Elevernas syn på skolan

Känner sig eleverna trygga i skolan? Blir de stimulerade av skolarbetet och uppmuntras att reflektera själva? Tycker eleverna att de har studiero på lektionerna? I denna sammanställning redogör SKL för hur eleverna själva ser på skolan i den skolenkät som genomförs av Skolinspektionen. Resultaten redovisas utifrån två perspektiv, nationell nivå (vilket innefattar både kommunala och fristående skolor) respektive enbart för kommunala skolor. Resultaten redovisas för elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt gymnasieskolans år 2. Resultat från elevenkäterna på kommun- och skolenhetsnivå finns i databasen Kolada.

En viktig nyckel till skolans framgång finns i samspelet mellan elev och lärare. Hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag handlar om förmågan att fånga elevernas engagemang, motivation och delaktighet. De resultat som redovisas i denna sammanställning är hämtade från Skolinspektionens skolenkät som genomförs som en del av den regelbundna tillsynen.^[1] Under en tvåårsperiod omfattas landets samtliga huvudmän av enkäten.

Här presenterar SKL elevernas bild av skolan på nationell och kommunal nivå på ett visuellt lättillgängligt sätt. Diagrammen visar fördelning per svarsalternativ för elever i årskurs 5, 9 och gymnasieskolans år 2 samt spridning och median. Mervärdet av denna sammanställning, i jämförelse med Skolinspektionens rapporter, är dels att den särredovisar resultaten för landets kommuner, dels att den möjliggör jämförelser mellan landets samtliga kommuner och skolor.^[2]

Syftet med sammanställningen är att inspirera och uppmuntra kommuner att följa upp och arbeta med resultaten från Skolinspektionens skolenkät inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Materialet ger en övergripande resultatbild utifrån ett urval av frågor.^[3] I kommunernas fördjupade resultatanalys behöver denna information kompletteras med resultat på kommun- och skolnivå som finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.

• Merparten av eleverna som besvarat skolenkäten har en positiv syn på skolan.
• Generellt sett är andelen positiva svar något lägre 2018 jämfört med 2016.
• De frågor som redovisar högst resultat är de som handlar om lärarnas förmåga att hjälpa och förklara, samt elevernas tillit till att de kan nå kunskapskraven om de försöker.
• De frågor som redovisar lägst resultat är de som rör motivation, lust att lära och möjlighet till påverkan.
• Omkring nio av tio elever svarar positivt på frågan om de kan nå kunskapskraven om de försöker.
• Elever i årskurs 5 och gymnasieskolans år 2 är generellt mer positiva i sina svar än elever i årskurs 9.
• Pojkar i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 har allmänt en mer positiv skolupplevelse än flickor.
  

Diagram 1 till 3 illustrerar hur eleverna svarat på de enkätfrågor som finns redovisade i Kolada. I diagrammen syns såväl andelen positiva svar som fördelning på de olika svarsalternativen för respektive fråga.

• Merparten av eleverna i årskurs 5 som besvarat skolenkäten har en positiv syn på skolan.
• Generellt sett är andelen positiva svar lägre 2018 jämfört med 2016 (en till sex procentenheter jämfört med 2016).
• 83 procent av eleverna i årskurs 5 svarar positivt på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet, detta är en minskning med fyra procentenheter jämfört med 2016.
• De två frågor som redovisar högst resultat, med avseende på andelen positiva svar, (samma frågor hade högst resultat även 2016) är Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker.
• Den fråga som har lägst andel positiva svar är Jag har studiero på lektionerna.
• Elever i årskurs 5 svarar mer positivt än elever i årskurs 9.
• Det är relativt små resultatskillnader mellan pojkar och flickor i avseende på andelen positiva svar, oftast rör det sig om skillnader på ett par procentenheter.

• Merparten av eleverna i årskurs 9 som har besvarat skolenkäten har en positiv syn på skolan.
• Generellt sett är andelen positiva svar läge 2018 jämfört med 2016 (en halv till fyra procentenheter jämfört med 2016).
• 69 procent av eleverna i årskurs 9 svarar positivt på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet, detta är en minskning med tre procentenheter jämfört med 2016.
• De två frågor som får högst resultat, andelen positiva svar, (samma frågor hade högst resultat även 2016) är Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker. Dessa frågor hade även högst resultat bland elever i årskurs 5.
• Den fråga som har lägst andel positiva svar är På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter. Andelen positiva svar har dessutom minskat med fyra procentenheter jämfört med 2016.
• Elever i årskurs 9 svarar mindre positivt än elever i årskurs 5 och gymnasieskolans år 2.
• Flickor i årskurs 9 svarar mindre positivt än pojkar i årskurs 9 på flertalet av frågorna. Oftast rör det sig om skillnader på ett par procentenheter för andelen positiva svar.

• Merparten av gymnasieleverna (år 2) som har besvarat skolenkäten har en positiv syn på skolan.
• Andelen positiva svar är lägre 2018 jämfört med 2016 på sex frågor.
• 82 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet svarar positivt på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet, detta är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2016.
• De två frågor som får högst resultat, andel positiva svar, (samma frågor hade högst resultat även 2016) är Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker och Jag känner mig trygg i skolan.
• Den fråga som har lägst andel positiva svar är På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter. Det är också denna fråga som har lägst andel positiva svar bland elever i årskurs 9.
• Elever i gymnasieskolans år 2 svarar generellt sett mer positivt än elever i årskurs 9.
• Det är relativt små resultatskillnader mellan flickor och pojkar i avseende på andelen positiva svar, oftast rör det sig om skillnader på ett par procentenheter.

Ett sätt att synliggöra kommunernas resultat i Skolenkäten är att undersöka spridningen och median i svar för de olika frågorna. Diagram 4 till 6 illustrerar hur eleverna svarat på de enkätfrågor som finns i Kolada. I diagrammen syns spridning och median ,avseende andelen positiva svar, mellan kommuner för respektive fråga. Stapelns längd markerar avståndet mellan den kommun som har lägst respektive högst andel positiva svar. Medianen visar andelen positiva svar för den kommun som har det mittersta värdet.

Tillsammans med övriga nyckeltal i Öppna jämförelser, ger resultatsammanställningen en bred och övergripande bild av kommunernas skolverksamhet. Nedan redovisas ett antal frågor att fundera kring i det fortsatta arbetet för att systematiskt styra verksamheten mot högre kvalitet.

• De två frågor som har högst median är Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår.
• Den fråga som har lägst median är Jag har studiero på lektionerna.
• De frågor som har lägst resultat på nationell nivå (elever i samtliga skolor, kommunala och fristående) har också störst spridning mellan kommuner och elever i kommunala skolor, det handlar om frågor som rör elevers motivation, studiero och möjligheter att påverka.

• De två frågor som har högst median är Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker och Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Dessa två frågor tillhör de med högst median i årskurs 5.
• Den fråga som har lägst median är På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter.
• De frågor som har lägst resultat på nationell nivå (elever i samtliga skolor, kommunala och fristående)har också störst spridning mellan kommuner och elever i kommunala skolor, för elever i årskurs 9 handlar det bland annat om frågor som rör elevers motivation, studiero och möjligheter att påverka.

• De två frågor som har högst median är Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker och Min lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det.
• Den fråga som har lägst median är På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter.
• De frågor som har lägst resultat på nationell nivå tillhör också de frågor som har relativt stor spridning mellan kommuner, det handlar till exempel om frågor som rör elevers motivation, och möjligheter att påverka.
• På nationell nivå (elever i samtliga skolor, kommunala och fristående) har frågorna I min skola respekterar elever och lärare varandra, Jag är nöjd med min skola som helhet relativt hög andel positiva svar (80 procent), på kommunnivå kan noteras att detta är två av frågorna med störst spridning mellan kommuner.