1177 Vårdguiden. Depression (hämtat 2020-09-20).

1177 Vårdguiden. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (hämtat 2020-09-21).

Berglund, A., & Heimer, G. (2016). Att ha varit utsatt för våld ökar risken för ohälsa senare i livet. Läkartidningen, 113(24-25), 1156-1160.

Brottsbalk (1962:700) (u.d.).

Brottsförebyggande rådet (2019). Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär. Rapport 2019:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Carlberg, M., Lindberg, L., Lind, S., & Rasmussen, F. (2017). Hälsan hos utsatta för våld i nära relationer i Stockholms län. Rapport 2017:3. Stockholm: Centrum förepidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.

El-Serang, R., & Thurston, R. C. (2020). Matters of the heart and mind: Interpersonal violence and cardiovascular disease in women. Journal of the American Heart Association, 9(4).

Europarådet (2009). Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Europarådet (2011). Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Europarådets fördragsserie – nr 210. Istanbul: Europarådet.

Faravelli, C., Giugni, A., Salvatori, S., & Ricca, V. (2004). Psychopathology after rape. American Journal of Psychiatry, 161(8), 1483–1485.

Förenta nationerna (1993). Declaration on the elimination of violence against women.

Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Rapport 2014:8. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Grände, & Lundberg (2009). I arbete med våldsutsatta kvinnor. Handbok för yrkesverksamma. Stockholm: Gothia förlag.

Graviditetsregistret (2019). Graviditetsregistrets årsrapport 2018. Stockholm.

Hall, L. (2019). 5211 röster om sexuellt våld. En enkätstudie om sexuella övergrepp, psykiskt mående och stödkontakter. Stockholm: Föreningen storasyster.

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) (u.d.).

Högskoleförordning (1993:100) (u.d.).

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Kommunallag (2017:725) (u.d.).

Kruse, M., Sørensen, J., Brønnum-Hansen, H., & Helweg-Larsen, K. (2011). The health care costs of violence against women. Journal of Interpersonal Violence, 26(17), 3494-3508.

Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. (u.d.).

Langdon, S., Armour, C., & Stringer, M. (2014). Adult experience of mental health outcomes as a result of intimate partner violence victimisation: A systematic review. European Journal of Psychotraumatology, 5(1).

Länsstyrelsen Östergötland (2011). Våga göra skillnad. Rapport 2011:14.
Linköping: Länsstyrelsen Östergötland.

Länsstyrelsen i Östergötland, hedersfortryck.se

Lövestad, S. (2019). Intimate partner violence, sociodemographic factors
and mental health among population based samples in Sweden. Göteborg: Göteborgs universitet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport 2010:4. Uppsala: Uppsala universitet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolknings-
undersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. NCK-rapport 2014:1. Uppsala: Uppsala universitet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2017). Uppalamodellen: Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården. NCK-rapport 2017:1. Uppsala: Uppsala universitet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2020). Kostnader för mäns våld mot kvinnor. Uppsala.

Nationellt centrum för kvinnofrid (A). Ämnesguider om särskild utsatthet. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-utsatthet/
(hämtat 2020-10-20).

Nationellt centrum för kvinnofrid (B). Bemötande och behandling av personer som utsatts för våld. Uppsala. (hämtat 2020-09-18).

Nationellt centrum för kvinnofrid (C). Förslag på rutinfrågor om våld. (hämtat 2020-09-30).

Nationellt centrum för kvinnofrid (D). Kliniska tecken på våldsutsatthet inom tandvården. (hämtat 2020-10-21).

Nationellt centrum för kvinnofrid (E). Sjukvårdens roll och ansvar vid sexuellt övergrepp. (hämtat 2020-09-18).

Nationellt centrum för kvinnofrid (F). Spårsäkring vid sexuella övergrepp.
(hämtat 2020-10-19).

Nationellt centrum för kvinnofrid (G). Våldets uttryck och mekanismer.
(Hämtat 2020-09-03).

Nationellt centrum för kvinnofrid (H). Hot- och riskbedömningar av våldsutsatta patienter. (hämtat 2020-10-28).

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Mål och syfte.
(hämtat 2020-10-22).

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Organisation.
(hämtat 2020-10-22).

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (u.d.).

Ornstein, P. (2017). The price of violence: Consequences of violent crime in Sweden. Working paper 2017:22. Uppsala: Institutionen för arbetsmarknads- och utrikespolitisk utvärdering.

Patientdatalag (2008:355) (u.d.).

Patientsäkerhetslag (2010:659) (u.d.).

Polisen. Sexualbrott – utsatt. (hämtat 2020-10-20)

Rajan, G., Ljunggren, G., Wändell, P., Wahlström, L., Svedin, C.-G., & Carlsson, A. C. (Published Online First: 11 01 2017). Diagnoses of sexual abuse and their common registered comorbidities in the total population of Stockholm.
Journal of Epidemiology and Community Health.

Regeringskansliet (2016). En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. i Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Regeringens skrivelse 2016/17:10 (ss. 109–155). Stockholm.

Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030. 2018–2020. Stockholm.

Regeringskansliet; Sveriges Kommuner och Regioner (2018). Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå 2018–2020. Stockholm: Socialdepartementet.

Region Stockholm (2019). Regionalt vårdprogram. Våld i nära relationer. Stockholm.

Simmons, J. (2015). Toward an integrated approach in research on interpersonal violence. Conceptual and methodological challenges. Linköping: Linköpings universitet.

Socialstyrelsen (2002). ”Tack för att ni frågar” – Screening om våld mot kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2006). Kostnader för mäns våld mot kvinnor. En samhälls-ekonomisk analys. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013). Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska besluts-stödet. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2014). Manual för FREDA. Standardiserade bedömnings-metoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016). Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2018). Dödsfallsutredningar 2016–2017.
Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019). Om föreskrifter och allmänna råd. Stockholm.

Socialstyrelsen (2020). Socialstyrelsens pågående våldsuppdrag. Stockholm.

Socialstyrelsen (u.d.). Socialstyrelsens termbank.

Socialtjänstlag (2001:453) (u.d.).

SOSFS 2014:4 (2014). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld
i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2015:55 (2015). Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm.

Statistiska centralbyrån (2020). Prisomräknaren.

Sveriges Kommuner och Landsting (2013). För kvinnofrid – mot våld i nära relationer. Positionspapper. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. En undersökning av utvecklingen av arbetet mot våld i nära relationer i kommuner. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Förändringsarbete med våldsutövande män. Strategier för kvalitetsutveckling. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Sveriges Kommuner och Landsting (2018). SKR Yttrande dnr. 18/03111, Att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37).

Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Vården för kvinnor som utsatts för könsstympning – lärdomar från fyra verksamheter. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner

Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Vården vid sexuellt våld. Nuläge och vägar framåt. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.

Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Våld i nära relationer – stöd för dig som chef. Sveriges Kommuner och Regioner.

Uppdrag psykisk hälsa (u.d.). SIP – samordnad individuell plan. Sveriges Kommuner och Regioner.

Västra Götalandsregionen (u.d.). Regional medicinsk riktlinje. Våld i nära relationer – indikationer och handläggning.

Västra Götalandsregionens kompetenscenter om våld i nära relationer (2019). Handbok om våld. Göteborg: Västra Götalandsregionen.

Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (u.d.). Regional medicinsk riktlinje. Hedersrelaterat våld och förtryck.

Wade, A. (1997). Small acts of living: Everyday resistance to violence and other forms of oppression. Contemporary Family Therapy, 19(1), 23–39.

Wendt, E., & Svensson, J. (2018). Nu har vi kommit över tröskeln. Utvärdering av ett projekt kring att fråga rutinmässigt om våld inom hälso- och sjukvården. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

World Health Organization (2013). Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneva: World Health Organization; London School of Hygiene and Tropical Medicine; South African Medical Research Council.

Wolf, E., McCarthy, E., & Priebe, G. (2020). Dental care – an emotional
and physical challenge for the sexually abused. European Journal of Oral Sciences, 128(4), 317–324.

Wong, J. Y.-H., Lai, V., Fong, D. Y., & Tiwari, A. (2014). Bridging Intimate Partner Violence and the Human Brain: A Literature Review. Trauma, Violence and Abuse, 15(1), 22-33.