Referenser

[1] Socialstyrelsen, ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård - Nationella planeringsstödet 2020,” Socialstyrelsen, 2020.

[2] Statistiska Centralbyrån, ”Trender och Prognoser 2017 - befolkningen, utbildningen arbetsmarknaden, med sikte på år 2035,” Statistiska Centralbyrån, 2017.

[3] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Neonatalvården i fokus - Trygg hela vägen - Före, under och efter graviditet,” Sveriges Kommuner och Regioner, 2018.

[4] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Ekonomirapporten, maj 2020 - Om kommunernas och regionernas ekonomi,” Sveriges Kommuner och Regioner, 2020.

[5] M. Ahlberg et al., ”Kvinnor lider i det tysta av förlossningskrisen,” Dagens Samhälle, 20 september 2019. [Online]. Available: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kvinnor-lider-i-det-tysta-av-forlossningskrisen-29236. [Använd 23 september 2020].

[6] Arbetet, ”Barnmorske­förbundet om årets sommar­bemanning: ”Inte optimalt”,” Arbetet, 24 juni 2019. [Online]. Available: https://arbetet.se/2019/06/24/barnmorskeforbundet-bemanning-sommar-vard/. [Använd 23 september 2020].

[7] S. Björkman, ”Årets sommarplåga - krisen i förlossningsvården,” Vårdfokus, 18 augusti 2017. [Online]. Available: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/augusti/arets-sommarplaga--krisen-i-forlossningsvarden/. [Använd 23 september 2020].

[8] Statistiska Centralbyrån, Statistikdatabas, Statistiska Centralbyrån.

[9] Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ”Förlösande för kvinnohälsan? - En uppföljning av satsningen på kvinnors hälsa,” Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2020.

[10] Statistiska Centralbyrån, ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2019,” Statistiska Centralbyrån, 20 februari 2020. [Online]. Available: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. [Använd 19 maj 2020].

[11] Statistiska Centralbyrån, ”En miljon fler under det senaste decenniet,” Statistiska Centralbyrån, 20 februari 2020. [Online]. Available: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/folkmangd-och-befolkningsforandringar-2019/. [Använd 11 september 2020].

[12] Socialstyrelsen, ”Socioekonomiska faktorers påverkan på kvinnors och barns hälsa efter förlossning,” Socialstyrelsen, 2016.

[13] Socialstyrelsen, Statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda, Socialstyrelsen.

[14] Eurostat, Eurostat Database, Eurostat.

[15] Graviditetsregistret, Graviditetsregistret datauttag, april 2020.

[16] Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, ”Årsrapport 2019,” Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, 2020.

[17] Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister datauttag, september 2020.

[18] M. Norman et al., ”Association Between Year of Birth and 1-Year Survival Among Extremely Preterm Infants in Sweden During 2004-2007 and 2014-2016,” JAMA, 2019.

[19] ”Changing Diagnostic Criteria for Gestational Diabetes in Sweden,” CDC4G, [Online]. Available: https://www.cdc4g.se/sv. [Använd 19 oktober 2020].

[20] Socialstyrelsen, ”Gränsvärden för graviditetsdiabetes - Stöd för beslut om behandling,” Socialstyrelsen, 2015.

[21] M. Palmgren och F. Eklund, ”Att mäta och planera för en välfungerande sjukvård,” Sveriges Kommuner och Regioner, Rådet för främjande av kommunala analyser, 2014.

[22] Socialstyrelsen, ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet - Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten,” Socialstyrelsen, 2018.

[23] Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, ”Neonatalvårdens kapacitet och infrastruktur i Sverige,” Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, 2020.

[24] G. Aronsson et al., ”A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms,” BMC Public Health, 2017.

[25] A. Hultberg et al., ”ISM-rapport 21 - Hälsa på arbetsplatsen - En sammanställning av kunskap och metoder,” Västra Götalandsregionen - Hälsan och stressmedicin, 2018.

[26] Försäkringskassan, ”Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad - Sjukskrivningar längre än 14 dagar och avslut inom 180 dagar i olika branscher och yrken,” Försäkringskassan, 2018.

[27] Socialstyrelsen, ”Vård av extremt för tidigt födda barn - En vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor,” Socialstyrelsen, 2014.

[28] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen - Hur möter vi rekryteringsutmaningen?,” Svergies Kommuner och Regioner, 2014.

[29] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Utveckla arbetssätten - Strategier för att använda kompetens rätt i hälso- och sjukvården,” Sveriges Kommuner och Regioner, 2020.

[30] Socialstyrelsen, ”Vård efter förlossning - En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning,” Socialstyrelsen, 2017.

[31] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Trygg hela vägen - Kartläggning av vården före, under och efter graviditet,” Sveriges Kommuner och Regioner, 2018.

[32] Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ”Olik eller ojämlik? En analys av regionala skillnader i graviditetsvårdkedjan,” ,Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2019.

[33] Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ”Ur led är tiden,” Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2013.

[34] T. Åkerstedt et al., ”Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman,” Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, 2012.

[35] M. Virtanen et al, ”Long working hours and change in body weight analysis of individual-participant data from 19 cohort studies,” International Journal of Obesity, 2019.

[36] M. Kivimäki et al., ”Long working hours and risk of coronary heart disease and stroke: a systematic review and meta-analysis of published and unpublished data for 603 838 individuals,” The Lancet, 2015.

[37] G. Kecklund et al., ”Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning,” Stressforskningsinstitutet, 2010.

[38] G. Costa et al., ”Influence of flexibility and variability of working hours on health and well-being,” Cronobiology International, 2006.

[39] G. Kecklund et al., ”Skiftnyckeln 24,” Sirius i samarbete med Stressforskningsinstitutet, 2013.

[40] M. Mihaic, ”Framtidens schemaläggning - Ett projekt inom ramen för Arbetsmiljölyftet,” Region Stockholm, 2017.

[41] Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, ”Riskbedömning vid ankomst till förlossningsenhet,” Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, 2020.

[42] M. Norman et al., ”The Swedish Neonatal Quality Register – contents, completeness and validity,” Acta Paediatrica, 2019.

[43] E. Ternström et al., ”Higher prevalence of childbirth related fear in foreign born pregnant women – Findings from a community sample in Sweden,” Midwifery, 2014.

[44] Socialstyrelsen, ”Komplikationer efter förlossning - Riskfaktorer för bristningar, samt direkta och långsiktiga komplikationer,” Socialstyrelsen, 2018.

[45] Socialstyrelsen, ”Dödfödda barn - En inventering och förslag på åtgärder,” Socialstyrelsen, 2018.

[46] Sveriges Kommuner och Regioner, ”Förlossningsvård och kvinnors hälsa i fokus - Kartläggning av nuläge och förbättringsområden,” Sveriges Kommuner och Regioner, 2016.

[47] Socialstyrelsen, ”Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2018,” Socialstyrelsen, 2020.

[48] S. Ledin Eriksson et al., ”Riktlinjer för handläggning av ryggbedövning (spinal och/eller epiduralanalgesi) vid vaginal förlossning - Nr 21-6,” Svensk Förening för Obstetrisk Anestesi och Intensivvård/Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, 2013.

[49] Svenska Läkaresällskapet med flera, ”Nationella medicinska indikationer - Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning,” Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering, 2011.

[50] A. Moumtzoglou, ”Factors impeding nurses from reporting adverse events,” Journal of Nursing Management, 2010.

[51] Socialstyrelsen, ”Agera för säker vård,” Socialstyrelsen, 2020.

[52] Inspektionen för vård och omsorg, ”Vad har IVO sett 2019? - Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019,” Inspektionen för vård och omsorg, 2020.

[53] B. af Ugglas et al., ”Emergency department crowding associated with increased 30-day mortality: a cohort study in Stockholm Region, Sweden, 2012 to 2016,” JACEP Open, 2020..

[54] Inspektionen för Vård och Omsorg, ”Varför händer det igen? - Om patientsäkerhetsarebte i primärvården,” Inspektionen för Vård och Omsorg, 2017.

[55] D. N. Rutledge et al., ”Barriers to Medication Error Reporting among Hospital Nurses,” Journal of Clinical Nursing, 2018.

[56] Socialstyrelsen, ”Bilaga – Tabeller – Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2019,” Socialstyrelsen, 08 december 2020. [Online]. Available: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/graviditeter-forlossningar-och-nyfodda/. [Använd 03 februari 2021].