Handledning i jämställdhetsanalysTill toppen

Handledning i jämställdhetsanalys


Utgivningsdatum: 2021-01-27

Stäng
Innehållsförteckning
Stäng
Ämnesord

1 Inledning, termer och begrepp

I jämställdhetsarbetet står kategorin kön i centrum. Målet är att makt och resurser ska fördelas lika mellan gruppen kvinnor och gruppen män. För att vi ska kunna upptäcka könsskillnader, krävs att vi har könsuppdelad statistik.

Men bara siffrorna säger oss inte så mycket. För att förstå om en könsskillnad också innebär ojämställdhet, behöver vi analysera statistiken. Vad beror skillnaden på? Vad får den för konsekvenser för kvinnor och män? Hur påverkar den målen för jämställdhetsarbetet? Hur ser resultatet ut om vi vidgar analysen till att omfatta olika grupper av kvinnor och män, utifrån till exempel ålder, utbildningsnivå eller födelseland?

Analys är att utreda varför saker och ting blir som de blir, till exempel varför en verksamhet inte har nått sitt resultat, eller varför resultatet har blivit olika för kvinnor och män. Analysarbetet är en viktig del i uppföljningen av verksamheten, både på en övergripande nivå och i enskilda verksamheter. Oavsett nivå finns det likheter i metodiken.

Utgångspunkten för analysen är verksamhetens uppdrag, som det uttrycks i en politisk målsättning, ett budgetmål eller ett resultatmål i en verksamhetsplan. Det som föranleder analysen är oftast en avvikelse, det vill säga att verksamheten eller organisationen inte når sitt förväntade resultat. Men det kan också handla om att göra en genomlysning av en specifik verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

För att åtgärda en avvikelse eller en omotiverad könsskillnad i en verksamhet, behöver vi förstå varför den har uppstått och vad den beror på. Vi behöver också förstå vilka konsekvenser som avvikelser eller könsskillnader kan få, liksom effekterna av tänkbara åtgärder. Innan vi vet det, kan vi inte föreslå åtgärder för att komma till rätta med utmaningen.

Jämställdhetsintegrering som strategi innebär att göra jämställdhet till en del av allt ordinarie arbete. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och beslutsfattande, i genomförande och uppföljning av verksamheten.

I uppföljningen av jämställdhetsarbetet kan vi undersöka resultat för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, men vi måste också undersöka hur det går med arbetet och processen för att integrera jämställdhetsperspektivet i styrning, ledning och verksamhet. I vilken utsträckning syns jämställdhet i policyer, riktlinjer, budget, mallar och rutiner? Har vi tillgång till könsuppdelad statistik? Går det att följa upp hur väl medarbetare följer mallar och rutiner, på olika nivåer, inom olika verksamheter?

Den här handledningen erbjuder stöd för analys av könsuppdelad statistik. Kapitel 2 och kapitel 3 beskriver stegen i ett systematiskt analysarbete och hur den könsuppdelade statistiken kan användas i analysen. Kapitel 4 beskriver ett antal konkreta exempel på genomlysning av enskilda verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Kapitel 5 ger exempel på arbete med könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys i övergripande uppföljning.

Styrsnurran för utveckling och förbättring

De välfärdstjänster som kommuner och regioner producerar, ska svara mot behoven och prioriteringarna hos olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. För att kunna arbeta effektivt med att producera tjänster, och leda den långsiktiga samhällsutvecklingen, behöver de använda styr- och ledningssystem, där planering, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder samverkar och stöder varandra. SKR:s modell Styrsnurran visar hur delarna hänger ihop.

I det första steget, planera, tydliggör politiken vad som ska uppnås genom att ta beslut om visioner och strategier. Detta förtydligas genom att sätta mål för verksamheten, men kan också uttryckas i förfrågningsunderlag eller genom avtal, där det framgår vilka resultat och effekter som ska uppnås för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, både på kort och lång sikt.

Avvikelser, både positiva och negativa, fångas upp i det andra steget genom uppföljning och analys. När vi identifierat bakomliggande orsaker kan vi också ge förslag till åtgärder, som analyseras och beslutas i det tredje steget.

Vissa åtgärder kan göras som ett internt förbättringsarbete direkt i verksamheten. Andra åtgärder kan kräva större insatser, där de förtroendevalda behöver göra prioriteringar och fatta beslut utifrån ett mer övergripande perspektiv.

Lärdomar från goda exempel kommuniceras och sprids i hela organisationen.

Diagram 1. SKR:s styrsnurra för utveckling och förbättring

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

SKR:s Styrsnurra illustrerar hur planering, uppföljning och analys, samt beslut om åtgärder samverkar för en effektiv ledning och styrning.

Utgå från er egen styrmodell

Era analyser ska förstås utgå från er egen styrmodell. Under de senaste decennierna har många kommuner och regioner använt styrmodeller från new public management (NPM), som har ett starkt fokus på mätbara mål och resultat, med tydliga kontrollfunktioner och rapportering. I dag går dock allt fler över till så kallad tillitsbaserad styrning, eller använder en kombination.

Tillitsbaserad styrning innebär att verksamhetens syften och medborgarnas behov är i fokus för styrning, kultur och arbetssätt. Varje beslutsnivå ska verka för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetarna kan, vill och vågar hjälpa medborgarna.

Att sträva efter att anpassa välfärdstjänsterna till behoven och förutsättningarna hos olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, ligger helt i linje med jämställdhetsarbetet.

Läs gärna mer om tillitsbaserad styrning, och vad som skiljer en kontrollbaserad styrning från en tillitsbaserad styrning.

1.1 Termer och begrepp för analysen

Följande termer och begrepp används ofta, men inte alltid enligt den strikta betydelse som vissa av dem har till exempel i lagstiftning.

1.1.1 Termer om kön och jämställdhet

Kön: I detta material avser vi det juridiska könet. I registerstatistik hämtas uppgiften från personnumret. Kön ska inte förväxlas med könsidentitet, som avser hur en person identifierar sig.

Könsmönster: De mönster som framträder när information, statistik, behov med mera delas upp utifrån kön.

Jämlikhet: Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Att alla människor har lika värde, oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.

Jämställdhet: Jämlikhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att “kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.”

1.1.2 Olika typer av analys och analysperspektiv

Kvantitativ jämställdhet – jämn/balanserad könsfördelning: Att det råder en jämn fördelning mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, inom alla områden i samhället, till exempel inom utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. En fördelning där båda ligger inom 40–60 procent räknas som jämn. Om det finns mer än 60 procent kvinnor/flickor i en grupp kan vi kalla gruppen kvinnodominerad, och på samma sätt om det finns mer än 60 procent män/pojkar, kan vi kalla gruppen mansdominerad.

(Enligt förarbetet till jämställdhetslagen som trädde i kraft 1980 skulle man på arbetsmarknaden sträva efter minst 40 procent av vardera kön. Målet var att förändra den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden. Detta mått har sedan dess levt kvar som ett gängse mått om när något är jämställt, men 2020 finns det säkert anledning att diskutera att ändra det gängse måttet till 50/50.)

Kvalitativ jämställdhet: Att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars, kunskaper, erfarenheter och värderingar ges samma tyngd, tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.

Jämställdhetsbudgetering (gender budgeting): Enligt Europaparlamentets definition ”ett sätt att utgå från ett jämställdhetsperspektiv i budgetförfarandet som därmed betonar analysen av politikens konsekvenser för kvinnor och män, integrerar jämställdhetsperspektivet på alla nivåer i förfarandet och som syftar till att omstrukturera intäkter och kostnader på ett sätt som främjar jämställdhet mellan könen.”

Könsperspektiv, könskonsekvensanalys: Att analysera statistik och andra uppgifter som är uppdelade utifrån kön, och beskriva situationen utifrån kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Exempel på frågor som kan ingå i analysen: Vilka konsekvenser får detta förslag, för gruppen kvinnor respektive gruppen män? För olika grupper av kvinnor respektive män?

Jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsanalys: Att analysera könsuppdelad statistik i relation till de jämställdhetspolitiska målen, eller till organisationens egna jämställdhetsmål. Exempel på frågor som kan ingå i analysen: Vilka konsekvenser får detta förslag, för fördelningen av makt och inflytande mellan olika grupper av kvinnor och män? För kvinnors och mäns möjlighet till ekonomisk självständighet?

Genusanalys: Att analysera könsuppdelad statistik i relation till de föreställningar och normer om kön som ingår i genussystemet. Exempel på frågor som kan ingå i analysen: På vilket sätt påverkar normer och föreställningar kvinnors respektive mäns möjligheter? Finns det normer och föreställningar om kvinnor respektive män, som orsakar att olika grupper har olika förutsättningar?

Intersektionalitet: Ett perspektiv vid analys av könskonsekvenser och jämställdhet, som fokuserar på skärningspunkten mellan olika maktordningar i samhället. Maktordningarna skapas som resultat av etnicitet, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder, ålder med mera. Att ta ett intersektionellt perspektiv i analysen kan innebära att söka svar på frågor som vilka konsekvenser ett förslag får för kvinnor respektive män med kort utbildning, för kvinnor respektive män som har en funktionsnedsättning, eller för flickor respektive pojkar som är födda utomlands.

1.2 Formulera mål och mått som styr rätt

Rätt formulerade mål som följs upp med systematiska mätningar kan bidra till att ni hittar skillnader och kan öka jämställdheten. Men det är viktigt att målet formuleras på ett sätt som leder till det som ska uppnås. Olika varianter ger olika konsekvenser för jämställdheten och jämställdhetsarbetet. Följande exempel beskriver tre varianter på mål och mått för elevresultaten för en skola.

Tabell 1. Tre varianter på mål och mått för elevresultat.


Version

Målets formulering (önskat tillstånd)

Mått att följa upp

1

Elevernas meritvärde har ökat (flickornas meritvärde är högre och pojkarnas meritvärde är högre)

Könsuppdelade meritvärden

2

Skillnaden har minskat, mellan flickors och pojkars meritvärde

Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde

3

Meritvärdena har ökat för flickor och för pojkar, och skillnaden har minskat mellan flickors och pojkars meritvärden

Dels meritvärdena, för flickor respektive pojkar, dels skillnaden

I version 1 handlar målet om en bättre verksamhet, som ger högre meritvärden. Här följs flickors och pojkars meritvärden upp separat, men själva målet är könsblint. Uppföljningen kan visa en skillnad mellan könen, men det ingår inte i målet att åtgärda skillnaden. Målet är alltså inget jämställdhetsmål, trots att det nämner kön och trots att måttet använder könsuppdelad statistik.

I version 2 finns ett jämställdhetsmål, eftersom det går ut på att minska en skillnad som har upptäckts mellan flickors och pojkars meritvärde. Men här finns risk att man når målet genom åtgärder som minskar flickornas meritvärde, vilket ju innebär en försämring. Målet inriktar sig bara på en könsskillnad, inte på kvalitet och resultat.

I version tre 3 finns ett tydligt jämställdhetsmål integrerat i målet att förbättra verksamheten. Målet ska leda till att alla elever, oavsett kön, får en bättre utbildning. Mål 3 kräver ett djupare arbete, som ger förståelse för både hur verksamheten kan bli bättre och för flickors respektive pojkars situation och behov. Skillnaden ska minska samtidigt som meritvärdena ska förbättras för alla, oavsett kön. Att välja rätt åtgärder för att uppnå målet kräver en systematisk analys.

Jämställdhet kan integreras i mål på olika sätt:

  • Säkerställ att alla relevanta indikatorer är könsuppdelade, så att ni kan följa utvecklingen och se att det går åt rätt håll.
  • Som i exemplet ovan: Om ett mål innebär att en skillnad ska minska mellan kvinnor och män, se till att målet också säger att ingen grupps utfall får försämras.
  • Om en grupp redan har uppnått målet, formulera ett nytt mål, som innehåller dels att behålla värdet för den gruppen, dels att öka värdet för andra grupper med x procent.
  • Formulera ett nytt mål, med fokus på något som tidigare inte uppmärksammats, men som har framkommit i samband med könskonsekvensanalys eller jämställdhetsanalys.
  • Lägg till jämställdhetsperspektivet i befintliga verksamhetsmål. Ni kan skriva till exempel kvinnor och män ska ha lika god, samma, likvärdig etc. eller beköna målen genom att skriva ut kvinnor och män, flickor och pojkar i stället för ord som boende, patienter eller elever.

2 Analysera systematiskt i fem steg

Analys innebär en systematisk undersökning av en definierad fråga eller ett avgränsat problem utifrån vetenskapliga metoder och objektiva fakta. Själva ordet härstammar från grekiskan och betyder att dela upp något i mindre delar. Genom att undersöka och jämföra delarna når vi en djupare förståelse av frågan eller problemet. När vi förstår orsakssamband kan vi föreslå åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

Analysens mål är normalt att ge chefer eller förtroendevalda ett underlag inför beslut om utveckling eller förbättring.

Här är några vanliga frågor som brukar ställas i jämställdhetsanalys av könsuppdelad statistik:

  • Ser vi mönster som bidrar till ojämställdhet?
  • Vad ser vi för skillnader eller likheter mellan kvinnor och män, flickor och pojkar?
  • Finns det rimliga förklaringar till könsskillnaderna, eller är de ett uttryck för ojämställdhet?
  • Är skillnaderna stora eller små? Skiftar de över tid, eller är de bestående?
  • Behöver vi fler uppgifter än de vi har?

Metoderna och exemplen nedan kräver inga särskilda kunskaper i statistiska metoder. Flertalet av dem bygger på enkla korstabeller, alltså tabeller som redovisar uppgifter från ett datamaterial indelat i två eller flera grupper. Uppgifterna kan vara antal, andelar i procent eller andra kvoter.

Oavsett vilken analysmetod som används, är det viktigaste att vara systematisk och att göra rätt från början. Resultatet av analysen kan bli ett kostsamt och resurskrävande beslut om åtgärder. Det kräver ett systematiskt arbete, för att få fram ett beslutsunderlag som har hög kvalitet och dessutom är transparent och uppföljningsbart.

Det går att integrera jämställdhetsanalyser i det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet genom att analysera könsuppdelad statistik om utfall ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen kan också börja i ett problem som verkar finnas i verksamheten. Då utgår den från kärnverksamheten, i stället för att ske i efterhand, eller vid sidan av.

Det finns flera olika analysmetoder, samtliga följer ett likartat mönster och oavsett vilken modell ni väljer är det viktigt att arbeta systematiskt. I denna handledning utgår vi från SKR:s styrsnurra och den del som handlar om uppföljning och analys. (SKR har tidigare publicerat en metod för jämställdhetsanalys som heter Sjuan. De sju stegen i den metoden bygger på samma systematik som analysdelen i Styrsnurran, även om de beskrivs i delvis annan ordning.)

Analysen börjar med att samla information och avslutas med slutsatser och åtgärdsförslag. Det är inte nödvändigt att följa de övriga stegen i exakt ordning, till exempel kan steg två, tre och fyra göras parallellt. Olika frågor eller avvikelser kan leda till olika ordning i processen. Ibland fungerar det bäst att följa stegen i tur och ordning, andra gånger behöver ni hoppa lite fram och tillbaka. Det viktiga är att alla stegen är med.

Tänk på att en analys inte gör sig själv. Olika kompetenser behöver samlas och lägga tid och kraft på arbetet. Att till exempel bilda en analysgrupp gör att olika kompetenser kan tas till vara, och det breddar delaktigheten.

Diagram 2. SKR:s styrsnurra för kommunövergripande styrning, delen uppföljning och analys

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Metodiken i Styrsnurrans del om uppföljning och analys kan användas för analyser på alla nivåer i organisationen.

2.1 Samla ihop den statistik och annan information som behövs

Utgångspunkten för uppföljning är uppdraget: Har verksamheten gjort det som den skulle göra, på det sätt som det skulle göras?

Steg ett i analysen är därför att ringa in uppdraget för (den del av) verksamheten som du ska analysera. För vem är verksamheten till? Vilka behov ska verksamheten tillgodose? Analysen kan göras för en hel verksamhet, eller för bara en del. Uppdraget formuleras ofta i en mening eller två. Det finns ofta redan formulerat i mål, budget, lagtext, verksamhetsplan, uppdragsbeskrivning eller liknande.

Även om uppdraget eller målet inte är uppdelat efter kön, ska uppföljningen göras könsuppdelad, för att ge möjlighet att få syn på skillnader i utfall för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Samla sedan in den statistik och information som finns, som kan säga relevanta saker om utfallet i verksamheten eller uppfyllelsen av de politiska målen. Vilken statistik, data eller nyckeltal du behöver beror på vilken nivå i organisationen som analysen avser. På övergripande nivå finns det ofta angett i styrsystemet vad som ska mätas, redovisas och följas upp för att bedöma måluppfyllelsen. I budget och verksamhetsplan anges de mått som ska redovisas, samt var i organisationen måtten och indikatorerna ska hanteras. För analys av en verksamhet kan data hämtas från brukarundersökningar, deltagarstatistik och andra system för uppföljning.

För att få en överblick kan det vara bra att sammanställa de olika typerna av data i en tabell. Vilka möjligheter finns att komplettera statistik om det saknas uppgifter som behövs för att granska utfallet av verksamheten? Finns det data i till exempel brukarenkäter, medarbetarförslag, nationell statistik eller verksamhetens egna system?

Diagram 3. Sammanställning av information

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

2.2 Fokusera – formulera problemet som ska analyseras

Granska informationen, för att hitta utfall som avviker från det förväntade eller önskade. Politiska mål som inte uppnås, resultat som är sämre jämfört med andra kommuner, en avvikande trend, till exempel skillnader i resultaten för olika grupper av kvinnor eller män. Bidrar resultaten till att ni når era visioner och mål? Jämför resultaten över tid, jämför med liknande kommuner eller regioner, jämför olika grupper av kvinnor respektive män, till exempel utifrån ålder eller socioekonomiska förutsättningar.

Välj, avgränsa och formulera problem eller frågor som ska analyseras. Övergripande eller allmänna frågor och problem delar du upp eller begränsar till specifika frågor eller problem, som kan analyseras var för sig, för att senare bidra till en övergripande bedömning.

Fokusera på det som är viktigast för verksamheten. Det kan vara stora skillnader mellan könen i en viss fråga eller inom ett område i en verksamhet, indikatorer som visar rött; mönster såsom en skillnad som kanske är liten, men som syns på samtliga punkter, eller över tid, eller en liten skillnad som kan få stora konsekvenser för en grupp.

Bedöm om avvikelser och skillnader faktiskt är problem – om de är relevanta att analysera. Vissa kanske redan är förklarade. Finns det omotiverade skillnader eller likheter i resultat för kvinnor och män, flickor och pojkar? Jämför med verksamhetens mål: Är måluppfyllelsen lika god, för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar?

Frågeställningen ska vara tydligt kopplad till uppdraget. Valet av problem, och formuleringen av dem, säger ofta något om vilken förförståelse och kunskap ni har på området; reflektera även över det. Vad finns med, i problemformuleringen, och vad finns inte med? Kan stereotypa föreställningar om kön ha påverkat formuleringen? Finns det flera olika sätt att formulera problemet, och har ni valt en formulering som är bra, objektiv, tydlig?

2.3 Sök möjliga orsaker och konsekvenser

Nästa steg är att inventera möjliga orsaker till, och konsekvenser av, de avvikelser eller problem som du ska analysera. Syftet är att kunna visa för chefer eller förtroendevalda vad det är som behöver åtgärdas och varför det är viktigt att åtgärda ojämställdheterna, för varje problem.

Reflektera igen över tillgången på information. Har du tillräckliga data för att kunna förstå och belägga orsaker? Finns det könsuppdelad statistik för det du behöver analysera? Finns det statistik även för fördjupade analyser, som att undersöka skillnader mellan vissa grupper av kvinnor och män, till exempel utifrån ålder, utbildningsnivå, födelseland, boendetyp?

Att söka och förstå orsakerna till avvikelserna – att hitta ledtrådar och belägg i statistiken – är ett avgörande steg. Det krävs kunskap om att hitta orsakssamband, och det krävs tillräcklig tid avsatt för att granska även fördjupad statistik. Du kan läsa mer om hur detta arbete går till i resten av denna handledning.

Gör arbetet i dialog med olika kompetenser, för att få fler perspektiv och skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Ha dialoger med personer på olika nivåer inom organisationen, och utanför organisationen.

Ställ frågor som dessa: Granskar ni rätt saker? Saknar ni något perspektiv? Har ni en tillräcklig bild av alla faktorer som kan spela in, av de strukturella livsvillkoren och levnadsförhållandena för olika grupper av kvinnor och män?

När det inte går att se tydliga skillnader och likheter i tabeller, kan det vara hjälpsamt att göra diagram. Men gör inte för komplexa tabeller och diagram – ha inte med för många variabler. Det är bättre att göra flera, enkla tabeller och diagram, för att kunna se mönster. Även detta kan du läsa mer om i denna handledning.

Använd gärna mallen nedan, för att systematiskt inventera faktorer som kan ha orsakat eller bidragit till problemet, och konsekvenser som problemet eller avvikelsen kan få. Mallen är ofta användbar för att samla och sortera påståenden och tankar, för att sedan kunna söka i statistiken efter siffror som kan konkretisera dem. Formulera problemet så att det går att hitta orsaker och konsekvenser till det. Välj en formulering som ”Det är färre kvinnor än män som deltar i verksamhet x” eller i relation till bristande måluppfyllelse, till exempel ”Utrikesfödda kvinnors förvärvsintensitet är låg”

Till vänster listar ni tänkbara orsaker till problemet. Till höger listar ni tänkbara konsekvenser av problemet. Skriv många, kanske tio eller tjugo. Samla alla tankar. Var kreativ och ta ut svängarna i det här skedet. Det behöver inte finns samband mellan orsakerna och konsekvenserna. Ni kan mycket väl hitta fler orsaker än tänkbara konsekvenser, eller vice versa.

Sök sedan efter fakta som bekräftar eller dementerar de listade orsakerna och konsekvenserna.

Diagram 4. Mall för att inventera möjliga orsaker och konsekvenser till problemet

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

2.4 Dra slutsatser om orsaker och åtgärder

Sammanställ orsakerna till problemen och bedöm hur de kan rättas till. Börja formulera en strategi för att lösa problemen. I det här skedet inte detaljerade åtgärder eller förbättringsprojekt utan snarare vilka ageranden som troligen kan leda till förbättring.

Ha dialog med verksamheterna när du formulerar strategin.

Fortsätt inventera fler möjliga orsaker och konsekvenser, enligt modellen i steg tre. Med statistiken kan du sedan avfärda eller bekräfta dem, och även myter eller förutfattade meningar.

Finns det mönster? Även små skillnader mellan könen bör vara med i analysen. Läs mer i andra kapitel om detta.

2.5 Föreslå åtgärder

De avvikelser som bekräftas som ojämställdhet ska åtgärdas. Presentera analysen och diskutera förslag till åtgärder med din uppdragsgivare och de medarbetare som berörs av verksamheten. Ta vara på idéer från brukarna och medborgarna.

Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt. De ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till en bättre måluppfyllelse. Utgå från best practice, beprövade och evidensbaserade metoder.

Kontrollera förslagen till åtgärder mot det som redan finns planerat, det vill säga aktiviteter i verksamhetsplaner eller handlingsplaner.

Vissa förslag till åtgärder kan hanteras direkt i verksamheten – beslutas och genomföras internt. Andra förslag behöver presenteras för politiken – kräver att de förtroendevalda prioriterar och fattar beslut.

Åtgärdsförslagen kan vara många, och de kan kräva omfattande resurser. Värdera därför varje förslag innan ni väljer vilka åtgärder ni ska rekommendera och genomföra. Är åtgärden lätt eller svår att genomföra, förväntas den ge liten eller stor effekt, och framför allt, bidrar den faktiskt till att lösa problemet och dess bakomliggande orsaker?

För att jämföra förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y-axeln går från ”svårt” till ”lätt” och x-axeln går från ”liten effekt” till ”stor effekt”.

Åtgärder som är lätta att genomföra och bedöms ge stor effekt har förstås mycket som talar för sig.

Diagram 5. Åtgärder och effekt

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Bilden visar ett diagram som beskriver en metod för att bedöma olika förslag till åtgärder utifrån hur svåra eller lätta de är att genomföra, samt utifrån vilken effekt de förväntas ge.

Oavsett om åtgärderna kräver politiska beslut eller kan hanteras direkt i verksamheten, bedöm vad de kan få för konsekvenser, innan de genomförs i full skala. Gör först klart vad som fungerar.

Mindre förbättringsarbeten kan testas i liten skala. Studera effekterna, analysera utfallet och gå sedan vidare i stor skala med det som har fungerat. Följ gärna modellen PGSA (planera – gör – studera – analysera) eller andra stöd för systematiskt förbättringsarbete som ni använder i er verksamhet.

Förslag om åtgärder på mer övergripande nivå kan vara svårare att testa innan de genomförs. Där behöver det istället skrivas en grundlig konsekvensanalys, se SKR:s styrsnurra och delen konsekvensbedömning. Tre perspektiv som behöver beaktas är förslagets effekter på

  • ekonomi – leder åtgärden till ökade eller minskade kostnader?
  • personal – finns tillräcklig kompetens? rätt kompetens?
  • resultatnytta – leder åtgärden faktiskt till att verksamheten når sitt mål?

Effekterna bör bedömas både på kort sikt och på lång sikt.

Konsekvenserna bör också bedömas utifrån kommunens eller regionens roll som demokratiaktör och samhällsbyggare. Analysera effekterna utifrån samhällsperspektiv, övergripande långsiktiga mål som till exempel jämställdhet, social hållbarhet, integration med mera. På SKR:s webbplats finns en mall för konsekvensanalys.

3 Arbeta med könsuppdelad statistik

I detta kapitel finns råd om att välja statistik att använda i analysen samt välja format och uppställning som gör den lätt att överblicka och analysera. Bland annat att använda en bastabell. Kapitlet går också igenom hur kön som indelningsgrund används i kombination med andra variabler.

Den statistik som du använder kan vara hämtad från många olika källor. Vanligt är att den kommer från den egna verksamheten eller från till exempel databasen Kolada [1] , SKR:s publikationer Öppna jämförelser eller Statistiska centralbyråns databas. Det är också vanligt att använda enkätsvar från egna eller nationella undersökningar.

[1] Kolada är en databas med 5 000 nyckeltal – mått som är lämpade för jämförelser. Verktygen hjälper dig att analysera och visualisera resultat, och ger möjlighet till jämförelser och analyser i kommunsektorn..

Det finns stora mängder data och statistik, och de har olika kvalitet. Det är därför viktigt att välja rätt saker att analysera. De flesta kommuner och regioner använder Koladas nyckeltal för att följa upp verksamheten. Det kan göras antingen genom enskilda könsuppdelade nyckeltal eller med det särskilda urvalet av jämställdhetsnyckeltal som finns i Kolada.

Nyckeltal från Kolada används ofta för att följa upp mål eller för att göra jämförelser med andra kommuner, regioner eller hela riket. Mer om Kolada kan du läsa i SKR:s stöd Att styra med könsuppdelade nyckeltal.

När data hämtas från databaser, nyckeltal eller på annat sätt, är det viktigt att redan från början välja könsuppdelade uppgifter. Om någon annan person ska ta fram uppgifterna är det alltså viktigt att beställa uppgifter eller färdiga tabeller som genomgående är uppdelade efter kön.

Koladas nyckeltal är inte automatiskt könsuppdelade. Det innebär att du behöver ha som rutin att alltid kryssa i rutan om könsuppdelat.

3.1. Stora eller små tal – påverkar om resultatet är säkert

Det kan variera stort i antal individer eller andra objekt som ingår i analysen, mellan olika verksamheter eller områden som ska analyseras. Om det du analyserar omfattar hela kommunen eller regionen, eller stora delar av den, kan du betrakta de skillnader du ser, mellan kvinnor och män, vid enskilda tillfällen eller över tid, som att de är säkra. Det gäller både stora och små skillnader.

Om det däremot är ett mindre antal individer i det du analyserar, kan skillnader eller likheter påverkas stort om endast en eller ett par individer tillkommer eller tas bort. Därför är det viktigt att studera en längre tidsserie. Om skillnaderna varierar stort över tid, kan slutsatsen endast bli att analysen blir alltför osäker, eftersom den omfattar för få individer.

Det finns ingen regel som säger vad som är en relevant skillnad. I vissa fall kan en procentenhets skillnad vara högst relevant, i andra inte. Här kan du återigen förtydliga med tidsserier.

3.2 Antal eller procent

När du hämtar statistik är det lämpligt att välja antal i de fall det är möjligt. Det finns dock sällan i Kolada, liksom i många andra databaser som visar nyckeltal. Men i Kolada går det att ta fram uppgifter om antal, med hjälp av fri sökning.

Nyckeltalen redovisas ofta som andel av någonting, det vill säga en kvot, som ofta uttrycks i procent. Detta förenklar uppföljningen av nyckeltal och av många indikatorer som används i uppföljningar och årsredovisningar.

Nackdelen med procentsiffror är att de inte visar hur många individer det rör sig om. Om det är få individer kan en individ ge ett stort genomslag i förändringen över tid.

3.3 Tabeller och diagram – först för ditt analysarbete

När uppgifter hämtas från databaser finns det ofta möjlighet att få dem antingen i tabellform eller som diagram. Det är oftast lättast att börja arbeta med statistiken i tabeller, eftersom de är lättare att bearbeta, det vill säga att statistiken kan ställas upp så att den blir användbar för varje enskilt fall. Längre fram i analysarbetet är diagram ett utmärkt verktyg att använda, eftersom det bland annat är lättare att synliggöra skillnader och likheter i diagram än i tabeller.

Skilj på tabeller och diagram som ska användas till analyser, och de som ska visas upp för mottagarna i en presentation eller rapport. De kommer att vara helt olika. I analysarbetet behöver du många detaljer, men i en presentation ska tabeller och diagram visa de viktigaste resultaten.

När analysarbetet är klart, eller har kommit så långt som materialet tillåter, kan du göra de tabeller och diagram som behövs i presentationen, för att göra resultatet mer tydligt och begripligt för mottagarna.

Gör enkla tabeller och diagram. Och välj ut det som är viktigast. Allt ska inte redovisas. Mycket av den statistik du analyserar är enbart ditt eget bakgrundsmaterial.

Mottagarna ska så snart som möjligt kunna se det budskap som du vill visa. Försök därför att formulera det centrala budskapet redan i rubriken. Beskrivningen av diagrammet kan du lägga längre ner på sidan.

3.4 Hitta likheter och olikheter, gap, mönster och trender

Vad är det då som statistiken visar? Hur ser resultatet ut för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Finns det skillnader eller likheter mellan könen?

Vilka skillnader är viktiga att analysera djupare, för att hitta orsakerna och föreslå åtgärder? Är det bra eller dåligt, om det finns likheter?

Är skillnaderna stora eller små – betydliga eller mer obetydliga? Hur små kan de vara, och ändå behöva analyseras? Sådant behöver du bedöma, eller någon som känner till verksamheten ännu bättre.

Samma sak för om resultaten är tillfredsställande eller otillfredsställande, i förhållande till era politiska mål.

Följande frågor kan vägleda dig i bedömningarna av vad som är viktiga skillnader, som ska analyseras djupare.

  • Har skillnaden förändrats över tid? Visar skillnaden en trend, där situationen för kvinnor är sämre än för män, eller det omvända?
  • Om det finns ett mönster, där flera mått visar att det ena eller andra könet har bättre resultat, kan det vara intressant att analysera vidare, även om det är små skillnader för varje enskilt resultat.
  • Om skillnaden är liten, men den får en stor effekt för de personer som drabbas, är det också en anledning till att analysera skillnaden djupare.

3.4.1 Bastabell ger överblick av antalsuppgifter

Ett sätt att strukturera en mängd uppgifter är i en bastabell. Den är lämplig när det finns antalsuppgifter för det material du vill analysera. Genom att ställa upp dem i en tabell på detta sätt får du en överskådlig bild av materialet som du ska analysera.

Bastabellen är alltså inte resultatet av en analys, utan bara ett första steg i en kartläggning.

Följande exempel visar hur en bastabell kan ställas upp och läsas. Det är en kartläggning av kvinnors och mäns utbildningsnivå i Värmlands län. Antalsuppgifterna är hämtade från SCB:s statistikdatabas. Observera att det inte finns några decimaler eller procenttecken i tabellen, vilket förbättrar läsbarheten avsevärt.

Tabell 3. Befolkningen i Värmlands län i åldern 25–74 år efter utbildningsnivå 2019

 Antal, procentuell fördelning och könsfördelning i procent.

Utbildningsnivå

Antal

Procentuell fördelning

Könsfördelning i procent


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Förgymnasial


13 246

11

15

42

58

Gymnasial

38 795

48 075

46

54

45

55

Eftergymnasial

34 661

24 282

41

28

59

41

Forskarutbildning

386

594

0

1

39

61

Uppgift saknas

1 424

2 067

2

2

41

59

Samtliga

84 880

88 264

100

100

49

51

Läs i kolumnparet som visar antal. Nästan 85 000 kvinnor och lite drygt 88 000 män är i åldern 25–74 år. Varje rad visar hur många kvinnor respektive män som finns på varje utbildningsnivå.

Om vi vill veta vilken den vanligaste utbildningsnivån är för kvinnor, kan vi leta efter det största värdet i kolumnen. Men ett bättre sätt är att se i kolumnen för kvinnor i kolumnparet procentuell fördelning. Där ser vi att den vanligaste utbildningsnivån bland kvinnor är gymnasial utbildning, med 46 procent. Bland män är det också vanligast med gymnasial utbildning, 54 procent.

Vi har alltså i detta kolumnpar fördelat 84 880 kvinnor respektive 88 264 män i procent efter utbildningsnivå. Det blir då lättare att se fördelningen. Det är en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning: 41 procent av kvinnorna och 28 procent av männen.

Det sista kolumnparet visar könsfördelningen i procent. Här ser vi om nivån är kvinnodominerad (mer än 60 procent kvinnor) eller mansdominerad (mer än 60 procent män). En av nivåerna är mansdominerad: forskarutbildning. Här kan vi se ett mönster: andelen kvinnor ökar på varje utbildningsnivå, upp till forskarutbildning.

Vi skulle sedan kunna kombinera dessa data med ålder, genom att dela in befolkningen i två åldersgrupper, förslagsvis 25–44 år och 45–74 år. Förmodligen kommer den procentuella fördelningen att se olika ut för kvinnor och män i de olika åldersgrupperna.

Om vi vill fortsätta analysen – och om det finns sådana data – skulle vi kunna fördjupa analysen genom att studera utfallet även efter inrikes respektive utrikes födda.

Längre än så kan vi nog inte komma i en könskonsekvensanalys i det här fallet, eftersom vi inte har tillgång till fler variabler. Läs mer om hur du ställer upp en bastabell i Excel, i avsnittet nedan.

I bastabellen har vi använt två olika typer av procentfördelning. Det mittersta kolumnparet visar hur stor andel av samtliga kvinnor respektive samtliga män fördelar sig på de olika utbildningsnivåerna – vertikal fördelning. Könsfördelningen, kolumnparet längst till höger, visar hur stor andel kvinnor respektive män som finns på en enskild utbildningsnivå – horisontell fördelning.

Det är vanligt att nyckeltal redovisar hur stor andel kvinnor respektive män som har en viss egenskap, av alla kvinnor respektive män i den studerade gruppen.

3.4.2 När du gör en bastabell i Excel

Så här ställer du upp en bastabell i Excel och de bakomliggande formlerna.

Diagram 6. Bastabell med siffror

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagram 7. Bastabell med formler

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Exemplet visar hur du kan ställa upp en bastabell i Excel. Uppgifter om antal ligger i de gröna fälten. Resten av siffrorna genereras av de formler som du ser i den nedre tabellen, i varje motsvarande ruta.

De fyra kolumnerna från höger visar procentandelar, men talformatet är inte angett i procent utan som en formel (*100).

Sätt inte %-tecken efter sifforna. Det försämrar läsbarheten. Det räcker att det framgår av tabellhuvudet att siffrorna är procentandelar.

Börja analysarbetet med att göra en bastabell

  • Börja analysarbetet med att göra en bastabell
  • Om det är möjligt, gör en bastabell, som visar antal, procentuell fördelning och könsfördelning.
  • Jämför varje kolumnpar: Sök största och minsta värde för kvinnor respektive män. Är de lika eller olika? Är skillnaden stor eller liten? Sök också efter mönster.
  • Gör gärna diagram utifrån bastabellen, för att tydligare se skillnader. Även här för dig själv under analysarbetet fungerar det bättre med fler enkla diagram än få komplexa med många saker på samma gång.
  • Rangordna tabellrader eller diagramstaplar efter könsfördelning, till exempel efter andel kvinnor, så kan mönster synas tydligare.

3.5 Kön är en indelningsgrund

I statistiken finns vanligtvis fler intressanta variabler än bara kön. Exempel på andra variabler kan vara ålder, utbildningsnivå, familjetyp, födelseland, inkomst med mera. Vi kan kalla dessa variabler för bakgrundsvariabler. Förmodligen kan de på något sätt bidra till analysen.

Men vår övergripande uppgift, i jämställdhetsanalysen, är att se hur villkoren ser ut för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Det innebär att vi ska beskriva och jämföra två olika populationer, nämligen populationen kvinnor och populationen män.

Genom att göra kön till en indelningsgrund – inte bara en variabel som alla de andra – kan vi studera dels gruppen kvinnor, dels gruppen män, efter varje sådan annan variabel som är relevant att analysera, se bild 4.

Tabell 4. Kön är en indelningsgrund


Variabel

Indelningsgrund


Kvinnor/Flickor

Män/Pojkar

Ålder

x

x

Utbildningsnivå

x

x

Familjetyp

x

x

Födelseland

x

x

Inkomst

x

x

Bostadsort

x

x

Data kan alltså redovisas efter alla dessa variabler. Tabeller kan ställas upp på olika sätt. Kön, som nu är en indelningsgrund, kan redovisas antingen i varsin kolumn eller i varsin rad, se de två alternativen nedan.

Tabell 5. Folkmängd i Arvika efter ålder, 2019

Alternativ 1

Ålder

Kvinnor

Män

0 – 19 år

2 623

2 902

20 – 64 år

6 708

7 020

65 år +

3 650

3 142

Alternativ 2


0 – 19 år

20 – 64 år

65 år +

Kvinnor

2 623

6 708

3 650

Män

2 902

7 020

3 142

Ännu tydligare blir det om vi säger att kön är en övergripande indelningsgrund. Det innebär att alla uppgifter i tabellen presenteras för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar, i alla kombinationer av variabler.

Det betyder dock inte att det alltid är kvinnor och män som ska stå överst i tabellhuvudet. Utforma tabeller utifrån vad de ska visa, vad som ska få fokus, och vad som ger tydligast svar på den fråga som analyseras. Vilken jämförelse ska tabellen underlätta? Nedan visas två alternativ på uppställning av samma innehåll.

Tabell 6. Folkmängd i Arvika efter ålder och födelseregion, 2019

Alternativ 1

Ålder

Inrikes födda

Utrikes födda


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

0 – 19 år

2 394

2 640

229

262

20 – 64 år

5 594

5 946

1 114

1 074

65 år +

3 321

2 915

329

227

Alternativ 2

Ålder

Kvinnor

Män


Inrikes födda

Utrikes födda

Inrikes födda

Utrikes födda

0 – 19 år

2 394

229

2 640

262

20 – 64 år

5 594

1 114

5 946

1 074

65 år +

3 321

329

2 915

227

I alternativ 1 jämförs inrikes födda kvinnor och män efter ålder, med utrikes födda kvinnor och män efter ålder.

I alternativ 2 jämförs inrikes födda och utrikes födda kvinnor efter ålder respektive inrikes födda och utrikes födda män efter ålder.

I båda tabellerna finns ändå uppdelningen kvinnor och män med, för alla kombinationer av variabler.

3.6 Alltid kön, aldrig bara kön

I de flesta analyser behövs mer information än kön, för att vi ska få en förståelse för hur resultatet ser ut för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Det kan vara ålder, utbildning, födelseland, yrke, bostadstyp, stad eller landsbygd, och så vidare.

Ålder är i de flesta fall en betydelsefull variabel. Om det finns uppgifter om födelseland eller inrikes/utrikes född, brukar också den bidra till en bättre analys. Men fler variabler än så, kan bli problematiska att ta med, om vi vill ha en tabell som är relativt enkel att läsa och tolka. Gör då hellre flera tabeller.

Ojämställdhet påverkar alla människor, oavsett vad de har för bakgrund i övrigt. Kön kan samspela med andra faktorer, vilket kan förstärka eller jämna ut ojämlikheter. Att analysera detta kallas för att ha ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om att analysera hur människor påverkas genom att kön samverkar med faktorer som ålder, utbildning, födelseland, sexuell läggning, funktionsnedsättning etc. – faktorer där det ofta finns ojämlikhet.

Ett intersektionellt perspektiv innebär att vi fördjupar analysen för att se hur ojämställdhet drabbar olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Vi kan också uttrycka det som att jämställdhet måste omfatta alla olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

Vilka variabler som kön bör kombineras med, beror på vad som är relevant för de problem och frågor som ska analyseras. I följande exempel ser vi exempel på hur uppgifter om ålder och därefter födelseland leder oss vidare i analysen av utbildningsnivån för kvinnor respektive män.

Tabell 7. Utbildningsnivå för befolkningen i åldern 25–64 år i kommun X

Procentuell fördelning

Utbildningsnivå

Kvinnor

Män

Förgymnasial

8

10

Gymnasial

35

45

Eftergymnasial

55

43

Uppgift saknas

2

2

Samtliga

100

100

Mer än hälften av alla kvinnor har eftergymnasial utbildning. Gymnasial utbildning är den vanligaste utbildningsnivån bland män.

Tabell 8. Utbildningsnivå för befolkningen efter ålder i kommun X

Procentuell fördelning

Utbildningsnivå

25 – 44 år

45 – 64 år


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Förgymnasial

8

9

9

12

Gymnasial

29

42

43

48

Eftergymnasial

61

46

47

39

Uppgift saknas

2

3

1

1

Samtliga

100

100

100

100

Utbildningsnivån är högre bland yngre än äldre. Det gäller både kvinnor och män.

Tabell 9. Utbildningsnivå för befolkningen i åldern 25–64 år efter inrikes/utrikes födda i kommun X.

Procentuell fördelning

Utbildningsnivå

Inrikes födda

Utrikes födda


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Förgymnasial

5

8

19

16

Gymnasial

37

48

31

36

Eftergymnasial

58

44

45

40

Uppgift saknas

0

0

5

8

Samtliga

100

100

100

100

Den vanligaste utbildningsnivån bland kvinnor, såväl inrikes som utrikes födda, är eftergymnasial utbildning. Bland inrikes födda män är gymnasial utbildning vanligast. Bland utrikes födda män är eftergymnasial utbildning vanligast.

4 Exempel – analys och bedömning

I detta kapitel finns sju konkreta exempel på att systematiskt analysera statistik och bedöma skillnader mellan grupper. Är skillnaderna relevanta att åtgärda, vad kan de orsakas av, och vilka möjliga åtgärder finns?

4.1 Analysera skillnader i andel vårdtillfällen – Koladas nyckeltal

En region följer ett nyckeltal ur Kolada. Det visar antal vårdtillfällen, men är ändå formulerat som en andel/kvot, eftersom antalet vårdtillfällen anges i förhållande till antalet invånare (antalet per 100 000 invånare). Därmed kan nyckeltalet vårdtillfällen jämföras mellan olika år och mellan olika regioner.

Regionen upptäckte ett problem: Antalet vårdtillfällen per 100 000 invånare minskade mellan 2017 och 2018, totalt sett, men inte för kvinnor, se tabell 12.

Tabell 10. Vårdtillfällen, antal per 100 000 invånare i regionen 2017 och 2018

 

Vårdtillfällen

2017

2018

Differens 2018 – 2017

Totalt

15 674

15 394

-280

Kvinnor

16 404

16 402

-2

Män

14 976

14 432

-544

Källa: SKR

Antalet vårdtillfällen minskade med 280 totalt sett. Men för män var minskningen mer än 500, och för kvinnor var minskningen nästan ingen alls.

Den totala minskningen skulle regionen kunna tolka som att de kan känna sig nöjda. Men de könsuppdelade uppgifterna visar en skillnad, som behöver granskas djupare.

Hur rättvisande är just den här statistiken? Till exempel kanske en annan tvåårsperiod ser annorlunda ut. När vi analyserar korta tidsperioder kan förändringarna variera stort.

Vad kan ha orsakat att det såg olika ut för kvinnor och män? En förklaring kan vara att kvinnors och mäns livsvillkor ser olika ut. Olika sjukdomar kräver längre eller kortare vårdtider. Vilka sjukdomar drabbar kvinnor respektive män?

Hur ser skillnaden ut för olika grupper av kvinnor och män? Vi fortsätter analysen genom att studera antalet vårdtillfällen även efter ålder. Uppgifter om ålder finns i Kolada, men endast i form av procentuella fördelning i sju åldersgrupper, se tabell 13.

Tabell 11. Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare efter ålder i regionen 2017 och 2018

Antal dagar

Ålder

2017

2018


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

0 – 14 år

4.1

3.5

4.1

6,9

15 – 24 år

6,8

4,7

6,8

4,6

25 – 44 år

20,5

9,2

20,8

9,6

45 – 64 år

16,3

21,8

15,6

20,7

65 – 74 år

17,0

24,0

17,8

23,5

75 – 84 år

20,6

23,1

20,3

23,9

85 år +

13,7

10,4

13,9

10,9

Samtliga

100

100

100

100

Andelen vårdtillfällen bland kvinnor i åldersgrupperna 25–44 år och 75–84 år var ungefär lika stor, båda åren (20,5 – 20,8 – 20,6 – 20,3).

Bland männen finns tre stora åldersgrupper som utmärker sig de två åren: 45–64 år, 65–74 år och 75–84 år. I dessa åldersgrupper fanns det stora skillnader mellan kvinnor och män, sett till antalet vårdtillfällen per 100 000 invånare.

Hur definieras nyckeltalen?

Vad räknas som ett vårdtillfälle? Kan vi se förklaringar till skillnaden genom informationen om själva nyckeltalet?

Följande är definitionen av nyckeltalet i Kolada:

Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare (avser medelbefolkningen under året). Vårdtillfälle: Sammanhängande tid för vård avgränsad av patientens intagning och utskrivning i sluten vård på samma klinik. Uppgifterna avser det totala vårdutnyttjandet för landstingets befolkning, dvs. oavsett var vården har skett.

Från Kolada får vi också ett annat nyckeltal som kan bidra till analysen: Medelvårdtid, i antal dagar, för olika åldersgrupper, se tabell 14..

Tabell 12. Medelvårdtid efter ålder i Regionen 2017–2018. Antal dagar

Antal dagar

Ålder

2017

2018

Differens 2018–2017


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

0 – 14 år

4.3

3.5

4.1

4.2

-0,2

0,7

15 – 24 år

4.2

7.6

5

6.7

0,8

-0,9

25 – 44 år

4.2

14.6

4.1

13

-0,1

-1,6

45 – 64 år

7

9.1

6.2

7.2

-0,8

-1,9

65 – 74 år

5.3

5.4

5.4

4.9

0,1

0,5

75 – 84 år

6.3

5.8

5.6

5.5

-0.7

-0,3

85 år +

6.9

6.9

6.3

7.2

0,3

0,3

Samtliga

5.6

7.3

5.3

6.6

-0,3

-0,7

Medelvårdtiden minskade totalt sett, för både kvinnor och män, men mer för män. Män i åldern 25–44 år hade flest vårdtidsdagar. Det gäller båda åren, 14,6 respektive 13,0 dagar. Visserligen minskade vårdtiden från 2017, men den var fortfarande hög 2018.

En jämförelse med antal vårdtillfällen, tabell 4, för samma åldersgrupp, 25–44 år, blir intressant att fördjupa sig i. Här hade det varit bra med uppgifter för en mindre bred åldersgrupp än 25–44 år, men det får vi inte från Kolada. Att hitta orsaken till att männen i den åldersgruppen har så många vårddagar, kräver en djupare analys av materialet.

Att antalet vårdtillfällen för kvinnor i den åldersgruppen var stort, kan sannolikt förklaras med att de är i barnafödande ålder, vilket kan bidra till många vårdtillfällen. Märk dock att medelvårdtiden inte var högre i den åldersgruppen än i åldersgruppen 15–24 år.

Ta vara på verksamhetens kunskaper

Statistik till den fortsatta analysen kan inte hämtas från Kolada. Nästa steg blir därför att analysera material direkt från verksamheten.

Vad kan experterna inom verksamheten bidra med? Har de förklaringar till varför det ser så olika ut för kvinnor och män?

Vad blir konsekvenserna av skillnaderna, ur ett jämställdhetsperspektiv? Missgynnas något kön?

Slutsatser
  • Tack vara könsuppdelade uppgifter kunde problemet upptäckas.
  • Orsaken till att kvinnors vårdtillfällen inte hade minskat, kan inte ses med hjälp av Koladas nyckeltal. Mer kunskap krävs.
  • Den fördjupning som här har gjorts leder en bit längre i analysen. Verksamheten behöver fortsätta att undersöka varför vårdtillfällena minskade för män, men inte för kvinnor, samt varför mäns vårdtid var längre än kvinnors vårdtid.

4.2 Analysera jämställdhet i hemtjänsten – bastabell

En kommun granskade fördelningen av hemtjänsten mellan kvinnor och män, i form av beviljad tid och utförd tid under juni månad 2016. Sammantaget hade 2 367 personer hemtjänst, varav 1 566 kvinnor och 801 män. Syftet med analysen var att besvara frågan om vem som får vad, och på vilka villkor.

Materialet var genomgående könsuppdelat, och innehöll information om ålder, beviljad tid i timmar, utförd tid i timmar och om utföraren var kommunal eller privat.

All denna information är viktig. Vi ställer upp den i flera tabeller, delar upp den efter utförare och gör en bastabell, så att vi kan se vilka åldersgrupper som hemtjänstmottagarna tillhör. Vi väljer ålder, för att den förmodligen spelar stor roll för hur många timmar hemtjänst de behöver. Därefter ser vi vilken tid de har beviljats och vilken tid som har utförts.

Tabell 13. Hemtjänstmottagare efter ålder och utförartyp

Kommunala utförare

Ålder

Antal

Procentuell fördelning

Könsfördelning i procent


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

0 – 64 år

49

70

4

11

41

59

65 – 79 år

243

174

21

28

58

42

80 – 89 år

546

273

47

43

67

33

90 år +

312

111

27

18

74

26

Samtliga

1 150

628

100

100

65

35

Privata utförare

Ålder

Antal

Procentuell fördelning

Könsfördelning i procent


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

0 – 64 år

52

29

13

17

64

36

65 – 79 år

110

54

26

31

67

33

80 – 89 år

176

68

42

39

72

28

90 år +

78

22

19

13

78

22

Samtliga

416

173

100

100

71

29

De två första kolumnerna i tabellerna visar antal kvinnor och män, efter ålder och utförartyp. Den största åldersgruppen bland både kvinnor och män är 80–89 år, hos både kommunala och privata utförare. Det är fler kvinnor än män i alla åldersgrupper, utom bland yngre än 65 år med kommunal utförare. Privata utförare har en högre andel kvinnor än män, jämfört med de kommunala utförarna.

De två mittersta kolumnerna visar hur samtliga kvinnor respektive män fördelar sig procentuellt över ålder. Den övre tabellen visar att 47 procent (av 1 150) kvinnor och 43 procent (av 628) män är i åldersgruppen 80–89 år. Åldersfördelningen ser olika ut hos de två utförartyperna. Hos privata utförare är andelen 90 år och äldre mindre, bland både kvinnor och män, än hos kommunala utförare. De allra äldsta finns alltså till stor del hos kommunala utförare.

Det sista kolumnparet visar könsfördelningen i procent i varje åldersgrupp. Ju äldre mottagarna är, desto mer kvinnodominerad blir varje åldersgrupp. (Om en grupp består av mer än 60 procent kvinnor är den kvinnodominerad och om den består av mer än 60 procent män är den mansdominerad.)

Tabellerna visar att könsfördelningen är jämnare hos kommunala utförare än hos privata utförare. Att grupperna blir mer kvinnodominerade ju äldre mottagarna blir kan bero på att kvinnor lever längre, men också på att män får hjälp av kvinnor som de lever med och därför inte söker eller får hemtjänst i samma utsträckning. Om vi hade haft uppgifter om vilka som var ensamstående respektive sammanboende, hade vi förmodligen kommit närmare förklaringen till skillnaderna i åldersgrupperna.

Nu vet vi vilka hemtjänstmottagarna är. Nästa steg är att se hur många timmar de har beviljats hemtjänst och hur många timmar som har utförts.

Tabell 14. Beviljade och utförda timmar efter ålder och utförare av hemtjänsten. Genomsnittligt antal timmar

Kommunala utförare

Ålder

Beviljade

Utförda

Differens beviljade – utförda


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor – Män

0 – 64 år

30,0

25,9

25,0

19,9

5,0

6,0

1,0

65 – 79 år

28,0

21,4

21,2

15,8

6,8

5,6

1,2

80 – 89 år

25,4

23,0

20,6

17,4

4,8

5,6

-0,8

90 år +

24,3

19,6

21,4

16,4

2,9

3,2

-0,3

Privata utförare

Ålder

Beviljade

Utförda

Differens beviljade – utförda


Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor – Män

0 – 64 år

32,6

36,2

27,8

34,9

4,8

1,3

3,5

65 – 79 år

40,5

32,8

35,8

29,4

4,7

3,4

1,3

80 – 89 år

35,5

33,8

28,3

28,9

7,2

4,9

2,3

90 år +

41,4

34,5

35,0

31,7

6,4

2,8

3,6

Kvinnor har enligt tabell 7 beviljats fler timmar än män, i alla åldersgrupper och för båda utförartyperna, utom gruppen yngre än 65 år med privata utförare. Samma mönster finns för utförda timmar.

Det är stor skillnad mellan kommunala och privata utförare i differensen mellan beviljade och utförda timmar. Hos kommunala utförare minskar skillnaden med stigande ålder för kvinnor. För män minskar skillnaden endast för de allra äldsta. Hos privata utförare ökar skillnaden mer för kvinnor än för män.

Kan vi hitta något mönster? Det kan vara svårt se likheter och skillnader när så många siffror ska jämföras. Då kan diagram göra det lättare att se mönster.

Diagram 8. Kvinnor

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som kvinnor i olika åldrar beviljas, och hur många timmar som faktiskt utförs, av kommunala respektive privata utförare.

Diagram 9. Män

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som män i olika åldrar beviljas, och hur många timmar som faktiskt utförs, av kommunala respektive privata utförare.

De två diagrammen ovan visar alla uppgifter i form av staplar för kvinnor respektive män. De olika färgerna visar staplar efter åldersgrupp.

Observera att skalan måste vara densamma i båda diagrammen när de ska jämföras. I Excel är de lätt att ändra skalan från default-inställningarna.

Vad ser vi i diagrammen?

Kvinnor

Kommunala utförare: Antalet beviljade och utförda timmar minskar med åldern, utom utförda timmar för de äldsta.

Privata utförare: Beviljade och utförda timmar är fler än hos kommunala utförare i alla åldersgrupper. Antalet timmar varierar starkt mellan åldersgrupperna.

Män

Kommunala utförare: Antalet beviljade och utförda timmar varierar med åldern.
Privata utförare: Beviljade timmar ökar med åldern. Utförda timmar varierar något med åldern.

Diagram kan ställas upp på olika sätt beroende på vad som ska jämföras. I våra analyser är det alltid kvinnor och män som ska jämföras: Är villkoren lika för båda könen? Men det finns fler variabler att studera, vilket medför att diagrammen kan göras på många olika sätt. I Excel är det enkelt att testa olika kombinationer av variabler. Nedan visas ett exempel där kvinnor och män genomgående står bredvid varandra, och därmed är det lätt att jämföra situationen mellan dem.

Diagram 10. Kommunala utförare

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som kvinnor respektive män beviljas hos kommunala utförare, samt hur många timmar som faktiskt utförs.

Diagram 11. Privata utförare

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som kvinnor respektive män beviljas hos privata utförare, samt hur många timmar som faktiskt utförs.

I dessa diagram blir det tydligt att kvinnor i alla åldersgrupper både beviljas och får mer tid än män, hos både kommunala och privata utförare. Undantagen, där män får mer, är beviljad och utförd tid hos privata utförare i åldersgrupperna 0–64 år samt utförd tid i åldersgruppen 80–89 år.

Nedan finns ännu ett alternativ till diagram, där beviljad och utförd tid ställs bredvid varandra, för kvinnor respektive män.

Diagram 12. Kommunala utförare

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som kvinnor respektive män i olika åldrar beviljas hos kommunala utförare, samt hur många timmar som faktiskt utförs.

Diagram 13. Privata utförare

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar med staplar hur många timmar hemtjänst som kvinnor respektive män i olika åldrar beviljas hos privata utförare, samt hur många timmar som faktiskt utförs.

Hos kommunala utförare är skillnaden mellan beviljad och utförd tid större för kvinnor än för män i åldersgruppen 65–79 år. I övriga åldersgrupper är skillnaden större för män. Hos privata utförare är skillnaden mellan beviljad och utförd tid större för kvinnor än män i alla åldersgrupper.

Det är inte självklart vilken kombination av variabler som ska användas, men när du arbetar med analysen kan du pröva alla tänkbara kombinationer. När du sedan ska presentera resultaten i ett slutligt dokument bör du dock inte välja alltför komplicerade diagram. Mottagarna ska inte behöva navigera i för mycket information innan de ser budskapet. De första diagrammen ovan är ett exempel på ett väl komplext diagram.

Ser vi några mönster, med hjälp av tabellerna och diagrammen? Kvinnor har beviljats fler timmar än män, hos både kommunala och privata utförare, utom i åldersgruppen 0–64 år med privata utförare. Både kvinnor och män har fler beviljade timmar hos privata utförare än hos kommunala utförare. Samma sak gäller utförda timmar.

Hos kommunala utförare är skillnaden större för kvinnor än för män, mellan utförda och beviljade timmar, från 80 år och upp. Hos privata utförare är skillnaden större för kvinnor än för män, mellan beviljade och utförda timmar, i alla åldersgrupper.

Slutsatser:
  • Använd en bastabell, om det är möjligt.
  • För detta exempel kunde vi använda alla variabler och komma relativt långt i att hitta och förklara skillnader. Lite längre skulle vi komma med uppgifter om ensamstående eller sammanboende, eftersom det kan påverka antalet beviljade timmar.
  • Diagram underlättar ofta jämförelser.
  • Att beräkna differensen bidrar till att lättare se mönster som svarar på den ursprungliga frågan: Vem får vad?
  • En fortsättning på denna analys kan vara att sätta summor på skillnaderna mellan könen och mellan utförartyperna.

4.3 Analysera en skillnad eller plötslig förändring i vårdstatistik

Ett exempel från en strategs vardag kan vara att du får frågor som dessa:

Här finns en skillnad mellan kvinnor och män. Är det en stor och allvarlig skillnad? Vad beror den på? Är det något vi borde göra något åt? Vad ska vi göra åt det?

Som strateg kan du aldrig ha expertkunskaper om varje verksamhet i en organisation. Frågorna behöver tas vidare till experterna i verksamheten. Det som du kan bidra med är att ställa frågorna och samla in svaren, formulera fler frågor, föreslå hur statistiken kan ställas upp och analyseras.

Följande exempel visar hur du kan göra detta. Exemplet kommer från Vården i siffror.

Diagram 14. Akut öppnande av kranskärl, inom rekommenderad tid, vid större hjärtinfarkt

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Diagrammet visar hur andelen kvinnor och män under 80 år med hjärtinfarkt, som har behandlats med akut öppnande av kranskärl inom rekommenderat tid, har utvecklats från 2016 till 2019.

Indikatorn visar andelen patienter med större hjärtinfarkt ,som har behandlats med akut öppnande av kranskärl (reperfusion) inom rekommenderad tid, och som är under 80 år.

Andelen 2019 var för kvinnor 69,2 och för män 79,1 procent, dvs. en skillnad på tio procentenheter. Skillnaden hade ökat jämfört med året innan. Hur kan detta förklaras?[2]

[2] En reflektion är att gränsen 80 år borde ändras, eftersom fler kvinnor än män lever längre, och därmed får hjärtinfarkt senare i livet.

Det är viktigt att veta dels vad indikatorn visar, dels hur den ska tolkas. För alla indikatorer i “Vården i siffror” finns utförliga beskrivningar. Finns där någonting som kan bidra till att förklara varför skillnaden är så stor mellan kvinnor och män? Och att den har ökat så mycket från ett år till ett annat?

Hur många individer rör det sig om? Kan patienternas ålder vara en del av förklaringen?

Svaren kan bara ges av de experter i verksamheten som vet vad som har rapporterats in.

Om det rör sig om ett litet antal kvinnor eller män, kan någon enstaka felrapportering starkt påverka resultatet i fel riktning. I det här fallet kan detta gälla något av åren 2018 eller 2019, eller båda.

Det kan också vara relevant att se på siffror från landet i sin helhet, eller liknande regioner och kommuner för att se om samma mönster förekommer där.

Tips för att vara till stöd för en verksamhet:
  • Hjälp till att ställa upp statistiken på flera olika sätt.
  • Peka ut mönster, inte enbart tal som skiljer sig.
  • Gör en tidsserie, för att peka ut förändringar.
  • Diskutera utifrån antalet. Vid små antal kan en enskild individ ha stor påverkan.
  • Fråga om de har sett extremer, som borde tas bort från materialet.
  • Se skillnader för kvinnor respektive män, men missa inte de situationer med lika siffror som ändå kan vara ojämställda.

Diagram 15. Mall för att inventera möjliga orsaker och konsekvenser till problemet

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Forskningen bekräftar de orsaker vi har listat i bilden. Det finns fortfarande okunskap i hälso- och sjukvården om att kvinnors och mäns hjärtinfarkter ter sig olika. Det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män, som påverkar till exempel hur hjärtinfarkt yttrar sig och i vilken ålder. Att kvinnors hjärtinfarkter inte upptäcks i lika stor utsträckning påverkar starttiden för behandlingen. Andra riskfaktor kan vara till exempel att det är vanligare med förträngning (spinos) hos män samt att kvinnor oftare har obehandlat högt blodtryck.[3]

Slutsats:
  • Använd mallen för att inventera orsak – problem – konsekvens, för att sedan kunna analysera och belägga problemets orsaker och konsekvenser. Mallen bidrar också till att bekräfta om det finns en ojämställdhet.

4.4 Analysera jämställdheten i en budget

Strategerna i en region fick i uppdrag att undersöka hur resurserna fördelades mellan anställda kvinnor och män i en projektbudget. Analysen skulle gärna visa även hur resurserna fördelades mellan olika grupper av kvinnor och män, till exempel efter ålder och andra variabler som skulle kunna motivera skillnader i ersättning.

En analys av en budget kräver ofta mer information än de siffror som finns i själva budgeten. Använd gärna följande frågor för att undersöka hur resurser till anställda fördelas mellan kvinnor och män.

  • Könsfördelning – Hur många är kvinnor, respektive män?
  • Löner – hur stor andel av lönekostnaderna går till kvinnor respektive män? Kontrollera i lönekartläggningen om det finns osakliga skillnader i lönesättningen; alla organisationer är skyldiga att göra en lönekartläggning varje år.
  • Semester – hur fördelas intjänad respektive uttagen semester? Jämför avtalen mellan olika yrkesgrupper i organisationen. Är villkoren lika i kvinnodominerade jämfört med mansdominerade branscher?
  • Sjukdagar – hur fördelas de mellan kvinnor och män? Mellan olika yrkesgrupper? Mellan olika verksamheter inom samma kategori? Vad är ersättningen för en dag, i genomsnitt, för kvinnor respektive män?

Ställ samma typ av frågor för andra relevanta konton.

Gör en tabell för att få överblick. Du kan använda tabellen nedan som mall. Markera för varje post, om resurserna fördelas till fördel för kvinnor eller för män.

Undersök om det finns några mönster i fördelningen. Vad kan de bero på?

Svaren på dessa frågor ger underlag till att planera för att arbeta vidare med det som behöver förändras.

Tabell 15. Kontoinformation från utvecklingsnämnden i Region X


Konto

Utfall

Budget

Utfall jämfört budget

Utfall för kvinnor respektive män






Kvinnor

Män

Totaler

10 205 173,60

10 084 000,00

-121 173,60



3811 Specialdestinerade statsbidrag

-4 031 000,00

-4 031 000,00

0,00



3899 Övriga bidrag

-307 429,00

0,00

307 429,00



3939 övriga intäkter

-1 009 370,20

0,00

1 009 370,20



4011 Månadslön

7 768 179,61

8 152 000,00

383 820,39




4012 Förtroendemannaarvoden

0,00

0,00

0,00



4113 Intjänad semester

1 156 055,59

0,00

-1 156 055,59



4114 Uttagen semester

-915 358,09

0,00

915 358,09



4121 Sjuklön

158 646,65

0,00

-158 646,65



4193 Ersättning vid fackligt arbete

4 461,94

0,00

-4 461,94



4199 övriga kostnader ej arbetad tid

110 142,26

0,00

-110 142,26



4311 Traktamenten, skattefria

21 924,96

0,00

-21 924,96



4312 Traktamenten, skattepliktiga

6 415,20

0,00

-6 415,20



4321 Bilersättningar, skattefria

7 407,00

0,00

-7 407,00



4341 Förmånsvärde naturaförmån

10 322,10

0,00

-10 322,10



4349 Korringeringspost förmånsvärde

-9 011,10

0,00

9 011,10



4392 övr kostnadsers,skattepliktiga

780,00

0,00

-780,00



4415 Löneväxling pensionsförsäkring

216 784,20

0,00

-216 784,20



4611 Kurser och konferenser

300 265,63

216 000,00

-84 265,63



4619 Övriga utbildningskostnader

3 385,70

0,00

-3 385,70



4621 Hälso- och sjukvård personal

24 079,25

52 000,00

27 920,75



4622 Rehabilitering

19 477,11

0,00

-19 477,11



4631 Personalrepr enl Skatteverket

13 608,76

10 000,00

-3 608,76



4633 Gåvor till personal enl SKV

252,00

0,00

-252,00



4641 Platsannonser

0,00

20 000,00

20 000,00



4649 Övriga rekryteringskostnader

0,00

150 000,00

150 000,00



4661 Friskvård och aktivitetsbidrag

9 000,54

10 000,00

999,46



4699 övriga personalkostnader

2 985,46

0,00

-2 985,46



5325 Förköp biljett

125,00

0,00

-125,00



Det ovanstående är ett första steg. Att granska en budget handlar om att synliggöra hur resurserna fördelas mellan olika grupper av kvinnor och män. Men det räcker inte, utan vi behöver också undersöka om budgeten motsvarar behoven hos olika grupper av kvinnor och män, samt vilka effekter som budgeten får.

Därefter behöver du också granska sådant som budgeten inte innehåller – vilka behov som får stå tillbaka, som inte finansieras inom budgeten. Kanske får individer och företag bekosta vissa saker själva, på ett sätt som resulterar i ojämställdhet.

Nästa steg är att undersöka vem som har makten att bestämma vad som ska ingå i budgeten och vad som räknas som en kostnad, investering eller intäkt.

Steg i arbetet:
  • Gå igenom posterna i en budget. Vilka av dem berör individer, det vill säga kvinnor och män?
  • Undersök organisationens lönekartläggning, sjukskrivningsstatistik med mera. Hur fördelar sig kostnaderna på kvinnor respektive män?
  • Synliggör så mycket som möjligt, i budgetens alla delar, efter kön.

4.5 Analysera jämställdheten i ett mätbart nämndmål

En kommun har ett mätbart nämndmål som avser feriejobb för ungdomar:

1 000 ungdomar 16–18 år ska ges möjlighet att få arbetslivserfarenhet och meningsfull sysselsättning genom ett feriejobb.

Tabellen nedan visar utfallet för år 1, samt målet och utfallet för år 2.

Tabell 16. Mätbart nämndmål: Feriejobb för ungdomar

Antal platser


Utfall år 1

Mål år 2

Utfall år 2

Målet: 1 000 ungdomar mellan 16–18 år ska ges möjlighet att få arbetslivserfarenhet och meningsfull sysselsättning genom ett feriejobb.

Inom kommunens förvaltningar

Tjejer

424

500

599

Killar

380

500

470

Inom föreningslivet

Tjejer

111

110

111

Killar

97

110

79

Inom kommunala bolag

Tjejer

58

75

45

Killar

82

75

91

Inom sociala företag

Tjejer

20

15

0

Killar

10

15

0

Genom matchning mot näringslivet

Tjejer


25

2

Killar


25

12

Övriga platser

Tjejer


5

2

Killar



9

Målet år 2 är långt ifrån uppnått inom de flesta verksamhetstyperna. Utfallet år 2 har varit större för killar än tjejer överallt utom i kommunens förvaltningar och i föreningslivet.

För att analysera utfallet för år 2 gör vi en bastabell.

Tabell 17. Feriepraktik efter område – Utfall år 2


Verksamhetsområde

Antal

Procentuell fördelning

Könsfördelning i procent


Tjejer

Killar

Tjejer

Killar

Tjejer

Killar

Kommunens förvaltningar

599

470

79

71

56

44

Föreningslivet

111

79

15

12

58

42

Kommunala bolag

45

91

6

14

33

67

Sociala företag

-

-

-

-

-

-

Matchning mot näringslivet

2

12

0

2

14

86

Övriga platser

2

9

0

1

18

82

Samtliga

759

661

100

100

53

47

Totalt sett är målet 1 000 platser uppfyllt – med råge! Men det är sned könsfördelning i de mindre verksamhetstyperna. Med hjälp av bastabellens uppställning blir detta tydligt. Orsaken kan vara den könsuppdelning på arbetsmarknaden som finns i hela samhället. Om vi vill kontrollera samband kan vi i Kolada få uppgifter om könsfördelningen i kommunens olika branscher.

Tabellen kan användas som underlag, för att diskutera förslag till åtgärder för att minska könsuppdelningen vid feriejobb.

Diagrammen nedan är också tydliga. Det första diagrammet visar antal och det andra visar den procentuella könsfördelningen.

Diagram 16. Feriepraktik efter verksamhetstyp – utfall år 2

Antal

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Bild på ett liggande stapeldiagram som visar hur många tjejer och killar som har fått feriepraktik inom olika verksamheter: kommunens förvaltningar, föreningslivet, kommunala bolag, näringslivet och övriga platser.

I kommunens förvaltningar fanns de flesta feriejobbarna, både tjejer och killar. I övriga verksamhetstyper fanns endast ett fåtal feriejobbare.

Diagram 17. Feriepraktik efter verksamhetstyp – utfall år 2

Könsfördelning i procent

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Bild på ett liggande stapeldiagram som visar andelen tjejer och killar som har fått feriepraktik i olika verksamheter: föreningslivet, kommunens förvaltningar, kommunala bolag, övriga platser, samt näringslivet.

Könsfördelningen var på gränsen till jämn i de två största verksamhetstyperna, kommunens förvaltningar respektive föreningslivet. Övriga var starkt mansdominerade.

Rangordningen följer andelen kvinnor i könsfördelningen. Det tydliggör hur könsfördelningen ser ut i de olika verksamhetsområdena.

För att nyansera bilden ytterligare kan vi, om det finns underlag, dela upp de som feriejobbade i kommunens förvaltningar på mindre enheter, till exempel redovisa för en förvaltning i taget, och studera antal och könsfördelning per förvaltning.

Slutsatser:
  • Ett mått som var uppnått på ett jämställt sätt totalt sett, var inte uppnått för alla verksamhetstyper, och könsfördelningen var inte jämn i de tre minsta verksamhetstyperna.
  • Tabeller och diagram visar att det kan vara bra att göra en fördjupad analys av det stora verksamhetsområdet kommunens förvaltningar.
  • Att rangordna efter könsfördelningen i tabeller eller diagram, gör det lättare att se mönster.

4.6 Kartlägg en handläggningsprocess – riskanalys

En strateg har gjort en processkartläggning, för att analysera jämställdhet i handläggningen av sommarjobb i en stadsdelsförvaltning. Alla ungdomar som är 16–19 år och folkbokförda i staden kan söka sommarjobb, och de som får sommarjobb får det i den stadsdel där de bor.

Jobben kan prioriteras till ungdomar som har sociala skäl på grund av funktionsnedsättning, eller andra sociala skäl. Prioriteringarna görs av socialtjänsten och skolkuratorerna, och innebär att de prioriterade ungdomarna får platser före resten av de sökande.

Ett av syftena med sommarjobben är att introducera ungdomarna för stadens verksamheter, så att de i framtiden överväger att börja arbeta inom till exempel förskola eller äldreomsorg.

Målet är att ha en jämn fördelning mellan könen, bland de som får sommarjobb.

Bilden visar processen för att handlägga och tilldela sommarjobb. För varje delprocess har strategen inventerat risker och könsmönster, för att senare kunna bekräfta eller dementera dem med hjälp av den statistik som finns för delprocesserna, se tabellen.

Diagram 18. Processkarta: Handlägga sommarjobb

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Bilden visar en processkarta för handläggning av sommarjobb, från att ansökningsprocessen startar till ansökan, prioritering, matchning, sommarjobb och slutligen till att processen utvärderas.

4.6.1 Riskbedömning ur jämställdhetsperspektiv för delprocesserna

Ansökan om sommarjobb

Risker: Ungdomarna söker könsstereotypa arbeten. Fler tjejer än killar söker sommarjobb.

Könsmönster: Killar föredrar att arbeta med trädgårdsskötsel, tjejer med omvårdnad av barn och äldre.

Prioritering av ungdomar som har sociala skäl

Risk: Framför allt killar prioriteras av socialtjänst och kuratorer.

Könsmönster: Socialtjänsten ser sommarjobb som en lämplig åtgärd främst för stökiga pojkar, eller har kontakt främst med stökiga pojkar.

Matchning

Risk: Killar tilldelas arbeten som är ”manliga” och tjejer arbeten som är “kvinnliga”.

Könsmönster: Killar föredrar att arbeta med trädgårdsskötsel, tjejer med omvårdnad av barn och äldre.

Sommarjobb genomförs

Risk: Att arbetsplatserna behandlar/bemöter killar och tjejer olika utifrån vilken typ av yrke det rör sig om. Detta riskerar att påverka ungdomarnas framtida yrkesval.

Tabellen visar antalet tjejer och killar i varje delprocess, andelen som fick sommarjobb av de som ansökte samt andelen som gav högt betyg på sommarjobbet.

Ett enkelt sätt att påbörja analysen av kartläggningen, är att markera på varje rad om tjejer eller killar dominerar, alltså markera vilka som har det högsta värdet. De två kolumnerna längst till höger visar detta.

Tabell 18. Handlägga sommarjobb. Resultat per delprocess


Delprocess

Tjejer

Killar

Tjejer

Killar

Ansökningar om sommarjobb

546

487

x


Prioriterade ungdomar

19

33


x

Matchade ungdomar, totalt

123

135


x

Skötsel och städning utomhus

26

26



Omsorg om vuxna och barn

45

56


x

Omsorg om barn

29

35


x

Skötsel inomhus (hemtjänst, administration)

14

7

x


Övrigt (ungdomsgård, Eurogames)

9

11


x

Andel (%) som fick sommarjobb, av de sökande

23

28


x

Sommarjobb som genomfördes





Intervjusvar: Betyg = Bra (%)

48

36

x


Intervjusvar: Betyg = Ökat intresse (%)

55

67


x

Kryssen är 3 för tjejer och 7 för killar. Kryssen visar var det kan behövas djupare analyser. De visar också var det kan behövas åtgärder, för att nå målet om en jämn könsfördelning bland sommarjobbarna.

Fler tjejer än killar sökte sommarjobb – 546 tjejer och 487 killar – men en lägre andel av tjejerna fick sommarjobb – 23 procent av tjejerna och 28 procent av killarna. Det var 19 tjejer och 33 killar som prioriterades av sociala skäl.

Genom att tillföra statistik i processkartläggningen kan vi dementera eller bekräfta riskerna från riskbedömningen. Vi kan också jämföra siffrorna med en mätning vi gör senare, efter att åtgärder har genomförts i processen, för att se om åtgärderna har medfört någon förändring.

Vi fortsätter analysen genom att närmare studera delprocessen matchning. Fördelades sommarjobben stereotypt, så att killar fick mer ”manliga” arbeten och tjejer mer ”kvinnliga” arbeten? Vi gör en bastabell.

Tabell 19. Matchning av ungdomar, efter typ av jobb


Typ av sommarjobb

Antal

Procentuell fördelning

Könsfördelning i procent


Tjejer

Killar

Tjejer

Killar

Tjejer

Killar

Skötsel och städning utomhus

26

26

21

19

50

50

Omsorg om vuxna

45

56

37

41

45

55

Omsorg om barn

29

35

24

26

45

55

Skötsel inomhus (hemtjänst, administration)

14

7

11

5

67

33

Övrigt (ungdomsgård, Eurogames)

9

11

7

8

45

55

Samtliga

123

135

100

100

48

52

Färre tjejer än killar fick sommarjobb – 123 tjejer och 135 killar. De vanligaste två typerna av jobb, för både tjejer och killar, var omsorg, om vuxna och om barn – 61 procent av tjejerna (37 + 24) och 67 procent av killarna (41+26) fick jobb inom omsorg.

Mest ojämn könsfördelning hade skötsel inomhus, som var starkt tjejdominerad – 67 procent tjejer och 33 procent killar.

Det var ojämn könsfördelning inom varje typ av jobb, utom för skötsel och städning utomhus, som hade helt jämn könsfördelning – 50 procent tjejer och 50 procent killar.

Samtidigt uppfyllde alla typer av jobb, utom skötsel inomhus, det gängse måttet på jämn könsfördelning – att båda utgör mellan 40 och 60 procent. Om det finns ett annat kvantitativt jämställdhetsmål ska fördelningen bedömas i jämförelse med det, i stället.

Individerna var relativt få, vilket innebär att små skillnader i antal personer ger stora utslag i könsfördelningen.

Ett mönster är att andelen killar var större i varje typ av sommarjobb utom ett. Men målet var att ha en jämn könsfördelning. En slutsats kan då bli, att totalt sett uppnåddes målet – av de som fick sommarjobb var 48 procent tjejer och 52 procent killar – men inte för varje typ av sommarjobb.

Det finns en möjlig målkonflikt som kan behöva diskuteras, när man överväger att förändra processen: målet att ha en jämn könsfördelning, samtidigt som ungdomar kan prioriteras av sociala skäl, och fler pojkar än flickor brukar prioriteras. Vilket av detta är viktigast?

Ska målet om en jämn könsfördelning ses som ett strävansmål, en riktning vid bedömningar, medan prioritering av sociala skäl är viktigast och ska väga tyngre?

Eller kan det vara så, att det finns lika många flickor som pojkar, som borde prioriteras av sociala skäl, men att flickorna inte är kända i samma utsträckning av socialtjänst eller skolkuratorer? Behövs det mer kunskap om det, innan prioriteringar beslutas?

Slutsatser:
  • Att kombinera processkartläggningar med statistik ger möjlighet till mer nyanserad förståelse och till jämförelse med uppföljande mätningar.
  • Ett mål kan vara nått totalt sett, men samtidigt inte vara nått för vissa typer av jobb.

4.7 Analysera om en investeringsbudget är jämställd

En kommun tog fram en investeringsbudget inför investeringar i anläggningar, till exempel idrottshallar. Kultur- och fritidsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att granska investeringsbudgeten ur ett jämställdhetsperspektiv.

Verksamhetens mål och uppdrag ska vara utgångspunkt för analyser. I detta fall var uppdraget att skapa förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla kommuninvånare och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Detta genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning, samt samla, vårda och visa kulturarvet. Kommunfullmäktige hade också antagit målet att resurser ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män.

Den mer specifika fråga som analyserades var denna: Hur fördelades resurserna i investeringsbudgeten, på anläggningar som används av kvinnor, män, flickor och pojkar?

Denna typ av analys kan du göra enligt följande.

Börja med att lista vilka data som kan ge svar på frågan. Ibland finns tendensen att använda den statistik som finns, i stället för att se till att skaffa den statistik som kan ge bra svar på frågorna.

Ta därefter fram de siffror som behövs. En del av siffrorna kanske du hittar i de register som redan finns, andra kanske måste tas fram genom att göra ytterligare undersökningar. Några siffror att börja med:

  • Investeringsbudgeten för de senaste åren
  • Antalet kvinnor, män, flickor och pojkar som besöker och använder anläggningarna

Tabell 20. Budget för Kultur- och fritidsnämnden 2019

Investeringar årsplan 2019. Nettokostnader i mnkr.

Benämning 2019

Mnkr

Anpassning av lokaler för dansverksamhet

0,5

Skatepark

3,5

Allaktivitetsplats

4

Fotbollens infrastruktur

9

Offentlig konst

2

Bokbuss

7

Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet

1

Investering bryggor Östra hamnen

0,7

Led-belysning konstmuseet

0,5

Summa investeringar 2019

28,2

Fotbollens infrastruktur Torpet

2,5

Förbättringar friluftsområden

2,7

Skärmtak Arenan

0,5

Långa parken

0,5

E-arkiv

1

Konstgräsplan B

3

Summa investering överflyttat från 2018

10,2

Totalsumma

38,4

Sätt kryss för den grupp som använder anläggningen i huvudsak, se tabellen nedan. Använd statistik från föreningar, kommunens egna mätningar, antalet medlemmar i föreningarna. Fråga föreningarna som använder anläggningarna. Troligen finns det också en god kunskap på förvaltningen om hur det ser ut. Det kan även vara intressant med fritidsundersökningar och liknande för att undersöka kvinnors respektive mäns behov.

Om inte antal besökare är känt, så gör en enklare mätning, vid olika tillfällen under veckan och olika tidpunkter under dygnet. Räkna antalet kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Det behöver inte vara ett exakt antal, utan det viktiga är att hitta mönster. En del anläggningar har troligen ett jämt antal kvinnor och män som användare, sätt då kryss i fler kolumner.

Tabell 21. Vem använder anläggningen?

 

Benämning 2019

Mnkr

Vem använder i huvudsak



Kvinnor

Män

Flickor

Pojkar

Anpassning av lokaler för dansverksamhet




x


Skatepark



x


x

Allaktivitetsplats



x


x

Fotbollens infrastruktur


x

x



Offentlig konst






Bokbuss


x

x



Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet






Investering bryggor Östra hamnen






Led-belysning konstmuseet






Summa investeringar 2019






Fotbollens infrastruktur Torpet




x

x

Förbättringar friluftsområden


x

x

x

x

Skärmtak Arenan






Långa parken




x

x

E-arkiv






Konstgräsplan B




x

x

Summa investering överflyttat från 2018






Totalsumma






Kombinera nu budgeten med vem som använder anläggningen. Fördela summan utifrån användarna. Lägg samman beloppen.

Tabell 22. Investeringsbudget 2019 utifrån vem som i huvudsak använder anläggningen

Nettokostnader i mnkr

Benämning 2019

Mnkr

Vem använder i huvudsak



Kvinnor

Män

Flickor

Pojkar

Anpassning av lokaler för dansverksamhet

0,5



0,5


Skatepark

3,5


1,75


1,75

Allaktivitetsplats

4


2


2

Fotbollens infrastruktur

9

4,5

4,5



Offentlig konst

2





Bokbuss

7

2,33


2,33

2,33

Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet

1





Investering bryggor Östra hamnen

0,7

0,35

0,35



Led-belysning konstmuseet

0,5





Summa investeringar 2019

28,2





Fotbollens infrastruktur Torpet

2,5



1,25

1,25

Förbättringar friluftsområden

2,7

0,68

0,68

0,68

0,68

Skärmtak Arenan

0,5





Långa parken

0,5



0,25

0,25

E-arkiv

1





Konstgräsplan B

3



1,5

1,5

Summa investering överflyttat från 2018

10,2





Totalsumma

38,4

7,86

9,28

6,51

9,76

Tabellen visar att mäns och pojkars intressen får en större andel av budgeten än kvinnors och flickors intressen. Anläggningar som flickor besöker får minsta andelen av budgeten, och anläggningar som pojkar besöker får största andelen av budgeten.

Intressant är då att undersöka hur det sett ut över tid, eftersom investeringar i anläggningar är långtidsprojekt. Sök reda på tidigare budgetar och gör likadant. Sammanställ och analysera. Vilka har tjänat på investeringar under perioden – kvinnor/flickor eller män/pojkar? Hur har det sett ut tidigare, är det samma mönster varje år?

Analysera siffrorna. År 2019 omfattade budgeten 38,4 miljoner kronor fördelat på 15 budgetposter. Några anläggningar användes ungefär i lika stor utsträckning av pojkar som av flickor, kvinnor som av män. Anläggningar som pojkar och män använde i större utsträckning, får dock en högre andel av investeringsbudgeten.

Sätt resultatet i relation till uppdraget: “Verksamhetens uppdrag är att skapa förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla kommuninvånare och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar.”

Fördelas investeringarna på så att kvinnor, män, flickor och pojkar har möjlighet till en meningsfull fritid, i lika stor utsträckning? Nej, vi kan se att en större del går till anläggningar som i större utsträckning används av pojkar och män.

Även om analysen inte bygger på detaljerad statistik över könsfördelning av de som använder anläggningarna, visar den översiktliga jämförelsen ett tillräckligt tydligt mönster för att vi ska våga dra slutsatser: De tidigare investeringsbesluten har resulterat i en orättvis fördelning av kommunens medel.

Analysen visar att det går att skapa bättre förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män att ta del av kommunens investeringar i mer lika omfattning. Analysen säger inte hur mycket kvinnor eller män dominerar, men den ger ett bra underlag för diskussion och eventuell omfördelning av resurser inför framtida investeringar.

Utifrån resultatet kan vi till exempel föreslå att i nästa investeringsbudget satsar särskilt på flickors och kvinnors verksamheter, för att jämna ut skillnaderna.

5 Exempel – jämställdhetsanalys i uppföljningen

I detta kapitel finns fyra exempel på hur jämställdhetsanalys kan användas på övergripande nivå, inom systemet för styrning, ledning och uppföljning.

Styrsystemet är de förtroendevaldas redskap för att formulera en beställning till verksamheternas utförare samt fördela resurser. I systemet ingår också uppföljning, så att de förtroendevalda kan se vilken kvalitet tjänsterna har, genom att resultaten i verksamheterna mäts och redovisas jämfört med målen. Systemet stödjer därmed arbetet hela vägen från planering, via uppföljning och analys, till åtgärder. Syftet är att se till att verksamheterna effektivt producerar tjänster av hög kvalitet till invånarna.

För att få in jämställdhet i hela styrprocessen, från början, och inte bara lägga till det i slutskedet, börja med att reflektera över följande:

  • Hur ser er årscykel ut, för planering och uppföljning? Hur beaktas jämställdhetsperspektivet i årscykeln?
  • Hur ser er treårscykel ut? Hur har ni kvalitetssäkrat jämställdhetsperspektivet?

I följande exempel används ett jämställdhetsperspektiv på delar av styrningen som handlar om uppföljning.

5.1 Analysera jämställdhetsperspektiv i årsredovisningen

I en region fick en strateg i uppgift att analysera årsredovisningen ur ett könsperspektiv.

Regionen tillämpar balanserad styrning, vilket innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv: samhälle, medborgare, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Samma modell används på alla nivåer i regionen, för att få en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet.

Regionfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt strategiska mål. De är strävansmål, som tydliggör vad regionen behöver inrikta sig på för att nå visionen. Utifrån dessa fastställer styrelsen framgångsfaktorer, indikatorer, mått och mål för måluppfyllelse.

Styrmåtten är målsatta mätvärden, som ska bidra till att värdera i vilken grad de strategiska målen är uppnådda. Bedömningen av styrmåtten visualiseras med färger och utvecklingspilar.

Kontrollmåtten är kompletterande mått, som ska bidra till att värdera resultaten och utvecklingen inom de strategiska målen. Kontrollmåtten fastställs av regiondirektören.

Den sammanfattande samlade bedömningen, av måluppfyllelsen av de strategiska målen, innebär att resultaten för enskilda styrmått och kontrollmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på hur måluppfyllelsen värderas, utan att även andra faktorer påverkar.

Kommentarer, mått, måluppfyllelse och utveckling för ett av regionens mål framgår nedan.

Diagram 19. Strategiskt mål: En effektiv, säker och hälsofrämjande verksamhet med god kvalitet

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: SKR

Bilden ger exempel på hur en strateg har analyserat årsredovisningen ur ett könsperspektiv. Graden av måluppfyllelse för kvinnor och män illustreras med geometriska figurer i olika färg. Utvecklingen för de olika styrmåtten illustreras med en pil i olika riktning.

Slutsatser:
  • Bra könsuppdelade mål.
  • Om det saknas aktuella uppgifter, så använd det som finns och kommentera trenden.
  • Kommentera måluppfyllelsen så detaljerat som möjligt för både kvinnor och män.
  • Måluppfyllelsens färger och pilar är det som först når ögat, därför är det viktigt att de är tillräckligt kommenterade för att vara begripliga. Går det i rätt riktning för båda könen? Är målet egentligen uppfyllt även om skillnader mellan kvinnor och män inte har minskat?

5.1.1 Checklista – granska årsredovisningen

När du granskar en årsredovisning ur jämställdhetsperspektiv, kan du använda följande checklista som stöd.

Mål och resultat
  • Är samtliga mål könsuppdelade?
  • På vilka grunder är måtten satta, i de könsuppdelade målen?
  • Är alla styrmått könsuppdelade? Om inte, varför?
  • Framgår det hur många kvinnor respektive män det rör sig om?
  • Vad var målet för kvinnor respektive män?
  • Vad blev resultatet för kvinnor respektive män?
  • Vad kostade det för kvinnor respektive män?
  • För en djupare analys krävs uppgifter om ålder, geografi, födelseland, utbildning. Finns detta, inom relevanta områden?
Texter och bilder
  • Nämns orden kvinnor, män, flickor och pojkar?
  • Nämns de lika många gånger?
  • I vilka sammanhang nämns olika grupper av kvinnor och män?
  • Är behov, problem, konsekvenser beskrivna för dels kvinnor, dels män?
  • Nämns ordet jämställdhet? Om ja, i vilket sammanhang?
  • Hur många gånger är kvinnor respektive män på bild?
  • Vilka grupper av kvinnor och män saknas på bild?
  • I vilka situationer och positioner visas olika grupper av kvinnor och män på bild?
  • Vilken instruktion från fotografen kan kvinnor respektive män ha fått, eller olika grupper av kvinnor och män?

5.2 Gör kön synligt i kommunens årsredovisning

Hedemora kommun har arbetat i fler år med jämställdhetsintegrering av sitt styrsystem, och det ger resultat i årsredovisningen. De har fem övergripande mål som visar vad kommunen vill åstadkomma och utveckla. Det första är bekönat och det fjärde målet tar ställning för att Hedemora ska vara en jämställd kommun.

De fem övergripande målen är:

  1. I Hedemora lever kvinnor, män, flickor och pojkar ett bra liv i en levande kommun där människor och näringsliv utvecklas.
  2. Hedemora kommun har god ekonomisk hushållning som ger utrymme för investeringar.
  3. Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare.
  4. Hedemora är jämställt, jämlikt och hälsan är god.
  5. Hedemora är en klimatsmart och miljövänlig kommun.

Fördelen med målen som fastställts i mål och budget är att

  • det finns övergripande mål som anger en riktning mot en jämställd kommun
  • indikatorerna är könsuppdelade och redovisade efter kön så det går att följa utvecklingen för kvinnor respektive män

Redovisningen från Hedemora är tydlig och lättillgänglig i både text, bilder och siffror. Här finns ett könsuppdelat övergripande mål och tydliga förklaringssymboler. Den är transparent för alla, så väl för vanliga medborgare som inte är insatta i kommunens styrning, som för en insatt politiker. Det är tydligt vad som ska mätas, hur man har mätt det med könsuppdelade nyckeltal och kommentarer i direkt anslutning till varje mål. Det gör det lätt att hänga med. Kom ihåg att även kommentaren ska synliggöra resultatet för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Kommunen har även en analysgrupp som följer upp analyserna och resultatet i årsredovisningen. I gruppen ingår bland annat chefer från ett antal förvaltningar. De följer upp och frågar verksamheterna vilket gör att det blir ett förändringstryck i verksamheten.

Diagram 20. Del av redovisning övergripande mål 1, Hedemora kommun 2019

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: Hedemoras årsredovisning 2019

Bilden visar en sida ur Hedemora kommuns års redovisning där könsuppdelade nyckeltal används för att mäta måluppfyllelse.

5.3 Skapa överskådlighet i uppföljningen – tabell

En strateg fick i uppgift att analysera ett uppföljningsdokument och kontrollera om uppföljningen har ett könsperspektiv. Följande är ett utdrag ur dokumentet, som totalt består av fyra sidor löptext, fulla med information:

Hälsosamtal för 30-åringar togs bort 2020. Målet är att 30 procent av 40-, 50- och 60-åringar under året, ska ha genomfört hälsosamtal. Perioden januari–april har 5 procent av målgruppen deltagit i journalförda hälsosamtal. Eftersom målgruppen justerats finns ingen jämförelse med föregående år. Det är flest personer i åldersgrupperna 60 år och 40 år som deltagit samt fler kvinnor (6 %) än män (4 %). Under perioden januari–april har 18 procent av målgruppen fått inbjudan till hälsosamtal via enkätverktyget, vilket är något lägre jämfört med samma period 2019 (21 %), av de inbjudna har 29 procent tackat nej till samtal.

För att få en överblick av denna typ av material, är det ofta bra att ställa upp uppgifterna i en tabell, se nedan.

Tabell 23. Vårdval primärvård, uppföljning av januari–april 2020


Indikator

Aktuell period

Föregående period


Kvinnor

Män

Totalt


Journalförda hälsosamtal (%)

6

4

5


Inbjudan till hälsosamtal (%)



18

21

Kvalificerade tobaksavvänjningar (antal)



217

Fler

Fysisk aktivitet på recept (antal)




Fler

Influensavaccinationer (%)



38

37

Vaccination mot pneumokocker (%)



7

18

Klara målet med hälsosamtal med blivande mödrar (antal)

11


11

17

Snittresultat (%)

74


74

77

Hembesök hos nyförlösta familjer (%)



83

74

Samtalsbehandling vid psykisk ohälsa

2 009

875



Medicinsk bedömning inom tre dagar (%)



93

90

Vårdkontakter på distans (%), (könsfördelning!)

61

39

98

Färre

Tillfrågats om levnadsvanor





Risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar (%)

66

72

69


Åtgärd för gruppen risk för framtida komplikationer (%)

54

61



Risk för psykisk ohälsa (%)

55

55

55


Åtgärd för gruppen risk att utveckla framtida psykisk ohälsa (%)

46

51



Tillfrågas om våld i nära relationer (antal, %), (könsfördelning!)

65 (1 755)

35 (945)

2 700


Uppgett våldsutsatt (antal)

46

30



Dokumenterad läkemedelsgenomgång (%)

35

33

34


Samordnade individuella planer (antal)



577

610

I tabellen kan vi lätt se att några indikatorer inte är könsuppdelade, vilket försvårar bedömningen av måluppfyllelsen för kvinnor respektive män.

Slutsatser:

Det är svårt att analysera siffror som står i löpande text. För att skapa överblick behöver de ställas upp i en tabell. Då blir det tydligt var det saknas könsuppdelade uppgifter, vilket därmed behöver åtgärdas.

5.4 Bestäm en vecka för gemensam analys av jämställdheten

Region Gotland genomför återkommande en analysvecka med tema jämställdhet, som ett sätt att få syn på ojämställdhet inom regionen. Här följer deras rekommendationer.

Bestäm en viss vecka, eller annan period, då ni gemensamt granskar jämställdhet inom varje förvaltning, men också över förvaltningsgränser.

Det finns inget perfekt tillfälle på året när alla uppföljningar och analyser har kommit; det kommer alltid att komma något nytt, några veckor efter er jämställdhetsvecka. Så välj en tid som är bra för er planering. Region Gotland har haft veckorna i september och mars.

Förberedelser: samla ihop materialen

Erbjud analysveckan i god tid till samtliga förvaltningar och enheter. Ni kan välja att ha olika teman olika dagar. Be deltagarna meddela vilka frågor eller material de är särskilt intresserade av att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bjud in de chefer, controllers, verksamhetsanalytiker och andra som ni vill ha med. Boka en lokal med stort utrymme, whiteboard, blädderblock, projektor och eluttag för många datorer.

Sammanställ materialen ni ska analysera: de analyser som finns, samt uppföljningar av mål och budgetar – till exempel brukarundersökningar, trygghetsundersökningar, nöjd kund-undersökningar och förvaltningarnas egna uppföljningar av verksamheten och ekonomin.

Låt controllern, kommunledningskontoret och förvaltningarna ansvara för att de senaste och viktigaste analyserna och uppföljningarna kommer med.

Om möjligt, gör en sammanställning av ojämställdhet som ni redan känner till. Ni kan också erbjuda utbildningar i jämställdhetsanalys, inför analysveckan.

Analysveckan:

Under själva veckan, hjälps åt att granska jämställdhet ur olika perspektiv i materialen. På Gotland avsatte de några dagar i taget för varje förvaltning. Avgränsningen gjorde det bland annat möjligt att synliggöra uppgifter som de kunde korsanalysera, alltså granska i flera material parallellt.

Efterarbete: Be verksamheterna ge förslag

Diskutera era slutsatser med verksamheterna, för att hitta möjliga förklaringar och förbättringsåtgärder.

Uppföljning: Använd era resultat

Samlas igen när ni har stämt av med verksamheterna – cirka en månad efter analysveckan. Redovisa vad verksamheterna har sagt.

Vilka frågor ska ni arbeta vidare med, tillsammans över förvaltningsgränserna, för att påverka de ojämställdheter som ni har upptäckt?

Sammanfatta och prioritera resultaten, och presentera dem för nämnderna. Planera det ni ska fokusera på till nästa års uppföljning.

Utvärdera även hur arbetssättet har fungerat. Kanske vill ni skapa en rutin för att boka in och genomföra en återkommande gemensam analysvecka.

6 Råd för bättre redovisningar

Gör bra mallar och anvisningar

Var tydliga med hur uppföljningar ska genomföras och redovisas, i era mallar, anvisningar, riktlinjer och styrdokument. Förslag på text ni kan använda:

Analyser ska ha ett könsperspektiv, där kön är en indelningsgrund – inte en variabel som ålder, utbildningsnivå eller ort. Det innebär att alla uppgifter redovisas för kvinnor respektive män, i alla kombinationer av variabler.

Lägg gärna in bra exempel i mallarna, som alla kan härma.

Skriv jämställda texter
Skriv alltid ut resultatet för kvinnor respektive män.

Kommentera både skillnader och likheter.

Använd inte orden kvinnligt och manligt för att ange kön. Skriv hellre kvinnor som eller … som är kvinnor.

Exempel: Skriv inte: kvinnligt företagande, kvinnliga egenföretagare
Skriv hellre: kvinnor som är egenföretagare, egenföretagare som är kvinnor

Ställ upp tabeller och diagram uppdelat på kön

Redovisa alltid resultatet för kvinnor respektive män. Ställ in detta som förval i era mallar. Båda könen ska vara synliga.

Använd rubrikerna kvinnor, män, totalt eller bara kvinnor, män. Det är inte nödvändigt att ta med totaler om det inte finns gott om plats. Använd inte uttrycket därav kvinnor.

Var konsekvent

Se till att ordningen på kvinnor och män är densamma varje gång, i både text och figurer, i hela rapporten.

Använd samma färg eller mönster för kvinnor respektive män i hela rapporten.

Välj färger som är neutrala, eller färger som följer stereotypen med röda nyanser för flickor och kvinnor respektive blåa nyanser för pojkar och män. Risken för feltolkningar ökar om du gör tvärtom.

Gör tydliga läsbara tabeller och diagram

Gör enkla tabeller och diagram. Många saker i samma figur gör det svårare att förstå. Gör hellre fler mindre tabeller än få stora.

Sätt namn på axlarna i diagrammen. Sätt tydliga rubriker på alla figurer.

För god läsbarhet och tydlighet, undvik decimaler, eller använd så få som möjligt. I diagram, skriv inte in siffror vid staplarna.

Välj rätt typ av diagram

Liggande staplar är ofta tydligare än stående. Du får plats med längre texter till staplarna.

Vid tidsserier, välj gärna linjediagram.

Cirkeldiagram bör inte ha mer än 4–5 kategorier.

Gör aldrig tredimensionella diagram. De är otydligare och kan vilseleda i jämförelser, om volymen ser olik ut.

Synliggör planer och ansvarsfördelning

Region Norrbottens översikt visar de dokument som styr jämställdhetsarbetet. För varje dokument visas vilka aktörer som ska samverka, och vilka som är ansvariga.

Detta kan vara ett sätt att synliggöra, påminna och bidra till att jämställdhet finns med, överallt.

Diagram 21.

Diagram 1: Beskrivning av diagram

Källa: Region Norrbotten

6.1.5 När du skriver texter

  • Skriv alltid ut resultatet för kvinnor respektive män.
  • Kommentera både skillnader och likheter.
  • Använd inte orden kvinnligt och manligt för att ange kön. Skriv hellre kvinnor som eller … som är kvinnor.
    Exempel:
    Skriv inte: kvinnligt företagande, kvinnliga egenföretagare
    Skriv hellre: kvinnor som är egenföretagare eller egenföretagare som är kvinnor

6.1.6 När du synliggör planer och ansvar

I Länsstyrelsens regionala jämställdhetsstrategi för Norrbotten finns en översikt som visar de dokument som styr jämställdhetsarbetet. För varje dokument visas vilka aktörer som ska samverka, och vilka som är ansvariga. Detta kan vara ett sätt att bidra till att jämställdhet finns med, överallt.

7 Fördjupning

7.1 Sveriges jämställdhetspolitiska mål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. Det målet har beslutats av riksdagen.

Regeringen har antagit sex delmål för jämställdhetspolitiken:
  1. En jämn fördelning av makt och inflytande.
    Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
  2. Ekonomisk jämställdhet.
    Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning.
    Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
    Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa.
    Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
    Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Regeringen skriver så här:

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.


7.2 CEMR-deklarationen

The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) är den bredaste sammanslutningen för nationella kommunförbund och regionförbund i Europa. År 2006 antog förbundet den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Deklarationen är en möjlighet för lokala och regionala politiska församlingar att göra ett åtagande att främja jämställdhet inom alla delar av sina verksamheter.

SKR ställde sig bakom deklarationen samma år och uppmanar alla sina medlemmar att göra det också. Fram till december 2020 hade 112 kommuner och 19 regioner skrivit under deklarationen.

Deklarationen bygger på sex grundläggande principer:
  1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet.
  2. För att nå jämställdhet måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas.[4]
  3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle.
  4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet.
  5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens eller regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet.
  6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång.

[4] En bra utgångspunkt för arbetet är devisen alltid kön, aldrig bara kön, det vill säga att analyser och åtgärder beaktar att olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män, har olika villkor och förutsättningar.

Genom deklarationens 30 artiklar får det politiska åtagandet en konkret innebörd. De omfattar det demokratiska ansvaret, den politiska rollen, en allmän ram för jämställdhetsarbetet, arbetsgivarrollen, upphandling av varor och tjänster, planering och hållbar utveckling, myndighetsrollen, vänortssamarbete och internationellt samarbete, samt rollen som tjänsteleverantör inom utbildning, hälsa, social omsorg och sociala tjänster, barnomsorg, vård av anhöriga, integration, bostäder, kultur, idrott och fritid, säkerhet och trygghet, könsrelaterat våld och människohandel.

Mer information om CEMR-deklarationen finns på SKR:s webbplats, samt på deklarationens egen webbplats.