Digitala möjligheter i mödrahälsovårdenTill toppen

Digitala möjligheter i mödrahälsovården


Stäng
Innehållsförteckning
Stäng
Ämnesord

Sammanfattning

Stor potential för digitala lösningar i mödrahälsovården

Den digitala utvecklingen i samhället har gett oss snabbare och mer lättillgänglig information, snabbare kommunikationsvägar, bättre arbetsverktyg och möjligheter att mötas på andra sätt än fysiskt, för att nämna några av många fördelar. Denna utveckling sker också i vården, där den har stor potential att underlätta och ge mervärde för såväl patienter som vårdpersonal. Mödrahälsovården är en del av vården som kan vara särskilt väl lämpad för att ta denna utveckling vidare.

En ökad digital utveckling inom mödrahälsovården kan möta flera konkreta behov och möjliggöra såväl en ökad tillgänglighet för kvinnorna, en förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen och ett mer effektivt resursutnyttjande. Inte minst kan den digitala utvecklingen skapa bättre förutsättningar för en personcentrerad vård, där kvinnan ges en ökad möjlighet att ta en aktiv roll i sin egen hälsa och där vården anpassas efter kvinnans behov och förutsättningar.

Mycket tyder också på att mödrahälsovården har bättre förutsättningar än många andra verksamheter att dra nytta av den digitala utvecklingens potential. Exempelvis har patientgruppen generellt en hög digital mognad samtidigt som många kvinnor har ett stort intresse av att vara delaktiga i sin hälsa och vård. Dessutom bedriver mödrahälsovården ett förebyggande folkhälsoarbete där en väsentlig del av uppdraget utgörs av samtala med de blivande föräldrarna om levnadsvanor och att förmedla information av olika slag. Det ger goda förutsättningar för att använda digital teknik i många av verksamhetens processer.

Många lovande digitala lösningar men processer för digital utveckling kan förbättras

I rapporten presenterar vi närmare 30 exempel på digitala lösningar i mödrahälsovården. Det rör sig om allt från rena informationstjänster till lösningar för digitala vårdmöten. Flera av dem svarar väl mot såväl kvinnornas som vårdpersonalens behov.

Kartläggningen visar att både kvinnor och vårdpersonal har högre förväntningar på digitala lösningar än vad mödrahälsovården erbjuder idag. Många är vana vid en hög användarvänlighet i de digitala lösningar som används i andra sammanhang och upplever ett stort glapp jämfört med de flesta professionella lösningar som används inom vården.

Kartläggningen visar också att dagens digitala utveckling ofta sker utan en övergripande målbild och strategi. Det medför att nödvändiga anpassningar av arbetssätt och organisation ofta uteblir i samband med införande av digitala lösningar vilket begränsar de positiva effekterna. Utvecklingen präglas även av en begränsad samordning mellan regionerna. Ofta pågår flera digitala projekt parallellt inom samma områden där regionerna skulle kunna dra nytta av varandras erfarenheter.

Fyra möjligheter att öka takten i den digitala utvecklingen

Det finns stora möjligheter att bättre möta behoven hos kvinnor och vårdpersonal genom att öka takten i införandet av digitala lösningar i mödrahälsovården. I den här rapporten pekar vi på fyra vägar framåt:

  1. Nyttja mödrahälsovårdens förutsättningar att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Mödrahälsovården har förutsättningar att testa gränserna för hur arbetssätt och processer kan utvecklas med hjälp av digitala lösningar.
  2. Utveckla vårdprocesser utifrån kvinnornas behov och förutsättningar. Den digitala utvecklingen kan fungera som en katalysator för att utveckla vårdprocesser som ökar personcentreringen, möjliggör en jämlik vård och leder till ett effektivare resursutnyttjande.
  3. Säkerställ en bättre styrning, ansvarsfördelning och samordning vid utveckling av digitala lösningar. I vissa fall kan utvecklingen behöva samordnas nationellt medan det i andra fall handlar om att förbättra möjligheterna för samarbeten direkt mellan regioner och verksamheter. Genomgående behöver det finnas tydliga mål och strategier när nya lösningar utvecklas.
  4. Koordinera kravställningen av nya vårdinformationssystem. De nya vårdinformationssystem som nu implementeras i de flesta regioner kan komma att svara mot många av de behov som framkommit i kartläggningen. Här finns potential för mödrahälsovården att koordinera sig för att säkerställa en kravställning som tar hänsyn både till verksamhetens särskilda behov och de möjligheter som finns i de nya systemen.

Kartläggning av digitala möjligheter i mödrahälsovården

Svensk mödrahälsovård håller överlag en mycket hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. I Sverige kommer så gott som alla gravida till mödrahälsovården vilket tyder på att det finns ett högt förtroende för verksamheten. Här kan du läsa mer om mödrahälsovårdens uppdrag, organisation och patienter.

Det finns dock fortfarande förbättringsområden. Exempelvis förekommer omotiverade skillnader i kvalitet mellan olika regioner och verksamheter. Kompetensförsörjningen inom vården före, under och efter graviditet är en stor utmaning på flera håll i landet. Flera utredningar har också visat att vården kan bli mer personcentrerad, genom att tillhandahålla bättre information och involvera kvinnor som medaktörer i vården.

Mödrahälsovården behöver ställa om för att kunna möta framtida utmaningar. Exempelvis blir patientgruppen allt mer heterogen och antalet komplicerade graviditeter och förlossningar förväntas öka. Samtidigt ökar inte resurserna lika snabbt som behoven, vare sig i mödrahälsovården eller i hälso- och sjukvården i stort.

För att möta dessa utmaningar behöver vården utveckla dagens arbetssätt och organisation. Digital utveckling är en av flera möjliga åtgärder för att klara omställningen och säkerställa en fortsatt god kvalitet inom mödrahälsovården. Många pekar på potentialen i att bättre involvera kvinnor i sin egen hälsa genom digitala lösningar som möjliggör individ- eller gruppanpassad samt kvalitetssäkrad och uppdaterad information. Det kan också handla om en ökad tillgänglighet genom möjlighet till videosamtal eller chatt med barnmorskor. För vården finns möjligheter att effektivisera verksamheten genom bättre och mer integrerade digitala stöd för administration och dokumentation.

Trots att det finns en allmän uppfattning om att den digitala utvecklingen har en stor potential saknas en samlad bild av förutsättningarna för att uppnå önskade kvalitets- och effektivitetsvinster inom mödrahälsovården. Företrädare för mödrahälsovården har pekat på behovet av nationell samordning på området; ett ändamålsenligt införande av digitala tjänster kräver robusta kunskapsunderlag och en bättre samverkan mellan regioner och verksamheter. Dessutom finns ett stort behov av att sprida lärdomar från de utvecklingsarbeten som bedrivs. Vilka digitala lösningar finns på plats redan idag? Och vilka är framgångsfaktorerna och hindren för att införa digitala lösningar?

SKR har tagit fram denna kartläggning med syftet att öka kunskapen om de möjligheter som finns att utveckla mödrahälsovården genom införande av digitala lösningar. Målet är att presentera ett faktabaserat kunskapsunderlag som underlättar framtida prioriteringar inom området på nationell, regional och lokal nivå. Vidare är förhoppningen att den metodik som utvecklats under uppdraget ska kunna användas vid kartläggningar av digitala möjligheter inom andra delar av vården.

Kartläggningen söker besvara fem huvudsakliga frågeställningar:

  1. Vilka behov har kvinnor och vårdens medarbetare som skulle kunna mötas av digitala lösningar?
  2. Vilka digitala lösningar finns som svarar mot behoven?
  3. Vilka lärdomar kan dras från införandet av digitala lösningar i mödrahälsovården?
  4. Vilka resultat/effekter kan uppnås av digitala lösningar i mödrahälsovården?
  5. Vilka strategier kan användas för att accelerera arbetet med att utveckla och införa digitala lösningar i mödrahälsovården?

Rapporten riktar sig främst till chefer och verksamhetsutvecklare inom mödrahälsovården. Förhoppningen är dock att materialet ska vara till hjälp även för verksamma inom andra delar av hälso- och sjukvården som arbetar med förbättringsarbete och digital utveckling. Här kan du läsa mer om hur vi genomfört kartläggningen.

Digital utveckling inom vården

Den digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården har pågått under många år och är en del av den pågående digitala utvecklingen i samhället i stort. Hälso- och sjukvården anses generellt vara sen med digitala lösningar, även om vissa delar av vården ofta lyfts fram som exempel på långt gången digital utveckling. Utvecklingen inom precisionsmedicin och användning av maskininlärning för att ställa vissa typer av diagnoser via bildanalys utgör exempel på mycket avancerad användning av digital teknik i hälso- och sjukvården.

I framtiden har breda teknologier, som artificiell intelligens (AI), maskininlärning, blockkedjeteknik, förstärkt verklighet (augmented reality) och robotisering potential att förändra hälso- och sjukvårdens processer i grunden. Vissa processer som idag inte är möjliga att digitalisera kommer att kunna utföras helt digitalt och i andra fall kommer delar av en process kunna digitaliseras.

Digital utveckling för ökad kvalitet och effektivitet

Förändringstrycket inom hälso- och sjukvården ökar genom en rad samverkande faktorer som en åldrande befolkning, ökad förekomst av kroniska sjukdomar, ökade krav på vad vården ska leverera och en ökad konkurrens om arbetskraft. Patienter, närstående och vårdpersonal använder digitala lösningar i många andra sammanhang och förväntar sig en motsvarande nivå av digitala lösningar i hälso- och sjukvården.

Den digitala utvecklingen i hälso- och sjukvården syftar både till att öka kvaliteten på de tjänster som levereras och att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande. Kvalitetshöjningar av den vård som levereras kan omfatta allt från mer träffsäkra diagnoser och ökad patientsäkerhet genom nya former av beslutsstöd, till en mer personcentrerad vård genom nya möjligheter till delaktighet för patienter och närstående. Ökad effektivitet kan exempelvis uppnås genom automatisering av arbetsuppgifter, ökad egenvård ellerminskade transporter för såväl personal som patienter. Det kan också handla om minskad dubbeldokumentation och onödig provtagning genom bättre integration av patientjournaler och annan dokumentation.

kvinna som surfar på sin laptop

Hinder för digital utveckling av hälso- och sjukvården

Under de senaste decennierna har det skett en snabb utveckling av digitala lösningar i de flesta samhällssektorer. Ändå talar mycket för att svensk hälso- och sjukvård inte fullt ut lyckats dra nytta av den tekniska utvecklingen.

En förklaring till trögheten i utvecklingen av digitala arbetssätt i hälso- och sjukvården ligger i vårdens komplexa organisation och det faktum att digital utveckling till stor del handlar om genomgripande verksamhetsförändringar.

En annan förklaring är att de lagar som exempelvis reglerar hur information får delas mellan olika aktörer inom vården och mellan vården och patienter i vissa fall inte tillåter de arbetssätt som följer av en digitaliserad verksamhet. Samma tröghet observeras ibland kring de riktlinjer som beskriver hur olika vårdprocesser ska gå till. Många riktlinjer utgår från ett analogt arbetssätt, vilket gör att det per definition ofta inte finns utrymme för att införa digitala lösningar. Annan lagstiftning som kan försvåra ett brett införande av digitala tjänster är upphandlingsregler för kommuner och regioner, som gör att framgångsrika lösningar som utvecklats i en region inte kan spridas till andra regioner utan att de regioner som önskar införa en sådan lösning tvingas genomföra en ny upphandling.

Men främst framstår svårigheten att dela information mellan olika system som en central utmaning. Nyttan av system som var för sig erbjuder en avancerad funktionalitet men som inte kan kommunicera med varandra begränsas kraftigt i ett system som hälso- och sjukvården där det är viktigt att integrera information från olika källor. Förmågan hos olika system att utbyta information med varandra och fungera tillsammans benämns ofta interoperabilitet.

Nationella initiativ för digital utveckling

Frågor kopplade till lagstiftning och interoperabilitet är centrala för den digitala utvecklingen av de flesta hälso- och sjukvårdssystem och diskuteras på både europeisk nivå och global nivå. I Sverige pågår flera initiativ för att skapa förutsättningar för ökad digital samverkan inom hälso- och sjukvården, samt med angränsande delar av välfärden. Nedan kan du läsa mer om några centrala initiativ och aktörer på nationell nivå.

Vision e-hälsa 2025

I den vision för e-hälsa, Vision e-hälsa 2025, som presenterades av regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) under 2016, pekades tre insatsområden ut som centrala för att uppnå visionen: regelverk, enhetligare begreppsanvändning (semantisk interoperabilitet) och standardiseringsfrågor (teknisk interoperabilitet). Den inledande handlingsplan som togs fram för åren 2017–2019 kretsar också kring dessa tre strategiska insatsområden, inom vilka det pågår olika initiativ för att ”identifiera behov, styra och besluta om inriktning och vägval”[1].

[1] Samordningsplan 2019, Styr- och samverkansorganisationen Vision e-hälsa 2025, 2019

Nationell samverkansgrupp Strukturerad vårdinformation

Inom det nationella system för kunskapsstyrning som Sveriges regioner etablerat med stöd av SKR ingår en nationell samverkansgrupp med benämningen Strukturerad vårdinformation. Gruppen har till huvudsaklig uppgift att ”samordna regioners arbete mot en mer enhetlig informationsstruktur inom/över system- och vårdgivargränser”.[2] Detta ska bland annat ske genom att, inom ramen för pågående arbete med införande av nya vårdinformationsmiljöer, identifiera områden och frågor som ”kräver regiongemensamma ställningstaganden”. Vidare ska samverkansgruppen exempelvis ”stödja de nationella programområdena utifrån perspektivet strukturerad vårdinformation”; ”sprida kunskap inom området hälsoinformatik”; samt ”identifiera, utveckla och sprida gemensamma metoder och arbetssätt”. Sammanfattningsvis arbetar denna samverkansgrupp alltså med frågor som rör semantisk och teknisk interoperabilitet.

Ordnat införande av digitala tjänster och produkter

Ordnat införande av digitala tjänster och produkter är ett nationellt projekt som initierades under 2017 av SKR i samarbete med Stockholm Science City Foundation (SSCi), UppsalaBio och Region Norrbotten. Projektet tog sin utgångspunkt i tidigare identifierade hinder för små och medelstora företag att få sina digitala tjänster och produkter implementerade i vården. Även regioner lyfte problem i samband med upphandlingar av digitala tjänster och produkter. Ett huvudsyfte med projektet är att ”föreslå åtgärder för att tydliggöra och strukturera processen för att upphandla och införa digitala tjänster”.[3] Detta inkluderar att skapa en gemensam process för kvalitetssäkring av digitala tjänster och produkter och att tydliggöra och samordna krav på dessa tjänster. I nuläget är projektet avgränsat till digitala tjänster riktade till patienter, i huvudsak med fokus på tjänster för ”ordinerad egenvård”.

[3] Tydligare spelregler och samordning av krav (Executive summary), Ordnat införande av digitala tjänster och produkter, 2018

E-hälsomyndigheten

E-hälsomyndigheten är den myndighet som samordnar regeringens satsningar inom e-hälsa, vilket innebär att myndigheten är en central aktör när det gäller att förverkliga Vision e-hälsa 2025. Rent konkret ansvarar E-hälsomyndigheten för att koordinera det samordningskansli som ska säkerställa framdrift i arbetet med visionen. Utöver detta ansvarar myndigheten bland annat för att utveckla och införa den nationella läkemedelslistan (se nedan för mer detaljerad information), samt för att ta fram ett nationellt stöd för kommuner som vill utveckla och införa e-hälsolösningar.

Inera

Inera är ett bolag som ägs av SKR, tillsammans med samtliga regioner och de flesta av landets kommuner. Enligt Ineras ägardirektiv ska bolaget främst ”ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen”[4]. I praktiken innebär detta att Inera i huvudsak fokuserar på att utveckla och förvalta digitala lösningar där det finns en inneboende komplexitet när det gäller juridik, interoperabilitet, samordning eller nationell infrastruktur. Inera förvaltar idag cirka 35 olika digitala tjänster, exempelvis 1177 Vårdguiden och Nationell patientöversikt. Men Inera tillhandahåller även kompetens och stöd till regioner och kommuner i deras digitala utvecklingsarbete. Hittills har Inera främst fokuserat på lösningar kopplade till vård och omsorg, men efter att kommunerna också blev delägare i Inera i slutet av 2017 har bolaget börjat förbereda för ett ökat stöd till kommunsektorn.

[4] Inera Verksamhetsstrategi 2019–2024, Inera 2019-03-21

Kommentus

Kommentus ägs av SKR tillsammans med en majoritet av Sveriges kommuner. Kommentus erbjuder stöd till kommuner och regioner vid strategiska inköp, ramavtal och upphandlingar. Ur ett digitalt perspektiv är Kommentus tjänster relevanta främst vid utveckling och inköp av digitala tjänster.

Dela Digitalt

Dela Digitalt är ett initiativ för att bidra till verksamhetsutveckling och förändringsarbete i offentlig sektor, som drivs av SKR i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund. Kärnan i detta initiativ är en digital plattform där offentliga verksamheter kan ställa frågor eller dela utvecklingsidéer, metoder och verktyg med varandra. Plattformen kan exempelvis underlätta koordinering av utveckling eller inköp av digitala tjänster mellan regioner.

Nationell läkemedelslista

Riksdagen lagstiftade i juni 2018 om att ersätta de två databaserna receptregistret och läkemedelsförteckningen med en nationell läkemedelslista. Införandet av en nationell läkemedelslista innebär att alla behöriga får tillgång till samma aktuella information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Lagen om den nya läkemedelslistan träder i kraft i juni 2020 och i juni 2022 ska alla vårdgivare ha ett elektroniskt system med direktåtkomst till den nationella läkemedelslistan. För att uppfylla dessa krav krävs ett omfattande förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, vilket bland annat inkluderar förändringar i verksamheternas elektroniska system och införande av nya arbetsprocesser. Många aktörer är involverade i detta förändringsarbete, som på nationell nivå hålls ihop av E-hälsomyndigheten och där regioner och kommuner företräds av SKR och Inera.

Nya vårdinformationssystem

Kärnan i den information som hälso- och sjukvården hanterar utgörs av de journalanteckningar och annan dokumentation som skapas i samband med varje patientbesök. Denna information hanteras i vårdinformationssystem som i regel upphandlas på regionnivå, vilket har medfört att olika regioner använder olika system.

Den typ av funktionalitet som kan finnas i sådana system utöver traditionell journalföring är exempelvis olika typer av beslutsstöd, remisstöd, bokningssystem och läkemedelsjournaler. Många av de vårdinformationssystem eller journalsystem som används idag upplevs dock som föråldrade och svåra att anpassa till dagens behov.[5] I samtliga svenska regioner pågår därför förberedelser för att implementera en ny generation av vårdinformationssystem.

[5] Ändamålsenliga journalsystem i primärvården, Vårdanalys, 2016

Mycket talar för att det kommer att ske en konsolidering av de vårdinformationssystem som används i regionerna, där en betydande andel av landets vårdgivare kommer att använda sig av antingen systemet Cosmic från det svenska företaget Cambio, eller Millennium från det amerikanska företaget Cerner, se Figur 1.

Figur 1. Regionernas val av nya vårdinformationssystem, status (september 2019)

Figur 1. Regionernas val av nya vårdinformationssystem, status (september 2019)

Region Skåne och Västra Götalandsregionen har var för sig upphandlat vårdinformationssystemet Millennium.

Kundgrupp Cosmic består av åtta regioner som redan använder detta vårdinformationssystem, men som nu tillsammans kravställer uppdateringar av systemet.

Regionerna i den så kallade SUSSA-gruppen har gemensamt upphandlat Cosmic.

Ytterligare fyra regioner (Dalarna, Gävleborg, Halland och Norrbotten) har option på att avropa Cosmic baserat på SUSSA-gruppens avtal och behöver därmed inte initiera någon ny upphandling.

Kategorisering av digitala lösningar

I denna kartläggning har vi valt att kategorisera digitala lösningar utifrån olika typer av aktiviteter inom vården, exempelvis dokumentation, administration och vård på distans. Vi vill genom detta hitta relativt generiska kategorier som är relevanta även för andra delar av vården, samtidigt som de går att koppla till olika intressenters behov och olika typer av lösningar utan alltför stora överlapp mellan de olika kategorierna.

Vi har valt att dela in de aktiviteter som kan bli föremål för digital utveckling in i fem huvudkategorier, som beskrivs nedan:

  • Dokumentation - dokumentation i journalsystem, databaser
  • Administration - tidsbokning, avbokning, beläggning, schemaläggning, översättning och analys
  • Informationsdelning och beslutsstöd - tjänster för att dela information med patienter, riktlinjer, beslutsstöd för vårdpersonal och patienter
  • Kommunikation på distans - all form av kommunikation med patienter eller mellan vårdgivare, exempelvis via chatt, video, mail
  • Patientmonitorering - Både hälso-appar/privata monitoreringstjänster och medicintekniska produkter inom vården, exv. CTG

I tillägg till dessa kategorier innehåller ramverket fyra grundläggande krav, som behöver hanteras för samtliga digitala tjänster:

  • Säkerhet - säker hantering av känsliga uppgifter; driftsäkerhet
  • Interoperabilitet - hur information kan överföras mellan olika system och hur väl olika system kan interagera
  • Användarvänlighet - hur intuitiva digitala lösningar är att använda
  • Flexibilitet - möjlighet att anpassa efter användarnas önskemål och vid förändrade förutsättningar

De digitala lösningar som används i mödrahälsovården kategoriseras även utifrån vilka delar av mödrahälsovården de är relevanta för:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Behov och digitala lösningar i mödrahälsovården

Kvinnor, vårdpersonal och verksamhetsföreträdare har en rad behov och önskemål som skulle kunna mötas med digitala lösningar.

Exempel på kvinnornas behov inom respektive kategori av aktivitet inkluderar:

  • Dokumentation: Möjlighet att se (och till viss del kontrollera) den information som vården har dokumenterat om dem
  • Administration: Möjlighet att boka ett besök på rätt vårdnivå på ett smidigt sätt
  • Informationsdelning och beslutsstöd: Relevant och anpassad information som finns tillgänglig digitalt
  • Kommunikation på distans: Möjlighet att komma i kontakt med vården vid en tidpunkt som passar kvinnan
  • Patientmonitorering: Lösningar för att minimera antalet fysiska besök på vårdinrättningar

Exempel på vårdens behov inom respektive kategori av aktivitet inkluderar:

  • Dokumentation: En effektiv dokumentation, som är tillgänglig när den behövs
  • Administration: Effektiva och översiktliga administrationslösningar
  • Informationsdelning och beslutsstöd: Relevant och kvalitetssäkrad information både internt och externt (som når ut till kvinnorna)
  • Kommunikation på distans: Möjlighet till säkra digitala möten med kvinnor och med annan vårdpersonal
  • Patientmonitorering: Aktuella och tillförlitliga patientdata, samt verktyg för att engagera och involvera kvinnorna

Nedan beskrivs mer detaljerat de behov som kvinnorna och vården uttrycker, kopplat till de fem kategorier av digitala lösningar som används i kartläggningen.

Dokumentation

Definition

Med dokumentation inom mödrahälsovården avses all dokumentation kring kvinnorna såsom journalanteckningar, registrering i kvalitetsregister, system för ultraljudsbilder samt provsvar.

Kvinnornas behov kopplat till dokumentation

Möjlighet att komma åt den information som vården har dokumenterad. Kvinnor vill kunna se journalanteckningar och övrig dokumentation från mödrahälsovården på nätet. Detta kan skapa trygghet och öka känslan av delaktighet. Idag saknar många regioner journaler på nätet från mödrahälsovården.

Jag vill kunna ta del av ultraljudsbilder, provsvar och journalanteckningar genom 1177 Vårdguidens E-tjänster

Relevant information finns dokumenterad och tillgänglig för behörig vårdpersonal. Hos många kvinnor finns förväntningar och önskemål om att vårdpersonal har tillgång till deras medicinska historik. Vissa vill dock hellre kunna börja om ”med ett blankt blad”, exempelvis vid en graviditet. Önskan om hur mycket information som ska vara tillgänglig och för vilken vårdpersonal kan även skilja sig åt.

Jag vill slippa upprepa mig vid varje kontakt med en ny barnmorska

Kontroll och insyn över hanteringen av journalen. Vissa kvinnor vill ha insyn i vilka som har tillgång till journalen och delvis kunna styra över vem som har tillgång till den.

Jag vill kunna se vem som har läst min journal

Vårdens behov kopplat till dokumentation

Ett system för att hantera dokumentation kring kvinnan. Idag tvingas vårdpersonal regelmässigt hantera flera olika system vid dokumentation, exempelvis system för journalföring, besöksdokumentation, fakturering, beställning av prover och rapportering till kvalitetsregister. Då systemen ofta saknar direktöverföring av data krävs dubbeldokumentation, vilket kan öka risken för felaktig dokumentation.

Vi vill ha en hälsodeklaration som går direkt in i journalen

Användarvänliga system för dokumentation. En stor del av vårdpersonalens arbetsuppgifter innefattar dokumentation av olika slag. Dagens system upplevs delvis föråldrade, med låg användarvänlighet.

Vi vill ha journalsystem där man får digitala varningar för vissa händelser

Tillgång till relevant dokumentation om kvinnan och graviditeten mellan verksamheter och vårdgivare. Idag är möjligheterna att dela patientdokumentation digitalt mellan olika verksamheter generellt små på grund av gällande lagstiftning och bristande interoperabilitet mellan system. I praktiken kan detta innebära att journalanteckningar överförs i pappersformat.

Vi vill kunna dela journalanteckningar med verksamheter utanför mödrahälsovården eller i andra regioner

Digitala lösningar som kan svara mot behoven

De behov som beskrivs ovan kan mötas med flera olika typer av lösningar. Nedan går vi igenom ett antal befintliga eller planerade lösningar, som svarar mot de behov som har uttrycks inom området dokumentation.

Hälsodeklaration via nätet – formulär via 1177.se 

Lösningsbeskrivning

Hälsodeklarationen (även kallad hälsoenkät eller levnadsvanetest) är ett formulär i digitalt format med åtkomst via 1177 Vårdguiden E-tjänster. I formuläret kan kvinnan i förväg fylla i svar på de frågor som barnmorskan normalt ställer vid inskrivningssamtalet/hälsosamtalet.

Grundprincipen är att kvinnan kan logga in på 1177 Vårdguiden E-tjänster för att komma åt formuläret. Sedan skriver hon antingen ut formuläret och tar med till barnmorskemottagningen eller fyller i och skickar in det digitalt.

Olika lösningar för verksamheterna tillhandahålls genom Ineras tjänster, bland annat via formulärtjänsten. Vissa regioner använder plattformen Stöd och Behandling för att tillhandahålla hälsodeklarationen tillsammans med informationsmaterial.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att kvinnan ska kunna fylla i hälsodeklarationen före besöket och ge vårdpersonalen tillgång till denna information.

Genom att dela vissa uppgifter proaktivt ges personalen möjlighet att förbereda sig för och individanpassa patientbesöket, vilket har förutsättningar att ge högre kvalitet i besöket och spara tid.

Även kvinnan får bättre möjligheter att förbereda sig för sitt hälsosamtal om hon får tillgång till hälsodeklarationen i förväg.

Identifierade hinder

Följande faktorer kan utgöra hinder mot ett snabbt införande:

  • Beroende av stöd från 1177 Vårdguiden, vilket kan orsaka förseningar i implementeringsarbetet då handläggningstiderna ofta är långa
  • Medger för närvarande ej direktöverföring till journalen, vilket begränsar värdet av lösningen
  • Alla kvinnor har inte konto på 1177 Vårdguiden
  • Kräver ändrade arbetssätt

Identifierade lösningsförslag

Flera möjliga sätt att övervinna de hinder som identifierats har formulerats:

  • Skapa lösningar för direktöverföring till nya journalen när nya vårdinformationssystem implementeras
  • Initiativ för att sprida användningen av 1177 Vårdguiden bland befolkningen
  • Utveckla arbetssätt för att säkerställa att kvinnan får information om hälsodeklarationen och för effektiv handläggning

Status (oktober 2019)

Flera regioner har infört eller är på väg att införa hälsodeklaration via 1177 Vårdguidens E-tjänster. Varje region har utvecklat sina egna lösningar och det finns variationer, bland annat gällande vilka frågor som ställs i formuläret.

Ingen region har i dagsläget angett att de har direktöverföring av hälsodeklaration till journalen eller att detta kommer att införas i närtid. En orsak till detta är att inga större uppdateringar längre görs i Obstetrix som en följd av den utfasning av systemet som pågår.

Breddinfört:
  • Gävleborg
  • Halland
  • Jönköping
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Östergötland
Planerat införande:
  • Blekinge
  • Dalarna
  • Gotland
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Norrbotten
  • Skåne
  • Västerbotten
  • Västernorrland
  • Västmanland
  • Västra Götaland
  • Örebro
Införande ej planerat:
  • Jämtland Härjedalen
  • Sörmland
  • Värmland

Graviditetsjournalen på nätet – via 1177.se

Lösningsbeskrivning

Lösningen tillhandahålls via 1177 Vårdguiden och ger de gravida kvinnorna möjlighet att logga in för att se sina journaler. Däremot gäller detta inte alla journalanteckningar, beroende på att olika journalsystem används för olika delar av vården och att alla journalsystem inte är integrerade med tjänsten.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att gravida kvinnor ska kunna se sina journaler och provsvar på nätet.

Tillgång till denna typ av information kan ge många kvinnor en trygghet i att vården uppfattat deras historia korrekt och skapa en ökad delaktighet i den egna vården.

Status (oktober 2019)

Breddinfört:
  • Jönköping
  • Kronoberg
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Värmland
  • Västra Götaland
  • Östergötland
Planerat införande:
  • Sörmland
  • Västerbotten
  • Västernorrland
  • Västmanland
  • Örebro
Införande ej planerat:
  • Blekinge
  • Dalarna
  • Gotland
  • Gävleborg
  • Halland
  • Jämtland Härjedalen
  • Kalmar
  • Norrbotten
  • Skåne

Administration

Definition

Med administration avses aktiviteter så som schemaläggning av personal, resursplanering, fakturering och tidsbokning av kvinnor. I denna kartläggning inkluderas även analys och uppföljning i kategorin administration.

Kvinnornas behov kopplat till administration

Enkel process för att hitta rätt vårdnivå och att komma i kontakt med vården. Det kan vara svårt för kvinnan att veta när det är lämpligt att kontakta vården och hur detta ska ske. I de fall då det finns flera möjliga barnmorskemottagningar kan det vara svårt för kvinnan att hitta information om kvalitet och tillgänglighet som grund för sitt val av mottagning.

Jag vill ha möjlighet att jämföra barnmorskemottagningars kvalitet och tillgänglighet innan jag väljer mottagning

Enkel process för att boka besök. För besök inom basprogrammet kan ibland behovet av flexibilitet överväga önskan att boka besöket hos samma barnmorska för alla besök. Idag använder vissa barnmorskemottagningar tjänster för att erbjuda bokning på nätet. Besök inom basprogrammet går generellt inte att boka på nätet.

Jag vill själv kunna boka, omboka och avboka mina besök i mödrahälsovården

Vårdens behov kopplat till administration

Effektiv administration kring patientbesök. Idag lägger barnmorskor och annan vårdpersonal tid på att bemanna telefontider, för att bland annat hantera administrativa uppgifter som bokning, av- och ombokning av tider samt receptförnyelse. Remisser skickas ibland i pappersformat.

Vi skulle vilja ha en smidig och översiktlig administration av remisser, provsvar och receptförskrivning

Förbättrade möjligheter till utvärdering av verksamheten. Huvudmän och verksamheter har behov av att kunna följa kvalitets- och effektivitetsmått för att driva förbättringsarbeten. Olika typer av återkoppling från kvinnorna och annan uppföljning utgör viktiga pusselbitar för att kontinuerligt förbättra vården.

Som verksamhetschef vill jag över tid kunna följa kvinnors upplevelse av den vård vi erbjuder

Digitala lösningar som kan svara mot behoven

Webbtidbok – via 1177.se

Lösningsbeskrivning

Webbtidbok är en lösning som låter kvinnan boka, avboka eller omboka tider via nätet. Kvinnan kommer åt funktionen via 1177 Vårdguidens E-tjänster och sin mottagning. Lösningen är en del av Ineras utbud av E-tjänster och Webbtidboken kopplas till mottagningens tidböcker.

Varje mottagning väljer om de vill ansluta sig till e-tjänsten och vilka tider som görs tillgängliga för kvinnorna. Vissa mödrahälsovårdsmottagningar använder Webbtidbok för att möjliggöra bokning av tider på nätet.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att invånare ska kunna boka, av- och omboka tider på nätet. Detta kan ge en ökad servicenivå gentemot kvinnor, som slipper sitta i telefonköer och välja den tid som passar dem bäst.

För vården kan det leda till ett minskat tryck på telefontider, vilket kan frigöra tid för personalen. Genom att kvinnor som fått förhinder lättare kan av-/omboka sin tid kan även antalet besök där kvinnan inte dyker upp minska.

Identifierade hinder

Följande faktorer kan utgöra hinder mot ett snabbt införande:

  • Svårigheter att triagera, det vill säga bedöma kvinnornas vårdbehov individuellt, innan de bokar tid
  • Kvinnan har inte tillräcklig kunskap/ information för att kunna boka in eget besök
  • Alla har inte konto via 1177 Vårdguiden
  • Gränssnittet uppfattas av vissa som omodernt
  • Långa handläggningstider för regional 1177-administration
  • Vid resursbrist krävs ibland manuell justering i schemat, vilket underlättas om inte alla tider är bokningsbara via nätet

Identifierade lösningsförslag

Flera möjliga sätt att övervinna de hinder som identifierats har formulerats:

  • Utveckla/implementera digitala triageringslösningar
  • Utarbeta bättre villkorstexter för att motverka att invånaren bokar in sig på fel besök

Status (oktober 2019)

Webbtidbok finns i alla regioner, men med varierande grad av implementering mellan och inom regioner. Vissa regioner har ännu inte webbtidbok för mödrahälsovården, bland annat på grund av begränsningar i existerande journalsystem. Tjänsten används främst för preventivmedelsbesök, STI-provtagning och GCK-provtagning, men även vissa besök inom basprogrammet, vanligtvis inskrivningssamtalet och efterbesöket. Varje mottagning väljer själv vilka tider som ska vara tillgängliga via Webbtidbok.

Breddinfört:
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Västra Götaland
  • Örebro
Pilot:
  • Dalarna
  • Kronoberg
  • Norrbotten
Planerat införande:
  • Gotland
  • Skåne
  • Sörmland
  • Västerbotten
  • Östergötland
Införande ej planerat:
  • Blekinge
  • Gävleborg
  • Jämtland Härjedalen
  • Värmland
  • Västernorrland
  • Västmanland

Regionalt Hälsokontrollsystem (RHKS) – system för kallelser

Lösningsbeskrivning

Regionalt Hälsokontrollsystem (RHKS) är ett system för att kalla till screeningprogram. Inom mödrahälsovården används det för att kalla till gynekologisk cellprovskontroll. Systemet identifierar och hämtar senaste cellprovskontrollen från kvalitets- och processregister för gynekologisk cellprovskontroll, Cytburken. När lösningen är fullt implementerad kan en kallelse även skickas ut digitalt vid relevant tidpunkt, baserat på när kvinnan senast genomgick cellprovskontroll.

Lösningen berör i nuläget följande delar av mödrahälsovården:

  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att på ett enkelt och säkert sätt kunna kalla kvinnor till gynekologisk cellprovskontroll.

Lösningen kan spara tid för vården och skapa en smidigare hantering av kallelser från vården för kvinnorna.

Status (oktober 2019)

Fyra regioner är uppkopplade, medan tre regioner planerar att implementera lösningen. I Kalmar, Västmanland och Halland kan kallelsen från RHKS även skickas till kvinnans sida på 1177 Vårdguidens E-tjänster.

Breddinfört:
  • Halland
  • Västra Götaland
  • Västmanland
  • Kalmar
Planerat införande:
  • Uppsala
  • Norrbotten
  • Sörmland

För övriga regioner saknas uppgift. Även andra lösningar för kallelsesystem finns.

Självincheckning – via applikation på mobil eller pekskärm

Lösningsbeskrivning

Självincheckning innebär att kvinnan själv ankomstregistrerar sig via en digital lösning på mottagningen, ofta via någon form av pekskärm. För vissa av dessa lösningar finns även möjlighet att koppla på en betalfunktion och integrera med faktureringssystemet.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att skapa ett enkelt och smidigt mottagande och minimera den administrativa bördan för personalen.

Fördelar inkluderar att kvinnan slipper stå i kö till receptionist och att det för vissa kan upplevas som en fördel att slippa anmäla sitt besök till en person. Självincheckning kan även spara tid för personal inom vården.

Status (oktober 2019)

Fyra regioner har angett att de har breddinfört lösningen, även om graden av implementering kan variera mellan mottagningar. I många fall är lösningen inte specifik för mödrahälsovården utan har implementerats brett inom länssjukvård och primärvård.

Breddinfört:
  • Halland
  • Jämtland Härjedalen
  • Uppsala
  • Västra Götaland
Pilot:
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Norrbotten
Planerat införande:
  • Sörmland
Införande ej planerat:
  • Blekinge
  • Dalarna
  • Gotland
  • Gävleborg
  • Jönköping
  • Skåne
  • Stockholm
  • Värmland
  • Västerbotten
  • Västernorrland
  • Västmanland
  • Örebro
  • Östergötland

E-tjänster via 1177.se

Lösningsbeskrivning

E-tjänster tillhandahålls via 1177 Vårdguiden genom sidan E-tjänster, där en rad olika tjänster är tillgängliga för invånarna genom inloggning med exempelvis BankID. När kvinnan loggar in syns de ärenden som hon har hos anslutna mottagningar. Exempel på tillgängliga E-tjänster är: Beställa journalkopia, Fråga sjuksköterska/barnmorska, Förnya recept, Kontakta mig, Beställa Klamydiatest och Gonorrétest, av-/och omboka, Beställa tid (se Webbtidbok). Varje region väljer i vilken mån E-tjänsterna ska användas inom regionen. Vilka E-tjänster som erbjuds kan även variera mellan varje vårdmottagning.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att kvinnor ska kunna hantera vissa ärenden digitalt från en central plattform.

Lösningen kan leda till en ökad servicenivå i form av ökad tillgänglighet och flexibilitet för kvinnorna, som exempelvis slipper sitta i telefonköer och kan hantera ärenden utanför kontorstid. För vården kan det innebära en effektivare administration kring kvinnan och exempelvis ett minskat tryck på telefontider.

Status (oktober 2019)

E-tjänster används i alla regioner, men graden av implementering varierar.

Klamydia.se – webbplats för beställning av hemtest

Lösningsbeskrivning

Klamydia.se är en webbplats där ett antal regioner har gått ihop för att möjliggöra för invånare att beställa hem självtest för klamydia. Lösningen utgörs av en webbplats med information om testet och en beställningsfunktion för hemtest. Individen kan logga in med BankID för att se resultatet på testet och vid infektion tillhandahålls information om var personen kan vända sig för behandling.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att invånare ska kunna beställa hem klamydiatest via nätet.

Lösningen kan minska trösklarna för att göra testet genom en ökad anonymitet då kvinnorna inte behöver besöka mottagningen. Lösningen kan också leda till en tidsbesparing för kvinnorna.

För vården kan lösningen leda till en smidigare administration kring provtagning för könssjukdom, vilket kan spara tid.

Status (oktober 2019)

Tjänsten startade 2004 som en del i ett forskningsprojekt med stöd av Folkhälsoinstitutet. Idag används lösningen i sex regioner. Övriga regioner erbjuder invånaren möjlighet att beställa hemtest genom 1177 Vårdguidens E-tjänster.

Breddinfört:
  • Västra Götaland
  • Gävleborg
  • Värmland
  • Västerbotten
  • Norrbotten
  • Sörmland

Graviditetsregistret – kvalitetsregister för att graviditet och förlossning

Lösningsbeskrivning

Graviditetsregistret är ett Nationellt Kvalitetsregister som täcker mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossningsvård. Varje region och enhet rapporterar in ett antal indikatorer till registret, däribland bristningar och eftervårdsbesök. Uppgifterna i registret ska användas till att utveckla vården genom förbättringsarbeten eller forskning.

Lösningen erbjuds via det nationella kvalitetsregistret, Graviditetsregistret. Varje år sammanställs en årsrapport och registret utvecklar även digitala resultattavlor (dashboards) med möjlighet till jämförelse mellan verksamheter, regioner och nationellt över tid.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att följa vårdens kvalitet utifrån ett antal beslutade indikatorer.

För vården kan lösningen bidra till högre kvalitet på vården och färre omotiverade skillnader mellan regioner eller verksamheter. Detta kan bland annat ske genom strukturerad datainsamling och bättre analysstöd.

Status (oktober 2019)

Samtliga regioner rapporterar in data till Graviditetsregistret. I de flesta regioner sker denna inrapportering i huvudsak från journalsystemet till registret. Vissa uppgifter som inte finns i journalen eller inte registreras strukturerat i journalen förs in manuellt direkt i Graviditetsregistret. I ett fåtal regioner sker all inrapportering fortfarande manuellt.

Informationsdelning och beslutsstöd

Definition

Informationsdelning och beslutsstöd inkluderar lösningar riktade till såväl vårdpersonal som kvinnor. Den typ av information som avses inom denna kategori är i huvudsak kopplad till vårdens kliniska innehåll eller närliggande områden, däremot inte rent administrativ information. Utmärkande för de digitala tjänsterna inom informationsdelning och beslutsstöd är att de erbjuder olika former av envägskommunikation eller automatiserad kommunikation.

Kvinnornas behov kopplat till informationsdelning och beslutsstöd

Kvalitetssäkrad information som finns samlad digitalt. Kvinnor använder bland annat 1177 Vårdguiden, appar, bloggar och podcasts för att inhämta information. Många barnmorskemottagningar tillhandahåller fortfarande en stor del av informationen till kvinnorna i form av papper och broschyrer.

Jag vill egentligen att 1177 Vårdguiden ska ha all information kring graviditeten som jag behöver

Relevant och anpassat informationsinnehåll. De kvinnor som mödrahälsovården möter har vitt skilda informationsbehov och förutsättningar att ta till sig informationen. Vissa kan i stor utsträckning själva söka och ta till sig mycket av den information som förmedlas, medan andra har ett större behov av att barnmorskan förmedlar informationen. Trots detta beskriver barnmorskor att de idag ofta tillhandahåller information på samma sätt till alla kvinnor.

Jag vill ha tillgång till information som är anpassad efter vilken graviditetsvecka jag är i

Målgruppsanpassat format. Det finns behov av att anpassa presentationen av informationen till olika gruppers förutsättningar. Mödrahälsovårdens målgrupp är generellt van vid användarvänliga gränssnitt i exempelvis appar, vilket ökar förväntningarna på den information som vården tillhandahåller. Andra grupper, exempelvis personer med lässvårigheter, har svårare att ta till sig olika typer av skriftlig information.

Jag önskar att mer information fanns tillgänglig via video eller i bilder

Vårdens behov kopplat till informationsdelning och beslutsstöd

Relevant, gruppanpassad och kvalitetssäkrad information når kvinnan och partnern. Vårdpersonal upplever att kvinnor återkommande ställer samma frågor som är relativt enkla att besvara. Bättre förutsättningar för kvinnorna att själva hitta information kan ge vårdpersonalen möjlighet att lägga mer tid på de individer som behöver mer stöd. Idag saknas dessutom ofta information på flera stora minoritetsspråk, exempelvis somaliska, arabiska och tigrinja, på 1177 Vårdguiden.

Vi önskar att mer information kring basprogrammet fanns tillgänglig på 1177 Vårdguiden, så att kvinnan kan leta upp svar på enkla frågor själva och exempelvis få stöd till egenvård

Centralt förvaltade riktlinjer och utbildningsmaterial i ett ändamålsenligt format. Vårdpersonal använder dagligen riktlinjer och andra kunskapsstöd. Trots att basprogrammet för graviditet inte skiljer sig nämnvärt mellan regionerna lägger varje region idag mycket tid och resurser på att uppdatera regionala riktlinjer. Flera regioner använder sig av webbutbildningar, som i viss utsträckning delas mellan regionerna.

Vi skulle vilja att det fanns ett bättre utbud av fortbildning för vårdpersonal på nätet som tillgängliggörs nationellt

Digitala lösningar som kan svara mot behoven

1177 Vårdguiden (Barn & gravid) – informationsavsnitt på 1177.se

Lösningsbeskrivning

Lösningen är en webbplats (1177.se) med olika informationsavsnitt, där Barn & gravid är ett avsnitt som innehåller information om graviditet, förlossning och föräldraskap. På denna sida finns även fakta och råd om barns hälsa, utveckling, rättigheter, sjukdomar och vård. Informationen tillhandahålls via texter, filmer och bilder.

Avsnittet innehåller såväl nationell och regionspecifik information.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att tillhandahålla samlad, kvalitetssäkrad information om graviditet, förlossning, nyfödda och barn på nätet.

Lösningen möjliggör för vården att nå ut med riktad information till olika målgrupper såsom personer med annat modersmål än svenska, partner till gravida eller personer med särskilda medicinska tillstånd. Detta kan i sin tur leda till tryggare kvinnor och en stärkt egenmakt.

För vården kan lösningen leda till att man möter bättre pålästa kvinnor och en minskning av antalet vanliga frågor, vilket i sin tur kan leda till tidsbesparingar.

Identifierade hinder
  • Följande faktorer kan utgöra hinder mot ett snabbt införande:
  • Struktur för att förvalta 1177 Vårdguiden skiljer sig åt runt om i landet
  • Långa handläggningstider för uppdatering
  • Decentraliserat framtagande och uppdatering av en stor del av innehållet
  • Viktig information översätts ofta inte till flera stora minoritetsspråk
  • Designen upplevs av vissa som omodern
Identifierade lösningsförslag
  • Flera möjliga sätt att övervinna de hinder som identifierats har formulerats:
  • Tydliggör att 1177 Vårdguiden är den prioriterade kommunikationsvägen för vården
  • Skapa tydlig struktur för 1177 Vårdguiden nationellt och regionalt
  • Samordna framtagande av informationsmaterial (texter, filmer) mellan regionerna
  • Samordna framtagandet av översättningar mellan regioner

Status (oktober 2019)

1177 Vårdguiden (Barn & gravid) finns i alla regioner. Vissa regioner har lagt till regionspecifika tillägg om basprogrammet och flera regioner håller på att uppdatera innehållet för att tillhandahålla mer information via 1177 Vårdguiden.

Stöd och behandling – Plattform för att skapa behandlingsprogram

Lösningsbeskrivning

Stöd och behandling är en plattform som Inera tillhandahåller som en del av Vårdguidens E-tjänster. Genom denna plattform kan vårdgivare bygga stöd- eller behandlingsprogram på nätet riktade till patienter.

Det finns flera utvecklade stöd- och behandlingsprogram för olika vårdformer. I dagsläget tillhandahålls tjänsten som en webbapplikation som är anpassad för både dator och mobil, däremot finns i nuläget ingen mobilapp.

Stöd och behandling innehåller exempelvis följande funktionalitet:

  • Dela informationstexter, filmer, bilder och ljudfiler. Ansvarig behandlare kan se vilka avsnitt som kvinnan har läst.
  • Formulär och möjlighet att ta del av eventuella resultat genom grafer och tabeller
  • Möjlighet att ställa och besvara frågor mellan kvinna och behandlare
  • Flaggor och påminnelser för olika händelser, exempelvis tillgängligt resultat på ett formulär eller om kvinnan är inaktiv
  • Schemaläggning av periodiserade formulärutskick

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att möjliggöra för vårdpersonal att utveckla och sprida stöd- eller behandlingsprogram.

Dessa program kan bidra till att kvinnorna får tillgång till kvalitetssäkrad och relevant information i ett individ-/ gruppanpassat format.

För vården kan det bland annat innebära en effektivare informationsdelning.

Status (oktober 2019)

Samtliga regioner använder sig av Stöd och behandling i någon form, men graden av användning inom mödrahälsovården skiljer sig kraftigt.

Lösningen kan potentiellt användas inom alla delar av mödrahälsovården.

För ytterligare information om Stöd och behandling se:

Internetbaserat stöd och behandling – skl.se
Stöd och behandling – Inera
SOB – vårdgivarguiden

Sund start – behandlingsprogram via Stöd och behandling

Lösningsbeskrivning

Lösningen är ett behandlingsprogram för kvinnor med övervikt eller fetma under graviditeten och tillhandahålls via plattformen Stöd och behandling.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att hjälpa gravida som är överviktiga eller har fetma att få sunda kost- och motionsvanor. Även normalviktiga gravida kan ha nytta av denna typ av stödprogram.

Förhoppningen är att programmet ska leda till hälsosammare gravida med färre graviditetsbesvär. Lösningen kan eventuellt också innebära en effektivisering om barnmorskor kan lägga mindre tid på personliga möten med dessa kvinnor, med bibehållen kvalitet i vården.

Status (oktober 2019)

I Region Stockholm har det sedan tidigare funnits en öppen webbutbildning med namnet ”Sund start” kring hälsosamma levnadsvanor, kost och vikt under graviditet och hur detta påverkar barnet. Nu pågår ett arbete med att föra över denna information på plattformen Stöd och behandling och under hösten 2019 genomförs en pilot på fyra barnmorskemottagningar i Stockholm.

Viktiga mammor – behandlingsprogram via Stöd och behandling

Lösningsbeskrivning

Lösningen är ett behandlingsprogram för kvinnor med övervikt eller fetma under graviditeten. Programmet är byggt på plattformen Stöd och behandling, vilket innebär att kvinnor kan nå programmet via 1177 Vårdguiden E-tjänster. Utformningen av lösningarna varierar mellan regionerna.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att gravida ska kunna hitta mönster i sin vardagliga motion och mat- och ätvanor för att kunna göra de förändringar som behövs för en mer hälsosam livsstil.

Förhoppningen är att programmet kan leda till hälsosammare gravida med färre graviditetsbesvär.

Lösningen kan eventuellt också innebära en effektivisering om barnmorskor kan lägga mindre tid på personliga möten med dessa kvinnor med bibehållen kvalitet i vården.

Status (oktober 2019)

Viktiga Mammor utvecklades ursprungligen i Västra Götalandsregionen och visade goda resultat. Region Jämtland Härjedalen tog därefter initiativ till att skapa en digital version av detta program, som kvinnor i regionen nu kan nå via 1177 Vårdguiden E-tjänster och Stöd och behandling. Region Västerbotten har startat ett projekt under 2019 för att införa lösningen.

För ytterligare information om Viktiga mammor se: Viktiga mammor på nätet

Healthy Moms - app för hälsosamma levnadsvanor

Lösningsbeskrivning

Healthy moms är en mobilapplikation för att främja hälsosamma levnadsvanor under graviditet. Lösningen utgörs av en app innehållande generell information om graviditetens olika stadier, vecka för vecka, men också kostråd, recept och träningsråd. I appen finns även korta filmer med träningsövningar som passar för olika stadier i graviditeten.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att hjälpa gravida kvinnor till hälsosam viktökning och goda levnadsvanor.

Lösningen förväntas bidra till ökad motivation hos kvinnor att ha hälsosamma levnadsvanor under graviditeten.

Det innebär även en möjlighet att nå kvinnor som annars skulle vara svåra att nå och engagera.

Status (oktober 2019)

Appen har tagits fram som en del i en pågående forskningsstudie på Karolinska Institutet och Linköpings universitet. Totalt ska 600 kvinnor ingå i studien, som drivs som ett pilotprojekt i Region Östergötland. Rekrytering av kvinnor till forskningsprojektet påbörjades 2017 i Linköping.

Tobakshjälpen - stödprogram via Stöd och Behandling

Lösningsbeskrivning

Tobakshjälpen är ett stödprogram via plattformen Stöd och Behandling, som riktar sig till alla invånare som vill sluta röka och som därför kan vara relevant även för gravida som ska sluta röka. I ett första steg får kvinnan ett möte med tobaksavvänjaren och därefter kan kontakt och behandling delvis skötas via verktyget Tobakshjälpen.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att erbjuda stöd för tobaksavvänjning på nätet och öka tillgängligheten till tobaksavvänjande stöd. Genom lösningen kan kvinnor slippa transporter och vistas i den fysiska vårdmiljön.

Status (oktober 2019)

Lösningen är framtagen i Region Jönköping, där den för närvarande testas i en pilot.

12 veckors stödet – stödprogram via Stöd och Behandling

Lösningsbeskrivning

Stödet ges via plattformen Stöd och Behandling. Stödet ges på individnivå där den gravida kvinnan loggar in på 1177 Vårdguiden E-tjänster och får tillgång till information och dokument att fylla i som barnmorskan aktiverat. Stödet innehåller information om alkohol, droger, auditfomulär, information om fysisk aktivitet, kost samt möjlighet att beskriva kostvanor. Barnmorskan tar sedan del av de uppgifter kvinna fyllt i via 1177 och kan kommunicera den här vägen och lägga till fler informationsmoduler.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att ge bättre stöd tidigt i graviditeten och öka tillgängligheten för kvinnan. Underlaget från stödet är tänkt att fungera som samtalsstöd under det fysiska besöket. En av fördelarna är en snabb och personlig kommunikation det kan även underlätta för kvinnor och deras partner som har långa resvägar.

Status (oktober 2019)

Lösningen drivs som en pilotstudie på tre mottagningar i Dalarna där det även finns planer på att breddinföra lösningen och arbetssättet.

Föräldrastöd på nätet – stödprogram via Stöd och Behandling

Lösningsbeskrivning

Föräldrastöd på nätet är en lösning för att ge information till paret som kan stödja dem i deras föräldraskap. Stödet ges via Stöd och Behandling, vilket innebär att den gravida kvinna och partnern kan logga in via 1177 Vårdguiden E-tjänster för att komma åt stödet. I programmet finns texter, bilder, filmer samt möjlighet till kontakt med barnmorskan genom chatt eller videomöte.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att öka tillgängligheten till föräldrastöd. Lösningen kan bland annat möjliggöra att paret kan ta till sig informationen oberoende av plats och tidpunkt samt göra det enklare för båda parter att delta.

Status (oktober 2019)

Lösningen drivs som en pilotstudie under hösten 2019 i Region Örebro.

Föräldraskapsstöd för barnets hela uppväxt – lösning ej klar

Lösningsbeskrivning

Lösningen är tänkt som ett föräldrastöd i form av en app eller webbsida, som startas vid graviditeten för att sedan följa barnets hela uppväxt. Stödet kan innehålla generell information men även inkludera specifik information kring exempelvis förlossningsrädsla.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att ge ett sammanhållet föräldrastöd i ett tillgängligt format.

Status (oktober 2019)

Arbetet är i uppstartsfas i Skaraborg och kräver fortsatt rekrytering av projektledare samt säkerställande av finansiering.

Regnbågsfamiljer i väntan (RFSL) – föräldrastöd som onlinekurs

Lösningsbeskrivning

Projektet drivs av RFSL med finansiering från Arvsfonden och är ett nationellt föräldrastödjande projekt. I projektet utvecklas en onlinekurs som kan kombineras med diskussionsträffar.

Projektet innefattar utöver onlinekursen även en bok och filmer om normmedvetande, bemötandematerial som riktar sig till barnmorskor.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att tillhandahålla ett anpassat föräldrastöd till regnbågsfamiljer som kan nås oberoende av var i landet paret bor.

Från en enkätstudie och intervjustudie under 2017 såg RFSL att det fanns ett stort behov av inkluderande information och icke-normativt bemötande i mödrahälsovården hos hbtq-personer. Det framkom att denna grupp önskade sig möjligheten att kunna delta i hbtq-specifika föräldraförberedande kurser.

Status (oktober 2019)

Projektet startade i januari 2019 och pågår i projektform fram till december 2021.

Preventivguiden.se – information via webbplats

Lösningsbeskrivning

Preventivguiden är ett webbaserat test med sju frågor för att hjälpa kvinnan att hitta rätt preventivmedel. Guiden nås på webbplatsen preventivguiden.se. Kvinnan får svara på ett antal frågor som rör medicinska tillstånd och preferenser. Utifrån svaren presenteras förslag på preventivmedel.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Preventivmedelsrådgivning

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att ge ett tillgängligt stöd till kvinnor i samband med val av preventivmedel.

Lösningen kan stärka kvinnors egenmakt, ge bättre kännedom om preventivmedel i befolkningen och potentiellt göra att kvinnor är mer nöjda med de preventivmedel som de använder. Det kan eventuellt leda till en tidsbesparing för barnmorskor som inte behöver förklara för- och nackdelarna med olika preventivmedel i samma utsträckning.

Status (oktober 2019)

Lösningen utvecklades i Region Stockholm, men används idag i flera andra regioner. Detaljerad uppgift om spridning saknas.

Chatbot för mödrahälsovård

Lösningsbeskrivning

Chatbot är en mjukvara som kan konversera med användaren via text eller tal. Dessa program imiterar sättet som människor för samtal på och kan fylla flera funktioner, såsom att boka besök eller ge information.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet med en chatbot kan vara flera, däribland att automatisera vissa arbetsuppgifter, samt att tillgängliggöra information i ett attraktivt gränssnitt. Exempelvis skulle mödrahälsovården kunna använda sig av en chatbot för att ge svar på enklare frågor.

Användning av chatbots inom mödrahälsovården skulle exempelvis kunna innebära en möjlighet att avlasta barnmorskor vid telefonrådgivning och tidsbokning samt att ge rådgivning dygnet runt.

Status (oktober 2019)

Mödrahälsovården i Västra Götalandsregionen har påbörjat ett projekt för att undersöka möjligheten till att använda chatbotar i mödrahälsovården. Det finns även flera privata chatbot-tjänster som riktar sig till kvinnor för att hålla koll på menscykeln och ge svar på frågor kopplat till menstruation.

SADIMA – dialogstöd för arabiska i mödrahälsovården via applikation

Lösningsbeskrivning

SADIMA är en app som är utvecklats som en del i ett forskningsprojekt på Linneuniversitetet. Appen ger stöd i samtalet mellan barnmorska och kvinna och innehåller vanliga frågor och samtalsstöd i form av filmer och bilder. Tanken är inte att appen ska ersätta tolk utan bör snarare ses som ett komplement.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att förbättra kommunikationen mellan barnmorska och kvinnor med arabiska som modersmål. Potentiella fördelar är bland annat att kvinnan får möjlighet att tala direkt med en barnmorska utan att gå via en tredje person, vilket i sin tur kan leda till en ökad trygghet.

Status (oktober 2019)

Lösningen är testad på ett par barnmorskemottagningar i Region Kalmar. Appen är idag tillgänglig utan kostnad i App Store och kan endast användas på Ipad.

Kommunikation på distans

Definition

Kommunikation på distans innefattar flera typer av kommunikation mellan vårdpersonal och kvinna; via telefon, textmeddelanden eller video. Kommunikationen kan ske synkront, det vill säg i realtid eller asynkront där kommunikationen sker med fördröjning genom att den som får en fråga inte behöver svara omgående, som exempelvis vid sms-kommunikation.

bild på människor som har webbmöte

Kvinnornas behov kopplat till kommunikation på distans

Möjlighet att komma i kontakt med vården vid en tidpunkt som passar individen. Många kvinnor har en önskan om att snabbt och enkelt kunna komma i kontakt med en barnmorska, exempelvis genom video eller meddelande. Att kunna ställa frågor till en barnmorska ökar tryggheten och svaret behöver inte alltid komma direkt.

Ibland behöver man kunna komma i kontakt med en barnmorska även utanför kontorstid

Vid behov kunna ha besök på distans. I glesbygdsregioner kan det innebära långa transporter att ta sig till barnmorskemottagningen. Det kan också finnas andra skäl till att kvinnor har svårt att transportera sig till barnmorskemottagningen. Få barnmorskemottagningar erbjuder idag videobesök.

När jag mådde illa under graviditeten önskade jag att det fanns ett alternativ till att sätta sig på bussen för att åka till mottagningen

Vårdens behov kopplat till kommunikation på distans

Vid behov kunna prata säkert och smidigt med kvinnan på distans. Videomöten innebär generellt ingen större tidsbesparing för vårdpersonalen, men kan spara tid vid enklare möten. De anses däremot utgöra ett viktigt alternativ för att nå ut till vissa kvinnor. I de fall som kvinnan initierar ett videobesök finns det ett behov av välfungerande triageringsfunktioner.

Man önskar att det fanns en lösning som säkerställer att kvinnor kommer på besök även vid förhinder som försvårar ett fysiskt besök

Möjlighet för vårdpersonal att konsultera varandra på distans. Det finns en rad fördelar med distanskommunikation i form av meddelanden eller videolösningar för att effektivisera och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal. Regionerna har kommit olika långt i användningen av digitala lösningar för distanskommunikation.

Jag behöver kunna komma i kontakt med vårdpersonal utanför min egen verksamhet på ett enkelt och säkert sätt

Digitala lösningar som kan svara mot behoven

Alltid Öppet – videobesök via mobilapplikation

Lösningsbeskrivning

Alltid Öppet är en app för att kunna hålla videomöten med patienter. Lösningen är under utveckling och det finns tankar på att inkludera digitala kallelser, meddelandefunktion, chatt samt flerpartsvideo.

Alltid Öppet används både för besök som initierats av vårdgivaren och kvinnan. Barnmorskor kan välja att ha videobesök för exempelvis uppföljning kring levnadsvanor eller extrabesök vid graviditetsdiabetes. Besök som initieras av kvinnan kan exempelvis röra preventivmedelsrådgivning, receptförnyelse eller rådgivning kring graviditetsbesvär.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att öka tillgängligheten genom att möjliggöra enkel kontakt med vården oberoende av plats, samt med utökade öppettider.

Flera fördelar lyfts för såväl kvinnor som för vårdpersonal. Vid preventivmedelsrådgivning slipper kvinnan leta efter mottagningar, transportera sig och sitta i väntrum. Fördelen för barnmorskor är att viss förhandsinformation ges via appen, vilket kan öka kvaliteten på besöket jämfört med ett drop-in-besök. Det finns även möjlighet till arbetsmiljövinster för vårdpersonal som kan få större flexibilitet att välja arbetstider och fysisk arbetsplats utifrån individuella preferenser.

Identifierade hinder

Följande faktorer kan utgöra hinder mot ett snabbt införande:

  • Triagera kvinnor på ett korrekt sätt
  • Svårt att ändra arbetssätt och tankesätt
  • Tekniska utmaningar
  • Osäkerhet kring ersättningsmodeller för digitala besök

Identifierade lösningsförslag

Flera möjliga sätt att övervinna de hinder som identifierats har formulerats:

  • Utveckla bättre triageringsverktyg
  • Identifiera/utbilda ”superanvändare” på mottagningarna
  • Tillgång till digital support för att barnmorskor ska känna sig trygga med tekniken
  • Skapa ersättningsmodeller som ger förutsättningar för digital vård

Status (oktober 2019)

Alltid Öppet används nu på de barnmorskemottagningar i Stockholm som hör till den regionala vårdgivarorganisationen Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Fyra barnmorskor arbetar heltid med att ta emot videobesök (oktober 2019).

Eftervård Online – videobesök via mobilapplikation

Lösningsbeskrivning

Eftervård Online sker genom appen ”Mitt Vårdmöte” från Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Kvinnorna erbjuds i slutet av graviditeten ett digitalt besök cirka tre veckor efter förlossning. Detta besök ersätter inte det ordinarie fysiska eftervårdsbesöket i basprogrammet men det fysiska besöket kan kortas ner. Ett fysiskt besök behövs då det innehåller en gynekologisk undersökning.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att stärka vårdkedjan där kvinnan får en tidig känd vårdkontakt samtidigt som en ny vårdkontakt med barnhälsovården etableras. Detta kan skapa trygghet för kvinnan och kan svara mot kvinnas behov att slippa onödiga transporter eller att vistas i den fysiska miljön. En viktig aspekt är att det nyfödda barnet slipper exponeras för infektionsrisk.

Status (oktober 2019)

Eftervård online har bedrivits som en pilotstudie i Skaraborg (Västra Götalandsregionen) sedan 2018 och utvärderas för närvarande. Initial återkoppling från de kvinnor som ingått i studien indikerar att de är mycket nöjda med lösningen.

Hälsocoach Online – videobesök via mobilapplikation

Lösningsbeskrivning

Hälsocoach Online tillåter invånare i Västra Götalandsregionen att boka möte med en hälsocoach via appen ”Mitt Vårdmöte” från Närhälsan. Mötet är gratis och riktar sig till alla som vill komma igång med att röra på sig, äta hälsosammare, sluta röka eller förändra sina alkoholvanor. Besöket är tillgängligt för alla över 16 år inom regionen och används bland annat av gravida med behov av extra stöd.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att öka tillgängligheten till hälsocoacher och förbättra invånarnas hälsa. Genom säkra vårdmöten kan kvinnor slippa transporter och att vistas i den fysiska vårdmiljön.

Status (oktober 2019)

Hälsocoach Online är breddinfört i Västra Götalandsregionen.

Digitala möten mellan vårdpersonal – via videolösningar

Lösningsbeskrivning

Vissa barnmorskemottagningar använder sig av videomöten för att underlätta kommunikation mellan vårdpersonal. Det finns ett flertal olika videolösningar. Användningsområdet för videomötet kan variera från konsultationer kring en kvinna till uppgifter av mer administrativ karaktär, som att utforma riktlinjer, hålla arbetsplatsträffar (APT) eller för uppföljning.

Lösningen berör alla delar av mödrahälsovården, det vill säga:

  • Basprogrammet för gravida
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar
  • Gynekologisk cellprovskontroll

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att kunna kommunicera säkert via video, samt att i vissa fall kunna dela skärm eller visa presentationer. Detta kan förbättra kommunikationen jämfört med telefonsamtal och minska behovet av att vårdpersonal fysiskt infinner sig på en viss mottagning.

Status (oktober 2019)

Digitala möten mellan vårdpersonal förekommer i någon form i många regioner, men detaljerad status för detta har inte undersökts inom kartläggningen.

Distansmonitorering

Definition

Med distansmonitorering avses här övervakning av hälsorelevanta värden på distans. Detta kan ske genom att kvinnan själv rapporterar in vissa värden eller att mätinstrument och sensorer kommunicerar med vårdens system. Distansmonitorering kan till exempel omfatta inrapportering av blodtryck, blodsocker och självupplevt välmående.

Kvinnornas behov kopplat till distansmonitorering

Slippa onödiga fysiska kontakter, samtidigt som vården får tillförlitliga data att fatta beslut ifrån. Under basprogrammet sker de flesta mätningar av olika parametrar vid det fysiska mötet. Vissa av dessa mätningar, exempelvis mätning av blodtryck, skulle under rätt förutsättningar kunna ske på distans.

Vad smidigt det vore om jag inte behövde ta mig hela vägen till mottagningen vid en bestämd tidpunkt bara för att lämna värden som ju går att mäta hemma

Delaktighet i uppföljning av sin egen hälsa. Idag finns ett intresse hos många gravida att dokumentera och följa sin egen graviditet genom exempelvis appar. Det finns även exempel på lösningar för att främja och följa hälsosamma levnadsvanor.

Att mäta och se mina egna hälsodata har verkligen hjälpt mig att ändra livsstil under graviditeten. Men jag önskar att även mödrahälsovården hade tillgång till dessa data.

Vårdens behov kopplat till distansmonitorering

Få tillgång till data som grund för medicinska beslut. Vårdpersonal uttrycker en viss tveksamhet för egeninsamlade hälsodata, där det finns en oro för att mätutrustning eller mätmetoder leder till felaktiga värden. Andra pekar på exempel där mätning av vissa hälsodata på distans prövats med goda resultat. Arbetssätt och system behöver anpassas för att hantera patientrapporterade data.

Jag tror att data från kvinnans hemmiljö kan ge en mer heltäckande och korrekt bild av hennes tillstånd

Erbjuda större möjligheter för kvinnor att engagera sig i sin egen vård. Det finns möjligheter till tidsbesparingar om vården kan engagera kvinnor att själva genomföra vissa mätningar. En annan drivkraft kan vara att öka kvinnors motivation att genomföra förändringar eller att följa behandlingar.

Man borde möjliggöra för de individer som kan och vill göra mer saker själva kopplat till sin vård att göra det

Digitala lösningar som kan svara mot behoven

Digital inrapportering från blodsockermätare – via medicinteknisk produkt

Lösningsbeskrivning

Lösningen är en molnbaserad tjänst som laddar upp och lagrar data från blodsockermätare. Detta är särskilt relevant för diabetespatienter, som enkelt kan dela sina blodsockervärden digitalt med vårdpersonal. Mätningar från flera olika enheter kan sammanföras. För åtkomst kan både kvinnan och vårdgivaren logga in på ett säkert sätt. Resultaten presenteras i grafer och tabeller.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att kvinnan enkelt ska kunna rapportera in blodsockervärden i digitalt format till vården. Lösningen kan möjliggöra delning av mer data över tid. En fördel jämfört med manuell rapportering, utöver enklare hantering, är att risken för felrapportering minskas.

Status (oktober 2019)

Breddinfört i Region Örebro och projekt påbörjat projekt i Region Jönköping.

Blodtrycksmätning på distans - via medicinteknisk produkt

Lösningsbeskrivning

Mätning av blodtryck på distans kan ske i hemmiljö eller i ett hälsorum utan klinisk personal på plats. Flera olika möjliga lösningar finns.

Lösningen berör främst följande delar av mödrahälsovården:

  • Basprogrammet för gravida

Syfte och möjliga effekter

Syftet är att på ett enkelt sätt kunna mäta blodtryck och dela informationen med vården. Blodtrycksmätning på distans kan potentiellt minska behovet av transporter till vården, engagera individen och möjliggöra att vården får mer data att fatta medicinska beslut utifrån.

Status (oktober 2019)

Inga regioner har angett att de har pågående eller planerade projekt inom mödrahälsovården för att mäta blodtryck på distans. Inom primärvården pågår det dock projekt som kan möjliggöra blodtrycksmätning på distans, bland annat genom Virtuella Hälsorum i Storuman i Västerbotten.

Grundläggande krav på digitala lösningar

För digitala lösningar generellt gäller att de behöver uppfylla ett stort antal tekniska krav. Förutom krav som är nödvändiga för att lösningen överhuvudtaget ska fungera har användarna en rad andra behov kopplade till den tekniska funktionaliteten. Nedan följer ett resonemang kring fyra dimensioner av teknisk funktionalitet:

  • Säkerhet. Säker hantering av känsliga uppgifter; driftsäkerhet
  • Interoperabilitet. Hur information kan överföras mellan olika system och hur väl olika system kan interagera
  • Användarvänlighet. Hur intuitiva de digitala lösningarna är att använda
  • Flexibilitet. Möjlighet att anpassa efter användarnas önskemål och vid förändrade förutsättningar

Säkerhet


Att de lösningar som vården erbjuder är säkra och värnar kvinnans integritet ses som ett självklart krav. I många fall handlar det också om lagkrav som behöver uppfyllas. Studier visar att förtroendet för hur hälso- och sjukvården hanterar digitala hälsouppgifter generellt är högt hos patienter i Sverige.[6] En vanlig kommentar i de intervjuer som gjorts i denna kartläggning är att de arbetsprocesser och lösningar som fanns innan de nya digitala lösningarna implementerades framstår som betydligt mer osäkra ur ett integritetsperspektiv, exempelvis att kommunicera via brev eller fax. Andra menar att tilltron till säkerheten i de digitala systemen mer handlar om att väldigt få användare är insatta i hur säkerheten faktiskt fungerar och att användaren normalt inte reflekterar över säkerhetsfrågor.

[6] För säkerhets skull, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2017

Tillgänglighetsbehov kan ibland stå i strid med patientsäkerhetsaspekten. Det handlar typiskt sett om digitala lösningar eller kommunikationsvägar som skulle öka tillgängligheten men som inte tillåts eller kan användas fullt ut då datasäkerheten ifrågasätts eller inte kan garanteras.

Informationsöverföring

De system som används idag upplevs ha stora brister när det gäller interoperabilitet, det vill säga hur information kan överföras mellan olika system och hur väl olika system kan interagera. Hos vårdpersonalen upplevs detta förmodligen som det enskilt största tekniska irritationsmomentet. Men även kvinnorna uttrycker frustration över att information som lämnats till en vårdgivare inte finns tillgänglig för en annan vårdgivare i samma vårdkedja, vilket leder till att kvinnan tvingas upprepa sin historia vid varje nytt möte med vården.

Det finns en rad faktorer som begränsar möjligheterna att dela information mellan vårdgivare. En omständighet som underlättar interoperabilitet mellan regioner och överföring av data till exempelvis kvalitetsregister är att samma journalsystem används inom mödrahälsovården i nästan alla regioner. När detta system, Obstetrix, nu fasas ut finns en viss oro för att delningen av data mellan regionerna ska försämras då det i framtiden kommer att finnas olika journalsystem inom mödrahälsovården. Å andra sidan finns det stora förhoppningar om att de nya vårdinformationssystemen kommer att leda till förbättrade möjligheter att dela data med andra delar av vården i den egna regionen.

Användarvänlighet

De system som används i mödrahälsovården, internt och riktade till kvinnorna, upplevs generellt inte som särskilt användarvänliga. För att en digital lösning ska användas i den utsträckning som planerats för vid framtagandet eller införandet av lösningen krävs att den är användarvänlig och har ett intuitivt användargränssnitt.

En lösning som inte uppfyller detta grundläggande krav kommer troligtvis att väljas bort av många kvinnor. Detta kan leda till att kvinnan missar viktig information, söker information hos andra aktörer som erbjuder information som inte är kvalitetsgranskad, eller använder sig av kanaler inom vården som bidrar till ett ineffektivt resursutnyttjande.

Vårdpersonal kan ofta inte välja bort att använda en digital lösning, men löper också en risk att missa viktig information i ett bristfälligt utformat gränssnitt om den exempelvis inte presenteras på ett intuitivt sätt. Icke användarvänliga system leder också ofta till ett ineffektivt arbetssätt, exempelvis genom att vårdpersonalen tvingas lägga tid på att leta efter information som de menar skulle kunna finnas lätt tillgänglig.

bild på människor som har webbmöte

Flexibilitet

I mödrahälsovården, liksom i andra delar av hälso- och sjukvården, sker ständigt förändringar som behöver reflekteras i de IT-system som används inom verksamheten. Det kan exempelvis handla om att evidens och riktlinjer uppdateras, att lagstiftningen förändras eller att nya digitala lösningar införs som behöver kommunicera med systemet. Personal inom mödrahälsovården upplever det ofta som svårt och ”tungrott” att genomföra uppdateringar i systemen, bland annat därför att många system vilar på gammal teknik.

I samband med att regionerna nu inför nya vårdinformationssystem uttrycks förhoppningar om mer flexibla system. Det finns dock en viss oro över att önskemål om uppdateringar som mödrahälsovården i en region har hamnar långt ner på prioriteringslistan hos systemleverantören. Utöver detta lyfts exempelvis öppna API:er (Application Programming Interface) som en viktig väg framåt för att möjliggöra större flexibilitet exempelvis när det gäller att dela data med nya digitala lösningar.

Risker vid digital utveckling i mödrahälsovården

Nästan alla som intervjuats beskriver att de främst ser stora möjligheter med en ökad digital utveckling av mödrahälsovården. Samtidigt ser de flesta att det finns konkreta risker förknippade med en ökad digital utveckling. De huvudsakliga risker som lyft är följande:

  • Bristande integritetsskydd och datasäkerhet
  • Exkludering av vissa patientgrupper
  • Ökad administrativ börda
  • Ökat (ej medicinskt motiverat) vårdnyttjande
  • Känslighet för driftsstörningar
  • Övertro på digitala kontaktvägar

De flesta av de risker som lyfts är generella risker som är giltiga för merparten av all digital utveckling av hälso- och sjukvården. Dessa risker är dock i högsta grad relevanta för mödrahälsovården och flera av dem kan bromsa utvecklingen om de inte tas på allvar.

En välkänd risk rör integritet och datasäkerhet. Det är centralt att de system som används är säkra och att patientdata inte riskerar att hamna i orätta händer. Exempelvis kan möjligheten att dela journaler, provsvar och andra kliniska patientdata digitalt med kvinnorna leda till en oro för att närstående kan få tillgång till känslig information, vilket är lättare att kontrollera och undvika vid ett fysiskt möte. Att närstående av misstag får se information som kvinnan velat behålla för sig själv är också en risk när det gäller den administrativa tjänsten sms-påminnelser, som vid vissa mottagningar används för att påminna kvinnor om en bokad tid hos mödrahälsovården. Mycket talar för att det finns ett brett spektrum av åsikter bland invånarna när det gäller integritetsfrågor inom vården, där vissa kräver mycket höga säkerhetsnivåer, medan andra är beredda att sänka kraven för att kunna öka tillgängligheten och användningen av digitala lösningar inom vården.

En annan risk är att en ökad grad av digital utveckling riskerar att exkludera vissa kvinnor som av olika anledningar inte fullt ut kan ta till sig de möjligheter som följer av en digital utveckling. Personer med vissa funktionsnedsättningar eller de som inte har svenska som modersmål riskerar exempelvis att få svårare att ta till sig viss information i ett digitalt format. Här lyfts vikten av att anpassa informationen så att personerna i dessa grupper får bättre möjligheter att ta till sig information digitalt. Mödrahälsovården kan exempelvis bli bättre på att översätta information till olika språk och att erbjuda information i andra digitala format, exempelvis via video. Många framhåller också vikten av att de fysiska kontaktytorna finns kvar för de kvinnor som av olika skäl har svårt att använda digitala lösningar.

Vissa upplever att de digitala lösningar som införts historiskt i vissa fall lett till en ökad administrativ arbetsbörda för vårdpersonalen. Även om flera av de digitala lösningar som nu införs, exempelvis de nya vårdinformationssystemen, bland annat syftar till att minska den administrativa bördan så finns en viss oro för att administrationen fortsätter att öka. Här menar vårdpersonal att det är viktigt att säkerställa att nya lösningar integreras på ett sätt som gör att den administrativa bördan inte ökar och att detta blir ett generellt krav vid upphandling av nya digitala lösningar.

Digitala lösningar som skapar nya kanaler in till vården och förenklar för kvinnor att komma i kontakt med vården ses allmänt som något positivt. Flera påpekar samtidigt att baksidan med denna ökade tillgänglighet är att den riskerar att leda till ett ökat vårdnyttjande som inte är medicinskt motiverat och till att kvinnan söker sig till fel vårdnivå. Då mödrahälsovården i många regioner dessutom brottas med resursbrist riskerar ett felaktigt vårdnyttjande att tränga undan vård till kvinnor med större behov. Många beskriver detta som en balansgång som vården behöver hantera men att alternativet inte är att avstå från att öka tillgängligheten genom digitala kanaler.

En mer fundamental risk som vissa lyfter är den bräcklighet som finns i alla elektroniska system när det gäller driftsstörningar, exempelvis på grund av strömavbrott eller att ett system ligger nere. Samtliga intervjuade barnmorskor och läkare har varit med om detta vid något tillfälle och många vittnar om de problem som dessa driftstörningar medfört. I praktiken är det sannolikt omöjligt att helt förhindra denna typ av störningar men många understryker vikten av att vården är förberedd och har tydliga handlingsplaner för när det inträffar.

Överlag finns stora förväntningar på vad digitala lösningar kan leda till, men samtidigt ser många en risk i att det skapas en övertro på digitala kontaktvägar och betonar att det fysiska mötet fortsatt kommer att vara mycket viktigt inom mödrahälsovården. Den risk som nämns oftast är kopplad till vårdmöten via video och handlar om att vårdpersonal tror att det kan vara svårt att förmedla vissa typer av information via video. Kroppsspråk kan vara svårt att avläsa vid ett videosamtal och det finns en oro att vårdpersonal lättare missar tecken på exempelvis psykisk ohälsa. Många menar att det är lättare att bygga förtroende mellan barnmorska och kvinnan vid fysiska möten och att den personliga kontakten riskerar att gå förlorad vid videomöten.

Lärdomar från införande av digitala lösningar

Utveckling och spridning av digitala lösningar följer ofta en likartad process. Ett behov identifieras och en digital lösning utvecklas för att möta detta behov. Lösningen testas därefter i begränsad skala och givet att detta test faller väl ut så kan lösningen breddinföras. Slutligen går lösningen in i förvaltning för att säkerställa kontinuerlig drift och vidareutveckling, se figur 2

Figur 2. Lärdomar från införandet av digitala lösningar i mödrahälsovården - översikt

Figur 2. Lärdomar från införandet av digitala lösningar i mödrahälsovården - översikt

Bristande kompetens för att fånga upp behov

För att fullt ut kunna förstå vilka möjligheter som följer av den digitala utvecklingen krävs ofta en mix av olika kompetenser. Många upplever att hälso- och sjukvårdspersonal kan ha svårt att uttrycka behov kopplat till digital utveckling då de inte fullt ut har kunskap om vad systemen kan göra. Samtidigt är det inte alltid en teknisk utvecklare förstår vårdens behov vilket gör att lösningar riskerar att missa målet.

Utvecklingen är fragmenterad

Det pågår ofta parallella digitala utvecklingsprojekt inom mödrahälsovården. För att dela information om pågående projekt mellan regionerna används främst de etablerade nätverken för överläkare och barnmorskor inom mödrahälsovården. Dessa träffas endast ett par gånger per år och inom dessa grupper finns ingen etablerad struktur för att sprida kunskap om pågående utvecklingsprojekt. Med denna bakgrund beskriver verksamhetsutvecklare i regionerna att det saknas en överblick över vilka relevanta projekt som pågår i andra regioner. Följden blir att projekt riskerar att startas upp utan att regionen drar nytta av vad andra redan har gjort eller gör. Två aktuella exempel på hur snarlika lösningar utvecklas på flera håll ute i regionerna är hälsodeklarationen via 1177 Vårdguiden och olika stödprogram för överviktiga.

Pilotprojekt utan långsiktig strategi

Projekt startas ofta upp med projektmedel och när medlen tar slut saknas många gånger en långsiktig förvaltningsstrategi för att ta projektet vidare om pilotstudien fallit väl ut. Forskare som varit involverade i digitala utvecklingsprojekt betonar att deras roll främst är att undersöka om det finns evidens för verktyget och inte att säkerställa att lösningen får en effektiv spridning och förvaltning. Flera påpekar också att roll- och ansvarsfördelningen ofta är otydlig i denna fas vilket kan medföra att nödvändiga beslut om hur lösningen vid positiva resultat ska skalas upp och breddinföras försenas eller uteblir helt.

Befintliga upphandlingsregler nämns som ett ytterligare hinder för att sprida existerande lösningar. Upphandlingsreglerna kan försvåra för regionerna att ta del av en annan regions utvecklade lösning utan att först initiera en egen upphandling vilket kan vara kostsamt och fördröja införandet.

Svårt med lyckat breddinförande

Det upplevs generellt vara svårt att få till ett lyckat breddinförande av lösningar som visat positiva resultat i pilotstudier. Lösningar implementeras ofta utan att det finns en tydlig målbild över vilka effekter som ska uppnås med lösningen. En digital lösning kan leda till både förbättrad kvalitet i vården och ökad resurseffektivitet. Men i många fall finns en avvägning, där målbilden och införandet påverkar om lösningen främst ska ses som ett uttryck för en ökad ambitionsnivå (exempelvis i form av ökad tillgänglighet till vården) eller som ett sätt att öka effektiviteten (exempelvis genom att frigöra tid hos vårdpersonal för andra uppgifter). Utan ett tydligt mål är det lätt att nya lösningar slentrianmässigt införs som ett tillägg till existerande aktiviteter. I dessa fall finns en risk att effektiviseringar uteblir. Verksamhetsföreträdare menar att digitala lösningar främst ses som ett sätt att höja kvaliteten på vården, men sällan som ett medel för att effektivisera arbetet och frigöra tid.

Ett annat hinder mot att lyckas med ett brett införande av en digital lösning är svårigheten att ändra på befintliga arbetssätt. Digital utveckling kan innebära att vissa arbetsuppgifter plockas bort, medan andra tillkommer, men det finns ofta ett inneboende motstånd mot förändringar och det kan ta tid för personalen att komma in i nya arbetssätt. Det är vanligt att regionerna underskattar betydelsen av ett noga genomtänkt förändringsarbete i samband med breddinförande av en ny lösning.

Svårt för vårdpersonal att nyttja systemen effektivt

När lösningar väl implementerats upplever vårdpersonal ofta att de inte alltid får förutsättningar att nyttja systemen fullt ut. Exempelvis kan bristande utbildning kring funktionaliteten i systemet i samband med implementering utgöra ett hinder mot ett lyckat införande. Vidare upplevs inte alltid digital support tillräckligt tillgänglig för att hantera frågor och tekniska problem.

Vårdpersonal uttrycker att det är viktigt att få ordentligt med tid för att lära sig nya system, detta lyfts ofta specifikt som en stark önskan kopplat till införandet av de nya vårdinformationssystemen.

Vägar framåt

En ökad digital utveckling i mödrahälsovården kan möta flera konkreta behov och möjliggöra både en förbättrad kvalitet för kvinnorna, en stärkt arbetsmiljö för vårdpersonalen och ett förbättrat resursutnyttjande i systemet. Den digitala utvecklingen kan skapa nya förutsättningar för en mer personcentrerad vård, där kvinnan ges en reell möjlighet att ta en aktiv roll i sin egen hälsa och där vården anpassas efter kvinnans behov och förutsättningar.

Både kvinnor och vårdpersonal har överlag högre förväntningar på digitala lösningar än vad mödrahälsovården erbjuder idag. I grunden handlar behoven om att digitalt tillgängliggöra information och kontaktvägar på ett enkelt, intuitivt och situationsanpassat sätt. Såväl kvinnor som vårdpersonal är vana vid en hög användarvänlighet i digitala lösningar de använder privat och många upplever ett stort glapp jämfört med de flesta professionella lösningar som används inom vården. Exempelvis använder en stor del av alla gravida kvinnor appar för att följa sin graviditet och andra informationskällor som inte den offentliga hälso- och sjukvården står bakom. Det ska betonas att det i sig inte behöver utgöra ett problem utan det ska snarare ses som ett exempel på det stora intresset för att följa sin hälsa genom digitala lösningar.

Den nuvarande digitala utvecklingen i mödrahälsovården kan förenklat sägas pågå i tre huvudspår.

Det första spåret utgörs av de nya vårdinformationssystem som för närvarande planeras och implementeras i regionerna. Systemen erbjuder tekniska förutsättningar för att tillhandahålla funktionalitet som svarar mot många av de identifierade behoven och utgör enligt många en nödvändig infrastruktur för att samla flera av de lösningar som vården är i behov av. Samtidigt känner sig mödrahälsovårdens företrädare inte alltid involverade i kravställningen av systemen. Bland de som är involverade finns en upplevelse av att det är svårt att formulera kraven då de inte riktigt förstår vilka möjligheter som finns i de nya systemen. Det är med andra ord en digital utveckling som upplevs komma uppifrån, med begränsad möjlighet för mödrahälsovården att påverka.

Det andra spåret består av den centrala utvecklingen av digitala lösningar och infrastruktur som drivs av Inera. Utvecklingen syftar till att ta fram tjänster och lösningar som marknaden normalt inte tillhandahåller. Även om utvecklingen av dessa tjänster och lösningar involverar företrädare från regionerna så handlar det om breda lösningar som ska kunna användas av stora delar av hälso- och sjukvården och där en enskild vårdform, exempelvis mödrahälsovården, i regel har begränsade påverkansmöjligheter.

Det tredje spåret utgörs å andra sidan av en lokal och starkt fragmenterad digital utveckling i regionerna. Även om lokal utveckling ofta i grunden är något positivt vittnar många vårdföreträdare om att regioner ofta ”uppfinner hjulet på nytt” för att det saknas överblick över vad som utvecklats på andra håll i landet. Detta gäller ofta även i de fall som den lokala utvecklingen bygger på lösningar som tagits fram nationellt av Inera. Ofta saknas dessutom en plan för hur en lösning ska finansieras och förvaltas långsiktigt.

Trots att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete talar mycket för att mödrahälsovården skulle kunna öka utvecklingstakten genom ett stärkt regiongemensamt samarbete. Den digitala utvecklingen i samhället och inom vården kommer att fortgå oavsett vilka beslut som fattas inom mödrahälsovården. Detta medför bland annat fortsatt ökade förväntningar hos kvinnor och vårdpersonal på vad som ska gå att göra digitalt i mödrahälsovården och vilken typ av funktionalitet de lösningar som tillhandahålls ska ha. I ett sådant läge kan mödrahälsovården välja att ta en aktiv eller en passiv roll kring den digitala utvecklingen av sin verksamhet.

När mödrahälsovården ska förhålla sig till den digitala utvecklingen kan det vara relevant att reflektera över att mödrahälsovården troligtvis har bättre förutsättningar än många andra verksamheter att dra nytta av den digitala utvecklingens potential.

  • Mödrahälsovården vänder sig till en relativt ung och generellt frisk patientgrupp som ofta vill vara delaktiga i sin vård och som aktivt söker information kring sina tillstånd.
  • Mödrahälsovården kommer i kontakt med ett stort antal personer varje år; bara inom basprogrammet har varje år över 100 000 kvinnor och deras partner regelbunden kontakt med vården. Detta innebär goda förutsättningar för skalfördelar när nya lösningar utvecklas
  • En stor del av mödrahälsovårdens verksamhet handlar om förebyggande folkhälsoarbete, vilket betyder att det till övervägande del går ut på att förmedla information av olika slag. Detta ger goda förutsättningar för att använda digital teknik i många av verksamhetens processer.
  • Processer och vårdkedjor inom mödrahälsovården är likartade över hela landet, både inom basprogrammet för gravida och övriga delar av verksamheten. Detta gör att de digitala lösningar som utvecklas sannolikt blir relevanta i samtliga regioner.
  • Etablerade och aktiva strukturer för nationell samverkan finns på plats. Både barnmorskor och överläkare inom mödrahälsovården har aktiva samarbetsorganisationer med representanter från samtliga regioner. Detta underlättar samordning kring utveckling, kravställning och spridning av digitala lösningar.

För att fullt ut kunna dra nytta av den digitala utvecklingens potential förutsätts att verksamheterna är beredda att ompröva nuvarande arbetssätt och processer. Därför bör digital utveckling ses som en del i verksamhetsutvecklingen snarare än som ett separat IT-spår och de lösningar som tas fram bör utgå från de behov som finns snarare än från nuvarande processer. På samma sätt är det angeläget att löpande värdera och hantera de risker som följer av en ökad digital utveckling.

Utifrån de slutsatser vi dragit av kartläggningen presenterar vi nedan ett förslag på strategier för en ökad digital utveckling av mödrahälsovården. Vissa av dessa strategier tar sin utgångspunkt i vad mödrahälsovården själva kan göra för att accelerera utvecklingen, medan det i flera andra fall handlar om strategier som behöver utvecklas centralt och ofta inkludera hela hälso- och sjukvården. Dessa förslag kan förhoppningsvis utgöra en startpunkt för fortsatt utvecklingsarbete.

Nyttja mödrahälsovårdens goda förutsättningar

Mödrahälsovården har bättre förutsättningar än många andra verksamheter att dra nytta av den digitala utvecklingens potential.

Målgruppen är engagerad med generellt hög digital mognad. Det finns goda förutsättningar att involvera kvinnorna i utvecklingsprocessen, och att utveckla lösningar som testar gränserna för vad digital utveckling av en vårdform kan innebära.

Processer och vårdkedjor ser idag i stort sett likadana ut över hela landet. Det finns en etablerad och aktiv struktur för nationell samverkan i mödrahälsovården.

Sammantaget ger detta förutsättningar att nationellt komma överens om hur processer och relevanta lösningar kan utvecklas för att fullt ut dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen ger.

Utveckla vårdprocesser utifrån kvinnornas behov och förutsättningar

Införandet av digitala lösningar kan fungera som en katalysator för att utveckla arbetssätt och vårdprocesser med utgångspunkt i kvinnornas behov och förutsättningar. Kan mödrahälsovården exempelvis öka graden av individualisering i processerna genom en ökad användning av digitala lösningar, så att vårdens insatser i högre grad utformas utifrån individens förutsättningar och behov? Genom att exempelvis skapa bättre förutsättningar för egenvård, distansmonitorering och tidseffektiva distansmöten för vissa kvinnor kan tid frigöras för att ge ett förstärkt stöd till de kvinnor som har större behov i det personliga mötet. På så vis kan den digitala utvecklingen leda till en mer personcentrad och jämlik vård.

Säkerställ en bättre styrning, ansvarsfördelning och samordning

I vissa fall kan utvecklingen behöva samordnas nationellt medan det i andra fall handlar om att förbättra möjligheterna för mer begränsade samarbeten direkt mellan regioner och verksamheter. En viktig åtgärd som framkommit är att förbättra det ömsesidiga lärandet genom exempelvis fora för att dela initiativ inom digital utveckling och för att ge en bättre överblick över vilken utveckling som sker.

Kartläggningen pekar också på vikten av att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen för att utveckla en övergripande digital strategi för mödrahälsovården på såväl nationell som regional nivå. I sammanhanget är det viktigt att säkerställa en bättre styrning av utvecklingen av digitala lösningar, hela vägen från planering till uppföljning. Det är centralt att det finns ett tydligt mål med införandet av digitala lösningar: exempelvis förbättrad tillgänglighet för kvinnorna, förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen och/eller ett mer effektivt resursutnyttjande i systemet.

Koordinera kravställningen av nya vårdinformationssystem

Det faktum att landets samtliga regioner är på väg att uppgradera eller införa nya vårdinformationssystem innebär en utmärkt möjlighet att driva på den digitala utvecklingen i mödrahälsovården.

Inom de flesta regioner finns kundgrupper vilka är delaktiga i kravställning av de nya systemen. Men det är inte alltid som kravställarna i regionerna har kunskap om vilka möjligheter som finns och hur de ska formulera sina krav. Därför bör mödrahälsovården överväga att samordna sig nationellt för att lära av varandra och säkerställa att krav koordineras när detta är relevant.

SKR fortsätter att stödja det regiongemensamma arbetet

Kartläggningen har tydligt visat hur digitala lösningar ger en möjlighet att ompröva nuvarande arbetssätt och erbjuda en mer personcentrerad och jämlik vård. Med bättre förutsättningar för exempelvis egenvård, distansmonitorering och tidseffektiva distansmöten för vissa kvinnor finns möjlighet att frigöra tid för ett stärkt stöd till de kvinnor som har större behov i det personliga mötet.

I början av 2020 har SKR fört dialog med regionerna om hur slutsatserna i kartläggningen kan tas vidare och omsättas till praktik. Det finns ett stort intresse inom mödrahälsovården för ett fortsatt regiongemensamt utvecklingsarbete. SKR kommer därför att fortsätta stödja regionerna i införandet av nya arbetssätt som utgår från kvinnornas varierande förutsättningar, behov och preferenser. Under våren 2020 fortsätter SKR dialogen med bland annat landets samordningsbarnmorskor och mödrahälsovårdsöverläkare om inriktningen och formen för ett sådant fortsatt utvecklingsarbete.

Om kartläggningen

Initialt genomfördes en översiktlig dokument- och litteraturgenomgång kopplat till digital utveckling av vården i allmänhet och mödrahälsovården i synnerhet. Därefter inhämtades information, främst genom semistrukturerade intervjuer med intressenter från olika grupper med koppling till mödrahälsovården. Dessa intressegrupper inkluderade främst mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor i samtliga regioner, samt verksamhetsutvecklare med koppling till mödrahälsovården. Även företrädare för myndigheter, systemleverantörer och akademi intervjuades. Totalt intervjuades cirka 90 personer. För att belysa kvinnornas perspektiv på möjligheter med digitala lösningar studerades tidigare undersökningar på området. För att fånga nya idéer och perspektiv hölls även en fokusgrupp med nyblivna föräldrar och korta intervjuer genomfördes med besökare vid en barnmorskemottagning under en dag.

Den genomförda kartläggningen berör främst mödrahälsovården, även om vissa resultat och slutsatser sannolikt är tillämpbara på vården i stort. Kartläggningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av alla behov eller digitala lösningar som är relevanta i mödrahälsovården. De citat som redovisas i kapitlet Behov och digitala lösningar i mödrahälsovården är inte ordagrant återgivna utifrån intervjuer utan ska ses som illustrativa exempel på behov som fångats i kartläggningen.

Om mödrahälsovården

Korta fakta om mödrahälsovården:

  • Det finns 560 barnmorskemottagningar i landet (2018)
  • Det finns ca 1500 heltidsbarnmorsketjänster inom mödrahälsovården (2018)
  • 53 procent av alla barnmorskor är 50 år eller äldre (2017)

Figur 3. Korta fakta om mödrahälsovården

Figur 3. Korta fakta om mödrahälsovården

Källa: Graviditetsregistret (2018), *Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal (2017)

Mödrahälsovårdens uppdrag

Mödrahälsovårdens mål är att bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. I mödrahälsovårdens uppdrag ingår:

  • Hälsovård i samband med graviditet
  • Stöd i föräldraskap som innefattar både förlossningsförberedelse och föräldraförberedelse
  • Familjeplanering på individnivå
  • Gynekologisk cellprovskontroll för att förebygga cervixcancer
  • Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner vanligen benämnt STI (sexually transmitted infections) på grupp- och samhällsnivå
  • Folkhälsoarbete och samtal om levnadsvanor

Korta fakta om mödrahälsovårdens volymer:

  • Under 2018 genomfördes 114 728 förlossningar i Sverige
  • Varje gravid kvinna genomför i genomsnitt 9,4 besök hos mödrahälsovården under graviditeten (2018)
  • I genomsnitt genomförs 320 preventivmedelsbesök per barnmorsketjänst under ett år (2018)

Figur 4. Korta fakta om mödrahälsovårdens volymer

Figur 4. Korta fakta om mödrahälsovårdens volymer

Källa: Graviditetsregistrets årsrapport (2018)

Den största delen av verksamheten utgörs av hälsovård i samband med graviditet genom det så kallade basprogrammet för gravida. Detta program är relativt standardiserat och omfattar vanligen följande kontakter:

  • Inskrivning på mödrahälsovården - kvinnan kontaktar en mottagning för att få tid för ett första besök.
  • Första besöket/-en under basprogrammet – ett eller två besök som innefattar hälsosamtal, medicinsk anamnes, provtagning, information och planering av fortsatta besök under graviditeten. Vid första besöket ska även de blivande föräldrarna erbjudas information om olika fosterdiagnostiska undersökningar. Eventuella fosterdiagnostiska undersökningar görs sedan inom specialiserad verksamhet.
  • Regelbundna besök för att följa graviditeten – varje besök innebär att undersökningar och kontroller görs samt samtal och information om olika frågor ges. De blivande föräldrarna har möjlighet att ställa frågor.
  • Fosterdiagnostiska undersökningar – Mödrahälsovårdens uppdrag är att erbjuda information om ultraljud i graviditetsvecka 16-21, kombinerat ultraljud och biokemiska test (KUB-test), fostervattenprov, moderkaksprov och icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT).
  • Kvinnan och partner erbjuds möjlighet att delta i föräldraskapsstöd – som kan vara i mindre grupper, tematräffar eller storgruppsföreläsningar.
  • Uppföljande eftervårdsbesök i mödrahälsovården efter förlossning – uppföljning av eventuella förlossningsskador samt för att diskutera förlossningsupplevelse, levnadsvanor, preventivmedel, amningsstöd och psykiskt mående.

Vid behov erbjuds extra besök under graviditeten. Det gäller exempelvis gravida med övervikt, psykisk ohälsa eller förlossningsrädsla. Det gäller även gravida som röker eller med riskbruk av alkohol.

Vid graviditetsrelaterade sjukdomar exempelvis graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, behöver kvinnan ofta komma i kontakt med andra vårdnivåer under graviditeten och har även behov av fler besök än basprogrammet.

kvinna på ultraljud

Mödrahälsovårdens organisation

I de flesta regioner ingår mödrahälsovården i primärvården, antingen som en del i en vårdcentral/hälsocentral eller som en egen enhet. Det förekommer även att mödrahälsovården tillhör länssjukvården, antigen som en del av kvinnokliniken eller som en fristående enhet. Den enhet där mödrahälsovård bedrivs kallas vanligtvis barnmorskemottagning (BMM) men även benämningen Kvinnohälsovård eller Kvinnohälsa används. I vissa regioner ingår mödrahälsovården i ett eget vårdval. All mödrahälsovård är frivillig och avgiftsfri för kvinnan.

Mödrahälsovårdens patienter

Mödrahälsovården möter i huvudsak följande patientgrupper: gravida, kvinnor som kommer för preventivmedelsrådgivning och/eller för provtagning av sexuellt överförbara sjukdomar och kvinnor som kommer för gynekologisk cellprovtagning.

Figur 5. Korta fakta om kvinnor som besöker mödrahälsovården

Figur 5. Korta fakta om kvinnor som besöker mödrahälsovården

Källa: Graviditetsregistret (2018)

I jämförelse med andra delar av vården har mödrahälsovården en i huvudsak frisk och relativt ung patientgrupp även om det finns en åldersvariation för de som gör besök för preventivmedelsrådgivning eller för cellprovtagning.

Bilaga 1: Status digitala lösningar mödrahälsovården - oktober 2019

Bilaga 1: Status digitala lösningar mödrahälsovården - oktober 2019

Bilaga 1: Status digitala lösningar mödrahälsovården - oktober 2019