Bilaga 2 - Metod för urval av vårdtyngdsindikatorer

Bilaga 2 Metod för urval av vårdtyngdsindikatorer

Att mäta vårdtyngd över tid är komplicerat, och kan göras på många olika sätt. Med vårdtyngd menas här riskfaktorer och sjuklighet hos varje enskild patient. Vårdtyngden kan uppskattas genom en rad medicinska faktorer, men även socioekonomiska indikatorer kan spegla en patients vårdtyngd. Det kan till exempel röra sig om en gravid kvinna som på grund av sin sjukdomsbild behöver fler besök på mödrahälsovården, mer provtagning och övervakning, eller olika medicinska insatser såsom läkemedelsbehandling. Det kan också innebära att en kvinna som inte talar svenska behöver tolkhjälp. Vårdtyngd kan också påverka vårdtiden i samband med förlossning och valet av insatser åt patienten, exempelvis i form av bedövning och kejsarsnitt. Därtill kan förändringar av exempelvis riktlinjer påverka både vårdtyngden och vårdvolymerna. Exempelvis kan diagnoskriterier förändras för ett tillstånd som innebär en högre vårdtyngd, vilket kan leda till att fler personer omfattas av de nya kriterierna. På så sätt ökar antalet personer som i och med tillståndet har en högre vårdtyngd.

I detta arbete görs två mätningar av vårdtyngd inom förlossningsvården:

Utveckling på lång sikt, mellan år 2000 och 2018
Variationer per månad och vecka under 2019

Valet av indikatorer har gjorts utifrån ett antal principer och förutsättningar:

Indikatorerna måste vara tillgängliga
Indikatorerna måste vara vedertagna och spegla en riskfaktor eller sjuklighet som i genomsnitt förväntas leda till en ökad arbetsbörda för vården

Utifrån ovanstående principer och förutsättningar valdes indikatorerna i Tabell 1, genom en förankringsprocess med experter vid Graviditetsregistret. För analysen av utvecklingen på lång sikt har Socialstyrelsens statistikdatabas använts, eftersom den är publik och har data från långt tillbaka i tiden. Däremot finns inte alla nedanstående indikatorer publikt tillgängliga, varför de inte har kunnat tas med. För analysen av variationer på kort sikt under 2019 användes Graviditetsregistret.

Analyserna av vårdtyngd i detta arbete gör inte anspråk på att vara fullständiga, utan syftar till att reflektera hur den varierar på lång och kort sikt. Analysen hade kunnat utökas på flera olika sätt, exempelvis genom att inkludera andelen som föder med assisterad befruktning.

Förklaring av vårdtyngdsindikatorer som inkluderats i detta arbetes analyser

			Inkludering i analys
Typ	Förklaring av risk	Indikator	Utveckling 2000–2018 från publika data	Variationer 2019 från Graviditets-registret
Härkomst	Kvinnor födda i bland annat Afrika söder om Sahara, bortre Asien och Mellanöstern löper exempelvis större risk att drabbas av graviditetsdiabetes än kvinnor födda i Sverige. För de två förstnämnda grupperna är även risken att drabbas av sfinkterruptur förhöjd. Kvinnor födda i Afrika söder om Sahara löper dessutom ökad risk för preeklampsi, dödföddhet och dödlighet hos barnet under den första levnadsveckan, samt Apgar <7 vid 5 minuters ålder [12]. Att vara utrikesfödd innebär också en ökad risk att lida av förlossningsrädsla [43]	Andel utomnordiskt födda	»	»
Utbildningsnivå	Låg utbildningsnivå hos modern är associerat med både ökad risk för graviditetsdiabetes och Diabetes Mellitus. Det är även associerat med en ökad risk för prematuritet, låg födelsevikt, Apgar <7 vid fem minuters ålder och perinatal död hos barnet [12]. [1]	Andel med låg utbildningsnivå (högst grundskoleutbildning)		»
Ålder	Högre ålder vid graviditet och förlossning har kopplats ihop med ökad risk för exempelvis missfall, graviditetsdiabetes, sfinkterruptur, för tidig födsel och dödföddhet [44] [12] [45] [46].	Andel över 40/35 år	»	»
Fetma	Högt BMI är associerat med ökad risk för högt blodtryck, graviditetsdiabetes preeklampsi och missfall. Kejsarsnitt är vanligare vid högt BMI. Det är även ökad risk att barnet är stort för tiden. För barnet ökar risken för missbildningar, prematur födsel och intrauterin fosterdöd [47].	Andel med fetma (BMI ≥ 30)	»	»
Graviditetsdiabetes	Graviditetsdiabetes är associerat med en ökad risk för bland annat preeklampsi, högt blodtryck, skulderdystoci och makrosomi samt att förlossningen genomförs med hjälp av kejsarsnitt [20].	Andel med graviditetsdiabetes		»
Epiduralbedövning	Anläggning av epiduralbedövning är en åtgärd som kräver närvaro av anestesiolog och även ofta av assistent i form av exempelvis undersköterska. Epiduralbedövning medför att både kvinnan och barnet behöver övervakas [48].	Andel med epiduralbedövning	»	»
Oxytocin	Oxytocininfusion vid värksvaghet medför ökad risk för överstimulering och kräver därför kontinuerlig övervakning av värkarbetet och av fostrets hjärtljud [49].	Andel med oxytocin		»
Akuta kejsarsnitt	Kejsarsnitt i allmänhet innebär att ett flertal yrkeskategorier behöver närvara vid ingreppet. Därtill kan kejsarsnitt i allmänhet kopplas till exempelvis ökade risker för infektioner, tromboser direkt efter förlossningen samt uterusruptur vid eventuella framtida graviditeter eller förlossningar. Akut kejsarsnitt är även associerat med en förhöjd risk för endometrit [44].	Andel akuta kejsarsnitt	»	»

Tabellen listar antalet personer som intervjuats inom ramen för arbetet. Sammantaget har nio expertintervjuer, 38 verksamhetsintervjuer och sju övriga intervjuer genomförts. De sistnämnda utgörs av intervjuer med representanter från andra verksamheter inom hälso- och sjukvården

[1] Skolverket, 2020: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020, dnr 2020:1893.

Inom neonatalvården finns inte lika vedertagna metoder för att mäta vårdtyngd, även om vissa kliniker tagit fram innovativa metoder för vårdtyngdsmätning. Med anledning av detta har vi valt att avstå från att analysera hur vårdtyngden inom neonatalvården varierar över tid. Detta kan dock vara av intresse för verksamheterna att analysera framgent.