I fokus står den tuffa ekonomiska situation som kommuner och regioner är i, främst på grund av den höga inflationen. Rapporten tar också upp nya analyser av den gröna omställningen och klimatanpassningen.

SKR:s arbetsgivarpolitiska jämställdhetsprogram i nio punkter vänder sig till dig som är arbetsgivare eller förtroendevald i en kommun eller en region. Här hittar du konkret stöd för ditt jämställdhetsarbete, statistik och lärande exempel om hur andra gör för att flytta fram sina positioner i det lokala arbetet. Du kan med fördel använda fakta och verktyg från rapporten på APT och i andra forum.

Omställningen till Nära vård har sedan 2017 gått från att vara något som engagerar enstaka personer och beslutsfattare, till att många personer och organisationer agerar för att forma den nära vården och omsorgen. Det sker på alla nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet och i andra delar av välfärden, och involverar såväl invånare och civilsamhället som den offentliga och privata sektorn.Med denna samling berättelser och lärande från 2022 och 2023 vill SKR erbjuda en möjlighet att ta del av hur den Nära vården utvecklas. Innehållet kommer främst från kommuners och regioners rapportering till Socialstyrelsen av överenskommelsen om God och nära vård 2022 (i det följande rapporteringen/rapporterna). För att se vilka förflyttningar som skett görs vissa jämförelser med rapporteringen för 2021 där så är möjligt.

De ekonomiska utmaningarna för kommuner och regioner blir nu alltmer påtagliga. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till ett historiskt lågt resultat. Många kommuner och nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år. Resultaten i kommuner och regioner faller i år med nära 50 miljarder till –6 miljarder kronor för att sedan falla ytterligare till –28 miljarder 2024, om inga åtgärder skulle vidtas. Åtgärder kommer dock att vidtas. Men på flera håll är underskotten så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt, vilket innebär att resultatnivån trots åtgärder i de allra flesta regioner och många kommuner förväntas bli negativ både i år och nästa år. SKR räknar därför med stora underskott även 2024, trots kommunernas och regionernas arbete med effektiviseringar, besparingar och eventuella skattehöjningar. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för den ekonomiska utvecklingen. SKR bedömer att resultaten återhämtas under 2025 och 2026. Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd och bristen på arbetskraft växer när invånare över 80 år blir allt fler. Kompetensförsörjningen fortsätter att vara en stor utmaning. Den långsiktiga situationen, och därmed utmaningarna, ser olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska ställning, struktur, investeringsbehov och framtida befolkningsförändring.

Den närmaste tiden präglas av hög inflation, stigande räntor och annalkande lågkonjunktur, där arbetslösheten ökar trots brist på arbetskraft. Detta gör att kommuner och regioner får allt större ekonomiska utmaningar under 2023 och 2024. Trots ett relativt starkt resultat i år försämras det kraftigt under kommande år, framför allt på grund av inflationen som bidrar till att kommunsektorns kostnader för pensioner fördubblas mellan åren 2022 och 2024. Trots att skatteunderlaget fortsätter att öka i nominella tal urholkas det av de ännu högre pris- och löneökningarna.

I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet står det bland annat att skolhuvudmannen ska säkerställa att det finns ”ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support”. Det är viktigt att supporten stödjer lärandet och kan vara en drivkraft för utvecklingen. Den här vägledningen för support vänder sig till alla skolhuvudmän, och är uppbyggd som ett processtöd. Efter en inledande beskrivning av organisering, framgångsfaktorer och utmaningar, finns fem konkreta exempel från olika skolhuvudmän hur de arbetar med support. Vägledningen togs fram åren 2021–2022 av SKR inom ramen för en överenskommelse mellan SKR och staten.

Revision i kommuner och regioner ska ske enligt god revisionssed. Utöver kommunallagens reglering av revisionsuppdraget är god revisionssed revisorernas och deras sakkunniga yrkesrevisorers viktigaste plattform för granskningen av den kommunala verksamheten. Skriften God revisionssed ger även kunskap om det kommunala ansvarssystemet och revisionen till bland annat ledamöter i fullmäktige, styrelse och nämnder. Skriften är en dokumentation av faktisk god revisionssed – de goda principer och föredömliga tillvägagångssätt som tillämpas i kommunal revision. I denna upplaga har tyngdpunkt bland annat lagts på att integrera lekmannarevisionen med den kommunala revisionen i kommuner och regioner, beskrivningen av revisionsprocessen samt revisorernas arbetssätt och kommunikation.

Öppna jämförelser för miljöarbetet i regionerna har som syfte att stimulera lärandet och förbättra verksamheterna. Jämförelsen publiceras nu för nionde året. Indikatorerna sträcker sig över flera verksamhetsområden och har ett tydligt resultatfokus. Till exempel visar de att andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken mer än fördubblats och andelen ekologiska livsmedel mer än tredubblats sedan 2009. Rapporten presenterar även framgångsfaktorer och goda exempel. De stora effekterna på regionernas verksamhet av covid-19-pandemin märks även inom miljöarbetet. Årets temadel lyfter fram regionernas arbete med livsmedel, ur perspektiven hälsa, miljö, lokalproducerat och försörjningstrygghet. En sammanställning visar regionernas beräknade klimatpåverkan.

Flera av FN:s 17 övergripande mål berör fastighetsfrågorna och syftet med projektet har varit att understödja de kommunala fastighetsorganisationernas arbete med Agenda 2030. Resultatet redovisas i denna rapport där du kan ta del av kunskap om Agenda 2030, lärande exempel samt sju framgångsfaktorer för hur de kommunala fastighetsorganisationerna kan öka tempot i arbetet för ett hållbart samhälle.

Under 2021 och första delen av 2022 har mycket hänt för att driva omställningen till Nära vård framåt. Nya arbetssätt och samskapande som utvecklar vården tillsammans med invånare och patienter, utifrån deras behov och förmågor, växer fram! I ”Nära vård 2021 och 2022” kan du ta del av berättelser och lärande från kommuner, regioners, SKR och nationella myndigheters arbete. Även professionsföreningar samt patient- och närståendeföreningar delar med sig av sina arbeten till för en mera nära och personcentrerad vård.

Utmaningar väntar kommuner och regioner efter pandemin. Verksamheten påverkas av faktorer som sektorn inte rår över. Ljust framtidsscenario har mörknat främst pga. kriget i Ukraina. Ekonomin återhämtades snabbt efter nedstängning och restriktioner. BNP-tillväxten dämpas pga. läget i vår omvärld. I år blir sektorns resultat fortsatt relativt höga men faller pga. avveckling av statsbidrag och prisökningar. Nästa års inflation och ökade pensionskostnader äter upp god utveckling av skatteunderlagen.Demografin för sektorn är utmanande. Kompetensförsörjning blir viktig. Långsiktighet och statlig styrning förankrad i sektorns verklighet behövs. Reaktiva tillfälliga statsbidrag måste bytas ut.

Undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter är stora personalgrupper inom kommuner och regioner. Det har fram tills nu saknats en samlad och rättvisande bild av hur utbildningsbakgrunden ser ut bland dessa personalgrupper. Faktum är att 9 av 10 undersköterskor i kommuner och regioner har vård- och omsorgsutbildning.

In a gender-equal society, all publicly funded operations match the conditions and needs of both women and men. This guide shows how organisations can set gender equality requirements in procurement with regards to suppliers, products, services and construction contracts. The aim is to be able to offer comparable welfare and a gender-equal distribution of resources to different groups of women and men, girls and boys.

De senaste åren har det skapats ett utrymme i de svenska offentliga finanserna. I denna Ekonomirapport pekar vi bland annat ut tre viktiga områden där staten tillsammans med kommuner och regioner kan genomföra stora satsningar för att klara kommande års utmaningar. Det är satsningar på att klimatanpassa samhället och vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det handlar också om att ställa om välfärden med hjälp av modern teknik och genomföra insatser för att öka sysselsättningen i grupper som står långt från arbetsmarknaden och som annars riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet.

Rapporten Miljöarbetet i regionerna presenteras för åttonde gången som Öppna jämförelser, med syfte att stimulera lärande och verksamhetsutveckling.Regionernas miljöarbete har fokus på områdena minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, biologisk mångfald och resurseffektivitet. Rapporten speglar i huvudsak miljöarbetet utifrån regionala politiska prioriteringar. En del av dessa korresponderar till miljömål nationellt, från EU och internationellt. Flera av regionerna arbetar utifrån Agenda 2030, där miljöarbetet har starka kopplingar till målen om bland annat hållbar produktion och konsumtion, hälsa och välbefinnande, klimat och energi. Miljöarbetet styrs även av lagar och förordningar.Rapportens sex miljöindikatorer ger en god bild av bredden och resultatet i det viktiga miljöarbete som pågår inom regionerna. Fokus ligger på regionernas interna miljöarbete, snarare än på det regionala utvecklingsansvaret.

Mot bakgrund av att EU:s kontrollförordning 2017/625 började gälla i december 2019 och att det i april 2021 gjordes anpassningar av svenska lagar och förordningar har SKR uppdaterat underlagen för kommunernas taxesättning inom livsmedelskontrollen. Bland annat har det nya begreppet annan offentlig verksamhet införts och det möjliggörs för en succesiv övergång till efterhandsdebitering. Det finns också flera andra nyheter i underlaget, till exempel möjliggörs en ökad avgiftsfinansiering för RASFF-ärenden.Den här webbrapporten är en vägledning för kommunernas taxesättning. Den innehåller en bakgrund om rättsliga utgångspunkter, information om SKR:s överväganden, beskriver administrativa rutiner samt hur timavgiften ska beräknas.

Hur ska en kommun klara av att erbjuda service och tjänster med hög kvalitet, trots begränsade resurser? En del av svaret handlar om att tänka och göra nytt, om att möta behov och skapa värde för medborgare, brukare, företag på nya sätt. I denna skrift redovisas erfarenheter och lärdomar från 13 kommuner som stärkt sina förmågor att jobba med förnyelse och innovation genom så kallade Idéslussar i kommuner.

I ett jämställt samhälle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot både kvinnors och mäns villkor och behov. Den här vägledningen visar hur organisationer kan ställa jämställdhetskrav i upphandlingen, på leverantörer, på varor, tjänster och byggentreprenader. Syftet är att kunna erbjuda en likvärdig välfärd och en jämställd fördelning av resurser till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

Sedan december 2020 erbjuds gravida och nyblivna mödrar i hela Sverige att besvara Graviditetsenkäten. Syftet med enkäten är att fånga kvinnornas upplevelse av sin hälsa och deras erfarenheter av vården under graviditet, förlossning och tiden därefter. Målsättningen är att öka kunskapen om vårdens kvalitet utifrån kvinnors perspektiv.

2020 kommer att gå till historien som det år där hela världen påverkades av coronapandemin. Vi lever fortfarande i en osäker och annorlunda tid. Belastningen på svensk välfärd, i synnerhet vård och omsorg, har varit och är fortfarande enorm. Trots detta gick samtliga regioner och 274 kommuner med ekonomiskt överskott 2020, bland annat tack vare stora statliga bidrag.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) analyserat hur förmågan att möta vårdbehov som varierar över tid kan stärkas. Resultatet presenteras i den här rapporten och belyser hur variationerna ser ut, hur vården arbetar för att möta dem idag, samt vilka konsekvenser det kan få när vårdbehov och kapacitet hamnar i obalans. En process presenteras också, var syfte är att underlätta arbetet med att skapa balans mellan vårdbehov och kapacitet. Ett antal lärande exempel på innovativa arbetssätt från olika delar av vårdkedjan finns beskrivna. Rapporten riktar sig till dig som i din yrkesroll arbetar med planering och utveckling av vården. Data och verksamhetsexempel belyser särskilt situationen inom mödrahälso-, förlossnings- och neonatalvården, men insikterna kan vara relevanta även för andra delar av hälso- och sjukvården.

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2021 samlar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) centrala nyckeltal som beskriver gymnasieskolans resultat. Syftet är att ge underlag för jämförelser, analys och utveckling av gymnasieskolan. Statistiken bygger huvudsakligen på uppgifter för läsåret 2019/20

Eftervården är i fokus för satsningen på kvinnors hälsa. Sedan 2015 pågår en nationell satsning på vården före, under och efter graviditet samt på kvinnors hälsa. Eftervården är ett centralt tema i satsningens strategiska plan, som sträcker sig till december 2022. SKR:s uppgift i arbetet är att stödja regionernas förbättringsarbete, bland annat genom att bidra till stärkt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Mot bakgrund av detta följer SKR löpande upp regionernas insatser, därav denna rapport.

Syftet med denna rapport är att genomlysa det som nu sker inom ramen för digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen med fokus på nya detaljplaner. Det sker flera initiativ som har direkt påverkan på kommunernas arbete och verksamhet. Rapporten har för avsikt att redogöra för vad som är på gång, hur detta påverkar kommunerna samt spegla vilka utmaningar som finns.

Vården före, under och efter graviditet uppvisar mycket goda medicinska resultat i en internationell jämförelse. Sverige har en låg förekomst av mödradödlighet, neonatal dödlighet och låg födelsevikt. Majoriteten av alla kvinnor som föder barn i Sverige uppger också att de är nöjda med sin förlossningsupplevelse. Att mycket är bra betyder dock inte att det saknas förbättringspotential. I rapporten redovisas fem övergripande framgångsfaktorer som på sikt kan bidra till att öka andelen kvinnor med en trygg och säker förlossning samt en positiv förlossningsupplevelse.

Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete. Men vad säger siffrorna, egentligen? Hur ska könsskillnader eller andra mönster i statistiken tolkas och förstås? SKR:s handledning ger stöd för jämställdhetsanalys på olika nivåer och i olika verksamheter, som ett led i övergripande uppföljning, i det löpande kvalitetsarbetet eller för genomlysning av specifika verksamheter. Målgrupp för stödet är strateger, controllers och andra som arbetar med analys och uppföljning, men även chefer och förtroendevalda.

Att styra mot jämställdhet förutsätter att det finns nyckeltal som kan användas för att följa och analysera utvecklingen på en övergripande nivå. Detta stödmaterial utgår från det urval av nyckeltal kopplade till de jämställdhetspolitiska målen som finns i Kolada, databasen för kommuner och regioner. Nyckeltalen i Kolada gör det möjligt att följa upp verksamheten över tid ur ett jämställdhetsperspektiv, och möjliggör jämförelser med andra kommuner eller regioner. Introduktion till Kolada och nyckeltalen finns i filmerna nedan.

Den här skriften är ett resultat av en överenskommelse mellan SKR och regeringen om att stärka jämställdhetsarbetet lokalt och regionalt 2018-2020. SKR:s kvinnofridsatsning ingår som en del av överenskommelsen och har som mål att stärka och utveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för satsningen tar SKR fram olika kunskapsunderlag varav denna skrift är ett.

År 2020 är exceptionellt ur många perspektiv. Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärlden. Verksamheten i kommuner och regioner fick ställa om i rekordfart. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt som återhämtningen kommer att fortgå är fortfarande högst osäkert.

Rapporten som presenterar miljöindikatorer för Sveriges regioner publiceras nu för sjunde året inom SKR:s Öppna jämförelser. Med uppdraget att förebygga ohälsa och sjukdom vilar ett ansvar på regionerna att vara en aktör i arbetet för en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Stora miljöutmaningar för regionerna är att minska klimatpåverkan och resursförbrukning samt att bidra till en giftfri miljö. Miljöindikatorerna speglar en bredd av viktiga miljöaspekter i regionernas verksamhet och miljöprestanda i jämförbar form och över tid åren 2009–2019.

Öppna jämförelser (ÖJ) Agenda 2030 vill främja jämförelser och analyser av omställningen till en hållbar framtid i kommuner och regioner. Målet är att öka lärandet och inspirera kommuner och regioner att ännu mer kraftfullt arbeta med Agenda 2030. I denna ÖJ-rapport presenteras några av de nyckeltal som finns för Agenda 2030;s 17 -mål i databasen Kolada. Resultatet för varje enskild kommun och region finns i Kolada. Rapporten visar hur målen i Agenda 2030 berör kommuner och regioner samt vad de kan göra för att närma sig målen utifrån sina olika förutsättningar. I rapporten presenteras också hur några kommuner och regioner har tagit sig an Agenda 2030 i sin styrning och ledning.

Svensk hälso- och sjukvård har genomgått en stor omställning under covid-19-pandemin. Den rör dels kapacitetsökningar i intensivvården och omställning av resurser och personal, dels snabbt förändrad organisering, stärkt samverkan och samordning, förändrade arbetssätt och digitalisering. Omställningen och kapacitetsökningen i hälso- och sjukvården har varit en förutsättning för att rädda liv. De viktigaste framgångsfaktorerna är samverkanoch förnyelse. Rapporten är en spaning över omställningen under fem månader med corona.

Rapporten innehåller fakta om hur utvecklingen sett ut över de senaste decennierna, hur de äldre själva ser på den vård och omsorg de får, hur personalsituationen och de ekonomiska förutsättningarna för äldreomsorgens verksamheter ser ut. Det är fakta som förhoppningsvis kan öka kunskapen om svensk äldreomsorg. För Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som arbetsgivarorganisation är det också viktigt att stå upp för äldreomsorgens chefer och medarbetare, som gör enorma insatser varje dag.

Rapporten innehåller jämförelser inom detaljplaneområdet, presenterat i form av nyckeltal. Nyckeltalen visar kommunernas planberedskap, efterfrågan på bostadsbyggande i kommunen, tiden det tar att planlägga och hur många planer som överklagas.

Kommuner och regioner gick in i 2020 inställda på ett år med en ansträngd ekonomi, till följd av att konjunkturen försvagats kombinerat med ett högt demografiskt tryck. Ingen kunde då förutspå den nu pågående coronapandemin, som fått stor påverkan på såväl verksamheten som de ekonomiska förutsättningarna. Kommunernas och regionernas verksamheter har på rekordtid fått ställa om sitt sätt att leverera välfärd. Inte sedan andra världskriget har välfärden påverkats i så snabb takt som under denna vår.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) intervjuade hösten 2019 företrädare för fyra verksamheter som har särskild erfarenhet av att behandla och ge stöd till könsstympade kvinnor. Syftet är att sprida lärdomar från dessa verksamheter till andra medarbetare i vården. Eftersom patientgruppen är relativt liten, är det viktigt att kunskap som genereras på olika håll i landet tas omhand, sprids och fortsätter att utvecklas. Den här skriften är tänkt att fungera som stöd till dig som arbetar i vården och som möter könsstympade kvinnor i din kliniska vardag.

Den digitala utvecklingen i samhället har gett oss snabbare och mer lättillgänglig information, snabbare kommunikationsvägar, bättre arbetsverktyg och möjligheter att mötas på andra sätt än fysiskt, för att nämna några av många fördelar. Denna utveckling sker också i vården, där den har stor potential att underlätta och ge mervärde för såväl patienter som vårdpersonal. Mödrahälsovården är en del av vården som kan vara särskilt väl lämpad för att ta denna utveckling vidare.

I rapporten presenteras statistik om idrotts och fritidsanläggningar samt först resonemang om dessa i förhållande till nyttjande, ekonomi och målsättningar med dem.

Detta är en rapport som samlar material som tas fram av Beställarnätverk socialtjänst. Det är ett nätverk som medfinansieras av Vinnova och arbetar för att stötta kommunerna i upphandlingen av innovativa verksamhetssystem för socialtjänsten. Arbetet pågår mellan 2019-2022.

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2020 samlar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) centrala nyckeltal som beskriver gymnasieskolans resultat. Syftet är att ge underlag för jämförelser, analys och utveckling av gymnasieskolan. Statistiken bygger huvudsakligen på uppgifter för läsåret 2018/19.

Verktygslådan vill inspirera er att utveckla insatser inom öppna förskolan för att påskynda etableringen och stärka integrationen för utrikes födda föräldrar och deras barn. Här finns tips och idéer, både till er som redan idag erbjuder riktade insatser och till er som funderar över att inleda ett sådant arbete.

Verktygslådan vill inspirera er att utveckla insatser inom öppna förskolan för att påskynda etableringen och stärka integrationen för utrikes födda föräldrar och deras barn. Här finns tips och idéer, både till er som redan idag erbjuder riktade insatser och till er som funderar över att inleda ett sådant arbete.

Skoldigiguide är ett praktiskt stöd för huvudmannen att organisera skolans digitala utveckling. Syftet är att nå målen i den nationella strategin för skolväsendet.

Syftet med denna skrift är att stötta offentliga beställare vid val av driftsform för drift och underhåll av gata och väg. Skriften går igenom principiella för- och nackdelar med olika val. Utifrån en nationell kartläggning redovisar vi också hur svenska kommuner gör inom den kommunala infrastrukturens olika verksamhetsområden. Kartläggningen kompletteras sedan med intervjuer för att gå djupare i vissa frågor och ge inspirerande exempel. Tanken är att skriften ska erbjuda ett lättillgängligt beslutsstöd med praktiska exempel. Både läsaren med stora förkunskaper och den relativt nye på området ska få värdefull information.

Öppna jämförelser – Grundskola 2019 samlar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) centrala nyckeltal som beskriver grundskolans resultat. Syftet är att ge huvudmännen underlag för analys och utveckling av skolan.

Kommuner och regioner arbetar nu med effektiviseringar och besparingar inför budgetåret 2020. Uppskattningsvis ett drygt tjugotal kommuner och några regioner ser dock redan att de inte kommer att lyckas och planerar därför även för att höja skatten. Skälet är att det demografiska trycket nu är högt. Barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen som är i arbetsför ålder, samtidigt som Sverige under 2020 går in i en lågkonjunktur. Sammantaget ökar behovet av de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå snabbare än skatteintäkterna.Trots en beräknad skattehöjning på 13 öre 2020 kommer kommuner och regioner att sakna 43 miljarder kronor år 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte heller tillför mer resurser än det som ligger i budgetpropositionen.

Kommunerna ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och främja att rätt åtgärder för bostadsförsörjningen vidtas. Detta arbete påverkas av flera statliga regelverk. SKL har därför låtit kommunerna uppge hur ett antal statliga regler påverkar planering och byggande av bostäder.

SKL:s kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård ger exempel på könsskillnader i vårdtillgång och vårdkvalitet inom ramen för den typ av vård som ges till både kvinnor och män och där jämförelser kan göras. Syftet med kunskapsöversikten är att ge kunskap till stöd för en jämställd hälso- och sjukvård.

I den här skriften presenteras 19 exempel på arbeten med att genomföra Agenda 2030 i kommuner och regioner. Syftet är att inspirera kommuner och regioner att lära av varandra hur arbetet med att genomföra Agenda 2030 kan komma igång eller hur det kan vidareutvecklas.

I denna rapport beskrivs utvecklingen i hälso- och sjukvården genom åtta tematiska avsnitt. Till respektive tema har ett urval kvalitets- och andra mått valt ut. De aktuella temaområdena är; omställning till Nära vård, patienters och befolkningens syn på vården, tillgänglighet och väntetider, säker vård, resultat för stora sjukdomsgrupper, kunskapsbaserad vård - måluppfyllelse i riktlinjer, ekonomiska resultat och kostnader och kompetensförsörjning.

Tillväxten i det reala skatteunderlaget förväntas dämpas rejält åren 2020–2021. Trycket på verksamheterna är stort. Det är svårt att klara bemanningen. Sysselsättningen behöver en lyckad integration av nya invånare, samt öka genom ett utökat och förlängt arbetsliv. Det skulle underlätta finansiering och bemanning. Statens finanser är starka och kan underlätta en besvärlig ekonomisk situation. En större utmaning är kompetensförsörjningen. Det finns en gräns för hur många reformer sektorn klarar av. Fokus måste ligga på att klara kärnverksamheterna. Kommuner och regioner måste leverera en god välfärd med knappa resurser. Kan förebyggande arbete för folkhälsan dämpa kostnadsökningarna?

Känner sig eleverna trygga i skolan? Blir de stimulerade av skolarbetet och uppmuntras att reflektera själva? Tycker eleverna att de har studiero på lektionerna? I denna sammanställning redogör SKL för hur eleverna själva ser på skolan i den skolenkät som genomförs av Skolinspektionen.

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019 presenterar vi nyckeltal med fokus på gymnasieskolans genomströmning och ungdomarnas övergång till arbete och studier efter examen. Överlag visar rapporten på en positiv utveckling av gymnasieskolans resultat. Samtidigt är det fortfarande alldeles för många elever som inte slutför sin utbildning med examen.

Under 1990-talet började det stå klart att den demografiska utvecklingen kommer att ställa höga krav på välfärden från 2015 och framåt. Hittills har vi inte sett den försvagning av ekonomin som förutspåtts, men kommande period bjuder på betydligt sämre förutsättningar.

Att automatisera betyder att man låter en maskin eller teknik utföra ett arbete. Det kan också definieras som införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. I denna rapport presenteras de viktigaste begreppen om automatisering tillsammans med belysande exempel på hur man kan arbeta med frågan.

Projektet LEDA för smartare välfärd pågick 2016-2018. Organisatoriskt genomfördes LEDA som två projekt; ett förberedelseprojekt och ett genomförandeprojekt. Den här slutrapporten beskriver LEDA som helhet.

Mittköping, en digital kommun i framkant, har identifierat elva nyckelfaktorer för att kunna öka hastighet, nytta och kvalité i införandet av digitala lösningar. Denna rapport sammanställer de nyckelfaktorer för framgång i digital utveckling som LEDA-projektet tog fram.

SKL:s Beställarnätverk välfärdsteknik vill med den här vägledningen ge stöd till kommuner vid upphandling av välfärdsteknik. Väg­ledningen är tänkt att kunna användas av både verksamhetsföreträdare och upphandlare.

Att döma av de rekordstarka ekonomiska resultaten har kommunerna en stark position. Ändå kan utvecklingen inte fortsätta som hittills. De kommande årens behovsökningar är av ett sådant slag att de inte bara kan mötas med resurstillskott. Det kommer också att krävas betydande effektiviseringar.