Att styra med könsuppdelade nyckeltalTill toppen

Att styra med könsuppdelade nyckeltal


En handledning

Inledning

Kommuner och regioner ska erbjuda välfärdstjänster som svarar mot behov och prioriteringar hos olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. För att kunna säkerställa detta krävs att det finns ett jämställdhetsperspektiv i all planering, beslutsfattande, genomförande och uppföljning av verksamheten. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete skapas genom kunskap, engagemang och ansvar som delas av många i verksamheten. Arbetet behöver bedrivas kontinuerligt och integrerat inom ramen för verksamhetens ordinarie processer.

Att styra mot jämställdhet förutsätter att det finns nyckeltal som kan användas för att följa och analysera utvecklingen på en övergripande nivå. Detta stödmaterial utgår från det urval av nyckeltal kopplade till de jämställdhetspolitiska målen som finns i Kolada, databasen för kommuner och regioner. Nyckeltalen i Kolada gör det möjligt att följa upp verksamheten över tid ur ett jämställdhetsperspektiv, och möjliggör jämförelser med andra kommuner eller regioner. Introduktion till Kolada och nyckeltalen finns i filmerna nedan.

 

 

 

Nyckeltalen i Kolada har olika funktion på olika nivåer i organisationen. Detta material är ett stöd för politiker och chefer att leda och styra för hållbar jämställdhet, för statistiker att arbeta med könsuppdelad statistik och för nyckelpersoner som ska analysera och följa upp arbetet.

Här berättar en politiker om vikten av könsuppdelad statistik, nyckeltal och analyser för att få en övergripande bild av hur kommunen/regionen ligger till och utvecklas när det gäller jämställdhet.

 

En statistiker på SKR lyfter här fram könsuppdelad statistik och nyckeltalen utifrån sitt sakområde.

 

För att effektivt producera välfärdstjänster, och för att leda den långsiktiga samhällsutvecklingen, behövs styr- och ledningssystem där planering, uppföljning och analys samt förbättringsåtgärder samverkar och stöder varandra. Oavsett vilken styrmodell som en kommun eller region använder så kan SKR:s och RKA:s förklaringsmodell Styrsnurran åskådliggöra hur de olika delarna hänger ihop. Och oavsett vilken nivå en analys avser är utgångspunkten uppdraget och systematiken. I detta stödmaterial visar vi hur Styrsnurrans analysdel kan användas för att ta fram beslutsunderlag som ger möjlighet att fatta jämställda beslut.

Om könsuppdelad statistik och nyckeltal

Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att synliggöra strukturella mönster och könsskillnader mellan kvinnor och män. Det är grunden i jämställdhetsarbetet. Eftersom det juridiska könet framgår av personnumret, kan all registerbaserad statistik könsuppdelas. Könsuppdelad statistik kan avslöja omotiverade skillnader i resultat för kvinnor och män, men också likheter mellan könen.

Att styra mot jämställdhet förutsätter att det finns nyckeltal som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen på en övergripande nivå. Jämställdhetsnyckeltalen i Kolada belyser de problemområden som finns i samhället och kan användas för att se om det förändrings- och förbättringsarbete som organisationen arbetar med ger något resultat i relation till problemen.

Förutom nyckeltalen i Kolada är det vanligt att kommuner och regioner samlar in egen data. Vid insamling av data genom enkäter måste den svarande själv uppge könstillhörighet för att statistiken ska kunna könsuppdelas. Många verksamheter erbjuder ett tredje svarsalternativ för de personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. Tänk på att könsidentitet utgör en känslig personuppgift enligt dataskyddsdirektivet (GDPR), och därför inte kan registreras hur som helst. Om en grupp svarande är för liten kan det också vara svårt att säkerställa uppgiftslämnarens anonymitet.[1]

Den grundläggande jämställdhetspolitiska utmaningen är att gruppen män har mer makt och resurser än gruppen kvinnor. Jämställdhet handlar om relationen mellan de två könen kvinna och man. Den strukturen påverkar alla människor, oavsett könsidentitet, alltså även personer som inte identifierar sig enligt tvåkönsnormen.

SCB har tagit fram ett stödmaterial för att inkludera binära och icke-binära transpersoner i enkäter och undersökningar.[2]

Jämställdhet – ett kunskapsområde

Jämställdhet är ett kunskapsområde som bygger på forskning och erfarenhet. Att arbeta för jämställdhet ställer krav på kunskap om kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor i samhället, om ojämställdheten och dess bakomliggande orsaker. Det krävs kunskap om hur jämställdhet skapas och upprätthålls, liksom kunskap om förbättringsarbete, samt metoder och verktyg för att skapa hållbara förbättringar.

Kunskap är en förutsättning, men kunskapen behöver omsättas i handling. Det är genom att använda kunskaper och färdigheter som förändring skapas.

Och ett politikerområde

En vanlig definition av jämställdhet är att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet mellan kvinnor och män har varit ett eget politikområde sedan tidigt 1970-tal. Riksdagen har lagt fast ett mål för den nationella jämställdhetspolitiken, som lyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Maktbegreppet är centralt, eftersom jämställdhet handlar om att omfördela makt och resurser mellan gruppen kvinnor och gruppen män.


För att förverkliga det övergripande målet, har regeringen antagit sex jämställdhetspolitiska delmål:

  1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

En fördjupning om Svensk jämställdhetspolitik finns i filmen nedan.
Mer information finns också på Jämställdhetsmyndighetens webbsida.[3]

Kön, genus och makt

Alla kända samhällen och kulturer i historien har på ett eller annat sätt organiserats kring kategorin kön, det vill säga de två dominerande biologiska könen kvinna och man. Det är också de två juridiska kön som i dag erkänns i Sverige och som kommer till uttryck i alla människors personnummer.

Den grundläggande jämställdhetspolitiska utmaningen är att män som grupp är överordnad kvinnor som grupp, det vill säga att män som grupp har mer makt och resurser än kvinnor som grupp.

För att upprätthålla maktordningen är det viktigt att skapa tydliga gränser mellan de två grupperna kvinnor och män. Begreppet genus används för att beskriva aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade. Det handlar om föreställningar, uttryck och egenskaper som ett samhälle tillskriver respektive kön. Dessa kan variera beroende på sammanhang och över tid, men det handlar till stor del om variationer på samma teman och utifrån föreställningen om kvinnor och män som varandras motsatser.

Normer är oskrivna sociala regler och förväntningar om hur människor ska vara, tänka och bete sig. En del normer bidrar till att vårt samhälle fungerar. Andra, som normer för kön, könsuttryck och etnicitet, bidrar till att dela in människor i grupper med olika status och möjlighet till makt och inflytande.

Könsnormer och föreställningar om genus växer inte fram i ett vakuum, utan är ett uttryck för den ojämställda maktrelationen mellan kvinnor och män. Det är alltså inte normer eller genus som orsakar ojämställdhet, men de bidrar till att legitimera och upprätthålla den ojämställda maktfördelningen.

Även de människor som inte identifierar sig med sitt juridiska kön, eller inte passar in i normen att vara antingen kvinna eller man, påverkas av maktförhållandet mellan könen och hur våra uppfattningar om kön konstrueras för att legitimera systemet.

Jämställdhetsarbetet är ett komplext förändringsarbete som syftar till att makt och resurser fördelas jämnt mellan olika grupper av kvinnor och män.

Mer om genus och genussystemet finns i filmen nedan.

 

Intersektionalitet

Ingen människa påverkas bara av sitt kön. En svart kvinna möter andra utmaningar än en vit kvinna, liksom en rullstolsburen man möter andra utmaningar än en man utan funktionsnedsättning. Att analysera hur människors kön samverkar med andra maktordningar, som etnicitet/hudfärg, funktionalitet eller socioekonomi innebär att ha ett så kallat intersektionellt perspektiv i sitt jämställdhetsarbete.

Begreppet intersektionalitet kommer från det engelska ordet för skärning eller vägkorsning, intersection. Ett annat sätt att uttrycka samma förhållningssätt är devisen ”alltid kön, aldrig bara kön”. I jämställdhetsarbetet startar analysen alltid med kategorin kön, men eftersom olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, lever under olika villkor och möter olika utmaningar, blir analysen mer träffsäker när den fördjupas och förfinas och inkluderar flera variabler, som t.ex. födelseland, utbildningsnivå, sexuell läggning, geografi, ålder, funktionsnedsättning etc.

Ta gärna del av SKR:s filmade presentation om intersektionalitet.

 

Och Stiftelsen Allmänna Barnhusets film 1000 kronorsloppet som inte tar avstamp i kön, men visar på hur andra maktordningar samverkar.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är inte en metod, det är en strategi för att nå jämställdhetsmål. I Sverige (liksom för övrigt inom EU) är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att nå målet jämställdhet, att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i all planering, allt beslutsfattande, i genomförande och uppföljning. På så sätt blir jämställdhet en del av det ordinarie uppdraget för politiker, chefer och medarbetare.

Ett filmat föredrag om jämställdhetsintegrering finns här.

 

SKR har tillsammans med sina medlemmar tagit fram en vägledning[4] för organisationer som vill jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Den visar vilka tio centrala moment som jämställdhetsintegreringen behöver omfatta. Den visar också vilka roller som politiker, chefer, strateger och andra nyckelpersoner har i arbetet.

Jämställdhet i ordinarie styrning och ledning

Jämställdhetsintegrering som strategi innebär att jämställdhet ska in i ordinarie system för styrning och ledning, och inte ligga som ett eget spår vid sidan av. För att strategin jämställdhetsintegrering ska fungera måste organisationen ha ett fungerande system för styrning och ledning i bruk.

Ett välfungerande styr- och ledningssystem bygger på ordning och reda, och på att det finns en tydlig riktning, vision, mål etc. som hela organisationen arbetar mot. Systemet anger hur uppföljning och analys ska göras, det är tydligt vem som ansvarar för vad och hur arbetet organiseras.

Detta stödmaterial har fokus på det formaliserade styr- och ledningssystemet, men för att strukturen ska fungerar behövs också en stödjande kultur. Organisationer som är bra på systematiskt förbättringsarbete, som utvecklar förändringskompetensen och skapar en lärande organisation i kombination med en god ledning och styrning av arbetet, har lagt en god grund för arbetet med att skapa en jämställd service och en rättvis fördelning av makt och resurser.

Det är viktigt att utgå från den egna organisationens styrmodell. Under de senaste decennierna har många kommuner och regioner använt styrmodeller från New Public Management, med starkt fokus på mätbara mål och resultat, och tydliga kontrollfunktioner och rapportering. Idag går allt fler över till s.k. tillitsbaserad styrning, eller till en kombination av de två styrmodellerna.

Tillitsbaserad styrning innebär att styrning, kultur och arbetssätt har fokus på verksamhetens syfte och på invånarens behov. I organisationen ska varje beslutsnivå verka för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer, samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa invånaren.

Att välfärdstjänster anpassas till olika grupper av kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika behov och förutsättningar ligger helt i linje med jämställdhetsarbetet.

Mer om tillitsbaserad styrning, och vad som skiljer en kontrollbaserad styrning från en tillitsbaserad styrning finns på SKR:s hemsida.[5]

Ett styr- och ledningssystem kan beskrivas som organisationens vision, strategier, policy, mål och processer med fastställda rutiner och mätkriterier. Politikerna pekar ut riktning för verksamheten och vad de vill åstadkomma, på kort och på lång sikt.

Styrningen sker genom att beskriva processer och ge anvisningar som stöd för att uppnå uppsatta mål och visioner, t.ex. att kommunen ska vara en lika bra plats att bo och leva på för olika grupper av kvinnor och män. På verksamhetsnivå behövs beskrivningar av hur verksamheten ska göras jämställd, till exempel i riktlinjer för en jämställd biståndsbedömning.

Arbetet måste starta med att den politiska ledningen fattar beslut om jämställdhetsintegring. Det kan till exempel innebära att kommunen eller regionen ställer sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen,[6] eller att fullmäktige fattar ett övergripande beslut om jämställdhetsintegrering av organisationen.

Följ med på Jönköpings resa för en jämställd och jämlik verksamhet.

Att sätta mål

Ett system för styrning och ledning omfattar mål för organisationens olika nivåer, från kommunens övergripande mål, till nämndernas inriktningsmål och verksamheternas resultatmål som mäter nyttan för de kvinnor, män, flickor och pojkar som lever och verkar i kommunen eller regionen.

Eftersom den övergripande nivån ska styra en mängd olika verksamheter, måste målen aggregeras och bli mer strategiska ju högre upp i organisationen styrningen sker. Eller omvänt: det är ett mindre antal övergripande och strategiska mål som bryts ner och konkretiseras i flera mål ju längre ner i organisationen styrningen sker. Att ha många mål på övergripande nivå betyder inte att styrningen bli bättre, däremot blir den svårare att överblicka.

Med kvantifierade mål som går att mäta, med relevanta nyckeltal (mått), som nivåsätts för kvinnor respektive män och regelbundet följs upp fördelat på kön, finns förutsättningar för en tydlig och regelbunden uppföljning. Vid varje uppföljningstillfälle besvaras frågan ”hur går det?” och en möjlighet ges att analysera ”varför går det som det går?”. Därmed kan faktagrundade beslut fattas kring ”hur ska vi göra framåt?”

För att följa upp hur verksamheten bidrar till en jämställd samhällsutveckling, kan uppföljningen i ett nästa steg göras utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen, eller utifrån organisationens egna jämställdhetsmål.

Förhållandet mellan styrning och uppföljning på olika nivåer illustreras i bilden nedan.

Figur 1. Styrning och uppföljning på flera nivåer

Förhållandet mellan styrning och uppföljning på olika nivåer.

Bilden visar hur målen aggregeras och bli mer strategiska ju högre upp i organisationen styrningen sker.

Källa: SKR

Bilden visar hur målen aggregeras och bli mer strategiska ju högre upp i organisationen styrningen sker.

Det är inte ovanligt att regioner och kommuner har mål som inte är kvantifierade, och därför är svåra att mäta. Till exempel att organisationen ska erbjuda en primärvård eller skola av god kvalitet, att patienter eller eleverna ska vara trygga. Men om målet inte går att mäta, går det heller inte att bedöma när det är uppnått. Det går inte heller att mäta hur verksamheten har utvecklats över tid, eller hur den står sig i jämförelse med andra verksamheter. Ett bra mål ska alltså vara mätbart. Ett mål som styr mot en jämställd verksamhet behöver också ha tydligt jämställdhetsperspektiv, det behöver säga något om utfallet för kvinnor och män eller flickor och pojkar.

Mätbara mål och mål som synliggör jämställdhet behövs för att fastställa vad som ska uppnås med verksamheten. Kvinnor och män som tar del av välfärdstjänster behöver veta vad de kan förvänta sig av det som kommunen eller regionen levererar. Mål behövs för att få kunskap om vad som kan förbättras och för att få kännedom om utvecklingen gått i avsedd riktning eller inte.

Jämställdhetsperspektivet kan synliggöras i mål på flera sätt:

Att ordet jämställdhet finns med i målformuleringar. Till exempel att kommunen eller regionen ska erbjuda en jämställd service och jämställda arbetsplatser.

Att verksamhetsmål i verksamhetsplaner specificeras för kvinnor och män, flickor och pojkar. Till exempel att en lika stor andel kvinnor och män, eller x procent kvinnor och x procent män, som deltar i arbetsmarknadsinsatser, ska få ett arbete efter insatsens slut.

I samband med att mål presenteras, kan måluppfyllelsen förtydligas med att det ska vara lika bra oavsett kön samt att uppföljning ska göras på kön. En sådan formulering inkluderar även personer som inte definierar sig enligt tvåkönsnormen.

Uppföljning sker på flera nivåer

Uppföljning handlar om att regelbundet undersöka om verksamheten lever upp till sina mål. Det är alltså en helt central del i ett styrsystem. För att politiker ska veta i vilken utsträckning olika verksamheter har nått sina mål i förhållande till kvinnor och män, flickor och pojkar måste resultat i verksamheten följas upp i ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning.

Figur 2. Exempel Hedemora kommun

Nyckeltal för att följa upp kvaliteten i hemtjänsten.

Bilden visar hur ett av Hedemora kommuns sex övergripande mål, mål 1: I Hedemora lever kvinnor, män, flickor och pojkar ett bra liv i en kommun där människor och näringsliv utvecklas, följs upp.

Källa: Hedemora kommun – Mål och budget för år 2020 samt plan för åren 2021-2022

Bilden visar hur ett av Hedemora kommuns sex övergripande mål, mål 1: I Hedemora lever kvinnor, män, flickor och pojkar ett bra liv i en kommun där människor och näringsliv utvecklas, följs upp. Utifrån en analys av viktiga förbättringsområden i kommunens verksamheter har ett antal nyckeltal tagits fram. Med hjälp av nyckeltalen mäter kommunen sitt arbete för att uppnå målen. Ett av nyckeltalen för att styra mot mål ett är Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn i Kolada. Nyckeltalet är könsuppdelat och gör det möjligt att jämföra kommunen med länet och med riket, samt att följa utvecklingen över tid. I uppföljningen ingår också att se hur respektive nyckeltal bidrar till kommunens arbete med Agenda 2030.

Resultaten ska baseras på könsuppdelad data, analyserad och redovisad könsuppdelad så att avvikelser mellan könen kan identifieras. Förutom kön är det viktigt att se till andra faktorer som påverkar kvinnor och män. Beroende på vad som är relevant i sammanhanget kan det till exempel handla om ålder, geografi, födelseland, utbildningsnivå, socioekonomi, könsidentitet, för att följa upp resultaten för olika grupper av kvinnor och män.

Beslutsunderlag ska också innehålla könskonsekvensbeskrivning. Det innebär en beskrivning av vilka konsekvenser olika åtgärder eller beslutsalternativ kan få för kvinnor och män, flickor och pojkar. Och hur olika grupper av kvinnor och män, och transpersoner kan påverkas.

De övergripande målen ska speglas i de aktiviteter som sker på verksamhetsnivå. Olika verksamheter, så som sjukvården, skolan etc., behöver kontinuerligt följa upp och analysera resultat könsuppdelat, så att de ska kunna förändra och förbättra arbetet. Detta kräver en mycket högre detaljeringsgrad än i budget och bokslut på övergripande nivå.

Planering, uppföljning och analys samt åtgärder är centrala delar i ett styr- och ledningssystem. SKR:s styrsnurra för utveckling och förbättring är ett verktyg som utgår från dessa delar.

Figur 3. Styrsnurran

Styrsnurran för utveckling och förbättring.

Beskrivning Bilden beskriver de olika delarna; planering, uppföljning och analys, åtgärder, samt stegen som bör ingå och dess koppling till utförarna/verksamheten och till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar som verksamheterna är till för.

Källa: SKR

Bilden beskriver de olika delarna; planering, uppföljning och analys, åtgärder, samt stegen som bör ingå och dess koppling till utförarna/verksamheten och till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar som verksamheterna är till för.

Styrkedjan

Styrsnurran är ett verktyg, styrkedjan är ett annat sätt, en metafor, för att beskriva hur en verksamhet styrs. Kedjans länkar är de olika organisatoriska nivåer där styrning finns, från kommun-eller regionövergripande dokument ner till mallar, checklistor och rutiner för de som arbetar närmast invånarna

När politiker fattat beslut om jämställdhetsintegrering ska jämställdhet vara synligt i dokument som är politiskt beslutade och som styr verksamheten, till exempel i mål, budget och verksamhetsplaner. De ambitioner som kommer till uttryck i de övergripande dokumenten ska också genomsyra styrdokumenten på alla övriga nivåer i styrkedjan, för att slutligen kunna omsättas i det konkreta mötet med olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar: patienter, elever, brukare, bygglovssökande med flera.

Brister i styrkedjan behöver undersökas och följas upp. När återapporteringen inte stämmer med de politiska beslut som fattats, behöver avvikelser analyseras, så att bristerna kan åtgärdas.

För att ge förslag till hur jämställdhet ska formuleras i styrdokument är det viktigt att ha rätt timing. Att ta reda på hur årshjulet för planering och uppföljning ser ut och när det är störst möjlighet att få in förslag på förändringar. Ju tidigare jämställdhetsperspektivet kommer in i processen med framtagande eller revidering av styrdokument, desto större möjlighet finns att det verkligen kan genomsyra dokumentet i dess slutgiltiga version.

Här finns en film om Styrkedjan.

Bygga in jämställdhetsanalys i årshjulets olika delar

Att se årsredovisningen i kontexten av den löpande styrprocessen ger jämställdhetsarbetet ett större genomslag. Följande kan vara användbart i de olika stegen i arbetet:

Vid diskussioner kring nuläges- och omvärldsanalys samt strategi, som underlag för inriktningen av verksamheten, finns alla perspektiv med, behov och resultat för olika grupper av kvinnor och män? Vilka trender finns specifikt inom kvinnodominerade områden, och inom mansdominerade? Vilka är utmaningarna för olika grupper av kvinnor och män?

Vilka skrivningar om jämställdhet finns i budget-PM? Skriv in att alla förslag ska beskriva konsekvenserna för olika grupper av kvinnor och män, samt att könsuppdelad statistik ska användas.

Hur målen formuleras i den övergripande budgeten påverkar sedan arbetet i hela organisationen. Hur synliggörs jämställdhet i mål och budget? Behöver det formuleras fler eller tydligare könsuppdelade nyckeltal eller jämställdhetsintegrerade mål av något slag – bekönade mål; mål som bidrar till att lösa jämställdhetsutmaningar och minska gapen mellan olika grupper av kvinnor och män; mål som bidrar till att uppnå jämställdhetsmålen; mål som leder till rättvis fördelning av makt och resurser; övergripande mål för jämställdhetsarbetet?

Kan verksamhetsplanerna tydligare utveckla och konkretisera de övergripande skrivningarna i mål och budget? Kan de planerade aktiviteterna tydligare bidra till att lösa jämställdhetsutmaningarna i verksamheten? Finns det en röd tråd om jämställdhet, från mål och budget, genom hela verksamhetsplanen?

När nyckeltal är uppdelade efter kön kommer även delårsredovisningarna att vara det. Kan befintliga mallar ge bättre stöd för att kommentera och analysera utifrån kön?

Kan mallen för årsredovisningen utvecklas? Förtydliga hur den ska skrivas utifrån målen, inklusive jämställdhetsmålen?

Region Gotland har till exempel följande frågor i sin mall:

  • Ser ni några skillnader mellan kvinnor och män?
  • Vilka effekter får skillnaderna?
  • Vad gör ni åt dem?

Exempel på jämställdhetsanalys av årsredovisning finns här.

Analys

Att bara presentera könsuppdelad statistik säger i sig inget, siffror behöver översättas till kunskap om ett nuläge och ge en riktning till förändring. Själva ordet analys härstammar från grekiskan och handlar om att dela upp något i mindre delar och noggrant undersöka varje del för sig.

I detta stödmaterial lyfts två analyser som behöver definieras:

  • Jämställdhetsanalys utgår från könsuppdelad statistik som analyseras i relation till organisationens mål/jämställdhetsmål/jämställdhetsintegrerade mål. Om målet till exempel är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare, behövs nyckeltal som mäter detta. Genom att granska avvikelser mellan könen nås en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör.
  • Könskonsekvensanalys innebär att statistik och andra uppgifter delas upp utifrån kön och situationen beskrivs utifrån kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Exempel på fråga kan vara vilka konsekvenser ett resultat får för gruppen kvinnor och för gruppen män?

Eftersom olika maktordningar samverkar med kön behöver båda analyserna i nästa steg breddas till att omfatta andra, i sammanhanget relevanta faktorer som till exempel socioekonomi, utbildningsnivå, funktionsnedsättning, modersmål samt icke-binära och transpersoner.

När orsakssambanden tydliggjorts är det dags för förslag till åtgärder för att komma tillrätta med avvikelser, och formulera det underlag som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om förbättring. En könskonsekvensbeskrivning ska göras av alla åtgärdsförslag.

När det gäller åtgärder är det också viktigt att fundera över vilken rådighet organisationen har. Kan den egna organisationen påverka en förflyttning eller behövs samverkan med andra?

Utgångspunkt och uppdrag

Uppföljning och analys kan ha olika utgångspunkter, det kan handla om övergripande uppföljning och analys av antagna mål och mått, nulägesanalys inför mål- och budgetprocess, analys av resultat i en rapport, eller genomlysning av ett specifikt område.

Kommuner och regioner som inte tidigare analyserat könsuppdelad statistik behöver göra en jämställdhetsanalys för att skapa en nulägesbild. Analysen ska både ge information kring vad kommunen eller regionen bör fokusera på, och om vilka effekter de behöver uppnå, i ett kortare och ett längre perspektiv. Jämställdhetsnyckeltalen i Kolada är framtagna så att de korresponderar med kända ojämställdhetsproblemen och ger en indikation på läget i kommunen eller regionen.

Det kan vara bra att förbereda sig på att det ibland finns invändningar i organisationen när det gäller könsuppdelad statistik. En del undrar om det verkligen är nödvändigt att könsuppdela siffrorna, Sverige är ju ett av världens jämställdaste länder. Andra anser att kvinnor såklart tjänar mindre för att de väljer att vara hemma med barnen. Åter andra säger att det utestänger personer som inte identifierar sig som kvinnor eller män enligt tvåkönsnormen.

Det är viktigt att tydliggöra utgångspunkten och eventuella avgränsningar samt att ha verksamhetens uppdrag klart för sig. För vem är verksamheten till? Vilka behov är det som ska tillgodoses? Är det ett uppdrag för hela verksamheten eller enbart en del av verksamheten?

Uppdraget finns i lagtext, mål och budget, verksamhetsplan, uppdragsbeskrivning eller liknande. Även om uppdraget eller målet inte är uppdelat på kön, så måste uppföljningen alltid göras könsuppdelad för att få syn på avvikelser i utfall för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Det finns flera olika analysmetoder, samtliga följer ett likartat mönster och oavsett vilken modell som väljs är det viktigt att arbeta systematiskt. Detta material utgår från SKRs styrsnurra, och den del som handlar om uppföljning och analys.

Figur 4. Styrsnurrans analysdel

Uppföljning och analys i fem steg.

Bilden visar de fem stegen i processen, från insamling av information, via fokusera, söka orsaker och dra slutsatser, till åtgärdsförslag.

Källa: SKR

Bilden visar de fem stegen i processen, från insamling av information, via fokusera, söka orsaker och dra slutsatser, till åtgärdsförslag.

Analysen börjar med att samla information och avslutas med slutsatser och åtgärdsförslag. Det är inte nödvändigt att följa de övriga stegen i exakt ordning, till exempel kan steg två, tre och fyra göras parallellt. Olika frågor/problem kan leda till olika ordning i processen. Vissa personer föredrar en spikrak process, andra att hoppa lite fram och tillbaka. Det viktiga är att alla stegen är med.

Tänk på att en analys inte gör sig själv.[7] Olika kompetenser behöver samlas och lägga tid och kraft på arbetet. Att till exempel bilda en analysgrupp gör att olika kompetenser kan tas till vara, och det breddar delaktigheten.

Steg 1: Samla information

När uppdraget har ringats in är första steget i analysprocessen att samla information. Om det inte är tydligt vilka mått som ska användas, behövs en inventering av vilken data som finns tillgänglig för att granska utfallet.

Här utgår vi från Koladas jämställdhetsnyckeltal, För varje delmål finns ett urval av nyckeltal, för kommun och för region.[8]

Men det behövs mer information från flera olika källor för att göra en analys, viktig information kan komma från egna enkäter, medarbetarförslag, nationell statistik eller från verksamhetens egna system.

Tänk på att registerbaserad statistik utgår från personnummer, som anger juridiskt kön och ålder, men att uppgifter som till exempel funktionsnedsättningar, könsidentitet, sexuell läggning, hälsa och socioekonomi är att betrakta som känsliga personuppgifter. Det innebär att detta får samlas in via andra källor, eventuella egna undersökningar, använda er av fokusgrupper, gör enkäter, leta relevant forskning, rapporter med mera.

Arbeta systematiskt och använd gärna följande frågor: Vad har vi? Vad mer behöver vi? Var finns det? Vilka behöver vi prata med?

Sammanställ gärna er informationen i en matris.[9]

Steg 2: Fokusera

I föregående steg tydliggjordes vad som ska följas upp och hur det ska mätas. Nu handlar det om att fokusera, för att fånga upp om det finns avvikelser mellan könen, göra jämförelser samt bedöma om en avvikelse är ett problem. Här behövs nyfikenhet, en samverkan mellan olika kompetenser, kreativitet och engagemang, annars riskerar analysen att fastna i ett mekaniskt räknande.

Till hjälp kan ett antal frågor vara bra att besvara:

  • Uppfyller verksamheten sina mål lika väl för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar?
  • Finns det avvikelser i jämförelser över tid, eller i jämförelse med liknande kommuner eller regioner?
  • Hur ser det ut för olika grupper av kvinnor och män?
  • Kan olika grupper av kvinnor och män påverka verksamheten lika mycket?
  • Fördelas resurser likvärdigt mellan könen?

I Kolada kan en kommun till exempel granska Koladas nyckeltal som visar andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor. Generellt gäller att det är en högre andel flickor än pojkar som är behöriga.

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor

Bilden visar nyckeltal som visar andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor. Generellt gäller att det är en högre andel flickor än pojkar som är behöriga.

Källa: Kolada

En region kan till exempel granska hur ohälsotalet ser ut för kvinnor respektive män. För både kvinnor och män går det också att granska ohälsotal i olika åldersgrupper. Generellt är ohälsotalet för kvinnor högre än det är för män, och ohälsotalet ökar i takt med åldern för båda grupperna. (Oavsett kommun eller region måste rutan könsuppdelat markeras manuellt.)

Ohälsotal, dagar/Kvinnor, män

Bilden visar Jämförelse Ohälsotal, dagar/Kvinnor, män

Källa: Kolada

Om det finns avvikelser behöver det göras en bedömning om de är stora eller små, om de bör analysera vidare. En sådan bedömning behöver oftast inkludera flera kompetenser, de som känner till verksamheten, jämställdhetskompetens och gärna någon som är statistikkunnig. Bedömningen ska göras med kopplingen till politiska mål.

En avvikelse kan vara liten, men om den får en stor effekt för de som drabbas är det viktigt att gå vidare med den. Sök också efter fler nyckeltal i verksamheten som visar ett mönster av att det ena eller andra könet har bättre resultat, även om det är en liten skillnad för varje enskilt resultat.

Kom ihåg att en analys är minst lika viktig att genomföra när en positiv avvikelse, ett särskilt gott resultat, framkommer. Vad är det som orsakar det goda resultatet? Finns det arbetsmetoder som behöver spridas till andra delar av organisationen?

Figur 5. Kommunexempel avvikelser

Styrsnurran visar vägen till avvikelser.

Bilden visar hur en avvikelse mellan könen kan kopplas till en kommuns uppdrag och mål, till resursfördelning och till handlingsplan.

Källa: SKR

Bilden visar hur en avvikelse mellan könen kan kopplas till en kommuns uppdrag och mål, till resursfördelning och till handlingsplan.

Figur 6. Regionexempel avvikelser

Styrsnurran visar vägen till avvikelser.

Bilden visar hur en avvikelse mellan könen kan kopplas till en regions uppdrag och mål, till resursfördelning och till handlingsplan.

Källa: SKR

Bilden visar hur en avvikelse mellan könen kan kopplas till en regions uppdrag och mål, till resursfördelning och till handlingsplan.

Att göra jämförelser

I Kolada väljs kommun eller region. Markera alltid rutan ”Könsuppdelat”, då visas tre resultat; totalt, för kvinnor, och för män. Leta efter avvikelser mellan könen. Observera att kvinnor jämförs med kvinnor, och män med män, jämförelsen mellan könen görs manuellt.

Färgerna ger en första bild av resultatet i jämförelse med andra. Grönt betyder gott läge jämfört med andra, gult att ligga i mitten och rött dåligt läge i jämförelse med andra.

När resultaten granskas för kvinnor respektive män är det viktigt att se till siffrorna bakom färgerna. Ibland kan ett sämre resultat för män till exempel ge grönt, och ett bättre resultat för kvinnor ”bara” ger gult.

Den röda färgen är ofta en stark signal och åtföljs många gånger av krav på direkta åtgärder. Analysen behöver dock göras först, annars finns risk för kortsiktiga åtgärder, eller åtgärder som motverkar sitt syfte. Grönt innebär å andra sidan inte att arbete är klart, särskilt inte om målet är en likvärdig service för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Som stöd för analys kan varje nyckeltal i Kolada visas i ett jämförelsediagram. Jämförelser kan göras med andra kommuner eller regioner, och med riket. Ibland kan ett resultat avvika i relation till resten av landet, men inte relaterat till antagna mål. Då behöver fullmäktige eller nämnd antingen stå fast vid beslutade nivåer, även om det visar rött, eller fatta besluta om nya mål. Men först efter en analys om avvikelsen är väsentlig.

I Kolada kan också jämförelser över tid göras, kanske finns även tillgång till sådana uppgifter i organisationens egna system, då går det att se om avvikelsen mellan könen är en trend eller om det är en ny avvikelse. Oavsett om det handlar om en trend som utvecklar sig över många år eller en ny avvikelse behövs det en analys.

Exempel

Gå gärna in och gör jämförelser på nyckeltal för delmål ett, En jämn fördelning av makt och inflytande. För kommuner är Brukarbedömning daglig verksamhet LSS – Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) ett av nyckeltalen. För regioner finns motsvarande, Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet och involvering i primärvården, index.

Bedöm varje avvikelse

Avsluta detta steg med att beskriva det resultat och den eller de avvikelser som ni valt ut att analysera, och motivera varför. Vad är det för mål som nyckeltalet är en indikator för? Varför behövs det en analys av just detta nyckeltal?

Figur 7. Väsentliga avvikelser tas vidare

Bilden visar att avvikelser som inte bedöms som väsentliga kan läggas åt sidan, med motivering om varför. Väsentliga avvikelser kan antingen vara positiva, då behövs beslut om hur de ska tas vidare  och lyftas fram. Tänk på att söka och förstå bakomliggande orsaker även till positiva avvikelser kan vara avgörande för att lyckas i det fortsatta arbetet. De negativa avvikelser som är väsentliga tas med till nästa steg, det är utifrån dem det ska formuleras problem och letas orsaker.

Källa: SKR

Bilden visar att avvikelser som inte bedöms som väsentliga kan läggas åt sidan, med motivering om varför. Väsentliga avvikelser kan antingen vara positiva, då behövs beslut om hur de ska tas vidare och lyftas fram. Tänk på att söka och förstå bakomliggande orsaker även till positiva avvikelser kan vara avgörande för att lyckas i det fortsatta arbetet. De negativa avvikelser som är väsentliga tas med till nästa steg, det är utifrån dem det ska formuleras problem och letas orsaker.

Steg 3: Sök orsaker

Nyckeltalen ger inte svaren, de ställer frågorna. Det innebär att nyckeltalen bara är början på analysprocessen. Frågor behöver ställas och annan information behöver samlas in. Avgörande för det fortsatta arbete är att söka och förstå bakomliggande orsaker till avvikelserna: Varför ser det ut som det gör? Vad är det som kan orsaka en viss avvikelse?
I sökandet efter orsaker är det bra att ha med sig följande frågor:

  • Vad vet vi?
  • Vad tror vi oss veta?
  • Vad mer behöver vi veta?

Ta hjälp av specialister på statistik och uppföljning eller medarbetare som kan sakfrågorna för att kartlägga orsakssamband. Ta in synpunkter från människor utanför organisationen, från brukare, elever, patienter etc. Ta hänsyn till faktorer som inte är direkt mätbara men ändå kan ha stark påverkan, normer, värderingar och kultur. Det krävs också tid för att titta på fördjupad statistik till exempel genom att dela upp kvinnor och män i grupper utifrån andra variabler.

När statistiken visar på stora avvikelser mellan könen är det lätt hänt att försöka hitta förklaringar som inte handlar om ojämställdhet, t.ex. att det är så speciellt i vår kommun eller region, att vi har tagit emot många nyanlända, att det är fel på statistiken eller att det mättes vid fel tidpunkt.

Misstankar eller myter som förs fram behöver tas på allvar och undersökas. Om de bekräftas av statistiken bör de ingå i analysen. Om de saknar grund bör de istället avfärdas, för att inte dyka upp som dåliga bort bortförklaringar i andra sammanhang. Möjliga fel behöver undersökas, och resultaten säkerställas innan det går att komma vidare i analysprocessen.

Fundera över om det saknas någon information, eller om det finnas tillräckligt för att kunna hitta orsaker. Finns det statistik som skulle behöva könsuppdelas? Vad säger elever, patienter eller brukare om avvikelsen som identifierats? Finns det underlag för att fånga upp andra faktorer än kön?

En utmaning i orsaksanalysen är ofta att inte fastna i symtom, utan att hitta den verkliga upprinnelsen till problemet. Ett etablerat verktyg för att hitta den grundläggande orsaken är metoden ”5 x varför”.

Genom att fem gånger fråga varför en avvikelse har uppstått, tar en sig stegvis tillbaka i orsakskedjan och kan slutligen hitta den bakomliggande orsaken till avvikelsen. Det är först genom att åtgärda den här grundläggande orsaken som det går att förhindra att avvikelsen återkommer. Annars är risken att samma eller liknande avvikelse återkommer. En viktig utgångspunkt för metoden är att ”människor gör inte fel, det är processerna som är felaktiga”. Med andra ord, sök vad som är fel, inte vem som har gjort fel.

Det är ofta lätt att finna orsaker till negativa avvikelser i omvärlden, och till positiva avvikelser i den egna förvaltningen eller enheten. Men en avvikelse beror sällan på en enda sak, och störst möjligheter att förändra och förbättra finns nära oss.

Det är bra att systematiskt gå igenom möjliga orsaker. Finns det faktorer i omvärlden, till exempel minskad sysselsättning inom könskodade verksamhetsområden, som påverkar? Har olika grupper av kvinnor och män skilda förväntningar på kommunen/regionen? Finns det stereotypa föreställningar om kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet etc. i organisationen? Finns det avvikelser på enhetsnivå som kan kopplas till arbetssätt eller kompetens?

Matrisen visar på olika delar av verksamheten där orsaker kan sökas. Den kan fungera som ett stöd i arbetet.[10]

Steg 4: Dra slutsatser

Inventeringen av orsaker fortsätter. Visar avvikelsen på ojämställdhet? Förstärks den om andra faktorer så som utbildning, födelseland, ålder etc. inkluderas?

Ta hjälp av kollegor som är specialister på statistik och uppföljning eller som kan sakfrågorna inom verksamheten som avses. Identifiera och beskriv mönster. Smalna av antaganden, lägg till fakta och landa i en eller flera tänkbara orsaker som antingen behöver utforskas vidare eller åtgärdas direkt.

Sammanfatta det som framkommit om orsaker till avvikelsen och vilka slutsatser som dragits, och på vilket sätt en specifik avvikelse motverkar (jämställdhets)målen. Förklara samband och lyft fram de viktigast orsakerna att åtgärda. Kommentera om det finns några orsaker som är omöjliga att åtgärda. Börja formulera en strategi för förbättring, i dialog med verksamheterna som berörs.

Om någon positiv avvikelse framkommit behöver den också analyseras och följas av en åtgärdsplan som beskriver vad som behöver göras och utvecklas för att behålla de goda resultaten eller sprida dem till andra områden. Notera även nyckeltal som bör följas upp framöver.

Steg 5: Förslag till åtgärder

När resultat från analysen sammanställts och slutsatser kring orsaker dragits är det dags att föreslå åtgärder som leder till förbättring. Presentera analysen och diskutera förslag till åtgärder med både uppdragsgivare och de medarbetare som berörs av verksamheten. Hämta gärna in idéer från de som tar del av de välfärdstjänster där ojämställdhet upptäckts.

En viktig fråga är vilken nivå som har mandat att fatta beslut om en viss åtgärd. Om det är en mer omfattande åtgärd med långtgående konsekvenser behövs kanske ett politiskt beslut? Om det rör sig om en mindre justering är det kanske en åtgärd som verksamheten själv kan fatta beslut om.

Föreslå åtgärder som syftar till att förbättra nuläget. För att åtgärderna ska ha avsedd effekt gäller det att de är inriktade mot de orsaker som analysen har visat på (enligt 5 x Varför). Åtgärderna ska vara realistiska, genomförbara inom verksamheten och syfta till en bättre måluppfyllelse. Beskriv olika möjliga alternativ med koppling till målen, och med tillhörande könskonsekvensbeskrivning.

Åtgärdsförslagen kan vara många, och de kan kräva omfattande resurser. Värdera därför varje förslag för att välja vilka åtgärder som ska genomföras. Är åtgärden lätt eller svår att genomföra, förväntas den ge liten eller stor effekt, och framför allt, bidrar den faktiskt till att lösa problemet och dess bakomliggande orsaker?

För att jämföra de olika förslagen kan de placeras in i ett koordinatsystem, där y-axeln går från ”svårt” till ”lätt” och x-axeln går från ”liten effekt” till ”stor effekt”.

Figur 8. Åtgärder och effekt

Bilden visar hur olika åtgärdsförslag placerats in i ett koordinatsystem, De åtgärder som bedöms ha ganska stor till stor effekt, och som samtidigt är lätta att genomföra, är inringade.

Källa: SKR

Bilden visar hur olika åtgärdsförslag placerats in i ett koordinatsystem, De åtgärder som bedöms ha ganska stor till stor effekt, och som samtidigt är lätta att genomföra, är inringade.

Oavsett om åtgärderna kräver politiska beslut eller kan omsättas direkt i verksamheten, är det viktigt att bedöma vad de få för konsekvenser innan de genomförs, det vill säga göra klart för sig vad som fungerar.

Mindre förbättringsarbeten kan testas i liten skala innan åtgärd väljs. Studera effekterna, analysera utfallet och gå sedan vidare i stor skala med det som fungerar. Om organisationen inte har någon etablerad metod för systematiskt förbättringsarbete kan metoden Genombrott vara ett bra alternativ. Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete. Den bygger på principen att de som utför arbetet är de som kan förändra det. Förbättringar testas i liten skala och det som visar sig fungera kan därefter skalas upp. Navet i metoden Genombrott är det så kallade PDSA-hjulet, där förkortningen står för Plan, Do, Study, Act (planera, göra, studera, agera). Här finns ett digitalt stöd för att arbeta med metoden Genombrott.[11]

Förslag om åtgärder på mer övergripande nivå kan vara svårare att testa i liten skala. Där behövs istället en grundlig konsekvensanalys (se nästa del i SKR:s styrsnurra: Åtgärder[12). Tre perspektiv som behöver beaktas är förslagets effekter på ekonomi (ökade eller minskade kostnader), personal (finns tillräcklig kompetens? rätt kompetens?) och resultatnytta (vad innebär det för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar som invånare, brukare, elever?). Dessa kan med en gemensam benämning kallas serviceperspektivet. Effekten av förslag bör bedömas både på kort sikt och på lång sikt.

Konsekvenserna bör också bedömas utifrån kommunens eller regionens roll som demokratiaktör och samhällsbyggare: analysera effekterna utifrån samhällsperspektiv, övergripande långsiktiga mål som till exempel jämställdhet, social hållbarhet, integration med mera.

Till beskrivningen av aktiviteterna eller åtgärderna fogas uppgifter om vem som ska göra vad och när. Åtgärdsförslagen behöver kommuniceras med de som berörs.

Svårigheter att mäta våld och våldets konsekvenser

De nyckeltal som är kopplade till delmål sex om mäns våld mot kvinnor är omgärdade av fallgropar, och behöver därför hanteras med försiktighet. I detta kapitel belyses därför delmålet, den mätproblematik som finns, mörkertal och svårigheterna att sätta rimliga målvärden.

Mål 6, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Kort om målet

Män utövar det mesta våldet i samhället, både i det privata och i det offentliga rummet. Våldet får ofta stora konsekvenser för den utsattas psykiska och fysiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Våldet kan även få betydande konsekvenser för arbetsförmågan. Kvinnor upplever även mycket högre grad av otrygghet i det offentliga rummet än vad män gör.

Därför får mäns våld mot kvinnor konsekvenser för hela samhället, där levnadsvillkor och livskvalitet påverkas för dem som drabbas, och för dem som på grund av rädsla för mäns våld lever i en tillvaro med begränsad rörlighet, i synnerhet den mörka tiden på dygnet, och avstår från aktiviteter och sociala kontakter som innebär att de skulle behöva förflytta sig på sätt som känns otrygga.

Bilden är tagen från ”Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck” SOU 2015:55 och illustrerar hur olika våldsformer förhåller sig till varandra.

Bilden är tagen från ”Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck” SOU 2015:55 och illustrerar hur olika våldsformer förhåller sig till varandra.

Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. För att förverkliga målet har regeringen antagit en tioårig nationell strategi med tillhörande åtgärdsplan.

Många nationella aktörer har pågående uppdrag att utveckla relevanta mått för att mäta utvecklingen av det här målet. SCB[13], Socialstyrelsen[14], länsstyrelserna samt Jämställdhetsmyndigheten[15] bidrar i det arbetet.

Vad innebär målet för kommuner och regioner?

Mäns våld mot kvinnor utgör ett jämställdhetsproblem, samhällsproblem och folkhälsoproblem. Kvinnor och barn som utsätts för våld har rätt till stöd och hjälp. Att ha varit utsatt för eller att leva med våld har mycket starka samband med psykisk och fysisk ohälsa, såväl hos barn som hos vuxna. Det leder ofta till sjukdom och långvarigt lidande för de drabbade samt innebär stora ekonomiska konsekvenser, både för den enskilde och för samhället.[16] Därför har kommuner och regioner ett viktigt ansvar, både för sina invånare och för sina medarbetare.

Det nationella arbetet mot mäns våld mot kvinnor utgår från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Istanbulkonventionen och Agenda 2030, och de nationella jämställdhetspolitiska målen. Även nationell lagstiftning som straff- och socialrätt är viktiga i utförandet. Många kommuner och regioner har även undertecknat den s k CEMR-deklarationen; Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, där undertecknaren förbinder sig att införa och stärka program och insatser mot könsrelaterat våld.

Det är i hög grad i regioner och kommuner som målsättningarna omsätts i praktik där många kommunala och regionala verksamheter är involverade. I det operativa arbetet är exempelvis socialtjänst, elevhälsa och primärvård nyckelaktörer. Förebyggande arbete lokalt kan utgöras av exempelvis lokalt brottsförebyggande arbete, primärvårdens arbete med tidig upptäckt inom hälso- och sjukvård samt förskolor och skolors våldspreventiva arbete. I många verksamheter finns det dessutom medarbetare som kan vara våldsutsatta eller förövare.

Nyckeltalsanalys

I Koladas nyckeltalssamling Jämställdhet beskrivs delmål sex med tre nyckeltal för kommuner och ett för regioner. Här lyfts ett nyckeltal för kommuner, Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 inv, och ett, Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensamma, andel (%), för regioner.

Mäns våld mot kvinnor är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor, enligt WHO och FN. Men hur många som är utsatta, och hur våldet ser ut, är svårt att få en tydlig uppfattning om. Det beror på flera olika saker, men i en svensk kontext beror det framförallt på mörkertal och mätproblematik. Ytterligare svårigheter är att mer tillförlitliga data som avspeglar delmål sex ofta är enstaka prevalensundersökningar på nationell nivå[17] och består av data som inte går att bryta ner på region- eller kommunnivå.

När statistik om våldets omfattning ska tolkas är det viktigt att veta att statistiken påverkas av hur våldsutsattheten studeras, vilka metoder som används, vilka frågor som ställs och vilka avgränsningar som görs.[18] Det betyder att nyckeltalen i delmål sex måste hanteras med varsamhet, och analyser baserade på dessa nyckeltal får inte framställas som om de återspeglar faktiska förhållanden. Utöver dessa generella problematiker så finns det specifika problem kopplade till varje enskilt nyckeltal.

Utfallsmått där det finns en tydligare koppling till kommunens rådighet finns i Öppna Jämförelser Våld i nära relation.[19]

Det regionala nyckeltalet

Det regionala nyckeltalet som speglar regionernas utveckling inom delmål sex representeras av ”Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%)”.

Uppgiften är tagen ur folkhälsomyndighetens levnadsundersökning Hälsa på lika villkor (HLV). Nyckeltalet visar hur stor andel av befolkningen i regionen som uppger att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. För att få fram ett tillräckligt robust tal avser uppgiften en sammanvägning över flera år för att få fram ett genomsnitt av mätningar. Nyckeltalet kan brytas ner på kön samt på utbildningsnivå, där underkategorierna som redovisas i Kolada är följande:

  • Invånare 25-74 år med förgymnasial utbildning som avstår från att gå ut ensam andel (%).
  • Invånare 25-74 år med gymnasial utbildning som avstår från att gå ut ensam andel (%)
  • Invånare 25-74 år med eftergymnasial utbildning som avstår från att gå ut ensam andel (%)

Här är ett så lågt värde som möjligt önskvärt. Det kommunala resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom mätningen utgörs av ett litet urval i varje kommun, det regionala nyckeltalet är mer robust.

På nationell nivå visar sig upplevelse av trygghet vara ojämlikt fördelad. Kvinnor upplever mer otrygghet än män. Otrygghet minskar med stigande ålder upp till 64 år då den ökar igen. Upplevelsen av otrygghet avtar med ökad utbildningslängd, och är vanligare bland personer med låg hushållsinkomst än bland personer med medel eller hög hushållsinkomst. I analys av resultatet bör både den generella nivån på nyckeltalet analyseras i jämförelse med andra regioner men särskilt bör glappet mellan kvinnor och män belysas.

Att känna trygghet är en förutsättning för att delta i samhällslivet. När någon avstår från att gå ut på grund av rädsla påverkas dennes rörelsefrihet, vilket har både personliga och demokratiska konsekvenser, inte minst för kvinnor.

Det kommunala nyckeltalet

Det kommunala nyckeltalet som speglar kommunernas utveckling inom delmål sex representeras av Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 inv. Uppgiften hämtas från Brottsförebyggande rådets (Brå) kriminalstatistik. Nyckeltalet visar hur många brott som anmäls. Mörkertalet är stort när det gäller våld i nära relationer.

Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 inv

Bilden visar Jämförelse. Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 inv

Källa: SKR

Grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unikt i sin konstruktion.[20] Eftersom kvinnofrids- och fridskränkningsbrotten omfattar flera brott, såsom t.ex. misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som utgör led i en upprepad kränkning, är utvecklingen av fridskränkningsbrotten beroende av polisens och åklagarens hantering av dessa brott.[21] [22]

I rapporterna från Brå framhålls att den unika brottskonstruktion som grov kvinnofridskränkning utgör, ger en ovanligt stor ”valmöjlighet” i fråga om hur brottet ska registreras. Att grov kvinnofridskränkning är ett brott som ”byggs upp” av flera underbrott, innebär att brottshändelser som kommer till polisens kännedom inledningsvis kan registreras endera som grov kvinnofridskränkning eller som underbrott.

I den fördjupade rapporten från Brå redogörs för flera hypoteser kring varför anmälningarna för grov kvinnofridskränkning har varierat kraftigt sedan dess införande. En av slutsatserna är att förändringen beror på förändrade rutinerna vid de inledande registreringarna vid anmälan, vilket gör att enskilda brottshändelser istället registreras i högre grad.

För att kompensera detta går det i viss utsträckning att framhålla att nyckeltalet grov kvinnofrid kan kompletteras av det andra kommunala nyckeltalet (Anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus i nära relation med offret i kommunen, antal/100 000 inv). Dock behöver det göras med försiktighet eftersom brottet grov kvinnofridskränkning inte bara består av upprepad misshandel, utan även av andra brott. Brå lyfter exempelvis fram olaga hot och ofredande som viktiga ”underbrott”. Brå konstaterar vidare att det minskade antalet anmälda grova kvinnofridskränkningar inte bedöms bero på att det skett några större förändringar i utsattheten för upprepat partnervåld bland kvinnor. Inte heller en minskad anmälningsbenägenhet bedöms ligga bakom någon större del av minskningen av anmälda brott.

Gällande det här nyckeltalet finns en svårighet i att sätta ett rimligt och önskvärt målvärde. Självklart bör kommunens vision vara en nollvision mot våld, men samtidigt kan låga, eller sjunkande siffror, innebära ett ökat mörkertal eller förändrade rutiner i registrering av brottet.

Det är även viktigt att tolka de kommunala och regionala siffrorna utifrån att det rör sig om brott där de årliga och lokala variationerna kan vara stora. Under 2019 anmäldes 1 720 fall av grov kvinnofridskränkning nationellt. Som ett extremt exempel hade Norrtälje kommun 20 fall 2017, 11 fall 2018 och 23 fall 2019. Men även små skillnader ger stora förändringar när det rör sig om relativt få fall, som exempelvis i Piteå kommun, där det anmäldes 2 fall 2017, 3 fall 2018 och 1 fall 2019.