Inledning

Syftet med den här skriften är att stödja socialtjänsten att utveckla arbetet med barn som upplever den ena förälderns våld mot den andra. I många fall, i synnerhet när det gäller ett upprepat och allvarligt våld, handlar om pappas våld mot mamma. Förutom att barnen upplever våld mot en omsorgsperson, vilket kan definieras som en form av psykisk barnmisshandel, är många barn själva också direkt utsatta för våld. Ett utvecklat arbete på det här området bidrar därmed både till barnafrid och kvinnofrid.

Kunskap och praktiskt stöd

Skriften vänder sig i första hand till socialtjänstens handläggare och behandlare som i sin vardag möter barn och deras föräldrar. Den vänder sig också till chefer och beslutsfattare som ansvarar för att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbete i socialtjänsten när det gäller barn som upplever våld.

Skriften är uppdelad i två delar. Den första delen är en kunskapsöversikt med fokus på våld i nära relationer och våldets konsekvenser ur barnets perspektiv. Här finns också ett avsnitt om våld och omsorgsförmåga, samt om bedömning av omsorgsförmåga när det gäller såväl våldsutövande som våldsutsatta föräldrar.

Skriftens andra del ger mer konkret vägledning vad socialtjänsten kan göra – från att upptäcka våldet, till att erbjuda insatser efter behov. I den här delen lyfts även några konkreta exempel från utvecklingsarbete i kommuner.

Barns rätt till skydd, delaktighet och stöd

Skriften tar utgångspunkt i barnkonventionens principer om barns rätt till skydd, delaktighet och stöd. I linje med barnkonventionen utgår den från att alla som försöker förstå och/eller arbetar med utsatta barn behöver en ”dubbel” blick. Barn behöver ses både som barn som är beroende av vuxnas omsorg och beskydd, och som personer med kompetens, egna perspektiv, preferenser och agendor.

Att barn ses som kompetenta och med rätt till delaktighet utesluter inte att de också kan vara utsatta och i behov av skydd och stöd. Det framgår inte minst av forskningen om våldets konsekvenser för barn på både kort och lång sikt, som tas upp i rapportens första del. I vissa fall kan barnets behov av vuxnas beskydd, omsorg och ledning stå i ett motsatsförhållande till barnets rätt till delaktighet, men de kan också förutsätta varandra. Till exempel när barns delaktighet – i form av att få information, konsulteras och kunna påverka vad som ska hända – skapar förutsättningar för barns känsla av sammanhang, det vill säga att världen är begriplig, hanterbar och meningsfull. Barnkonventionens principer kan med andra ord kombineras i ett holistiskt förhållningssätt till barn som upplever våld.^[1]

Olika former av våld i nära relation

Det våld som en förälder utsätter en annan förälder för, kan vara fysiskt, psykiskt sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Det kan också handla om att försumma den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i stark beroendeställning. Ofta handlar våldet om makt och kontroll. Det är också vanligt att flera olika typer av våld förekommer samtidigt.

Våldet kan också vara hedersrelaterat. I dessa fall ses familjens rykte och anseende som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Oskuldsnormer är centrala. Den som växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck, eller som lever i en relation där partnern och andra utövar den typen av våld, lever med stora begränsningar. Många uppfostras att inte uttrycka egna tankar och åsikter, och väljer inte själv vem de umgås med, vad de får ha på sig, vad de ska göra i livet. Könsstympning och barn- och tvångsäktenskap är också former av hedersvåld. Hedersrelaterat våld och förtryck utövas av flera. Det kan sanktioneras och understödjas av hela familjen, släkten, landsmän och klaner vilket gör skyddsaspekten extra viktig.

Figuren nedan visar att män står för merparten av våldet i samhället. Män står för majoriteten av våldet som utövas mot kvinnor i nära relationer och i hederskontext. Mäns våld mot kvinnor utanför nära relation kan vara överfallsvåld, fysiskt och sexuellt våld samt prostitution och människohandel.

Figur 1. Män står för merparten av våldet i samhället

Avgränsningar

Fokus för den här skriften är barn som upplever våld mellan närstående. De är dock svåra att särskilja från barn som själva utsätts för våld. Både svenska och internationella studier visar att det är vanligt att också barnen själva utsätts för fysiskt våld då de lever i en familj där en förälder utsätter den andra för våld. Detta beskrivs mer utförligt i kunskapsöversikten.

Skriften diskuterar inte specifikt de utmaningar som är förknippade med hedersrelaterat våld och förtryck utan utgår generellt från barns upplevelse av våld. Skriften tar inte heller primärt upp våldets olika konsekvenser för den våldsutsatta föräldern.