Förord

Vården i samband med graviditet präglas av variationer i vårdbehov över tid. På lång sikt är variationerna säsongsbundna och ofta förutsägbara. De senaste åren har det fötts upp till 30 procent fler barn i juli än i december. På kort sikt är variationerna slumpmässiga, och eftersom stora delar av vården inte kan vänta, innebär det betydande utmaningar. Antalet förlossningar kan mer än fördubblas från en dag till en annan vid en enskild klinik.

Mot denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) analyserat hur förmågan att möta vårdbehov som varierar över tid kan stärkas. Resultatet presenteras i den här rapporten och belyser hur variationerna ser ut, hur vården arbetar för att möta dem idag, samt vilka konsekvenser det kan få när vårdbehov och kapacitet hamnar i obalans. Vi presenterar också en process som kan användas för att underlätta arbetet med att skapa balans mellan vårdbehov och kapacitet.

Därutöver lyfter vi fram lärande exempel på innovativa arbetssätt från olika delar av vårdkedjan.

Rapporten riktar sig till dig som i din yrkesroll arbetar med planering och utveckling av vården. Data och verksamhetsexempel belyser särskilt situationen inom mödrahälso-, förlossnings- och neonatalvården, men insikterna kan vara relevanta även för andra delar av hälso- och sjukvården.

Rapporten har tagits fram inom ramen för den nationella överenskommelsen mellan SKR och regeringen om förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Arbetet har genomförts under 2020, under ledning av Sanna Fransson, Carin Renger och Eva Estling vid SKR i nära dialog med företrädare från Graviditetsregistret och Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ).

Vår förhoppning är att rapporten ska vara ett stöd i regionernas arbete för bättre kvalitet i vården, förbättrad arbetsmiljö för medarbetarna och ett mer effektivt resursutnyttjande.

Stockholm, maj 2021

Eva Estling

Avdelningen för Vård och Omsorg

Sveriges Kommuner och Regioner

Tack!

Sveriges Kommuner och Regioner vill rikta ett varmt tack till alla kliniskt verksamma, chefer och experter inom olika områden, som genom intervjuer och på andra sätt bidragit med kunskap och erfarenheter som gjort denna rapport möjlig. Vi vill även särskilt tacka några personer som på olika sätt bidragit med kloka insikter och viktig kvalitetssäkring under arbetets gång:

Michaela Granfors (Graviditetsregistret), Stellan Håkansson (Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister), Eva Innala (Region Västerbotten), Lina Johannesson (Region Jönköping), Anneli Karlén (Region Jönköping), Mikael Norman (Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister), Myrna Palmgren (forskare och sakkunnig, Region Östergötland), Kerstin Petersson (Graviditetsregistret), Masoumeh Rezapour Isfahani (Nationella Programområdet Kvinnosjukdomar och förlossning), Simon Rundquist (Nationella Programområdet Barn och ungdomars hälsa), Maria Söderberg (Västra Götalandsregionen), Jonas Söderling (Graviditetsregistret och Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister).