbättringsinitiativ för en bättre mödravård. Två av de prioriterade förbättringsområdena i arbetet omfattar vårdkontinuitet (”Continuity of carer”, där så kallad ”case-load” är en komponent) och bättre vård vid psykisk ohälsa i samband med graviditet (”Better postnatal and perinatal mental health care”). [17]

Exempel: Nederländerna

Eftervården i Nederländerna utmärker sig genom en mycket hög grad av stöd omedelbart efter förlossning. Systemet kallas kraamzorg, och bygger på att kvinnan de första åtta till tio dagarna efter förlossning får stöd av en medicinskt ansvarig barnmorska och en mödravårdsassistent.

Mödravårdsassistenten är på plats en stor del av tiden, minst ca 50 timmar (det finns möjlighet till fler timmar via en försäkring eller vid särskilt behov). Kraamzorg finansieras till största delen av kvinnans sjukförsäkring, men kvinnan betalar också en egenavgift på cirka fyra euro per timme. I mödravårdsassistentens uppgifter ingår att ge kvinnan information om tiden efter förlossning, instruera och stödja vid amning och omhändertagande av barnet, samt att genomföra enklare, medicinska kontroller som till exempel puls och blodtryck. Mödravårdsassistenten kan också hjälpa till med vissa hushållssysslor. [20]

Detta arbete sker under överinseende av en barnmorska, som besöker kvinnan ungefär varannan dag av dessa åtta till tio dagar. Under dessa besök diskuteras bland annat frågor om amning, psykisk hälsa och anknytning. Mödravårdsassistenten kan också fånga upp vissa frågor som ägnas särskild uppmärksamhet. Eventuella bristningar och stygn kontrolleras också. Efter de första åtta till tio dagarna upphör hembesöken men barnmorskan finns tillgänglig i ytterligare sex veckor efter förlossningen. Därefter genomförs ett eftervårdsbesök på barnmorskans mottagning, efter vilket ansvaret övergår till kvinnans allmänläkare. [20]

Exempel: Tyskland

I Tyskland genomförs under den första tiden efter förlossning ett antal hembesök av en barnmorska. I besöken ingår rådgivning kring barnskötsel och amning samt kontroll av barnets vikt och födointag. I den offentliga försäkringen ingår minst ett besök dagligen under de första tio dagarna. Därefter finns rätt till ytterligare 16 kontakttillfällen i upp till tolv veckor efter förlossningen, och efter det åtta kontakttillfällen till. Läkare kan förskriva ytterligare besök eller kontakt med barnmorska. [21] Om kvinnan inte klarar vardagliga sysslor och ingen annan i hushållet kan hjälpa till, ger försäkringen också rätt till hushållshjälp, Haushaltshilfe, om det finns läkarintyg. En viss ersättning för förlorad arbetsinkomst kan också utgå om närstående tar ledigt för att hjälpa till. Liksom när det gäller rätten till barnmorska, kan rätten till ersättning för Haushaltshilfe variera för kvinnor med privat sjukförsäkring. [22]

Exempel: Danmark

I Danmark genomförs ett hembesök fyra till fem dagar efter förlossning. Vid tidig hemgång (inom åtta timmar från förlossning) ringer också en barnmorska upp dagen efter. Cirka åtta veckor efter förlossning genomförs eftervårdsbesök. [23]

Exempel: Finland

I Finland träffar familjen en barnmorska eller sjuksköterska under första veckan efter förlossning. Besöket sker i hemmet eller på en mottagning. Vid detta tillfälle diskuteras själva förlossningen, kvinnans återhämtning och hälsa samt hur barnet mår. [24] Fem till tolv veckor efter förlossningen görs den så kallade efterundersökningen. Kvinnan undersöks då av hälsovårdare (en sjuksköterska specialiserad på rådgivning inom bland annat barn- och mödrahälsovård), samt eventuellt av läkare. Vid besöket kontrolleras kvinnans återhämtning efter graviditet och en gynekologisk undersökning görs för att upptäcka förlossningsskador. Det finns också möjlighet att diskutera de förändringar det innebär att få barn, samt olika preventivmetoder. Deltagande i efterundersökningen är ett krav för att kvinnan ska få föräldrapenning. [25]