Ekonomirapporten, oktober 2019Till toppen

Ekonomirapporten, oktober 2019


Om kommunernas och regionernas ekonomi

Filtrerat på 
  • primärvården
Återställ filter
Stäng
Ämnesord

Resultatet stärks av orealiserade vinster

Regionernas resultat för 2018 uppgick endast till 0,5 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,2 procent av skatter och statsbidrag. Enligt delårsprognosen per april 2019 räknade elva regioner med ett underskott för 2019 och ett sammantaget resultat på –1,9 miljarder. Enkätsvar från september 2019 visar dock att resultatet, delvis som en följd av positiva finansiella poster, förväntas bli väsentligt bättre men att underskott väntar i flera regioner.

Diagram 22: Regionernas resultat före extraordinära poster

Miljarder kronor och procent av skatter och statsbidrag

Diagram 22: Regionernas resultat före extraordinära poster. Regionernas resultat har fallit flera år i rad men stärks nu tillfälligt av orealiserade vinster. Från och med 2019 ska finansiella placeringar bokföras till verkligt värde, vilket innebär att resultatet stärks om marknadsvärderingen är högre än vid början av året. Dessa orealiserade vinster ska dock inte räknas med i balanskravsresultatet. Sammantaget beräknas de finansiella intäkterna vara cirka 2 miljarder kronor högre 2019 jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Regionernas resultat har fallit flera år i rad men stärks nu tillfälligt av orealiserade vinster. Från och med 2019 ska finansiella placeringar bokföras till verkligt värde, vilket innebär att resultatet stärks om marknadsvärderingen är högre än vid början av året. Dessa orealiserade vinster ska dock inte räknas med i balanskravsresultatet. Sammantaget beräknas de finansiella intäkterna vara cirka 2 miljarder kronor högre 2019 jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.

Anmärkning: I resultatet för 2019 ingår jämförelsestörande poster till följd av byte av redovisningsprincip.

Klicka på bilden för en större version.

Resultatet väntas försämras för nio regioner 2019 och sju räknar med underskott. Flera anger att orealiserade vinster på finansiella placeringar bidrar till att lyfta resultatet i år. Verksamhetens resultat, resultatet före finansiella poster, är däremot sammantaget i stort sett oförändrat jämfört med 2018. Då var verksamhetens resultat negativt i elva regioner. År 2019 försämras verksamhetens resultat i tretton regioner och blir negativt i nio regioner.

Diagram 23: Verksamheternas resultat 2018, samt prognos 2019

Kronor per invånare

Diagram 23: Verksamheternas resultat 2018, samt prognos 2019. Tre regioner väntas vända ett negativt resultat för verksamheten 2018 till ett positivt 2019: Blekinge, Skåne och Jönköping. Det är samma tre regioner som höjt skatte-satsen 2019.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tre regioner väntas vända ett negativt resultat för verksamheten 2018 till ett positivt 2019: Blekinge, Skåne och Jönköping. Samma regioner som höjt skattesatsen 2019.

Anmärkning: För Region Värmland saknas enkätsvar, därför används prognosen från första tertialet, april 2019.

Klicka på bilden för en större version.

Bara två regioner prognosticerar balans jämfört med budget i den somatiska vården, övriga arton beräknar ett underskott. I primärvården och psykiatrin beräknas ett underskott jämfört med budget i sexton regioner, i tandvården elva och kollektivtrafiken sju.

Region Halland är en av två regioner som i delårsprognosen har balans i somatisk vård 2019. Resultaten kommenteras med: »Hallands sjukhus börjar nu se positiva resultat även ekonomiskt av det idoga förbättringsarbetet som sjukhuset systematiskt har bedrivit de senaste åren. Genom bättre ledning och styrning, där man tar ansvar i hela linjen och genomför relevanta åtgärder, har Hallands sjukhus kunnat klara att utföra uppdraget inom given budgetram och öka fokus på kostnadskontroll avseende bemanning. Hallands sjukhus rekryteringsförmåga avseende allmänsjuksköterskor ökade redan under 2018 och i år har i princip lika många kunnat rekryteras som har slutat. Detta har på ett positivt sätt bidragit till att minska behovet av och kostnaderna för inhyrd personal. Sjukhuset har också arbetat med att optimera schemaläggningen för effektivare resursanvändning.«

Rekordökning av kostnader i hälso- och sjukvården

Regionernas nettokostnadsutveckling dämpades något under 2018 jämfört med 2017. Bruttokostnaderna ökade dock mycket snabbt. Kostnaderna i löpande pris ökade med 5,8 procent totalt och med 6,0 procent för hälso- och sjukvård. Det är den högsta kostnadsökningstakten sedan år 2003 och väsentligt högre än genomsnittet för de senaste fem åren. Kostnaderna för den egna personalen i hälso- och sjukvården uppgick till 143 miljarder kronor 2018, vilket är en ökning med 7,5 miljarder, eller cirka 6 procent jämfört med 2017. En orsak till den höga kostnadsökningstakten är att pensionskostnaderna ökade kraftigt. Hyrkostnaderna uppgick sammantaget till 5,4 miljarder 2018 och ökade med 230 miljoner eller 4,4 procent jämfört med 2017.

Tabell 14: Kostnader för hälso- och sjukvård, i löpande priser, per verksamhet 

Miljarder kronor, andelar och procentuell förändring

Regionernas kostnader

2018
mdkr

Andelar
%

2018,

utv. i %

2012–2017,
utv. % snitt per år

Hälso- och sjukvård (exkl. politisk verksamhet)

313,6

100

6,0

4,2

Varav:

– Primärvård

55,9

18

7,4

4,2

– Specialiserad somatisk vård

158,8

51

6,5

4,6

– Specialiserad psykiatrisk vård

26,2

8

4,8

3,6

– Tandvård

10,8

3

3,3

1,9

– Läkemedel (förmån och sluten)

32,5

10

5,7

2,5

– Övrig hälso- och sjukvård

29,4

9

2,9

6,4


Sammantaget ökade kostnaderna i hälso- och sjukvården nära 2 procentenheter snabbare 2018 än genomsnittet de senaste fem åren. Kostnaderna för primärvården ökar snabbast och därefter den specialiserade somatiska vården. Specialiserad somatisk vård står för den största andelen av kostnaderna följt av primärvården. I övrig hälso- och sjukvård ingår bland annat ambulans- och sjuktransporter samt funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Produktiviteten minskar i den specialiserade somatiska vården

Det finns flera faktorer som bidrar till ökade kostnader i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om allt snabbare teknologisk och medicinsk utveckling, där sjukvården både kan hjälpa fler och dessutom bota fler sjukdomar än tidigare. Det handlar också om en växande och åldrande befolkning och att allt fler lever med kroniska sjukdomar.

Kostnaderna för den öppna vården och framförallt dagsjukvården ökar kraftigt, vilket är i linje med ambitionen att vården ska bedrivas på den lägsta effektiva vårdnivån. Dock har även kostnaderna för den slutna specialiserade somatiska vården också ökat snabbt under senare år. Ytterligare ett dilemma är att vårdproduktionen inte ökar i linje med kostnaderna. Under senare år har antalet vårdtillfällen i den slutna vården minskat och minskningen ser ut att ha fortsatt även under 2018.

Även när hänsyn tas till att den vård som är kvar inom slutenvården är mer komplicerad än tidigare, delvis beroende på överflyttningen av enklare vård till den öppna vården, minskar volymen slutenvård. Detta tyder på att det under senare år är sjunkande produktivitet som bidrar till kostnadsökningar för den slutna somatiska vården. I diagram 26 syns att kostnaden per DRG-poäng ökat mer för den slutna vården jämfört med övriga vårdformer inom den specialiserade somatiska vården.

Diagram 26: Kostnad per DRG-poäng i den specialiserade somatiska vården, fasta priser

Index 2014=100

Diagram 26: Kostnad per DRG-poäng i den specialiserade somatiska vården. Kostnaden per DRG beräknas med hjälp av KPP (Kostnad per patient). KPP är en metod för att beräkna kostnader per vårdkontakt och patient. Samtliga delar av den specialiserade somatiska vården har ökade kostnader per DRG-poäng, vilket fortsätter att indikera en försämrad produktivitet.

Källa: SKL:s femårsdatabas 2014–2018 KPP nyckeltal.

Kostnaden per DRG beräknas med hjälp av KPP (Kostnad per patient). KPP är en metod för att beräkna kostnader per vårdkontakt och patient. Samtliga delar av den specialiserade somatiska vården har ökade kostnader per DRG-poäng, vilket fortsätter att indikera en försämrad produktivitet.

Anm.: KPP-databasen fångar 70 procent av alla vårdtillfällen och 55 procent av alla läkarbesök.

Klicka på bilden för en större version.

Ett annat sätt att beskriva produktivitetsutvecklingen är att titta på produktionen i form av antal utförda läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården, övriga besök i den öppna somatiska vården och vårdtillfällen i den slutna somatiska vården. Ställer man dessa insatser mot insatta resurser i form av antal årsarbetande läkare och övrig personal i den somatiska vården får man ytterligare indikation på att produktiviteten minskar

Diagram 27: Utveckling av antal årsarbetare, besök och vårdtillfällen i den specialiserade somatiska vården, egen regi inklusive regionägda bolag

Index 2009=100

Diagram 27: Utveckling av antal årsarbetare, besök och vårdtillfällen i den specialiserade somatiska vården, egen regi inkl. regionägda bolag. Antal helårsarbetande läkare har ökat med drygt 20 procent sedan 2009 i den specialiserade vården. Under samma period har antal läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården ökat med 2 procent och fram till 2017 har antal vårdtillfällen i den slutna specialiserade vården minskat med 7 procent. Övriga årsarbetande i den somatiska vården har ökat med 5 procent fram till 2018 och besöken har ökat med 13 procent. I antal årsarbetande läkare ingår även ST- och AT-tjänster, och andelen har ökat från 28 procent 2009 till 32 procent 2018. Andelen årsarbetande läkare som är under 29 år i den somatiska specialiserade vården har ökat från 8 procent 2009 till 11 procent 2018.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landstings personalstatistik, november 2018.

Antal helårsarbetande läkare har ökat med drygt 20 procent sedan 2009 i den specialiserade vården. Under samma period har antal läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården ökat med 2 procent och fram till 2017 har antal vårdtillfällen i den slutna specialiserade vården minskat med 7 procent. Övriga årsarbetande i den somatiska vården har ökat med 5 procent fram till 2018 och besöken har ökat med 13 procent. I antal årsarbetande läkare ingår även ST- och AT-tjänster, och andelen har ökat från 28 procent 2009 till 32 procent 2018. Andelen årsarbetande läkare som är under 29 år i den somatiska specialiserade vården har ökat från 8 procent 2009 till 11 procent 2018.

Klicka på bilden för en större version.

Hyrkostnaderna fortsätter att öka

Stora pensionsavgångar och en ansträngd rekryteringssituation innebär utmaningar att säkerställa en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats. Ett sätt att på kort sikt lösa bemanningsproblemen är att hyra in personal.

Regionerna samlar in kostnaderna för inhyrd personal. Den senaste uppföljningen efter första halvåret 2019 visade på fortsatta kostnadsökningar, totalt med knappt 4 procent jämfört med samma period 2018. Det finns dock en del positiva tecken i utvecklingen. Kostnaderna för inhyrda läkare har minskat och hyrkostnaderna totalt inom psykiatrin har minskat under det första halvåret jämfört med motsvarande period 2018.

I rapporten för projektet om att minska beroendet av hyrpersonal[29] anges följande åtgärder ha haft god effekt:

  • Utbildningstjänster med lön under specialistutbildning för sjuksköterskor.
  • Fler AT- och ST-tjänster.
  • Utveckling av nya arbetssätt, arbetsflöden och schemamodeller.
  • Tillskapande av interna bemanningspooler.
  • Lönetillägg och bonusar för att öka attraktiviteten för egna medarbetare.

Enligt rapporten har den generella åtgärd som haft störst effekt varit en tydlig ledning, styrning och uppföljning med gemensamt ansvarstagande, såväl nationellt som i regioner.

Regionernas ekonomi är ansträngd de närmaste åren

Regionernas ekonomi på kort sikt

För åren 2019 och 2020 gör SKL en bedömning med hjälp av bland annat insamlade uppgifter i form av delårsbokslut och enkäter. Vi räknar med en fortsatt snabb ökning av kostnaderna 2019, men att de dämpas 2020. Skatteintäkterna växer långsammare än tidigare. Trots att flera regioner höjer skattesatsen räcker inte det för att klara lika stora kostnadsökningar som det har varit de senaste åren. Därför krävs både strukturella åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen och ökad effektivitet och produktivitet för en ekonomi i balans nästa år.

Tabell 17: Nyckeltal för regionernas ekonomi

Procentuell förändring om inget annat anges


Utfall

Prognos

Kalkyl


2018

2019

2020

2021

2022

2023

Medelskattesats*, nivå i % (exkl. Gotland)

11,44

11,55

11,63

11,63

11,63

11,63

Skatteintäkter och generella statsbidrag, LP

3,5

4,8

3,8

4,9

4,0

3,6

Skatteintäkter och generella statsbidrag, FP

0,4

2,5

1,4

2,3

1,3

1,1

Verksamhetens kostnader, LP*

5,8

5,0

4,0

3,7

3,8

3,5

Verksamhetens kostnader, FP*

2,6

2,7

1,6

1,1

1,1

1,0

LPIK

3,2

2,2

2,4

2,5

2,6

2,4


Anmärkning: FP = fasta priser, LP = löpande priser.

*) Inklusive skatteväxling 2019 för kollektivtrafik, motsvarande 2 öre på skattesatsen och 0,2 procent av kostnadsutvecklingen.

Kostnaderna väntas öka med 5 procent 2019, vilket rensat för prisförändringar enligt LPIK motsvarar en ökning på 2,7 procent i fasta priser. Det är en snabbare kostnadsökning än genomsnittet under de senaste tio åren, som uppgått till 2,3 procent årligen. Under kalkylperioden justeras stadsbidragen så att ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag uppnås. Det är ingen bedömning av hur staten kommer att agera, utan ett sätt att åskådliggöra förändringstrycket.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Fakta: Så här har vi räknat

 

Beräkningarna bygger på den bedömning som presenteras i det inledande kapitlet »Samhällsekonomin«. Utgångspunkten är att förslagen i budgetpropositionen beslutas och genomförs.

För åren 2019 och 2020 redovisas en prognos för kostnadsutvecklingen. Beräkningarna för åren 2021–2023 är mer schablonmässiga kalkyler som utgår från att kostnaderna ökar i takt med demografiska behov. Samma löneutveckling antas för de anställda i regionerna som för den övriga arbetsmarknaden. SKL och regeringen är överens om att utformningen och upplägget av 2019 års överenskommelse om läkemedelsförmånerna med mera ska gälla även för 2020. Detta innebär att vår prognos för kostnaderna även påverkar uppskattningen av statsbidragets storlek.

Tyvärr finns inga generella tillskott till regionerna i regeringens budgetproposition för 2020 utan enbart riktade satsningar; några som utökades (kömiljard samt god och nära vård) och några som avslutades (patientmiljard och delar av satsningar på kvinnors hälsa). Den statliga styrningen med riktade bidrag underlättar inte för regionerna att effektivisera en verksamhet som redan har stora underskott och som behöver prioritera de delar av verksamheten där behoven är som störst. De statliga satsningarna går utanför den ordinarie styrprocessen och besked kommer dessutom ofta alldeles för sent.

Kalkyl för regionernas ekonomi på längre sikt

Åren 2018–2020 växlar takten i skatteunderlagsutvecklingen ner när konjunkturen mattas av. I vår kalkyl för åren därefter, åren 2021–2023, antas kostnaderna utvecklas i takt med demografin. Det demografiska trycket är fortsatt högt under perioden, 1,1 procent per år. Och med en genomsnittlig prisökningstakt på 2,5 procent per år blir den totala kostnadsutvecklingen i löpande priser cirka 3,6 procent per år under kalkylperioden.

Tabell 18: Kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändring

Bidrag i procentenheter, fasta priser


Utfall

Prognos

Kalkyl


10–12

13–15

16–18

2019

2020

2021–2023

Demografiska behov

0,8

1,2

1,4

1,2

1,2

1,1

Övrigt

0,7

1,5

0,8

1,3

0,4

0,0

Total volymförändring

1,5

2,7

2,2

2,5

1,6

1,1


Kostnaderna i regionerna har ökat betydligt snabbare under de senaste åren jämfört med tidigare. De demografiska behovens ökningstakt har stegrat från 0,6 procent år 2005 till 1,6 procent år 2016. I prognosen för 2019 och 2020 ingår ökade läkemedelskostnader som motsvarar cirka 0,5 procent per år och som finansieras av ett ökat läkemedelsbidrag.

Källa: Sveriges kommuner och Landsting.

Tabell 19: Skatteintäkter och generella statsbidrag, nivå samt tillskott 

Miljarder kronor


Prognos

Kalkyl


2019

2020

2021

2022

2023

Skatter och bidrag totalt

328,9

341,5

358,3

372,5

385,9

– varav höjd skatt


2,0

2,0

2,1

2,2

– varav aviserade statsbidrag



0

0

0

– varav ytterligare åtgärder



9,9

12,9

15,3


I regeringens budgetproposition för 2020 aviserades inga generella statsbidrag till regionerna. Den innehåller enbart omvandlingar av befintliga bidrag samt ett antal nya riktade satsningar på hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas åtgärder motsvarande 15 miljarder kronor i regionerna fram till år 2023 för att klara enbart en kostnadsökning enligt demografiska behov.

Källa: Sveriges kommuner och Landsting.

Diagram 30: Regionernas resultat samt 2 procent av skatter och bidrag

Miljarder kronor

Diagram 30: Regionernas resultat samt 2 procent av skatter och bidrag. Skatteunderlaget har har ökat i snabb takt de senaste fem åren. Men ändå har skattesatsen ökat i regionerna med i snitt 6 öre per år. Med en dämpad konjunktur och därmed också dämpad skatteintäktstillväxt måste kostnadsutvecklingen följa samma riktning. Det duger inte längre med att fylla på med kostnadsdrivande riktade satsningar. För att få balans i regionernas ekonomi krävs bland annat förebyggande arbete för att bromsa behovsökningarna och dessutom ett bättre nyttjande av tillgängliga resurser genom bättre produktivitet och ökad effektivitet. (Se kapitlet »Går vi mot en mer effektiv välfärdssektor?«.)

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Skatteunderlaget har har ökat i snabb takt de senaste fem åren. Men ändå har skattesatsen ökat i regionerna med i snitt 6 öre per år. Med en dämpad konjunktur och därmed också dämpad skatteintäktstillväxt måste kostnadsutvecklingen följa samma riktning. Det duger inte längre med att fylla på med kostnadsdrivande riktade satsningar. För att få balans i regionernas ekonomi krävs bland annat förebyggande arbete för att bromsa behovsökningarna och dessutom ett bättre nyttjande av tillgängliga resurser genom bättre produktivitet och ökad effektivitet. (Se kapitlet »Går vi mot en mer effektiv välfärdssektor?«.)

Klicka på bilden för en större version.

Fakta: Riktade förebyggande insatser

I ”Ekonomirapporten, maj 2019” var förebyggande åtgärder ett temaavsnitt. Där visades att hälsan kan förbättras i identifierade målgrupper för att på sikt minska behoven av hälso- och sjukvård genom ett systematiskt förebyggande arbete.

Att förbättra hälsan i befolkningen är nödvändigt för att klara de demografiska utmaningar vi har framför oss, där fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i tillräcklig utsträckning.

En strategi som bidrar till att möta utmaningen är Strategi för hälsa*) som har tagits fram tillsammans av regioner och kommuner. Den innebär att skola, socialtjänst, vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa.

I Strategi för hälsa finns mål och indikatorer som är valda för att kunna göra gemensamma jämförelser och analyser. Varje mål behöver brytas ner och anpassas till kommunens och regionens förutsättningar och nuvarande nivåer.

För att synliggöra den ojämlika hälsan behöver analys och åtgärder grundas på data som är uppdelat på kön och så långt möjligt även på socioekonomiska faktorer såsom utbildning och bostadsområde. Vid uppföljning av mål är det inte bara angeläget att genomsnittet blir bättre, utan också att hälsoskillnaderna minskar, för ökad jämlikhet.

Indikatorerna visar både en positiv och negativ utveckling

Av de indikatorer som valts för att spegla arbetet med Strategi för hälsa utvecklas flera i positiv riktning, även om det finns stora skillnader utifrån olika grupper i befolkningen (kön, ålder, socioekonomi). När det gäller fallskador och färre barn och unga som lever i ekonomiskt utsatta hushåll syns tydliga förbättringar jämfört med för några år sedan. Fler elever är också klara med sin gymnasieutbildning efter fyra år. Även den självskattade hälsan har förbättrats liksom den förväntade medellivslängden, för både kvinnor och män.

Det finns även indikatorer som utvecklas i negativ riktning. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram har minskat kraftigt under några år, dock bröts den negativa trenden 2018. En annan indikator som utvecklats negativt är andelen invånare mellan 16 och 84 år som saknar tillit till andra.

Minskat antal fallskador genom förebyggande insatser

Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen och utgör två tredjedelar av alla olycksfall. Varje år faller cirka 67 000 personer så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård. Drygt 1 000 personer dör. Cirka 70 procent av de som faller är 65 år eller äldre**. Men med förebyggande insatser kan många fallolyckor förhindras. Fallskador kostar årligen 5,6 miljarder kronor i den specialiserade somatiska vården. Fallskadorna har minskat i flertalet län under senare år.

Gävleborgs län utmärker sig på ett positivt sätt. Här har fallskadorna minskat med 24 procent mellan 2013 och 2017 och fallskadorna är också få jämfört med andra regioner.

Exempel som bidragit till den positiva utvecklingen är länets gemensamma arbete med en modell för proaktiv hälsostyrning där fallprevention ingår som en del. Proaktiv hälsostyrning innebär att patientens situation är utgångspunkten, inte diagnoser eller symtom. Personalen gör en kartläggning av situationen, tolkar behoven och sätter i samråd med patienten in de åtgärder som behövs för att bibehålla hälsa, förebygga ohälsa och vårdbehov. Hälsocentralerna har uppdrag att arbeta enligt arbetsmodellen som en del i Hälsovalet Region Gävleborg. Det finns en direkt samverkan mellan kommunerna och hälsocentralerna, dels genom biståndshandläggare som deltar i kartläggningarna, dels via kommunens hemtjänst som uppmärksammar behov av insatser.

I hemsjukvården, på särskilda boenden och i primärvården används kvalitetsregistret Senior alert för att arbeta systematiskt med förebyggande insatser. Exempel på förebyggande åtgärder är fördjupad läkemedelsgenomgång, gruppbehandling för ökad balans och medverkan på träffpunkter för äldre.

**) Socialstyrelsen, statistik om fallskador 07.

Diagram 31: Fallskador bland personer 80 år och äldre åren 2013 och 2017

Antal per 100 000 invånare

Diagram 31: Fallskador bland personer 80 år och äldre åren 2013 och 2017. Region Stockholm har den högsta andelen personer över 80 år som drabbats av fallskador. Det gäller både år 2013 och år 2017 och andelen har varit stabil, värdet ligger på linjen i diagrammet. Region Gävleborg har den lägsta andelen både 2013 och 2017 och resultaten har förbättrats, andelen minskade med cirka 1200 fall per 100000 invånare.

Källa: Kolada.

Region Stockholm har den högsta andelen personer över 80 år som drabbats av fallskador. Det gäller både år 2013 och år 2017 och andelen har varit stabil, värdet ligger på linjen i diagrammet. Region Gävleborg har den lägsta andelen både 2013 och 2017 och resultaten har förbättrats, andelen minskade med cirka 1 200 fall per 100 000 invånare.

Om samtliga län skulle lyckas få ner fallskadorna till samma nivå som i Gävleborgs län, skulle cirka 13 700 fall undvikas. Teoretiskt sett skulle 1,1 miljard kronor kunna sparas i den slutna somatiska vården.

Not: Statistik från kpp och Socialstyrelsen har använts för att illustrera effektiviseringspotentialen.

Förebyggande arbete i samverkan för barn och unga

Under ett antal år har andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram minskat. I huvudsak förklaras försämringen av att skolan tagit emot många elever som kommit till Sverige under den senare skolåldern och därmed varit kortare tid i svensk skola. För elever födda i Sverige syns ingen tydlig försämring under samma period.

Att eleverna klarar av sin skolgång är centralt för barns framtida hälsa. Därför behöver skolan, kommunen och regionen arbeta tillsammans för att så många som möjligt ska fullfölja sin utbildning.

I Västerbottens län är det en hög andel elever som är behöriga. I länet bedrivs ett systematiskt arbete i samverkan genom HLT-team (hälsa, lärande, trygghet). Det innebär att barn och unga mellan 0–16 år erbjuds ett så tidigt samordnat stöd som möjligt, där en av effekterna är ett minskat behov av mer omfattande insatser senare. hlt utgör en del av första linjen för psykisk hälsa, och består av tvärprofessionella arbetsgrupper. I teamet finns representanter från förskola, grundskola, elevhälsa, socialtjänst och familjecentral/hälsocentral.

Samarbetet har resulterat i:

  • Tidigare upptäckt och därmed också tidigare insatser, redan i förskoleåldern.
  • En bättre helhetssyn utifrån barnets behov, innebär möjlighet att sätta in rätt insatser i rätt tid för att hjälpa barnet på bästa sätt. De olika professionerna kan hjälpas åt över de traditionella verksamhetsgränserna för att möta barnets behov, vilket leder till ett bättre stöd för barnet och familjen.
  • Teamet får konkreta råd av varandra, som kan tas tillbaka och användas i den egna organisationen.

Samverkan ger kraft till förbättring

Det finns riktade förebyggande insatser där goda resultat har nåtts. Gemensamt för de exempel som har belysts ovan är att det krävs en aktiv samverkan som utgår från gemsamma mål, arbetssätt och en helhetssyn utifrån individens behov. Tillsammans har kommuner och regioner möjligheter att nå större befolkningsgrupper än var för sig. Därmed kan hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt även omfatta invånare som ibland kan vara svåra att nå.

Varje län har uppbyggda strukturer för samverkan mellan länets kommuner och region, många gånger mellan de verksamheter som omfattas av Strategi för hälsa. Uppföljningen av indikatorerna i Strategi för hälsa ger insikter om att det finns stora skillnader i hälsa inom och mellan Sveriges 21 län. Det finns därmed potential att få gemensam kraft och lärande mellan län i olika hälsoutmaningar.