Bilaga 1 Metod och tillvägagångssätt i arbetet

I arbetet har en kombination av olika metoder använts:

• Kvantitativa analyser
• Semistrukturerade intervjuer
• Litteratur- och dokumentstudier

Kvantitativa analyser

I arbetet har olika typer av kvantitativa analyser gjorts. Syftet med analyserna har varit att skapa en faktabaserad beskrivning av vårdbehovet inom vårdkedjan under och efter graviditet, och hur detta varierar över tid. Beroende på analystyp har olika källor använts.

Publika källor

För mer generella beskrivningar av vårdbehovet under olika år, har publika datakällor använts. Hit hör bland annat antalet förlossningar per år och förlossningsklinik, eller data över vårdtyngd per år. Källor för sådana data är Socialstyrelsen genom Medicinska Födelseregistret, med täckning för samtliga förlossningskliniker.

Antalet födslar publiceras av Statistiska Centralbyrån ned på månadsnivå för varje år.

Registeranalyser

För att möjliggöra analyser av variationer på kortare sikt än månadsnivå, samt för att undersöka fler variabler kopplat till vårdtyngd än de som publiceras genom Socialstyrelsen, upprättades avtal med Graviditetsregistret och Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ). Avtalet möjliggjorde analyser direkt på utvalda variabler i registrens data. För analyserna på Graviditetsregistret exkluderades därmed fyra regioner (Kronoberg, Norrbotten, Uppsala och Värmland) som inte hade direktöverföring av data från sina journalsystem till registret under perioden för datauttaget. Täckningsgraden för Graviditetsregistret är 97,9 procent, och med analyserna kunde variationer studeras ner på kliniknivå och timnivå. Till SNQ är alla kliniker som bedriver neonatalvård anslutna och täckningsgraden för barn födda före graviditetsvecka 35 är 97,6 % [42].

Registeranalyserna har löpande kvalitetssäkrats med registerhållare och analytisk kompetens hos registret.

Semistrukturerade intervjuer

Inom ramen för arbetet utfördes intervjuer med 54 personer mellan februari och oktober månad 2020. Syftet med intervjuerna har skiftat beroende på arbetsfas. Inledningsvis gjordes explorativa intervjuer i syfte att skapa förståelse för frågeställningarna. Sådana intervjuer kunde sedan kompletteras med intervjuer som riktades in på specifika teman. Längsmed hela arbetet har verksamhetsintervjuer varit en av de viktigaste inslagen. Syftet med verksamhetsintervjuerna har varit att ta del av hur representanter från verksamheterna upplever att vårdbehovet varierar över tid, hur de själva arbetar med att möta vårdbehovet, samt vad de efterfrågar för förbättringsarbeten.

Målet för intervjustudien var att intervjua en verksamhetschef (eller motsvarande), alternativt en barnmorska med koordinatorserfarenhet från varje förlossningsklinik. Inom neonatalvården var målsättningen att intervjua minst en verksamhetschef eller motsvarande från varje sjukvårdsregion. Inom mödrahälsovården var också målsättningen att intervjua en representant för varje sjukvårdsregion, antingen en samordningsbarnmorska eller en mödrahälsovårdsöverläkare.

För neonatalvården och mödrahälsovården genomfördes intervjuer enligt dessa målsättningar. Inom förlossningsvården begränsades intervjustudien av covid-19-pandemin, varför framför allt antalet intervjuer med barnmorskor med koordinatorserfarenhet blev färre än den ursprungliga planen. Fler intervjuer med barnmorskor med koordinatorserfarenhet hade kunnat stärka resultaten och ge kompletterande insikter. Bedömningen är dock att det inte hade påverkat slutsatserna i stort så det överlag fanns en betydande samstämmighet bland respondenterna.

Intervjuerna har varit semistrukturerade. En intervjuguide har tagits fram och följts, men anpassats utifrån intervjuernas utveckling. Intervjuguiderna har också utvecklats och justerats löpande i takt med olika intervjuers olika omfattning och nya inkomna insikter.

Intervjustudien kan delas upp i tre delar:

I några av verksamhetsintervjuerna har ett formulär diskuterats och i vissa fall gemensamt fyllts i.

Formuläret bestod av en del där intervjupersonen ombads uppge hur många medarbetare per yrkeskategori och erfarenhetsnivå som tjänstgör dagtid respektive nattetid under sommarens semesterveckor respektive under övrig tid. Här graderades barnmorskor, undersköterskor och läkare enligt följande:

En del i formuläret gick också ut på att intervjupersonerna fick gradera hur stor inverkan ett antal faktorer har på flexibiliteten i bemanningen under sommarens semesterveckor på en femgradig skala. I Verksamhetsexempel 4 respektive Verksamhetsexempel 5 ses exempel på svar från formuläret. Dessa svar ska ses som exempel på enstaka personers uppfattning och gör inte anspråk på att vara representativa för förlossningsvården i stort.

Litteratur- och dokumentstudier

Utöver kvantitativa analyser och intervjuer genomfördes en översiktlig genomgång av befintliga offentliga rapporter som behandlar för detta arbete relevanta teman. Då genomgången inte inneburit en systematisk genomgång av litteratur på området ska genomgången inte ses som heltäckande, utan som övergripande. I rapporterna har exempelvis information hittats om varierande vårdbehov, påverkan av underkapacitet på exempelvis arbetsmiljö och patientsäkerhet, produktions- och kapacitetsplanering, prognoser av vårdbehov, schemaläggning, eller uppföljning och styrning.